Search

Background: The nurse is responsible for all care concerning the patient. The care must be person-centered with a focus on the creation of interpersonal relationships. With sympathy for the patient, the relationship can become more meaningful and humor is allowed to be introduced. Can humor be a contributing factor to a more beneficial care? Aim: The purpose was to describe how humor can be used in nursing in the relationship between nurse and patient. Method: A literature review where we examined 13 qualitative and quantitative research articles published between the years of 2000-2021. These were analyzed with thematic analysis. Results: Five main themes were identified for the results, which were: relationship building, humor as a tool, individuality, humor as a management strategy and a feeling of context. The main themes were divided into eight subthemes. All of these themes were based on the use of humor. The results showed that the use of humor facilitated the lives of patients, reduced their anxiety and gave them a sense of maintained quality of life despite the circumstances they faced. Conclusion: Humor has proven helpful for most purposes in a caring situation, for both patients and nursing staff. Given individual factors and how they affect how humor is received, the phenomenon would be valuable to be able to take part of already in the basic education for nurses.

Bakgrund: Sexuella övergrepp är en traumatisk händelse och en av de värsta kränkningar en människa kan utsättas för. Det är större chans att tonåringen polisanmäler händelsen, kommer på återbesök och positivt bearbetar krisen om tonåringen upplever sig ha blivit väl omhändertagen av vårdpersonalen under den akuta fasen och känner sig trodd. Syfte: Syftet var att undersöka vårdpersonalens erfarenheter av vilket psykosocialt stöd som finns i det akuta skedet för tonåringar som söker vård efter sexuella övergrepp på en akutmottagning för barn och ungdom samt en akutmottagning för våldtagna och vad de anser kan behöva förbättras. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta sjukvårdpersonal som arbetar på akutmottagning och med erfarenhet av att möta tonåringar som har utsatts för sexuella övergrepp. Resultat: Fem huvudkategorier framkom utifrån vårdpersonalens erfarenheter: Finnas där och vara närvarande, samtala om det som hänt, känslomässigt stöd – nödvändigt men svårt, identifiera känsloyttringar hos tonåringar och mer utbildning behövs. Samt tio underkategorier som beskrev innehållet. Slutsats: I studien framkom olikheter mellan enheterna om arbetssätt, samtal, uppföljning och patientgrupper. Sexuella övergrepp kommer aldrig att kunna stoppas helt, därför behöver sjukvården göra sitt allra bästa för att dem utsatta ska få en ärlig chans att känna sig trygga även på lång sikt och ta sig igenom traumat. Background: Sexual abuse is a traumatic experience and one of the worst violations a person can be a subject to. There is a better chance that the teenager will report the incident, come back for follow up and positively process the crisis if the teenager feels that the healthcare staff have cared for him or her during the emergency phase and feels being believed. Aim: The aim was to examine the experience of the healthcare staff regarding the psychosocial support available in the acute phase for teenagers who seek care for sexual abuse at an emergency room for children and adolescents as well as an emergency room for raped persons and what they believe may need improvement. Method: Semi-structured interviews were conducted with eight healthcare professionals working at the emergency room and with experience of meeting teenagers who have been sexually abused. Results: Five main categories emerged based on the experience of healthcare professionals: Being there and being present, talk about what happened, emotional support – necessary but difficult, identify emotional expressions in teenager and more education is needed. The content was described in ten subcategories. Conclusion: The study revealed differences between the units on working methods, conversations, follow-up and patient groups. Sexual abuse will never stop completely, which is why health care needs to do its very best to give those vulnerable people an honest chance to feel secure even in the long term and get through the trauma.

Bakgrund: Akutmottagningen är dit akut sjuka eller skadade människor söker sig med sina symtom. Det kan vara allt från en traumatisk- till en livshotande situation. Patienter triageras efter standardiserade metoder där patienter bedöms efter sina symtom. God kommunikation och information har en stor betydelse för tillfrisknandet, välbefinnandet och hälsan. Bemötandet och omhändertagandet räknas som en av de grundläggande aspekterna där patienters initiala behov av vård tillgodoses. Trots det fick Inspektionen för vård och omsorg under år 2015, 515 anmälningar beträffande bemötande. Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av sjuksköterskors bemötande på akutmottagningen. Metod: En litteraturöversikt där totalt elva artiklar inkluderats, varav nio artiklar med en kvalitativ utgångspunkt och två med en kvantitativ utgångspunkt. Resultat: Sammanställs i fyra övergripande kategorier; Information och kommunikation mellan sjuksköterska och patient, patienters erfarenhet beträffande väntetiderna, patienters erfarenhet av sjuksköterskors bemötande och känslan av att vara ett objekt. Konklusion: Information- och kommunikationsbristen ligger till grund för patienters negativa inställning till akutmottagningen och bör belysas fortsättningsvis i framtida studier. Background: The emergency department is where people with acute and non-urgent care goes to with their symptoms. It can include everything from trauma- to a life threatening situation. Patients goes through the triage by standardized methods in which the patients are assessed for their symptoms. Good communication and information are important for the patient’s recovery, well-being and health. The encounter and caretaking is considered as one of the basic aspects where the patient’s initial needs of care have to be satisfied. However, during 2015 the health and social care inspectorate (IVO) got 515 reports concerning encounter and treatment. Aim: The aim of the study was to describe Patients’ experiences of the nurse’s encounter at emergency departments Method: A literature review was made containing eleven scientific articles with both a qualitative and a quantitative basis. Nine of these had a qualitative basis and two had a quantitative basis. Results: The results are compiled in four categories: Information and communication between nurse and patient, patient’s experiences regarding waiting times, patient’s experiences of nurses encounter and the feeling of beeing an object. Conclusion: The lack of information and communication is the foundation of patient’s negative attitude towards the acute care.