Search

Research question: Three models, Z``-score, O-score and Skogsvik HCA model, will be used in this study to examine Swedish companies who has gone bankrupt over the last decade within the manufacturing and retail branches. The study will examine how these models stand against each other when it comes to predict bankruptcy within these two branches one and two years in advance. Purpose: The purpose with this study is to examine these three models that are used for bankruptcy prediction and to get an understanding of why the accuracy differs between the models when it comes to predicting bankruptcy within the manufacturing and retail branches. Method: The study is based on a quantitative method with a deductive research approach to examine the accuracy of the three models when it comes to one and two years before bankruptcy. Conclusion: The study shows that Skogsvik’s model is the most accurate when it comes to predicting bankruptcy within the manufacturing and retail branches. Problemställning: Tre modeller, Z``-scoremodellen, O-scoremodellen och skogsviks HCA modell, kommer att användas i vår studie för att undersöka svenska aktiebolag som gått i konkurs det senaste decenniet inom tillverkningsbranschen och detaljhandelsbranschen. Studien kommer undersöka hur dessa tre modeller står sig mot varandra när det kommer till att förutspå konkurser inom tillverknings- och detaljhandelsbranschen under en prediktionstid på både ett och två år i förväg. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka tre olika modeller som används för konkursprediktion och få en förståelse varför träffsäkerheten skiljer sig mellan de olika modellerna när det gäller att förutse konkurs inom tillverkningsbranschen och detaljhandelsbranschen. Metod: Studien bygger på en kvantitativ metod med en deduktiv ansats för att undersöka hur stor träffsäkerhet som redan befintliga modeller har vid förutsägelser av framtida konkurser på upp till två år. Slutsats: Studien visar att Skogsviks modell är den som är mest träffsäker när det gäller att förutse konkurser inom tillverknings- och detaljhandelsbranschen.

Research question: This thesis analyzes the relationship between Altman’s Z’-and Z’’ score model in order to investigate the suitability of the models on the swedish small and medium companies during 2015-2019. Furthermore, analysis of previous research key figures has been examined in more detail to identify which of the individual key figures can be categorized as an early warning signal. Purpose: The purpose with this study is to explore which and when early warning signals can be read in annual reports between inactive and active Swedish tourist companies and to investigate the relationship between the accuracy of bankruptcy prediction models between active and bankrupt companies. Method: The study uses a quantitative method with a deductive approach, z-test and onesided analysis of variance ANOVA to analyze the accuracy of bankruptcy prediction models and identify how the key figures differ between active and inactive companies. Conclusion: The study shows that Altman's Z 'and Z' scores predict bankruptcies better than specify continued operations, are best suited for active companies and have the highest accuracy one year in advance than a longer period. On the other hand, 7 out of 15 key figures examined have identified significant average value differences between active and bankrupt companies, where some had a higher value for bankrupt companies and others had lower ones. Problemställning: I denna studien har relationssamband mellan Altmans Z’- och Z’’- scoremodell analyserats för att undersöka hur modellerna lämpar sig på den svenska små- och medelstora konkur-respektive aktiva turistföretag mellan 2015-2019. Ytterligare har analys av tidigare forsknings nyckeltal undersökts närmare för att identifiera vilka av de enskilda nyckeltalen kan kategoriseras som en tidig varningssignal. Syfte: Studiens avsikt är att utforska vilka och när tidiga varningssignaler kan utläsas i årsredovisningar mellan inaktiva och aktiva svenska turistföretag samt undersöka relationssambandet gällande konkursprediktionsmodellers träffsäkerhet mellan aktiva- och konkursföretag. Metod: I studien används en kvantitativ metod med en deduktiv ansats, z-test och ensidig variansanalys ANOVA för att analysera konkursprediktionsmodellers träffsäkerhet samt identifiera hur nyckeltalen skiljer sig mellan aktiva och konkursföretag. Slutsats: Studien visar att Altmans Z”och Z’-score förutser konkurser bättre än preciserar fortsatt verksamhet, lämpar sig bäst på aktiva företag samt har den högsta träffsäkerhet ett år i förväg än längre period. Däremot har 7 av 15 undersökta nyckeltal identifierat signifikanta medelvärdesskillnader mellan aktiva och konkursföretag där några hade ett högre värde gällande konkursföretag och andra hade lägre.

Denna uppsats berör ämnet konkurser och behandlar två olika sätt att förutsäga dessa. Dessa tillvägagångssätt är dels revisorers fortlevnadsvarningar, vilket är det tillvägagångssätt som används idag, och dels beräkning med en konkursprediktionsmodell. Syftet med denna studie är att diskutera möjligheten att förbättra träffsäkerheten hos revisorers fortlevnadsvarningar genom att tillämpa en standardiserad fortlevnadsvarning med hjälp av Z”-modellen. Möjligheten undersöks genom att jämföra träffsäkerheten mellan revisorer och Z”-modellen. För att bedöma lämpligheten hos Z”-modellen kartläggs även faktorer och nyckeltal som påverkar revisorers fortlevnadsbedömningar. Studien är av kvantitativ natur och den använda metoden är en dokumentstudie. Studiens urval är samtliga svenska aktiebolag med inledd konkurs under året 2017 och som vid deras senaste bokslut hade en omsättning överstigande tio miljoner kronor samt hade en revisor. Dessa bolag summerar till 336 stycken. De studerade bolagen underkastades en innehållsanalys av årsredovisningarna och tillhörande revisionsberättelser. Från årsredovisningarna inhämtades de siffror som sedan beräknades med hjälp av Z”-modellen, och från revisionsberättelserna inhämtades revisorernas uttalanden om bolagen. Denna data var grunden till hela analysen där träffsäkerheten i att förutsäga en konkurs jämfördes mellan de två olika tillvägagångssätten; revisorernas fortlevnadsvarningar kontra Z”- modellen. Resultatet visar att Z”-modellen är bättre på att förutsäga konkurser än vad revisorer är. Skillnaden i träffsäkerhet analyserades och förklarades med hjälp av teorier som pekar på att revisorerna och deras subjektiva bedömningar kan medföra bias och en underskattning av ett företags negativa siffror. Z”-modellen är å andra sidan objektiv varför dessa problem ej uppstår, vilket verkar medföra en bättre träffsäkerhet. Resultatet visar även att ett statistiskt signifikant samband finns mellan revisorers fortlevnadsvarningar och Z”-modellen. Detta indikerar att revisorer beaktar liknande nyckeltal som Z”-modellen. En faktor som, av studien att döma, påverkar revisorers träffsäkerhet är revisorns tillhörande revisionsbyrå. Detta förklarades av att de olika byråerna använder olika tumregler. This paper deals with the subject of bankruptcies and deals with two different ways of predicting these. These approaches are partly the auditor's going concern warnings, which is the approach used today, and partly the calculation by a bankruptcy prediction model. The purpose of this study is to discuss the possibility to improve the accuracy of auditors’ going concern warnings by applying a standardized going concern warning with the help of the Z”-model. The possibility is examined by comparing the accuracy in predicting bankruptcies between auditors’ going concern warnings and the Z”-model. Furthermore, to evaluate the suitability of the model, factors and financial ratios that affects the auditors’ judgements are mapped. The method used was of quantitative nature and was a document study. The sample of the study is all Swedish companies that began bankruptcy during the year of 2017 and had a turnover of more than SEK ten million in the last fiscal year and had an auditor. These companies totaled 336. The companies studied were subjected to a content analysis by analyzing the annual reports and associated audit reports. From the annual reports, the figures were then calculated using the Z”- model, and from the audit reports, the auditors' statements about the companies were obtained. This data was the basis for the whole analysis, where the accuracy of predicting bankruptcy was compared between the two different approaches; Z”-model versus auditors' going concern warnings. The result shows that the Z”-model is better in predicting bankruptcy than the auditors. The difference was analyzed and explained using theories that indicate that the auditors and their subjective assessments may lead to bias and an underestimation of a company's negative figures. The Z”-model, on the other hand, is objective why these problems probably do not occur, which ultimately seems to lead to an overall better accuracy. Furthermore, the result shows that a statistically significant relationship exists between the auditors’ going concern warnings and the Z”-model. This indicates that the auditors asses similar financial ratios as the Z”-model. One factor that seems to affect the auditors’ accuracy is the auditor’s audit firm. This was explained by the different firms’ heuristics.

Varje år går tusentals företag i konkurs, vilket innebär förluster för samhället i stort och för de intressenter som på något sätt kan förknippas till företaget. För banken som lånar ut krediter till företag som går i konkurs innebär det kreditförluster om det inte finns säkerheter som täcker lånet. Därför är behovet av tidiga varningssignaler av stor betydelse för intressenter. Syftet med detta arbete är att teoretiskt analysera och empiriskt pröva varningssignaler för konkurser samt förklara signaler om förestående konkurs i kreditbedömning. Studiens resultat visar att risker för konkurser kan upptäckas med hjälp av finansiella och icke-finansiella nyckeltal. Resultatet i denna studie visar att återbetalningsförmåga, vilket består av soliditet och likviditet är den viktigaste varningssignaler bland de finansiella nyckeltalen. Revisionsanmärkningar, bankens egna mätinstrument, erfarenhet och VD:ns ålder är de viktigaste varningssignalerna bland de icke-finansiella nyckeltalen. Resultatet visar även att dessa varningssignaler blir starkare desto närmare konkurs företaget är. Every year thousands of firms file for bankruptcy, creating considerable loses for the society and stakeholders associated with the firm. A bankruptcy by a firm, that a bank have loaned money to, can also affect the bank considerably if there are not assets enough to cover the outstanding debt. Considering the negative consequences of a bankruptcy it is of paramount interest to be able to spot early warning signals. The study shows that bankruptcy risks can be detected with the help of the firm´s financial and non-financial key assessment indicators. The purpose of this paper is to theoretically and empirically study warning signals of bankruptcies, in order to identify and explain the signals in the credit assessments before occurrence of the bankruptcy. The result of this study shows that the refund assessment consisting of solidity and liquidity are the most important warning signals among the financial key assessment indicators. Remarks, the bank´s own measuring instrument, experience, and the CEO´s age are the most important warning signals among non-financial key assessment indicators. Additionally, results show that the warning signals become stronger the closer the company proceeds towards bankruptcy.

Problem: I dagens Sverige har det blivit tämligen enkelt att starta upp ett eget aktiebolag och till följd av detta har antalet konkurser ökat. Konkursprediktion med hjälp av finansiella nyckeltal är ett beforskat område och sträcker sig tillbaka till början av 1960-talet. Altmans Z- scoremodeller är de mest tillämpade modellerna att förutspå en konkurs. Problematiken är att Z-scoremodellerna inte genererar lika hög träffsäkerhet i Sverige då modellerna är konstruerade i USA som härstammar från en annan redovisningstradition och tillämpar ett annat regelverk. Syfte: Studiens syfte är att testa Altmans Z ́-scoremodell utifrån den kontinentala redovisningstraditionen på 2000-talet. Vidare är syftet att modifiera Z ́-scoremodellen genom att utveckla modellen i enlighet med svensk redovisning. Metod: Studien bygger på en kvantitativ metod med en deduktiv forskningsansats och utifrån ett positivistiskt perspektiv. Analysen utgår från Altmans Z ́-scoremodell och en multipel diskriminantanalys. Slutsats: Studien visar att de finansiella nyckeltalen kan förutspå en konkurs på ett tillförlitligt sätt med hjälp av studiens egenutvecklade modell ZPP-scoremodellen. Modellen har en träffsäkerhet på 88 procent ett år före konkurs på svenska tillverkande företag. Emellertid visar studien att Altmans Z ́-scoremodell inte är tillförlitlig utan måste modifieras i enlighet med svensk redovisning för att kunna erhålla en välfungerande och tillförlitlig modell. Problem: Today in Sweden it has become equally easy to start up a private limited company and as a result of this, the number of bankruptcies increased. Bankruptcy prediction using financial ratios is a well-researched area and extends back to the early 1960s. The most used models are Altman's Z-scoremodels. The problem is that the Z-scoremodels do not generate as high precision in Sweden because the models are designed in the United States, which is originating from a different accounting tradition and applies a different set of regulations.Purpose: The study aims to test the Altman Z'-score model on the continental accounting tradition in the 2000s. Furthermore, it intends to modify the Z'-score model by developing the model in accordance with Swedish accounting.Method: This paper is based on a quantitative method with a deductive research approach and from a positivistic perspective. The analysis is based on the Altman Z' –scoremodel and multiple discriminant analysis.Conclusion: This paper shows that financial ratios can predict a bankruptcy reliably using the papers developed model ZPP -scoremodel. The model has a precision of 88 percent a year before the bankruptcy of Swedish manufacturing companies. However, the paper shows that Altman Z' -scoremodel is not reliable without being modified in accordance with Swedish accounting in order to obtain an efficient and reliable model.

Bakgrund: Många företag går i konkurs varje år vilket är förknippade med kostnader för de enskilda intressenterna och för samhället i stort. För att kunna vidta eventuella åtgärder innan konkursen är ett faktum är det av intresse att veta om någon av de modeller som forskare tagit fram för att förutspå konkurser faktiskt fungerar. Syfte: Syftet med denna undersökning är att ta reda på om det går att applicera någon av ett urval av etablerade konkursmodeller på svenska industri- och tillverkningsföretag. Teori: Studien kommer att testa tre olika forskares modeller och metoder: Altmans, Platts och Platts samt Pompes och Bilderbeeks. Metod: I denna studie kommer enbart en deduktiv forskningsansats att användas och datainsamlingen är kvantitativ då nyckeltal hämtas från de aktuella företagens årsredovisningar. Urvalet baseras på de företag som ansökte om konkurs under år 2011 och de som representerar kontrollgruppen har slumpmässigt valts ut bland de företag inom avgränsningen som inte gått i konkurs det aktuella året. Resultat och slutsats: Altmans och Platts och Platts modeller visar sig inte vara applicerbara på svenska företag. Dock är vissa av Pompes och Bilderbeeks nyckeltal tillämpliga till att använda för konkursprognostisering för svenska företag. Background: Companies are going bankrupt every year which is associated with costs for individual parties with interests in the company and for society in general. To be able to take any action before bankruptcy is a fact, it is interesting to know if any of the models that scientists developed to predict bankruptcies actually works. Purpose: The purpose of this study is to determine whether it is possible to apply a selection of the established bankruptcy models on Swedish manufacturing companies. Theory: The study will test three different researchers' models and methods: Altman's, Platt's and Platt's, as well as Pompe's and Bilderbeek's. Methodology: In this study, only a deductive research approach will be used and the data collection is quantitative since the ratios are obtained from the relevant companies' financial statements. The selection is based on the companies that filed for bankruptcy in 2011 and the firms which represent the control group were selected at random among the companies within the delimitation that didn't go bankrupt during the current year. Result and conclusion: Altmans and Platts and Platts models turn out not to be applicable on Swedish companies. Some of Pompes and Bilderbeeks ratios are relevant for use in bankruptcy prediction for Swedish companies though.

Purpose: To investigate if Altman´s Z´-score model, which calculates financial distress, can be applied on companies established in Sweden and if the financial crisis in 2008 made previously healthy companies go bankrupt. Methodology: Quantitative studies with a positivistic foundation. Empirical data will be collected in order to examine if there is generalizability among the studied objects. Conclusions will be made by comparing the empirical data with the theoretical foundation. Financial distress in firms will be measured. Theoretical perspectives: Altman´s Z´-score model, designed to predict financial distress in private firms. Empirical foundation: A selection of 93 private firms that have gone bankrupt in the years 2008, 2009 or 2010. The firms selected all have a turnover that exceeds 20 million SEK. The years examined will be 2005 to 2009. Conclusion: As this study is carried out, the conclusion is that Altman´s Z´-score model cannot be applied on companies established in Sweden.

Sammanfattning Företag har alltid drabbats av ekonomiska svårigheter och gått i konkurs. Detta faktum harlänge intresserat forskare och legat till grund för en mängd studier inom området.Kassaflödesanalysens användbarhet vid konkursprognostisering har länge diskuterats ochtidigare forskning har visat på varierande resultat. Eftersom en kassaflödesanalys visar på detfaktiska in- och utflödet av pengar i företaget tror vi att den kan utgöra en viktigare indikatorpå om ett företag befinner sig i kris än resultat- och balansräkningen, som lättare kanmanipuleras. De flesta företag som går i konkurs är mindre företag, som inte omfattas av det lagstiftande kravet på att upprätta en kassaflödesanalys. Därför anser vi det intressant att studera vilket stöd en kassaflödesanalys kan utgöra för att förutsäga en konkurs. Detta mynnar ut i vår problemformulering: · Hur kan en kassaflödesanalys bidra till att prognostisera en framtida konkurs av små aktiebolag? Syftet med vår studie är att undersöka om tillämpningen av en kassaflödesanalys påverkar prognostiseringen av en eventuell framtida konkurs i ett aktiebolag. Studiens delsyften är att undersöka om en kassaflödesanalys ger bättre information än resultat- och balansräkningen samt att undersöka om den lagstiftande gränsen på vilka företag som ska omfattas av att upprätta en kassaflödesanalys är rimlig. Genom en kvantitativ metod, en positivistisk kunskapssyn och ett deduktiv angreppssätt, har vi upprättat kassaflödesanalyser på 20 små aktiebolag i Västerbotten. 10 konkursade bolag och 10 verksamma bolag. Kassaflödesanalyser gjordes fem år tillbaka i tiden och information från de två grupperna jämfördes sedan via logistisk regression. Vår teoretiska referensram grundar sig på teorier angående konkurser, kassaflödesanalyser och redovisning. En stor genomgång av tidigare studier på området har legat till grund för analysen. I teorikapitlet återfinns också en intressentmodell som synliggör vilka intressentersom kan ha nytta av en kassaflödesanalys. Studien visar att information från kassaflödesanalysen kan bidra vid prognostisering av framtida konkurser. Studien visar också att informationen från kassaflödesanalysen inte är överlägsen information från resultat- och balansräkningen. Författarna anser att generaliserbarheten i studien kan ifrågasättas men att studien trots allt ger en fingervisning av kassaflödesanalysens användbarhet vid konkursförutsägelse och att studien kan ligga till grund för fortsatt forskning.

År 2007 gick 5 791 svenska företag i konkurs. Företagskonkurser kan få svåra ekonomiska konsekvenser för företagens intressentkrets. Utöver den uppenbara ekonomiska förlusten för företagsledningen och ägarna drabbas även andra intressenter såsom bolagets kreditgivare, leverantörer, kunder, staten och naturligtvis bolagets anställda. Följderna av en företagskonkurs kan dock mildras om företagets intressenter får en möjlighet att förbereda sig. Genom att förutse ett företags konkurs ges intressenterna en chans att vidta nödvändiga åtgärder för att skydda sina intressen. Traditionellt sett har finansiella nyckeltal allena utgjort verktygen för att förutsäga konkurser. Vi utgår från finansiella nyckeltal i denna studie, men adderar även förvaltningsberättelsen som förklaringsvariabel. Syftet med denna studie är att avgöra huruvida förvaltningsberättelsen kan bidra till de finansiella nyckeltalen när det gäller att förutse ett företags konkurs samt ta reda på huruvida det finns en motvilja att i förvaltningsberättelsen rapportera uppriktigt om en dyster framtid. För att utreda detta har vi valt att studera hur variablerna balansomslutning, soliditet, kassalikviditet, bruttovinstmarginal, räntabilitet på eget kapital samt förvaltningsberättelsens innehåll påverkar konkursrisken. Detta främst med hjälp av logistisk regression. Resultaten visar att alla finansiella nyckeltal enskilt är signifikanta inom ett 95-procentigt konfidensintervall och förvaltningsberättelsen är enskilt signifikant inom ett 90-procentigt konfidensintervall. Enligt den logistiska regressionsmodellen, vilken testar alla variabler gemensamt, är balansomslutningen, soliditeten och bruttovinstmarginalen signifikanta mått för att förutsäga konkurser. Alla finansiella nyckeltal visar även negativa samband med konkursrisken, vilket innebär att ökade värden på dessa nyckeltal minskar konkurssannolikheten. De förvaltningsberättelser som inte bara nämner möjligheter utan även framtida risker är också signifikanta i sammanhanget. Sådana förvaltningsberättelser ökar konkursrisken fem gånger. Genom att eliminera förvaltningsberättelsen ur den logistiska regressionen sjönk modellens totala förklaringsgrad, vilket indikerar att förvaltningsberättelsen bidrar till konkursförutsägelser. Bidraget kunde dock vara större om framtidsutsikterna uttrycktes på ett mer sanningsenligt sätt, detta mot bakgrund i att förvaltningsberättelser som inte bara behandlar möjligheter utan även risker och osäkerhetsfaktorer var signifikanta enligt den logistiska regressionsmodellen och ökade konkursrisken markant. Vi drar också slutsatsen att det verkar finnas en motvilja att rapportera sanningsenligt om framtiden när denna inte ser ljus ut. In the year of 2007, 5 791 Swedish companies went bankrupt. A corporate failure may have severe economical consequences on its environment. Besides the obvious setback to the management and owners when the company goes bankrupt, creditors, suppliers, customers, the government and of course the company’s employees are all affected. The consequences of corporate failures may be mitigated however if the company’s stakeholders get an opportunity to prepare themselves. By predicting corporate failures, stakeholders get a chance to take necessary measures to protect their interests in the company. Traditionally financial ratios have been used exclusively as tools to predict corporate failures. In this study we use financial ratios as a starting-point but to those we also add the companies’ management reports as a variable to predict corporate failures. The purpose of this paper is to examine to what extinct the companies’ management reports contribute to the financial ratios when it comes to predicting corporate failures and also investigate whether there is an aversion towards reporting truthfully in the management’s reports about a depressing future. In order to examine this we chose to study how variables such as balance sheet total, solidity, quick asset ratio, gross profit margin, and return on shareholders’ equity as well as the management’s report affect the probability of corporate bankruptcy. These relationships have been investigated mainly through the use of logical regression. The results of this study show that all of the financial ratios on their own are significant when it comes to predicting corporate failures within a confidence interval of 95 percent, while the management’s report is significant within a confidence interval of 90 percent. The logical regression, which investigates the significance of the variables jointly, indicates that the balance sheet total, the solidity and the gross profit margin are significant tools to predict bankruptcy. All ratios included in the model show negative coefficients with the probability of bankruptcy, which means that superior values of those ratios reduce the risk of bankruptcy. Managements’ reports that not only process future opportunities but also discuss future risks are significant when it comes to predicting corporate failures. Those management’s reports increase the probability of corporate failures five times. By eliminating management’s reports from our logical regression the model’s ability to classify firms as failure companies or surviving companies decreased. This indicates that the management’s report in fact do contribute to the bankruptcy predictability. However, the contribution could have been greater if corporate management would express their thoughts about the company’s future in a more truthful manner. This considering that management’s reports that discuss risks as well as possibilities are significant according to the logical regression model and considerably increased the risk of corporate failure. We also concluded that there seams to be an aversion towards reporting truthfully about an unfortunate future.