Search

Syftet med denna studie är att undersöka hur revisionsbyråer har anpassat sig i förändradeomständigheter orsakade av påtvingat distansarbete och att ge en inblick i hur de upprätthåller legitimitet i revisionsarbetet. En kvalitativ studie har genomförts medsemistrukturerade intervjuer med revisorer samt en dokumentstudie med interna dokument som vi har fått från respondenterna. Dokumenten innehåller beskrivningar av revisorers omställning inom teknologi och kommunikation. Resultaten visar att revisorer och revisionsbyråer har kunnat fullgöra deras arbetsuppgifter även om de har saknat fysiskinteraktion med medarbetare och klienter. Revisorers och revisionsbyråers förmåga att upprätthålla legitimitet har i flera situationer däremot försvårats vad gäller befintliga förväntningar. De har trots detta ställt om tillräckligt bra för att kunna upprätthålla deras legitimitet. The purpose of this study is to examine how audit firms have adjusted in changed circumstances caused by forced telework and to provide an insight into how they maintain legitimacy in the audit work. A qualitative study has been conducted with semi-structured interviews with auditors as well as a document study with internal documents that we have received from the participants. The documents contain descriptions of the auditors adjustment in technology and communication. The results show that auditors and audit firms have been able to fulfill their duties, even though they have lacked physical interaction with colleagues and clients. Auditors and audit firms ability to maintain legitimacy has in several situations deteriorated regarding existing expectations. They have nevertheless adjusted well enough to be able to maintain their legitimacy. This essay is written in Swedish

This study examines which competencies, among recent graduates in accounting and auditing, audit firms versus higher education institutions consider to be important and whether there are significant differences of opinion between these two groups. The study is limited to higher education institutions that train and teach in accounting and/or auditing as well as staff at auditing firms that practice and practice in accounting and/or auditing. We used T-tests and ANOVA tests to carry out the analysis of the collected answers. The results confirm previous studies to some extent, around the fact that there is an expectation gap between practitioners and educators, as some of the competencies examined had significant differences. We found that the intellectual skills; analytical ability, problem solving and critical thinking were the most important competencies for both groups. In addition, higher education institutions valued analytical skills as the most important competence, while audit firms valued accountability as the most important. Denna studie undersöker vilka kompetenser, hos nyutexaminerade inom redovisning och revision, revisionsbyråer kontra lärosäten anser vara av vikt och om det finns signifikanta skillnader i åsikter mellan dessa två grupper. Studien är begränsad till lärosäten som utbildar och undervisar inom redovisning- och/eller revision samt personal på revisionsbyråer som är verksamma inom redovisning- och/eller revision. För att genomföra analysen användes T-test samt ANOVA-test för att genomföra analysen på de insamlade svaren. Resultaten bekräftar till viss del tidigare studier, kring att det finns ett förväntningsgap mellan utövare och utbildare, då några av de undersökta kompetenserna hade signifikanta skillnader. Kompetensområdet för de intellektuella färdigheterna; analytiska färdigheter, problemlösning samt kritiskt tänkande var de viktigaste kompetenserna för båda grupperna. Utöver detta värderade lärosätena analytiska färdigheter som den viktigaste kompetensen medan revisionsbyråerna värderade ansvarstagande som den viktigaste.

Att lyckas behålla anställda har blivit en alltmer vanlig fråga för arbetsgivare i och med en förändrad arbetsmarknad med hög konkurrens, och en för hög omsättning av personal kan få stora konsekvenser för ett företag. En bransch som länge präglats av hög personalomsättning är revisionsbranschen, och trots att tidigare studier har gjorts för att hitta anledningar till detta är det fortfarande ett omtalat problem, och revisionsbyråerna arbetar ständigt med att få sina anställda att stanna kvar på företagen, inte minst Big Four företagen. Employer branding, och främst intern employer branding, har visat sig ha en påverkan på personalomsättning eftersom det kan leda till att anställda väljer att stanna kvar på företagen. Revisionsföretagen har fortfarande problem med hög personalomsättningen och ännu har inte intern employer branding undersökts i revisionsbranschen. Syftet med studien är att skapa förståelse för vad Big Four företagen kan förbättra i sitt arbete med intern employer branding för att minska personalomsättningen. Studien är en fenomenologisk flerfallstudie av kvalitativ karaktär där empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med nuvarande och tidigare anställda från de fyra största revisionsföretagen, Big Four. Den abduktiva ansatsen har möjliggjort en djupare förståelse av fenomenet då empirin och teorin under studiens gång har utvecklats och bearbetats för att nå fram till tydliga resultat. Studiens resultat redogör för vad som kan förbättras inom Big Four företagens interna employer branding arbete för att minska personalomsättningen. Dessa förbättringar är bland annat; skapa ett unik employer brand, ta hänsyn till individuell utveckling och att arbetsuppgifter ska vara intressanta över tid. Flera exempel på förbättringsmöjligheter är mer detaljerad feedback, att anställda ska bli mer bekanta med företagspolicys och att anställda ska få ökad förståelse för hur de bidrar till företagens organisatoriska mål. Success in retaining employees has become an increasingly common issue for employers as a result of a changing labor market with high competition, and too high a turnover of employees can have major consequences for a company. An industry that has long been characterized by high employee turnover is the audit industry, and although previous studies have been done to find reasons for this it is still a stated problem, and the accounting firms are constantly working to get their employees to stay at the companies, not least the Big Four companies. Employer branding, and in particular internal employer branding, has been shown to have an impact on employee turnover, as it can lead to employees choosing to stay with the companies. The audit firms still have problems with high employee turnover and internal employer branding has not yet been investigated in the audit industry. The study aims to create an understanding of what the Big Four companies can improve in their work with internal employer branding to reduce employee turnover. The study is a phenomenological multi-case study of a qualitative nature where the empirical data were collected through semi-structured interviews with employees and former employees of the four largest audit firms, the Big Four. The abductive approach has allowed a deeper understanding of the phenomenon as the theory and the empirical data has been developed and processed throughout the study to achieve clear results. The result of the study describe what can be improved within the Big Four companies' work with internal employer branding to reduce employee turnover. These improvements include; create a unique employer brand, take individual development into account and make work tasks interesting over time. Further examples of opportunities for improvement are more detailed feedback, that employees should become more familiar with company policies and that employees should gain a greater understanding of how they contribute to corporate organizational goals.

Background: Despite the fact that organizations have been working to promote gender equality for several decades, the working environment in Sweden is not yet equal. However, problems often arise during the integration of gender equality in organizations, and too often organizations' gender equality work fails in practice. One way to deal with this is to set goals for gender equality, strategies for achieving these and then convey the strategies through policies. Statistics show that the auditing industry is an industry that is far from being equal, where men dominate at higher levels. At the same time, researchers argue that there are structures and methods in the auditing industry that are not gender neutral. Earlier research also shows that in organizations internal processes it turns out that it surprisingly often occur gender divisions and segregation between the sexes. The authors found a gap in previous research about how the gender equality strategies are reflected in the internal processes of audit firms and how gender equality is perceived by the employees and therefore considered it essential to study this more closely. Purpose: The essay aims to provide an insight into how audit firms work to achieve gender equality, if there are better or worse ways to handle inequality in the auditing industry, and how the perception of gender equality in the companies differs among employees Method: In this multiple-case study, a qualitative research method with a deductive approach is used. The empirical data has been collected through semi-structured interviews and then linked to the theory and analyzed with a comparative approach Conclusion: There are both advantages and disadvantages with the audit firms' gender equality strategies. The audit firm that handles the problem most effectively examines and analyzes the entire organization's structures and processes to find what causes inequality, thus promoting equality in the company. The authors also observe a difference in how the employees perceive the inequality in the workplace, which was that position and length of employment seemed to have an impact on how big a problem they experienced in the inequality at partner level in the auditing industry. Those with a higher position and a longer employment period show greater awareness and insight into the problem of an unequal distribution of gender at the partner level.

Management control system is meaningful for corporations. It aims to define overall company-goals and develops strategies that eases the achievement of these goals. The purpose of the strategies is to create desirable performances through guidance of employees. The strategy and performance evaluation are correlated since both creates desirable performances. This is achieved through performance evaluation as it monitors and examines employees’ performances. Prior research highlights performance evaluation through corporations' perspective, but does not present a connection between performance evaluation and its effects on auditors. Although, it has been established some effects of parts within performance evaluation. Due to that the research has been based on corporations' perspective, it becomes interesting to study the subject through auditors’ perspective. Performance evaluation is used in a wide variety within the large audit firms, thus relevant to study. The purpose of the thesis is to create a broader understanding of which role performance evaluation has in audit firms. This has been studied through observations of how performance evaluation is executed and which effects it has on auditors. The thesis’s research-strategy is qualitative, though empirical data has been generated through interviews with eleven auditors. All of the researched audit firms include overall company-goals, individual goalsetting, time budgets, feedback and monetary incentives in the process of execution of performance evaluation. This study presents which effects performance evaluation has on auditors. Positive effects of performance evaluation are increased performances and motivation. This increment is based on increased self-efficacy, clear expectations and guidelines, and active participation during goal-setting and feedback processes. The negative effects of performance evaluation are based on the work procedure that is created by the management tool, in terms of time pressure, stress and pressure regarding acquisition of customers. Sammanfattning Ekonomistyrning är betydelsefullt för företag, då den syftar till att definiera översiktliga företagsmål samt utveckla strategier som ska underlätta uppfyllelsen av dessa mål. Strategiformulering har som funktion att skapa önskvärda prestationer genom att vägleda anställda. Strategin och prestationsmätningar är korrelerade i den bemärkelsen att de skapar önskvärda prestationer. Detta genomförs utifrån prestationsmätning genom att övervaka och utvärdera anställdas prestationer. Tidigare forskning framhäver prestationsmätning utifrån ett företagsperspektiv men visar inte på en koppling mellan prestationsmätning och dess effekter på revisorer i revisionsbyråer. Dock har det stadgats somliga effekter av delar inom prestationsmätning. Eftersom forskningen har varit utifrån ett företagsperspektiv är det intressant att studera prestationsmätning utifrån revisorers perspektiv. Prestationsmätning används i stor utsträckning inom de större revisionsbyråerna, denna bransch är således relevant att studera. Syftet med uppsatsen är att skapa en bredare förståelse för vilken roll prestationsmätning har i revisionsbyråer. Detta har studerats genom att undersöka hur prestationsmätningar genomförs samt vilka effekter de har på revisorer. Uppsatsens forskningsstrategi är kvalitativ då empirisk data genererats utifrån intervjuer med elva revisorer. Samtliga undersökta revisionsbyråer inkluderar översiktliga företagsmål, individuell målsättning, tidsbudget, feedback och belöningar i processen för genomförandet av prestationsmätning. Studien visar även vilka effekter prestationsmätning har på revisorer. Positiva effekter av prestationsmätning är ökad prestation och motivation. Detta grundar sig i ökad självkänsla, tydliga förväntningar och riktlinjer samt aktivt deltagande under målsättnings- och feedbacksprocessen. De negativa effekterna av prestationsmätning grundar sig i det arbetssätt som skapas av styrverktyget, detta i form av tidspress, stress samt press gällande förvärv av kunder.

Historiskt sett har flertalet skandaler uppmärksammats där revisorer har haft en beroendeställning till sina klienter. Trots att externa åtgärder i form av lagar och bestämmelser har tillkommit och utvecklats efter hand, tyder det återkommande problemet med oberoendet på att ytterligare åtgärder kan behövas. Vi har därför valt att se på problemet med revisorns oberoende genom att fokusera på revisions-byråernas interna åtgärder. Syftet med studien är att förstå hur ledande revisionsbyråer arbetar med etiska koder som ett styrverktyg för att säkerställa revisorns oberoende. För att förstå arbetet utforskas hur etiska koder implementeras i organisationerna och hur de används som ett styrverktyg i det dagliga arbetet. Utifrån ett styrningsperspektiv har en kvalitativ fallstudie genomförts. Semistrukturerade intervjuer har använts som datainsamlingsmetod och sammanlagt har sex revisionsmedarbetare från två ledande revisionsbyråer intervjuats. Med en abduktiv forskningsansats har en teoretisk referensram legat som grund för studien samtidigt som analysen har tillåtit nya infallsvinklar. Studiens slutsatser är att revisionsbyråerna arbetar med att föra in de externa reglerna i sina interna etikkoder och att etikkoderna implementeras i organisationerna genom styrsystemen kultur-, handlings- och personalstyrning. De etiska koderna implementeras i det dagliga arbetet och blir då en del av den organisatoriska kulturen, integreras i system och processer samt styr rekryteringsprocessen. Revisionsbyråerna säkerställer alltså revisorns oberoende genom att etikkoderna används som en del i styrsystemen., Historically, a number of scandals have been noted where auditors have been dependent on their clients. Although external actions such as legislation and regulation have evolved over time, the recurring problem of independence indicates that further actions may be needed. We have therefore chosen to look at the problem by focusing on the internal actions of the audit firms. The purpose of the study is, therefore, to understand how leading audit firms work with ethical codes as a control tool to ensure the auditor independence. To be able to understand the work, we look at how ethical codes are implemented in organizations and how they are used in the daily work. Based on a management control perspective, a qualitative case study has been executed. Semi-structured interviews have been used as a method to collect data. In total, six employees from two of the leading audit firms have been interviewed. With an abductive approach, the theoretical framework has been underlying, while the analysis still allowed new angles. The conclusions of this study are that audit firms incorporate the external rules into their internal codes of ethics and that the codes are implemented in organizations through the management control systems culture, action and personnel control. The ethical codes are implemented in the daily work and become a part of the organizational culture, integrated into systems and processes and guide the recruitment process. Audit firms thereby ensure the auditor independence by using ethical codes as a part of the control systems.

Background and problem: The Enron scandal is one of many audit scandals during the 21st century, which in combination with the global harmonization has led to increased demands on the audit sector and its quality. Due to this the ISQC 1 was designed, which purpose is to control and guide an internal quality control that will achieve and maintain a high level of quality. Research on audit quality has risen with the designing of ISQC 1, where focus mostly have been on how audit firms have managed the implementation of and the work with the standard. However, the research focuses on big international audit firms, which results in audit firms with a lower number of employees being left in the dark. The established field of Total Quality Management can be used to study how audit firms with a lower number of employees work with ISQC 1. Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of how non-Big X audit firms use ISQC 1 to assure the quality of their services. Method: This study uses a qualitative method and an inductive approach, with elements of a deductive approach. Empirical primary data has been gathered by longer semi-structured interviews with eight auditors who all works on different non-Big X audit firms. A content analysis has also been executed, which compares ISQC 1 with the cornerstones of TQM. Conclusion: This study indicates that non-Big X audit firms mostly uses meetings, teachings and audit manuals to create a quality culture and work as a basis for the audit process. Furthermore, the study implies that ISQC 1 is experienced as resource-demanding, copious and more adjusted to big international audit firms. To face these issues, this study indicates that a cooperation with audit networks can help. When it comes to audit firms assuring the quality of their services, this study points out that preventing errors is critical for the non-Big X audit firms. Ultimately this study supports that there is an expectation gap, and that customers demand different things than what ISQC 1 advocate. Bakgrund och problem: Enronskandalen är en i raden av olika revisionsskandaler under 2000-talet, som i kombination med den globala harmoniseringen har lett till ökade krav på revisionsbranschen och dess kvalitet. Till följd av detta utformades standarden ISQC 1 vars syfte är att styra och vägleda en intern kvalitetskontroll för att på så sätt uppnå en jämn och hög nivå på kvaliteten. I och med utformningen av ISQC 1 har också forskning uppkommit där fokus har varit på hur revisionsbyråer klarat av att implementera och arbeta med standarden. Denna forskning fokuserar dock främst på stora internationella revisionsbyråer, vilket gör att revisionsbyråer med färre anställda kommer i skymundan. För att undersöka hur revisionsbyråer med färre anställda arbetar med ISQC 1 kan då det etablerade fältet total kvalitetsstyrning användas. Syfte: Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur non-Big X revisionsbyråer arbetar med ISQC 1 för att kvalitetssäkra sina tjänster i praktiken. Metod: Denna studie använder sig av en kvalitativ metod och en induktiv ansats med inslag av deduktion. Empirisk primärdata har samlats in genom längre semi-strukturerade intervjuer med åtta revisorer som arbetar på olika non-Big X byråer. Vidare har även en innehållsanalys genomförts som jämför ISQC 1 med hörnstensmodellen. Slutsats: Studien indikerar på att non-Big X revisionsbyråer främst använder sig av möten, utbildningar och revisionshandböcker för att både skapa en kvalitetskultur och ligga till grund för revisionsprocessen. Studien ger vidare antydningar om att ISQC 1 upplevs som resurskrävande, överflödig och mer anpassad efter stora internationella byråer. För att bemöta dessa problem ges indikationer på att ett samarbete med revisionsnätverk kan underlätta. I arbetet med att kvalitetssäkra tjänster indikerar vidare denna studie på att förebyggande av fel är kritiskt för non-Big X byråer. Slutligen stärker studien att ett förväntningsgap finns, då kunderna efterfrågar annat än vad ISQC 1 förespråkar.

Det finns en hög efterfrågan på nyexaminerade redovisningsstudenter till följd av en förändrad arbetsmarknad där arbetsgivare insett vikten av att arbeta med employer branding. Dock kan det vara svårt för revisionsbyråer inom professionen att särskilja sig från varandra och dessutom kan externa källor påverka studenternas syn på arbetsgivarna. Syftet är att förklara hur studenternas uppfattning om, respektive attraktion till, revisionsbyråerna påverkas av exponering för kontrollerade och okontrollerade signaler om revisionsbyråernas employer brand. Utifrån ett positivistiskt förhållningssätt, en deduktiv ansats och med kvantitativ metod har studien testat 10 hypoteser. Empiriska primärdata har samlats in med hjälp av en onlinebaserad enkät, besvarad av 173 ekonomistudenter runt om i Sverige som läser eller funderar på att läsa redovisning/revision som studieinriktning. Studien visar att studenter som exponerats för kontrollerad employer branding från EY har högre attraktion till EY. Exponering för kontrollerad employer branding från EY, KPMG och PwC är positivt associerat med studenternas uppfattning om revisionsbyråerna. Exponering för negativ word-of-mouth om KPMG och PwC är negativt associerat med studenternas uppfattning om revisionsbyråerna och påverkar attraktionen negativt. För samtliga revisionsbyråer visar studien ett positivt samband mellan signaler om revisionsbyråernas employer brand i media och attraktion. Exponering för signaler om revisionsbyråernas employer brand i media är positivt associerat med studenternas uppfattning för alla byråer utom Deloitte. För samtliga revisionsbyråer visar studien att det finns ett positivt samband mellan studenternas uppfattning om och attraktion till revisionsbyråerna. Studien indikerar att byråerna kan särskilja sig från varandra och att det finns skillnader mellan de olika byråerna i hur signaler om byråernas employer brand påverkar studenternas uppfattning och attraktion. There is a high demand for newly graduated accounting students due to a changing labour market with high staff turnover, where employers realized the importance of employer branding. However, it may be difficult for audit firms to distinguish themselves from each other in the profession, and in addition, external sources may affect students' views on employers. The aim of the study is to explain how students' perceptions of, and attraction to, the audit firms are influenced by exposure to controlled and uncontrolled signals about the employer brand of the audit firms'. Based on a positivistic philosophy, a deductive approach and quantitative methodology, the study has tested 10 hypotheses. Empirical primary data has been collected using an online-based survey, answered by 173 business students in Sweden who have chosen or intend to choose accounting/auditing as a field of study. The study indicates that exposure to controlled employer branding from EY is associated with higher attraction to EY. Exposure to controlled employer branding from EY, KPMG and PwC is positively associated with students’ perceptions of the firms. Exposure to negative word-of-mouth about KPMG and PwC is negatively associated with perception of the firms and affects the attraction negatively. For all audit firms except Deloitte, the study indicates that students’ exposure to signals in media are positively associated with the perception of the firm. There is a positive relation between the exposure to signals about the employer brand in media and attraction for all the audit firms. We conclude a positive relation between perceptions and attraction for all five audit firms. The results of the study suggest that the firms can distinguish themselves from each other and that there are differences between the firms in how signals about the employer brand affect perceptions and attraction.

En studie om hur en ökad kommersialisering inom revisionsbranschen påverkar revisorers well-being. Begreppet kommersialisering representeras av de tre aspekterna marknadsorientering, kundorientering och affärsorientering medan well-being aspekten representeras av lycka, arbetstillfredsställelse och arbetsmiljö. Det empiriska resultatet av studien tyder på att kommersialiseringsaspekterna marknadsorientering och affärsorientering har en positiv påverkan på revisorers well-being.

Purpose: This paper aims to describe the socialization process that audit associates experience within an auditing firm that is included in the Big 4-sphere. Our purpose is also to describe which attributes that characterize the organizational identity, and how these attributes are reflected in the self-image of the associates. Furthermore, we seek to explain how the socialization process has influenced the organizational identification. This subject is of interest since the business of auditing is facing higher demands from regulators and politicians, due to the bankruptcy of HQ-bank among others during the financial crisis in the beginning of the 21st century. Earlier research claims that the socialization process of recruits, especially in the initial state of the employment, has a major impact on their future values and attitudes in their job performance. Thus, the socialization process should also be a vital means to achieve organizational identification, which consequently will help the organization to assure a uniform outcome among its employees. Methodology/approach: The collection of primary data was done by five interviews with audit associates, working within an auditing firm that belongs to the Big 4-sphere. Findings: The socialization process within the auditing firm is foremost characterized by an informal socialization strategy, where learning by doing and interaction with more experienced colleagues are fundamental parts within the process. Hence, the serial strategy is integrated in the informal socialization process. Moreover, the individual socialization strategy is present in terms of the individual learning that takes place in the daily work context. Considering the explicit and mandatory steps within the personal development plan, the sequential strategy is distinct. Thus, with the emphasis on the educations, influences of the fixed strategy can also be identified. However, the personal development varies among the associates with differentiated goals, which is in accordance to a variable strategy. Finally, due to the complexity of the profession of auditing concerning specific skills, the socialization process has influences from both retaining and processing strategy. The length of the employment enhances the degree of the organizational identification, and therefore also by how far the associate has made it in the socialization process. Attributes that characterize the organizational identity and that are reflected in the associates’ self-image are for example analytical skills, urge, quality, ambitious and stress-hardy. The socialization process can in various ways explain why these attributes are apparent.