Search

Återanvändning av avloppsvatten för jordbruksbevattning är ett sätt att minska efterfrågan på sötvatten, men det kan också introducera läkemedel, personliga hygienprodukter och andra kemikalier i jordbrukets ekosystem och livsmedelskedja. Syftet med denna studie var att mäta förekomsten av en rad potentiellt skadliga organiska mikroföroreningar (OMP), såsom läkemedel, personliga hygienprodukter, industrikemikalier, bekämpningsmedel och per- och polyfluoralkylsubstanser (PFAS) i avloppsvatten som används för bevattning och i den mottagande jordbruksmarken. Bevattningsvatten bestående av renat avloppsvatten vid två anläggningar på Gotland provtogs vid fyra tillfällen under juli och augusti 2021. Dessutom togs prover på jord och daggmaskar i september 2021 efter skörd från två åkrar bevattnade med avloppsvattnet samt från en åker som inte hade bevattnats alls. Potatis som fortfarande var i marken togs från ett av de bevattnade fälten. Ett brett spektrum av OMP-koncentrationer (ng/l till ug/l) hittades i bevattningsvattnet, och totalt upptäcktes 35 av 77 analyserade OMP. Totalt 19 av 24 olika PFAS detekterades i bevattningsvattnet i intervallet 0,1-1000 ng/l. Extraherbart organiskt fluor (EOF) och totala oxiderbara prekursorer (TOP) mättes även i vattenproverna. Intervallet för EOF var 366-507 ng/l och endast två av totalt åtta bevattningsvattenprover visade en liten ökning av perfluoroktansyra (PFOA) och perfluorhexansyra (PFHxA) efter oxidation. Ingen av OMP:erna i denna studie upptäcktes i något av jordproverna. Perfluoroktansulfonsyra (PFOS) hittades över detektionsgränsen i jord från båda bevattnade fälten (0,14-0,17 ng/ d.w.) men låg under detektionsgränsen i jord från referensplatsen. Perfluorbutansyra (PFBA) hittades i låga nivåer men över detektionsgränsen i ett av de bevattnade fälten (0,22 ng/g d.w.) och den närliggande referensplatsen (0,27 ng/g d.w.). EOF-analysen av jord resulterade inte i någon ytterligare information då detektionsgränsen var relativt hög (280 ng/g). Av 77 analyserade OMP:er hittades endast fem OMP:er (sotalol, oxazepam, metformin, etylparaben och venlafaxin) i daggmaskar i koncentrationsintervallet 8,4-160 ng/g d.w. Mellan fem och tio PFAS upptäcktes i daggmaskar från de två bevattnade fälten (19-35 ng/g d.w. för summan PFAS) och sju PFAS hittades i maskar från referensplatsen med en summakoncentration på 69 ng/g d.w. Endast två OMP-föreningar (6,6 ng/g d.w. för metformin och 340 ng/g d.w. för BAM) hittades i potatis som samlats in från en bevattnad åker, och ingen av de analyserade PFAS kunde detekteras. Den aktuella studien kunde bara upptäcka ett fåtal PFAS och andra OMP i jord och potatis från marken som bevattnats med avloppsvatten. Bioackumulering av fem OMP och upp till tio PFAS påvisades i daggmaskar på den bevattnade jordbruksmarken men även på referensplatsen. Således kunde ingen påverkan av avloppsvatten på marken eller daggmask påvisas. Detta var dock en begränsad studie och det kan inte uteslutas upptag av OMP till ätbara växter eller läckage till grundvatten. The reuse of wastewater for agricultural irrigation is one way to reduce the demand for freshwater but it can also introduce pharmaceuticals, personal care products, and other chemicals into the agricultural ecosystem and food chain. The aim of this study was to measure a range of potentially harmful organic micropollutants (OMPs), such as pharmaceuticals, personal care products, industrial chemicals, pesticides, and per- and polyfluoroalkyl substances (PFAS), in wastewater effluent used for irrigation and in the receiving farmland. Four sampling occasions of effluent water at two wastewater treatment plants in Gotland were conducted during July and August 2021. In addition, soil and earthworms were sampled in September 2021 after harvest from two fields irrigated with the monitored wastewater and one field that had not been irrigated that season. Potatoes still in the ground were sampled from one of the irrigated fields. A wide range of OMP concentrations (ng/L to ug/L) were found in the effluent water, and in total 35 of 77 analyzed OMPs were detected. A total of 19 out of 24 different PFAS were detected in the effluent samples in the range of 0.1-1000 ng/L. Extractable organofluorine (EOF) and total oxidizable precursors (TOP) were measured in water samples in addition to target PFAS. The range for EOF in effluent samples were 366-507 ng/L and only two samples out of the total eight effluent samples showed a small increase in concentrations of perfluorooctanoic acid (PFOA) and perfluorohexanoic acid (PFHxA) after oxidation. None of the OMPs in this study was detected in any of the soil samples. Perfluorooctane sulfonic acid (PFOS) was found over the detection limit in soil from both irrigated fields (0.14-0.17 ng/g d.w.) but was below the detection limit at the reference site. Perfluorobutanoic acid (PFBA) was found at low levels closely above the detection limit in one of the irrigated fields (0.22 ng/g d.w.) and the nearby reference site (0.27 ng/g d.w.). The EOF analysis of soil did not result in any further information due to an elevated detection limit (280 ng/g d.w.). Out of 77 analyzed OMPs, only five OMPs (sotalol, oxazepam, metformin, ethylparaben, and venlafaxine) were found in earthworms in the concentration range 8.4-160 ng/g d.w. Between five and ten PFAS were detected in earthworms from the two irrigated fields (19-35 ng/g d.w. for ΣPFAS) and seven PFAS were found in worms from the reference site with ΣPFAS concentration of 69 ng/g d.w. Only two OMP compounds (6.6 ng/g d.w. for metformin and 340 ng/g d.w. for BAM) were found in potatoes collected from one irrigated field, and none of the PFAS could be detected. The present study could detect only a few PFAS and other OMPs in soil and potatoes from the land irrigated with wastewater effluent. Bioaccumulation of five OMPs and up to ten PFAS was shown in earthworms at the irrigated farmland but also at the reference site. Thus, this study could not reveal any impact of irrigated wastewater to the soil or earthworm. However, this was a limited study and it cannot be excluded the uptake of OMPs to edible plants or leaching into groundwater.

På europeiska stränder utgör plast som bland annat muggar och bestick en stor andel av det marina skräpet. För att begränsa resursanvändning och nedskräpning bedriver IVL Svenska Miljöinstitutet ett forskningsprojekt där ett retursystem för take away-förpackningar implementerats på elva restauranger och kaféer i Sverige. Syftet med denna rapport är att undersöka materialvalet för matlådorna och muggarna som används och retursystemet i sin helhet ur ett användarperspektiv. För att göra detta genomfördes en enkätundersökning som riktade sig mot studenter på universitet och högskolor i Sverige. Detta retursystem är en typ av cirkulärt system som anses vara eftersträvansvärt inom både Sverige och EU. Inom ramarna för en cirkulär ekonomi kan det uppstå möjligheter för företag att utveckla nya affärsmodeller. Därmed finns det också ett flertal exempel på andra återbrukssystem. Som en del av det forskningsprojekt som samordnas av IVL genomförde också Antrop tre olika typer av undersökningar under år 2019 där viktiga faktorer för ett välfungerande retursystem diskuterades. För den enkät som genomfördes inom ramarna för denna rapport behandlades 217 stycken svar. Enkäten behandlade både allmänna frågor om respondentens attityd till retursystemet för take away-förpackningar och specifika frågor om retursystemet. De viktigaste slutsatserna som dragits är att faktorer som att systemet är enkelt och bekvämt att använda samt att hygienen inom systemet kan säkerställas har stor betydelse för kunderna. Det är möjligt att vissa av dessa potentiella hinder skulle kunna minimeras genom att retursystemet är tillgänglig i så stor utsträckning som möjligt. Viktigt att ha i åtanke är dock att attityder kan vara svåra att mäta, till exempel eftersom de inte alltid är kopplade till faktiska beteenden. Plastic, for example cups and cutlery, constitutes a large portion of marine debris on european beaches. IVL, the Swedish Environmental Research Institute, is conducting a research project where a system of reuse for take away packaging has been implemented on eleven restaurants and cafés in Sweden to minimise resource utilization and littering. The purpose of this report is to examine this system of reuse as well as the materials used for the food containers and beverage cups within the system from a users perspective. To do this, a survey aimed at students at swedish universities was conducted. This system of reuse is a type of circulatory system which is something that is regarded as desirable in both Sweden and the EU. There is a possibility for companies to develop new business models within the limits of a circular economy, and evidently there are numerous examples of other systems of reuse that has been developed. As a part of the project that is coordinated by IVL, different surveys were conducted by Antrop during 2019 where important factors for a well functioning system of reuse were discussed. Regarding the survey that was conducted as a part of this report, 217 responses were processed. The survey dealt with both general questions regarding the respondents view of the system of reuse for take away packaging as well as specific questions regarding the system of reuse. The most important conclusions drawn where that it is important for the customers that the system is easy to use and that requirements regarding hygiene is fulfilled. It is possible that some of these obstacles could be minimised if the system of reuse have as good accessibility as possible. However, it is important to keep in mind that it can be difficult to measure attitudes as they are not always directly connected to behavior.

Kunskapspalatsen är en vuxenutbildning nära Fatubursparken i Stockholm. Projektets utgångspunkt var att ta inspiration från fiktiva koncepter för att styra projektet. Jag valde att utgå ifrån konceptet “tiden”, tagen från en berättelse som handlar om hur viktigt tiden är. Många associerar tiden med klockor eller med solens rörelse - något som de båda har gemensamt är att båda rör sig i cirklar. Då beslöt jag mig att jobba med en cirkulär rörelse i byggnaden. Slutprojektet blev en oval formade byggnad, men med raka väggar som går parallellt till omgivningens byggnader. Den rundade formen styr flödet i byggnaden, men som samtidigt också passar till Fatbursparkens bågform. Det är enn form som matchar omgivningen och samtidigt ser unikt ut i jämförelse. Huvudentrén är placerad på den södra delen av tomten och ska fånga upp uppmärksamhet från folk som går förbi. Hierarkini byggnaden följer: offentliga ytor och de större basrummen finns på entréplanen; de andra övre planerna är dedikerad till studenter och lärare. The Wisdom Palace is an adult education near the Fatubur Park in Stockholm. The project's starting point was to get inspiration from fictional concepts, that would control the project. I chose to work with the concept of "time", taken from a fictional story about how important time is. Many associate the time with clocks or with the movement of the sun - something that they both have in common is that both move in circles. I then decided that I wanted to work with a circular flow in the building. The finalized project was an oval shaped building, but with straight walls that run parallel to the surrounding buildings. The rounded shape controls the flow of the building, but it also fits with the Fatbur Park's arch shape. It's a form that matches the environment and at the same time , it looks unique in comparison. The main entrance is located on the southern part of the building and its purpose is to catch attention from bypassing people. The hierarchy in the building follows: public spaces and the larger base rooms are all on the entrance plan; The other upper plans are dedicated to students and teachers only.

The aims of this investigation are 1) to study spatial variation in PFAS discharge by measuring PFAS in sludge samples collected from four wastewater treatment plants (WWTPs: Öhn - Umeå, Bergkvara - Torsås, Henriksdal – Stockholm, and Gässlösa - Borås); 2) to evaluate the amount of unidentified PFAS, if any, in the sludge samples by measuring total organofluorine (TOF) in the samples; 3) to study the temporal discharge and pattern of PFASs by measuring different PFASs in archived sludge samples from two WWTPs (Henriksdal and Gässlösa); and 4) to evaluate temporal changes of the amount of unidentified PFAS, if any, by measuring the amount of TOF in the archived samples from these two WWTPs. Levels of TOF and PFAS are reported for sludge samples from the four WWTPs collected in 2015; temporal analyses of TOF and PFASs were conducted on sludge samples from two WWTPs collected between 2004 and 2015. Different classes of PFASs including PFCAs, PFSAs, FTSAs, FTCAs, diPAPs, FOSAs/FOSEs, diSAmPAP, FOSAAs, PFPAs and PFPiAs were detected in the sludge samples. The levels of TOF and unidentified PFAS were shown to more related to types of industries connected to the WWTPs, not necessarily related to number of people served in that area and the scale of WWTP. Quantifiable PFAS only accounted for 5 to 11% of the TOF in samples collected in 2015 indicating that 89-95% of the measured organofluorine in the samples was unidentified. TOF levels from Gässlösa were approximately 1.6 – 17.7 times higher than those of Henriksdal in corresponding year. The proportion of quantifiable PFAS to TOF decreased from 21% in 2004 to 11% in 2015 in samples from Henriksdal; at the same time increasing levels of unidentified PFAS was also observed between 2012 and 2015 Syftet med denna studie var 1) att studera geografiska variationer i utsläpp av PFASs genom att mäta PFAS i slamprover från fyra olika reningsverk (Öhn - Umeå, Bergkvara - Torsås, Henriksdal – Stockholm och Gässlösa - Borås); 2) att utvärdera om slammet innehåller oidientifierade PFASs och i sådana fall kvantifiera mängden av dessa; 3) att studera hur profilen av PFAS-ämnen förändras över tid genom att mäta olika PFAS-ämnen i arkiverade slamprover från två reningsverk (Henriksdal och Gässlösa); och 4) att bestämma andelen oidentifierade PFAS genom att mäta totalhalten organiskt fluor (TOF) i de arkiverade proverna från Henriksdal och Gässlösa. I denna studie rapporteras halterna av TOF och PFAS i slamprover från de fyra ovan nämnda reningsverken insamlade under 2015; vidare rapporteras en tidstrendsstudie utförd för TOF och PFAS i slamprover från Henriksdal mellan 2004 och 2015. Ett flertal PFAS-klasser detekterades i proverna; PFCAs, PFSAs, FTSAs, FTCAs, diPAPs, FOSAs/FOSEs, diSAmPAP, FOSAAs, PFPAs och PFPiAs. Halterna av oidentifierade PFASs visade sig vara relaterade främst till typ av industriell verksamhet i anslutning till reningsverket, snarare än antalet personer anslutna till och storlek på reningsverken. Identifierade PFAS-halter utgjorde endast 5 - 11% av TOF i proverna insamlade under 2015, vilket indikerade att 89 - 95% av TOF var oidentifierade ämnen. Halten TOF i slamproverna från Gässlösa var uppskattningsvis 1.6 – 17.7 gånger högre än TOF i slamprover från Henriksdal motsvarande år. Andelen identifierade PFAS-halter i förhållande till TOF minskade från 21% under 2004 till 11% under 2015 i slamprover från Henriksdal, ökade halter av oidentiferade PFASs observerades också mellan 2012 och 2015.

The aims of this investigation are 1) to study spatial variation in PFAS discharge by measuring PFAS in sludge samples collected from four wastewater treatment plants (WWTPs: Öhn - Umeå, Bergkvara - Torsås, Henriksdal – Stockholm, and Gässlösa - Borås); 2) to evaluate the amount of unidentified PFAS, if any, in the sludge samples by measuring total organofluorine (TOF) in the samples; 3) to study the temporal discharge and pattern of PFASs by measuring different PFASs in archived sludge samples from two WWTPs (Henriksdal and Gässlösa); and 4) to evaluate temporal changes of the amount of unidentified PFAS, if any, by measuring the amount of TOF in the archived samples from these two WWTPs. Levels of TOF and PFAS are reported for sludge samples from the four WWTPs collected in 2015; temporal analyses of TOF and PFASs were conducted on sludge samples from two WWTPs collected between 2004 and 2015. Different classes of PFASs including PFCAs, PFSAs, FTSAs, FTCAs, diPAPs, FOSAs/FOSEs, diSAmPAP, FOSAAs, PFPAs and PFPiAs were detected in the sludge samples. The levels of TOF and unidentified PFAS were shown to more related to types of industries connected to the WWTPs, not necessarily related to number of people served in that area and the scale of WWTP. Quantifiable PFAS only accounted for 5 to 11% of the TOF in samples collected in 2015 indicating that 89-95% of the measured organofluorine in the samples was unidentified. TOF levels from Gässlösa were approximately 1.6 – 17.7 times higher than those of Henriksdal in corresponding year. The proportion of quantifiable PFAS to TOF decreased from 21% in 2004 to 11% in 2015 in samples from Henriksdal; at the same time increasing levels of unidentified PFAS was also observed between 2012 and 2015 Syftet med denna studie var 1) att studera geografiska variationer i utsläpp av PFASs genom att mäta PFAS i slamprover från fyra olika reningsverk (Öhn - Umeå, Bergkvara - Torsås, Henriksdal – Stockholm och Gässlösa - Borås); 2) att utvärdera om slammet innehåller oidientifierade PFASs och i sådana fall kvantifiera mängden av dessa; 3) att studera hur profilen av PFAS-ämnen förändras över tid genom att mäta olika PFAS-ämnen i arkiverade slamprover från två reningsverk (Henriksdal och Gässlösa); och 4) att bestämma andelen oidentifierade PFAS genom att mäta totalhalten organiskt fluor (TOF) i de arkiverade proverna från Henriksdal och Gässlösa. I denna studie rapporteras halterna av TOF och PFAS i slamprover från de fyra ovan nämnda reningsverken insamlade under 2015; vidare rapporteras en tidstrendsstudie utförd för TOF och PFAS i slamprover från Henriksdal mellan 2004 och 2015. Ett flertal PFAS-klasser detekterades i proverna; PFCAs, PFSAs, FTSAs, FTCAs, diPAPs, FOSAs/FOSEs, diSAmPAP, FOSAAs, PFPAs och PFPiAs. Halterna av oidentifierade PFASs visade sig vara relaterade främst till typ av industriell verksamhet i anslutning till reningsverket, snarare än antalet personer anslutna till och storlek på reningsverken. Identifierade PFAS-halter utgjorde endast 5 - 11% av TOF i proverna insamlade under 2015, vilket indikerade att 89 - 95% av TOF var oidentifierade ämnen. Halten TOF i slamproverna från Gässlösa var uppskattningsvis 1.6 – 17.7 gånger högre än TOF i slamprover från Henriksdal motsvarande år. Andelen identifierade PFAS-halter i förhållande till TOF minskade från 21% under 2004 till 11% under 2015 i slamprover från Henriksdal, ökade halter av oidentiferade PFASs observerades också mellan 2012 och 2015.

The project was performed at Parker Hannifin Cylinder Division at Falköping, where a station in the most critical flow at the production has been studied, which is the hand welding station. Within this report, the purpose is to identify disturbances, in order to eliminate and reduce these by coming up with improvement proposals. Furthermore, the aim is to help improve the company's work with 5S and TPM (Total Productive Maintenance). A combination of tools and concepts are being used in this project when generating improvement proposals to avoid the risk of falling back into old habits and facilitate the work. The combination of concepts, intends to be continued to work with, in order to facilitate for the company to reach even higher results.The methodology of TPM is the basis of the project, although it is not about a complete implementation of TPM, but is limited to chosen parts since it is a time consuming process that can go on for years. The main focus of TPM is about the first pillar, 5S. Action plans for how to solve these problems and how to achieve the desired state has been established.Thereafter, the researchers in cooperation with the company´s staff have implemented a couple of small improvement proposals. Further improvement proposals have also been presented in this report, but due to the limited time no implementations was made.Moreover, this project is divided into a couple of phases. Situational analysis has been made through both interviews with staff and observation studies. Analysis has also been made by some numeric data taken out by researchers and partly through mapping the equipment. The intention of this is to create a status image of the current situation over the hand welding station. The current state has shown the appearance of problems and challenges that exist. Additional wastages and disturbances in the station can come up to the surface and can thus easily be identified. In turn, occurring wastages and disturbances can be eliminated and the amount of wasted time reduced with help of the action plans to reach a future state.Another method that occurs is spaghetti charts. It has been used for mapping up the existing procedures during the process of the orders in the station, and by that identified different types of disturbances. In addition, the creation of a Value Stream Mapping (VSM) has been made. The map is used as a measurement to identify how much time on a working day that is spent as value adding time and non-value adding time of work.

[sv] Syftet med denna studie var att studera totalhalten av PFASs samt andelen okända, hittills ännu ej identifierade PFAS-ämnen i vatten och slam från svenska reningsverk genom att analysera totalt organiskt fluor (TOF) och kvantifierbara PFAS-ämnen. Studien syftar till att kartlägga omfattningen av kända och okända PFAS-ämnen, både dem som är i omlopp och används i produkter i samhället, och dem som släpps ut i miljön. Avloppsvatten (ingående och utgående) och slam provtogs under 2015 och 2016 vid tre olika reningsverk; Gässlösa (Borås), Henriksdal (Stockholm) och Öhn (Umeå). I denna rapport redovisas halter av TOF och PFAS-ämnen i slam från 2016 och ingående och utgående avloppsvatten från 2015 och 2016. Flera olika PFAS-klasser detekterades i slam och avloppsvatten; PFCAs, PFSAs, FTSAs, FTCAs, FTUCAs, FOSAs, FOSAAs, diPAPs, PFPAs och PFPiAs. De neutrala och/eller katjoniska PFAS-ämnena i ingående och utgående vatten var ej identiferbara, medan 79-95% av de anjoniska PFAS-ämnen var okända, ej identiferbara ämnen. I slamproverna ´var en betydande del (42-82%) okända ämnen. Abstract [en] The aim of the this investigation are 1) to measure the amount and proportion of unidentified PFASs had been used in daily life by analyzing total organofluorine (TOF) and quantifiable PFASs in influent samples; and 2) to measure the amount and proportion of unidentified PFASs released into the environment by analyzing TOF and quantifiable PFASs in effluent samples and sludge samples from municipal waste water treatment plants. Sewage (influent and effluent) and sludge were collected in 2015 and 2016 from three wastewater treatment plants (Gässlösa (Borås), Henriksdal (Stockholm) and Öhn (Umeå)). Levels of TOF and PFAS in sludge from 2016 and filtered effluent and influent samples from 2015 and 2016 are reported. Different classes of PFASs including PFCAs, PFSAs, FTSAs, FTCAs, diPAPs, FTUCAs, FOSAs, FOSAAs, PFPAs and PFPiAs were detected in sewage and sludge samples. For influent and effluent samples, all detectable neutral and/or cationic PFASs remained unidentified; for the anionic fraction, 79-94% of the TOF were unidentified. For sludge samples, a significant proportion (42-82%) of total anionic organofluorine remained unidentified