Search

I takt med den digitalisering som sker i samhället har man kunnat se att immateriella tillgångar blir allt mer viktiga. Tillgångar som varumärken, patent och forskning och utveckling ses idag som viktiga värdeskapande tillgångar i många företag. Immateriella tillgångar leder dock till en vis osäkerhet. Detta då det är svårt att ta fram redovisningsstandarder för hur dessa tillgångar ska redovisas. Det är bland annat svårt att värdera dessa tillgångar och många värdeskapande immateriella tillgångar tillåts inte tas upp i företagens finansiella rapporter. Denna osäkerhet har lett till att investerare behöver lägga mer tid på att analysera bolag med mycket immateriella tillgångar. Syftet med denna studie är att undersöka hur investerare ser på risken kopplat till immateriella tillgångar. Detta genom att undersöka om andelen samt mängden immateriella tillgångar påverkar investerares avkastningskrav. Studien undersöker även om andelen immateriella tillgångar har en effekt på ett företags kapitalstruktur/skuldsättningsgrad. Studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkter är en ontologisk verklighetssyn, positivistisk vetenskapssyn, en deduktiv ansats samt en kvantitativ metod. Denna studie undersöker immateriella tillgångars effekt på kostnaden för eget kapital och kapitalstruktur ur ett investerarperspektiv. Utifrån studiens teoretiska referensram togs tre hypoteser fram. Den första undersöker andelen immateriella tillgångars påverkan på kostnaden för eget kapital medans den andra undersöker mängden immateriella tillgångars påverkan på kostnaden för eget kapital. Studiens tredje hypotes undersöker andelen immateriella tillgångars påverkan på kapitalstrukturen. Undersökningen är gjort på Nordens största noterade aktiebolag och är baserad på kvartalsvis data mellan åren 2011-2020. Resultatet i studiens första och andra hypotes visar på att det finns ett positivt samband mellan både andelen och mängden immateriella tillgångar och kostnaden för eget kapital. Det betyder att en högre andel samt en högre mängd immateriella tillgångar leder till ett högre avkastningskrav. Detta kan bland annat bero på att immateriella tillgångar ses som mer riskfyllda samt att det finns ett informationsgap mellan företag och investerare. Resultatet i studiens tredje hypotes påvisar ett negativt signifikant samband mellan kapitalstruktur/skuldsättningsgrad och kostnaden för eget kapital. Det kan bland annat bero på att investerare och långivare har samma syn på risken men att investerare är mer riskbenägna. Det kan även bero på att investerare ser immateriella tillgångar som mindre riskfyllda än vad långivare gör. Studien har tagit hänsyn till etiska aspekter och har en relativt hög reliabilitet och validitet. Förslag på vidare forskning är bland annat att undersöka om immateriella tillgångars relevans har ökat över tid. Praktiska rekommendationer till företag är att vara mer transparanta kring dessa tillgångars värdeskapande samt hur de har värderats.

The transparency within sustainability reporting has been criticized during a long period of time. This can be explained by, among other things, inadequate comparability, balance and clarity in sustainability reporting. When the transparency is inadequate, the stakeholders can lose the reliance in the companies which could adversely affect the companies. Within the Swedish forestry industry, there is a great deal of tension between the companies and its stakeholders. It partly depends on the great number of parties who must share the areas of the forest. The stakeholders therefore demand greater transparency regarding the companies’ environmental impact and preventive environmental work. The lack of transparency resulted in introducing a new Swedish law in 2017. The new law aims to improve the transparency by making sustainability reporting mandatory. Previous studies believe that the introduction of regulatory sustainability reporting will improve the quality of the reports and thus transparency will increase. It is these changed conditions in sustainability reporting that have led to the research question: How has the transparency been affected by mandatory sustainability reporting within the Swedish forestry industry? In order to answer the research question, a qualitative content analysis was conducted on five forestry companies’ sustainability reports between the years 2015-2018. The qualitative content analysis is based on comparability, balance and clarity which all contribute to the transparency. The three concepts have been operationalized through a categorization matrix. This matrix has been used to analyze the 20 sustainability reports. The study has also applied both the legitimacy theory, and the stakeholder theory to create understanding of how the introduction of mandatory sustainability reporting has affected the transparency. The result showed that the transparency overall stayed relatively unchanged throughout the four years. The comparability showed a slight negative change, while the clarity showed a slight positive change. The balance was almost unchanged throughout the studied years. This can be explained by companies’ pursuit for legitimacy leading to an undermining of the transparency. Another possible explanation is that the new law has had no effect after two years and that transparency will improve over time. The study also showed that the transparency is deficient both before and after the introduction of the new law.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur John Hedlund förhåller sig till det svenska samhället, hans s.k. ”teologi om världen”. Denna kommer att undersökas och analyseras med hjälp av tre frågor• Vilken är enligt Hedlund relationen mellan kristendomen och det moderna svenska samhället?• Hur ser Billy Graham på relationen mellan kristendomen och det amerikanska samhället?• Vilka likheter och skillnader finns i Hedlund och Graham när det gäller synen på kristendomen och samhället? Uppsatsen tar sitt avstamp år 1946. Utgångspunkten motiveras av att detta var ett viktigt brytningsår i Hedlunds verksamhet: han blev ”Nalenpastorn” med det svenska folket, och dessutom reste han detta år till USA för att studera de mötesserier som ”Youth for Christ” organiserade – dvs. den organisation som Graham då verkade för. Grahams Crusade i Los Angeles 1950 ses som det verkliga startskottet för hans karriär och redan senare samma år startade John Hedlund sin motsvarighet som han kallade för ”korståg”. Detta i kombination med både Sveriges och USA:s utveckling från efterkrigstiden och framåt gör tidpunkten till lämplig. Avgränsningen i slutet av denna uppsats sätts till de viktiga brytpunkter som både Sverige och USA kommer till mot slutet av 1980-talet. Jag menar att Sverige når en tydlig brytpunkt med Olof Palmes död 1986 medan det i det amerikanska fallet får bli kommunismens kollaps 1989.

Studiens resultat pekar på att text/länkformatet är det format som genererar mest engagemang hos mottagarna på Facebook och att de inläggen som är personliga/informativa uppskattas mest bland mottagarna på Facebook. Videoinlägg är generellt det inläggsformat som är minst effektivt samtidigt som det är ett format som delas ungefär lika ofta som andra typer av inläggsformat. Bildinlägg är i stort sett lika engagerande som text/länk-inläggen och bekräftar således tidigare forskning om att bildinlägg är en effektiv metod för att skapa engagemang. Studiens resultat visar också på att reklambaserade och uppmanande inlägg har en mindre effekt än personliga och informativa inlägg.

Ökad användning av mobila enheter, samt organisationers önskan att effektivt testa och engagera arbetssökande driver utvecklingen av mobilanpassade test framåt. Forskning kring mobila enheters inverkan på testresultat är tvetydig med positiva och negativa utfall. Mobila enheter verkar ha negativ inverkan på testpoäng från kognitiva test. En effekt som kan bero på de begränsningar (mindre skärm, pekskärm) som mobila enheter har. Mått på kognitiva förmågor används ofta vid urval, om olika enheter ger upphov till differens i testpoäng behöver detta utredas. I en experimentell studie (N=51) undersöktes huruvida mobila enheter har negativ inverkan på resultat från kognitiva test. I upprepade mätningar genomförde deltagarna kognitiva test på mobil och icke-mobil enhet. Studien visar att mobila enheter inte har en negativ påverkan på testresultatet. Diskussionen behandlar möjliga förklaringar till resultat utifrån urval och testdesign, tar upp begränsningar i studien samt siar om MT framtid.

The report examines how an online store for custom designed bottle labels can be developed as a web application, and aims to contribute to the existing research on web design. The development is based on the vision” to provide custom labels through an online store which puts the icing on the cake for your special occasion”, with persons in the age 25-40 who are planning a wedding or another large event as target group. The technical methods which can be used are presented in the report and what impact they had on the competitive aspects of the online store. Design strategies for building user trust are discussed among others, as essential parts of e-commerce according to the presented theory. Furthermore, the report presents more concrete technical methods for increasing the competitiveness such as faster loading times and search engine optimization. Especially loading times plays a central role for the success of a web application according to the related theory. The methods which has been used and why, considering the collected theory, are presented in the report. The conclusions of the report states that an online store successfully can be developed using an agile methodology such as Scrum and that it can take benefits from being implemented as a single page application. Developing a design tool for custom bottle labels proved to be a difficult balancing act between customization and simplicity. Denna rapport undersöker hur en e-butik för försäljning av egendesignade flasketiketter kan utvecklas som webbapplikation, och syftar till att bidra till den existerande forskningen kring webbutveckling. Utvecklandet utgår från visionen "att genom en e-butik tillhandahålla personliga etiketter som sätter guldkant på ditt evenemang", med personer i 25-40 årsåldern som planerar bröllop eller någon annan större fest som målgrupp. I rapporten presenteras de tekniska metoder som kan användas, och vad de har för påverkan på de konkurrensmässiga aspekterna av e-butiken. Bland annat behandlas designstrategier för att skapa förtroende hos användaren, en essentiell del i e-handel enligt den teori som presenteras i rapporten. Vidare presenteras även mer konkreta tekniska aspekter för att utöka konkurrenskraften såsom snabbare laddningstider och sökmotoroptimering. Framförallt spelar laddningstider en central roll för webbapplikationers framgång enligt den framtagna teorin. De metoder som valts utifrån den framtagna teorin och varför presenteras sedan i rapporten. Slutsatserna blir att en e-butik med fördel kan vara en single-page applikation och utvecklas agilt enligt Scrum. Att utveckla ett designverktyg för personliga flasketiketter visade sig vara en svår balansgång mellan valfrihet och enkelhet.

Svensk arbetsmarknad är snedfördeladmellan män och kvinnor. Tidigare forskning har visat att könsstereotypiskt språk (agentic/communal) kan bidra till att upprätthålla denna snedfördelning, skapa statusskillnader mellan kvinnor och män samt leda till diskriminering av kvinnor redan i en rekryteringsprocess. Med ett flerfaktoriellt experiment (N=194) av dubbel-blind-design med randomiserade deltagare undersöktes, huruvida bedömningen av en arbetssökande påverkas av könsstereotypiskt språk, samt vilken attityd deltagarna hade till pronomenHen. Deltagare betingades med agentic eller communal platsannons samt en av fyra personbeskrivningar.Sedan skattades den sökandes agentic och communal egenskaper. Deltagarna svarade på frågor gällande sexism samt uttryckte sin åsikt om Hen. Två av studiens fyra hypoteser kunde styrkas, de övriga två förkastades. Studien visar att könsstereotypiskt språk har betydelse för hur en sökande bedöms, att Den sökande uppfattas som en man och att sexism predicerar negativa åsikter om Hen.

Validerat; 20101217 (root)

De senaste åren har det förts en debatt i Sverige om utländska studenter vid svenska universitet och högskolor och om studieavgifter ska införas för denna grupp studenter. Genom att försöka koppla de ofta förekommande argumenten i den diskussionen till den ekonomiska teorin om externa effekter syftar denna uppsats till att svara på vilka effekter av utländska studenter som, ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, skulle kunna berättiga att det svenska samhället subventionerar deras utbildning. Det finns flera effekter, varav de flesta är externa, som gynnar svenska samhället och därmed skulle kunna berättiga subventioner. Den viktigaste är att kvalificerad arbetskraft lockas till Sverige.

Sammanfattning Den svenska hotellmarknaden domineras till stor del av utländska aktörer. Stora hotellkedjor som Hilton, som representerar Storbritannien, Accor, som representerar Frankrike är bland de dominerande aktörerna. Bland de nordiska representanterna så är First/Tribe Hotels en organisation som ”sticker ut”. Alla dessa organisationer präglas av den organisationskultur som de uppstod i. De har alla arbetat fram framgångsrika strategier i sina respektive hemland. På den svenska marknaden så är konkurrensen bland dessa hotell är väldigt hög. Företagen försöker att åstadkomma fördelar gentemot sina konkurrenter genom olika strategier och koncept. En viktig del av arbetet är vilka Human resource strategier som används. För oss var det intressant att förstå hur dessa strategier var uppbyggda. Tar de olika hotellen med sig de strategier som de utvecklat i sitt ”hemland” eller anpassar man sig till de strategier som karakteriserar den svenska företagskulturen? Med bakgrund av detta kommit fram till följande problem: Vilka HR modeller använder de tre stora aktörerna när de agerar på den svenska hotellmarknaden? Vi har tittat på detta problem genom arbetstagarnas perspektiv och använt oss av en kvalitativ metod. Vi ville först förstå hur organisationskulturen så ut i varje hotells hemland och har därför använt oss av en deduktiv ansats. Vårt syfte var att kartlägga vilka HRM-strategier som används inom den svenska hotellmarknaden. Sedan ska vi undersöka om de aktuella aktörerna har anpassat sina HRM-strategier till den svenska organisationskulturen eller om de använder sig av HRM-strategier som används i deras respektive ”hemländer”. Vi ansåg att Hofstede arbete om olika organisationskulturer och hans fyra dimensioner (maktdistans, individualism gentemot kollektivism, mannlighet gentemot kvinnlighet och osäkerhetsundvikande) var en bra ”grund” för att kunna upptäcka skillnader i de olika hotellens strategier. Vår förförståelse bygger på att vi är Hotell & Restaurang studenter och har en viss erfarenhet av branschen. Denna erfarenhet har präglat arbetet på det sätt att vi har haft vissa förutfattade meningar om vilka human resource som används på marknaden. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med sex stycken respondenter. Vi valde att först transkribera all data som vi samlat in för att sedan sortera ut det data som vi tolkade var relevant för uppsatsen. Genom att vi har tolkat respondenternas svar djupgående för att förstå hur deras arbetssituation såg ut så har vi använt oss av en hermeneutikisk kunskapssyn. Genom att jämföra våra teoretiska antaganden med det empiriska materialet så har vi kommit fram till att aktörerna på den svenska hotellmarknaden anpassar sig till en stor grad till de svenska human resource strategier som präglas av den svenska organisationskulturen. Den enda avvikelse som vi upptäckte var att under variabeln osäkerhetsundvikande så ansåg vi att Accor präglades av den franska organisationskulturen och hade alltså inte fullt ut anpassat sig till de strategier som präglar det svenska human resource arbetet. Vi anser att vi har uppnått vårt syfte med denna uppsats och idag så har vi en större förståelse om vilka human resource strategier som är framgångsrika på den svenska hotellmarknaden.

Hur arbetar lärare, från skolår sex till nio, för att få elever mer intresserade av fysik? Syftet med arbetet är att ge fysiklärare med elever i alla årskurser bakgrund och exempel på hur läraren kan göra fysiken mer ”elevvänlig”. Författarna undersöker genom enkäter samt därefter intervjuer vilka arbetssätt lärare, med elever i skolår sex till nio, väljer för att få elever mer intresserade av fysik. Undersökningen omfattar även ifall lärarna ser skillnader, under fysiklektionerna, mellan flickors och pojkars attityder, intresse och arbetssätt. Resultaten från undersökningen visar att lärarna uppfattar skillnader i pojkars och flickors arbetssätt. Respondenterna visar även att andra faktorer inverkar på elevers inlärning i fysik såsom trygghet i gruppen och laborationer. De slutsatser författarna dragit är att laborationen har ett mångfacetterat användningsområde samt att de fysiklärare som enbart har traditionella metoder på fysiklektionerna kan hämma elevers intresse för fysik.