Search

When departments within schools for various reasons are unable to house its students in theirregular buildings, pavilion schools are frequently used as a replacement. The Academic world isin constant change and hence in continuous need to adapt to new and updated requirementsand demands. This entails that the way how buildings traditionally are built must bereconsidered due to its adaptability. These days, pavilion schools, are viewed as expensive andtemporary solutions simultaneously as the population of schools in Sweden are both old andoutdated. When building a school in Uppsala today, Uppsala Skolfastigheter, must build it to ahigher standard than what is normally used when building a pavilion school. The society itselfhas started to adept in the idea of building a temporary module permanently, some of them withthe utmost standards, but the academic world is still resilient.The following work is performed in collaboration with Uppsala Skolfastigheter, the municipaladministrator of the academic population in Uppsala. The idea of the work is to enlighten oneaspect in the debate of pavilion schools’ opportunities that has not been treated earlier,meaning the pavilion schools’ construction and its durability. Initially the work started with ascreening of the module trade, in which a broader understanding of the suppliers’ view wasadapted. Interviews with operating technicians, project leaders and executive directors wascompleted in addition to visits at the chosen schools, to spark an insight in how a pavilionschool contradicts from a permanently built school regarding to quality and durability.Additionally, the schools’ plans of maintenance and rapports of errors was compared to seewhere they contradict historically and regarding planned support in the future.The visits to the schools entails information that the school buildings are differently exposed towear depending on the age of the students as well as the section of the building. In preschoolsthe wear is relatively low, in elementary schools it is somewhat higher and in high schools thewear is mainly due to vandalism and sabotage. During the visits the permanently built schoolswas perceived as less worn, the pavilion schools however had less remarks regarding to itsmaintenance and can hence be seen as more durable. From the interviews it is clear that theacademic world is still resilient towards pavilion schools, regarding expenses, quality andcomfort. Nonetheless, their view might need to change going forward, thus the pavilion schoolsare high in quality and brings possibilities in how the continuous change of needs and demandscan be dealt with in the future. Modulskolor används frekvent runt om i landet för att inhysa elever som av olikaanledningar inte kan vistas i sina befintliga lokaler. Skolans värld är föränderligoch det ställs hela tiden nya krav på byggnaderna som i det traditionella sättetatt bygga är svåra att följa. Modulbyggnader ses idag som dyra temporäralösningar samtidigt som Uppsalas skolbestånd är gammalt och utgånget. Idagmåste Uppsala skolfastigheter bygga skolor i Miljöbyggnad silver, vilket ärutmanande vid moduluppställningar. I andra delar av branschen användsmodulära byggnader med hög standard permanent, men skolvärlden ärfortfarande negativt inställda till formatet.Denna studie är utförd i samarbete med Uppsala Skolfastigheter och inriktar sigpå just Uppsaladistriktet i hopp om att belysa en aspekt i debatten ommodulskolor som inte ännu varit aktiv då det är modulers kvalitet sett tillmiljöstandard och beständighet som avses undersökas i rapporten. Arbetetbörjade med en branschundersökning för att få en bredare inblick i hurleverantörer ser på moduler. Intervjuer med drifttekniker, projektledare,förvaltningschef och studiebesök har utförts för att undersöka hur permanentaskolor och modulskolor skiljer sig i kvalitet sett till beständighet samtidigt somfelanmälningslistor och underhållsplaner har jämförts för att se hur skoltypernaskiljer sig historiskt och framåt.Från studiebesöken framkommer det att skolor slits olika mycket och på olikaplatser beroende på elevernas ålder. Förskolor slits relativt lite, grundskolornågot mer och gymnasium slits mestadels i form av vandalisering. Vidstudiebesöken upplevdes de permanenta byggnaderna som mindre slitna, menfrån felanmälningslistor och underhållsplaner ses modulbyggnader som merbeständiga eftersom de har betydligt färre antal felanmälningar.

Bakgrund: Globalt sett är trauma en av de ledande orsakerna till dödlighet. I Sverige är trauma den vanligaste dödsorsaken bland unga människor i åldern 15-44 år. Dödlighet på grund av trauma är högre i glesbygden och utgör en utmaning för jämlik och kvalitetssäker traumavård. Alltför hög ambitionsnivå kan leda till ökad dödlighet och sämre resultat på grund av tidsförlust enligt nyare studier. Motiv: Trauma är ett komplext ämne och kräver kunskap och erfarenhet av sjuksköterskan. För att identifiera dessa erfarenheter och förstå detta fenomen behövs forskning. Resultatet kan ge förståelse och stöd för arbetssituationen för dessa sjuksköterskor. I förlängningen skulle detta kunna medföra ett förbättrat omhändertagande för patienter som utsatts för trauma i glesbygd. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter i samband med akut omhändertagande av traumapatienter i glesbygd. Metod: Då syftet med studien var att belysa upplevelsen av ett fenomen, valdes kvalitativ metod. Datainsamlingen bestod av intervjuer som analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Metodens syfte är att studera personers erfarenheter av ett fenomen och därmed skapa ny kunskap. Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskorna presterar på gränsen till det möjliga i en svår balansgång mellan egna känslor och krav och att sjuksköterskorna behöver starka ben att stå på genom kollegor, erfarenhet, utbildning och kunskap. Konklusion: Resultatet i studien tyder på att det finns utmaningar och svårigheter med akut omhändertagande av traumapatienter i glesbygd. Svårigheterna består av långa avstånd, begränsade resurser och vädermässiga förhållanden. Tid till definitiv vård beskrivs som avgörande och utmanande. Arbetet beskrevs även som stimulerande. I resultatet framgår vidare att det finns en stor kunskap och en mängd strategier som sjuksköterskan använder i sitt arbete för att bemästra de situationer som arbetet medför. Background: Globally, trauma is one of the leading causes of mortality. In Sweden, trauma is the most common cause of death among young people aged 15-44. Mortality due to trauma is higher in rural areas and poses a challenge for equal and quality-assured trauma care. Too high level of ambition can lead to increased mortality and poorer results due to loss of time, according to recent studies. Motive: Trauma is a complex subject and requires knowledge and experience of the nurse. By identifying the nurse's experiences of caring for trauma patients in sparsely populated areas, this could lead to improved care of these patients by adding new knowledge in the subject. Aim: The purpose of the study was to describe nurses' experiences in connection with emergency care of trauma patients in rural areas. Methods: Since the purpose of the study was to shed light on the experience of a phenomenon, a qualitative method was chosen. The data collection consisted of interviews that were analysed through qualitative content analysis. The purpose of the method is to study people's experiences of a phenomenon and thereby create new knowledge. Result: The results show that the nurses perform at the limit of what is possible in a difficult balance between their own feelings and demands and that the nurses need strong legs to stand on through colleagues, experience, education and knowledge. Conclusion: The results of the study indicate that there are challenges and difficulties with emergency care for trauma patients in sparsely populated areas. The difficulties consist of long distances, limited resources and weather conditions. Time for definitive care is described as crucial and challenging. The work was also described as stimulating. Furthermore, the results show that there is a great deal of knowledge and a variety of strategies that the nurse uses in her work to master the situations that the work entails.

För endast ett sekel sedan täckte skogsbetesmarker och andra naturbeten mycket stora arealer och utgjorde en grundförutsättning för landets försörjning och livsmedelsproduktion. Formade av århundraden av bete och lokalt mångbruk fanns en bred palett av skogsbetesmarker. Idag är det svårt att föreställa sig hur ett visst skogsbete kan ha sett ut och nyttjats, men det är ändå det vi behöver veta så mycket som möjligt om, för att förstå vad som har gett upphov till de natur- och kulturmiljövärden som fnns kvar idag. Det fnns mycket få skogsbetesmarker som varit i kontinuerligt bruk ända till idag. De som fnns kan inte självklart användas som målbild för andra skogsbeten, där kontinuiteten är bruten och skogen vuxit igen. Den här vägledningen ger ett arbetssätt för att komma fram till hur restaurering och skötsel bör utformas för att på bästa sätt bevara och stärka lokala natur- och kulturmiljövärden. Eftersom skogsbeten är kulturpräglade naturtyper, bygger vägledningen på att man kombinerar tre slags kunskap: om markanvändningshistoria, om ekologiska efekter av denna markanvändning, och om vilka spår som fnns kvar av dessa ekologiska efekter idag. Man behöver med andra ord förstå skogens nuvarande tillstånd genom att göra en tillbakablick, i syfte att planera för framtida förvaltning. Ett begrepp som knyter samman historia, kulturpåverkan och ekologi är biologiskt kulturarv. Det beskriver natur som formats av människan, till exempel naturtyper, vegetation, artförekomster och kulturformade träd och buskar. I skogsbetesmarker är biologiskt kulturarv tillsammans med andra spår efter tidigare markanvändning en viktig informationskälla som kan ge vägledning till hur vi bör förvalta marker idag. Historisk-ekologisk information om skogsbeten behandlas utförligt i en kunskapssammanställning om skogsbete, vilken tagits fram parallellt med vägled ningen och de används med fördel tillsammans.1 Kunskapssammanställningen diskuterar bland annat hur olika processer och förhållanden (människoskapade och naturliga) har format livsmiljöer för biologisk mångfald och biologiskt kulturarv. Vägledningen är en hjälp att praktiskt tillämpa detta kunskapsunderlag, genom att beskriva hur man kan undersöka, analysera och resonera kring ett skogsbetesobjekt för att anpassa skötsel och restaurering till de lokala förhållandena. Skogsbetesmarker är biologiskt rika naturtyper som formats av människan genom en mängd aktiviteter. Många skogsbetesmarker har dessutom en lång förhistoria av mänsklig närvaro, vilken kan ha lämnat spår. Det är därför lämpligt att förvaltningen av en skogsbetesmark utformas av natur- och kulturmiljövård i samverkan. När vi i vägledningen diskuterar biologiskt kulturarv, kulturlämningar och källmaterial, är det oftast med syfte att tolka dessa för att kunna utforma skötsel. Vissa spår kan också ha ett egenvärde, till exempel kulturlämningar eller hotade arter. I vägledningen används för enkelhets skull termen spår även om företeelser som inom kulturmiljövården betecknas som kulturlämning.

Denna kunskapssammanställning har tagits fram inom satsningen ”Skötsel av kulturpräglad natur” som finansieras av Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet och görs i samarbete med Centrum för biologisk mångfald. Satsningen syftar till bättre bevarande av biologisk mångfald och kulturmiljövärden i landskapet, genom lokalt anpassad skötsel som bygger på kunskap om sambanden mellan naturtypernas ekologi och deras historia. Kunskapssammanställningen behandlar öppna ängar i Sverige. Den tar inte upp skötseln av sydliga lövängar eller slåtter i fjällbjörkskog, och inte heller skötseln av träd och buskar i ängarna. Sammanställningen bygger på en kombination av publicerad historisk och ekologisk litteratur och vissa nedslag i historiska källmaterial och fältbesök. Den är ett kunskapsunderlag som ger vägledning till vad man behöver tänka på när man sätter upp målbilder för ängar och utformar skötsel. I referenslistan finns länkar till vissa publikationer, främst offentliga dokument och författarnas egna publikationer. Dessa är fria att ladda ner och använda. Författarna vill tacka arrangörer och deltagare på 2017 års slåtterkurser för diskussioner och kunskap om ängsskötsel. Vi vill också tacka Urban Ekstam för hans pionjärinsatser för ängar i natur- och kulturmiljövård, och för att han frikostigt ställt sin särtryckssamling till vårt förfogande. Slutsatser och tolkningar är författarnas egna.

Denna kunskapssammanställning har tagits fram inom satsningen ”Skötsel av kulturpräglad natur” som finansieras av Naturvårdsverket och Riksantik­varieämbetet och görs i samarbete med Centrum för biologisk mångfald. Satsningen syftar till bättre bevarande av biologisk mångfald och kulturmiljövär­den i landskapet, genom lokalt anpassad skötsel som bygger på kunskap om sambanden mellan natur­typernas ekologi och deras historia.

The aim of this study was to examine how teachers work with subject-specific concepts in fourth grade social science classes, what challenges they meet, what methods they use and what additional adjustments they make for students with language difficulties. We conducted semi-structured interviews with four primary school teachers and observed twelve lessons in total. Results show that the teachers in general pay attention to subject-specific concepts in the lesson planning. However, also discrepancies were shown between teachers’ acknowledgement of the importance of subject-specific concepts and the actual work with it. Overall, teachers made use of a variety of methods, such as reading aloud, pair and group work, visualisations and pictures as well as feedback and repetition. Main challenges were the substantial differences in pupils’ background knowledge and reading skills as well as an increased subject knowledge and skill expectations in grade 4 – all in relation to experienced time pressure. Additional adjustments for pupils with language difficulties took place on a general level, i.e. were rather carried out as routinised teaching methods for all pupils than adjustments for individual ones. These were e.g. clear visualisations of lesson plans and goals, using a smart board, group and pair work and modelling. The results suggest that teachers are aware of the importance of subject-specific concepts, and that these can be an obstacle to learning, particularly for pupils with language difficulties. However, more knowledge and professional support in form of specialist teacher consultation are needed to be able to cope with the multiple subject- and language-related challenges in the classroom, and in order to offer best support for every pupil.

Background: Sick leave within the police has increased in recent years and the highest increase has been seen among female police officers over 50 years.Objective: The aim of the present study is to identify the presence of physical symptoms, emotional exhaustion and depersonalization of female police officers working with patrolling and police officers working with investigation in the North region of Sweden.Method: The study was conducted with web-based questionnaire, answered by female police officers: police officers working with patrolling (n=40) and police officers working with investigation (n=44) in the North region of Sweden. The survey consisted of a total of 37 questions. To measure burnout Maslach Burnout Inventory was used.Results: A significant difference was seen in the presence of the physical symptom headache between female police officers working with patrolling and female police officers working with investigation. The group working with investigation reported higher incidence of headaches than the group working with intervention. Furthermore the group working with patrolling have estimated depersonalization (DP) higher than the group working with patrolling (n=40) and police officers working with investigation (n=44) in the North region of Sweden. The survey consisted of a total of 37 questions. To measure burnout Maslach Burnout Inventory was used.Results: A significant difference was seen in the presence of the physical symptom headache between female police officers working with patrolling and female police officers working with investigation. The group working with investigation reported higher incidence of headaches than the group working with intervention. Furthermore the group working with patrolling have estimated depersonalization (DP) higher than the group working with investigation.

Fältmanual till biologiskt kulturarv Föreliggande skrift är framför allt en fältmanual till biologiskt kulturarv (och ett urval av andra biologiska kulturbärare), en checklista med bilder och beskrivningar. Det tar också upp några aspekter på själva metodiken för inventering, kartering och tolkning. Fältmanualen omfattar de vanligaste aspekterna av biologiskt kulturarv som man kan hitta i svenska landskap från söder till norr. Listan beskriver biologiskt kulturarv huvudsakligen från nivåerna egenskaper, individer och artförekomster enligt RAÄ:s indelning.

På uppdrag av Naturvårdsverket genomförde Centrum för biologisk mångfald under 2014 en utredning, vilket resulterade i denna rapport. Syftet med uppdraget var att göra en fördjupad analys över vilka insatser ett antal svenska statliga myndigheter behöver göra för att uppnå Sveriges åtaganden enligt FN:s konvention om biologisk mångfald vad gäller artikel 8j (särskild hänsyn till s.k. traditionell kunskap som finns hos urfolk och lokala samhällen med traditionella sedvänjor) och artikel 10c (hänsyn till hållbart sedvanebruk). Idén är att de framlagda förslagen ska bidra till att Sverige år 2020 ska nå Aichi-mål 18 gällande dessa frågor, som Sverige varit delaktiga i att besluta om inom mångfaldskonventionen. Traditionell kunskap, dvs. praktisk erfarenhetsbaserad kunskap som förts vidare från generation till generation, bedöms vara en viktig förutsättning för att bevara och hållbart nyttja biologisk mångfald samt uppnå ett framtida hållbart samhälle.

Detta är en utredning som Centrum för biologisk mångfald har gjort under 2013 på uppdrag av Naturvårdsverket i syfte att analysera vilka myndigheter som kan tänkas beröras av ett nationellt genomförade av dessa bägge artiklar i FN:s konvention om biologisk mångfald (CBD). Artiklarna 8j och 10c handlar om att samhället ska ta bättre hänsyn till urfolks- och lokala samhällens kultur och naturresursanvändande och främja ett fortsatt hållbart sedvanebruk av biologisk mångfald. För att verkligen kunna uppnå de högt ställda målen med artiklarna krävs mycket långt gående förändringar i samhället och hur myndigheterna arbetar. I rapporten ges ett förslag på handlingsplan för att försöka nå målen till år 2020, vilket är det uppställda året för detta enligt CBD-beslutet. Traditionell kunskap, dvs. praktisk erfarenhetsbaserad kunskap som förts vidare från generation till generation, bedöms vara en viktig förutsättning för att uppnå ett framtida hållbart samhälle.

Det biologiska kulturarvet utgör levande avtryck av mänsklig aktivitet. Konsten att förstå vad arter och biologiska strukturer berättar bygger på att man kombinerar biologisk kunskap med kunskap om människans användning av ekosystemen. Ofta tillför det ny kunskap om både biologi och historia. Allt kulturarv bär på berättelser om människan, vårt biologiska kulturarv är inget undantag. Detta faktablad beskriver en metod för hur man kan tolka biologiskt kulturarv och läsa av det levande kulturarvets rika berättelser. Några exempel illustrerar sedan hur det konkret kan gå till.

This study focuses on the influence a user may have over his or her welfare service, personal assistance. A county, an assistance firm and a user cooperative are compared with the thesis that the organisation that surrounds the users shapes the possibilities the user have to influence his or her personal assistance. There are questions that try to answer if there are outspoken social goals within each organisation. Questions regarding influence of the user when she or he is choosing the assistance provider and the users possibility to influence and his or her power to decide who and when anyone works as an assistant are asked. Examination skedde vid Mittuniversitetet den 8 juni 2010 på campus Östersund. Betyget för uppsatsen är VG, väl godkänd enligt den äldre betygsmodellen. Uppsatsen är skriven som en del av min magisterutbildning med inriktning mot välfärdsstatens sociala och politiska ekonomi.

Diabetes mellitus är en av de vanligaste sjukdomarna i Sverige och är representerad i alla åldrar. Sjukdomen kan leda till komplikationer i form av diabetesfotsår, som kan orsaka lidande och försämra livskvalitet hos individen. Syftet med denna litteratur studie var att undersöka hur livskvaliteten påverkades hos personer med diabetesfotsår. Metoden som valdes var en litteraturstudie som omfattade 15 vetenskapliga artiklar. Under granskning och analys framkom två kategorier; inre faktorer och yttre faktorer, samt fyra subkategorier; begränsningar i fysisk funktion, psykosociala faktorer, smärta och ekonomi. Resultat visade att personer med diabetesfotsår upplever en försämrad livskvalitet. Dessa faktorer kunde leda till påverkan på familjerelationer, social isolering, svårigheter att utföra vardagliga göromål och fysiska aktiviteter. Patienter med fotsår var i behov av stöd och information för att ha en möjlighet att uppnå god livskvalitet. Stöd från familj och vänner upplevdes som positivt. Slutsats: Den nedsatta rörligheten som diabetiska fotsår orsakade var den främsta orsaken till en försämrad livskvalitet. Livskvalitet är en subjektiv upplevelse och värderas olika mellan individer. Ett behov finns av att öka förståelsen och kunskapen omkring livskvalitetens betydelse för patienten med diabetesfotsår.

Validerat; 20101217 (root)

The first main purpose of this essay is to describe the situation of young women today here in this part of the world concerning influences from commercial media. The second purpose with this essay is to investigate if dance could be used as a tool against all these sterotyped and superficial pictures and ideals in the industy of commersial media. With some questions I also want to get closer to the answer if dancing is a way for young women to get insight knowledge. I also describe women from dance history who experienced that dance filled them up with energy but also environment where there was oppression. This essay has a gender perspective. The methods are manly based on literature studies but information is also gathered from the Internet and from one film. My results are that dance is a very constructive way to give the young woman that force which is needed when meeting media pictures everywhere. It gives her self-confidence, body awareness, joy and strength in life.

Validerat; 20101217 (root)