Search

Svenska rapporter har länge påtalat den negativa effekt som avsaknaden av socialt stöd innebär för mänskligt välbefinnande. De sociala relationerna och därmed källorna till socialt stöd förklaras bli färre med åren, värst drabbade i vårt svenska samhälle är kvinnor över 75 år. Samtidigt är äldre kvinnor frisörernas mest frekventa och lojala kunder. Via sin yrkesroll har frisören potential att utgöra en informell källa för socialt stöd för dessa kvinnor. Trots frisörernas stora potential att bidra med socialt stöd för dem är forskningen kring ämnet ur de äldre kvinnornas perspektiv i stort sett obefintlig. I föreliggande kvalitativa studie med socialpsykologisk ansats har syftet varit att undersöka samt bidra till ökad förståelse för vilken betydelse frisören har för äldre kvinnors upplevelser av socialt stöd och välbefinnande. Studien utgick från kvalitativa metoder och insamling av data skedde via nio enskilda semistrukturerade intervjuer med kvinnor över sjuttiofem år i Västsverige. Resultatet visade att äldre kvinnor upplevde såväl praktiska som sociala former av socialt stöd via sin frisör. Vidare utgjorde frisören positiva bidrag för äldre kvinnors välbefinnande genom att frisörrelationen hade potential att bidra med tillfredsställelse utifrån två aspekter, socialt och individuellt. På samma sätt visade sig avsaknaden av dessa behov liksom de olika formerna av socialt stöd medföra negativ påverkan för äldre kvinnors välbefinnande. Av resultatet framkom att det var den sociala konstruktionen av frisören som bidrog till den unika sociala relationen mellan kunden och frisören, vilken fick större betydelse för äldre kvinnors upplevelse av socialt stöd och välbefinnande än frisörens yrkesroll som sådan. Swedish reports have long pointed out the negative effect that the lack of social support has on human well-being. As age progresses, it is explained that social relationships and thus sources of social support become fewer, the worst affected in our Swedish society are women over the age of 75. At the same time, older women are the most frequent and loyal customers of hairdressers. Through her professional role, the hairdresser has the potential to be an informal source of social support for these women. Despite the great potential of hairdressers to contribute with social support, research on the subject from the perspective of older women is largely non-existent. In this qualitative study with a social psychological approach, the aim has been to investigate and contribute with increased understanding of the importance of a hairdresser for older women's experiences of social support and well-being. The study was based on qualitative methods and collection of data was made through nine individual semi-structured interviews with women over the age of seventy-five in Western Sweden. The results showed that older women experienced both practical and social forms of social support through their hairdresser. The hairdresser also made a positive contribution to the well-being of older women because of the hairdressing relationship had the potential to contribute satisfaction from two aspects, socially and individually. Similarly, the lack of these needs as well as the various forms of social support had a negative impact on older women. The result showed that it was the social construction of the hairdresser that contributes to the unique social relationship between the customer and the hairdresser, which was more important for older women's experience of social support and well-being than the hairdresser's professional role as such.

Vi rör oss mot en framtid där en allt större andel av jordens befolkning bor i stadsområden, vilket medför ett antal utmaningar som kommer att behöva hanteras. Redan år 2050 förväntas närmare 70% av befolkningen bo i stadsområden, vilket kan jämföras med 1950 då samma siffra låg på 30%. Denna ökning innebär att grönområden kommer bytas ut mot bostäder, medan storleken på bostäder kommer minska och priserna på dem kommer stiga. Samtidigt blir de negativa effekterna av att inte omge sig med växter och natur allt större, och allt tydligare. Detta projekt inom Teknisk design vid Luleå tekniska universitet syftar att undersöka möjligheterna med att motverka dessa negativa effekter, genom att på ett hållbart sätt skapa förutsättningar för användaren att odla i hemmet.Genom att undersöka behov hos målgruppen och använda sig av en användarcentrerad designprocess, har en mängd olika kreativa designmetoder använts för att utforska lösningar och möjligheter. Detta har genom ett iterativt arbete skapat en större mängd olika lösningar som utvärderats av användare.Detta resulterade i ett koncept för att tillåta odling i hemmet genom att använda sig av vertikal hydroponisk odling, där biofil design använts som en röd tråd för att skapa ett välgörande och tilltalande formspråk. We are moving towards a future where an increasingly larger portion of the world’s population lives in urban areas, which entails a number of challenges that will need to be addressed. By the year 2050, it is expected that nearly 70% of the population will reside in urban areas, compared to 30% in 1950. This increase means that green spaces will be replaced by housing, leading to smaller-sized homes and rising prices. At the same time, the negative effects of not being surrounded by plants and nature are becoming more significant and evident.This project in Technical Design at Luleå University of Technology aims to explore the possibilities of mitigating these negative effects by creating sustainable opportunities for individuals to cultivate plants at home. By examining the needs of the target audience and employing a user-centered design process, a variety of creative design methods have been utilized to explore solutions and possibilities. Through an iterative process, a range of different solutions have been developed and evaluated by users.This has resulted in a concept that allows for home cultivation using vertical hydroponic farming

Att uppleva sig som anställningsbar innebär inte en anställning. Syftet med studien var att undersöka hur unga män från Rinkeby med akademisk examen upplever deras anställningsbarhet, vilka eventuella stödjande strukturer de upplever kan öka deras möjligheter till arbete, samt vilken effekt arbetsmöjligheterna har på deras välbefinnande. Det genomfördes 8 semistrukturerade intervjuer som sedan tematiserades, där 8 centrala teman identifierades: fördomar under ytan, områdets begränsningar till önskat arbete, nätverkets betydelse, brist på vägledning, ekonomisk trygghet, känsla av exkludering, hopplösa drömmar och effekten på självförtroendet. Resultatet visade att männen upplever sig vara anställningsbara då de erhåller en examen, samt att de upplever sig ha kontakter, men inte väsentliga kontakter i förhållande till önskat arbete. Arbetsmöjligheterna har påverkat männens välbefinnande, men inte självförtroendet. Resultatet antyder att bristande ekonomi och känslan av exkludering har haft en effekt på välbefinnandet. Samt att de unga männens egen viljan och förmåga har en inverkan på deras anställningsbarhet.

Det finns tidigare forskning om hundars positiva påverkan på oss människor och vårt välmående, inom sjuk- och äldrevården. Denna studie undersöker huruvida denna positiva effekt även syns hos individer utan fysiska och/eller psykiska funktionsvariationer eller sjukdomar. Syftet är att förstå och förklara huruvida hundar kan upplevas ha en påverkan på ägarnas välmående. Studien utfördes med hjälp av en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie och analyserades med en Tematisk Analys. I studien definieras sex huvudteman som tydligt framkommande faktorer som påverkar det upplevda välmående, i relation till införskaffandet av hund. Dessa teman diskuteras sedan utifrån de två teorierna Self-determination theory och Theory of supportive design och jämförs med tidigare empiri inom ämnet. Utifrån detta klarläggs det att deltagarnas välmående generellt upplevs förbättras efter införskaffandet av hund som sällskapsdjur. Detta sker oberoende av hur välmåendet upplevdes innan hunden införskaffades.

Den vetenskapliga diskussionen rörande ledarskap och motivation kan anses rik och väldimensionerad då dessa områden studerats omfattande. Trots detta finns fortfarande outforskade områden att undersöka, däribland inom en skandinavisk kontext. Denna uppsats angriper fenomenen utifrån ett underarbetat område i form av en supportavdelning på ensvenskt ICT-bolag där försäljning belyses som en av de centrala arbetsuppgifterna. Studiens syfte utgjordes av att undersöka (1) ledarskapet inom avdelningen och (2) medarbetarens förutsättningar att motiveras och ledarskapets betydelse för dessa. Vidare undersöktes (3) vilka motivationstyper som kan identifieras bland medarbetarna och implikationerna av ledarskapet och förutsättningarna för dessa. Slutligen studerades (4) implikationer av samtliga tidigare nämnda aspekter för medarbetarnas prestation och trivsel på arbetsplatsen.För att besvara dessa frågor utgår studien i huvudsak från en deduktiv forskningsansats, varav den teoretiska referensramen utgörs av Leader Autonomy Support (LAS), utvecklande ledarskap och självbestämmandeteori (SDT). I studiens utförande har en kombination av en kvantitativ- och kvalitativ metod tillämpats till följd av att både en enkätundersökning och kompletterande, semistrukturerade intervjuer genomförts. Enkäten som skickats ut till de anställda inom avdelningen har sedan analyserats genom faktoranalys, multipel- och bivariat regressionsanalys. De semistrukturerade intervjuerna, där respondenterna var ledare inom avdelningen, sammanställdes sedan utifrån en tematisk analys. Resultaten tyder på att en kombination av både utvecklande- och konventionellt ledarskap finns på arbetsplatsen, medan medarbetarnas känsla av kompetens är mest framträdande på avdelningen. Ledarskapet uttrycks vidare ha en påverkan på upplevelsen av autonomi och kompetens. Kontrollerade former av motivation dominerar på avdelningen, medan både förutsättningar och ledarskap bevisas ha betydande effekter för den motivationstyp som råder. Däribland åskådliggörs ett positivt samband mellan utövandet av ett utvecklande ledarskap och autonom motivation. Till sist presenteras att samtliga led har en påverkan på medarbetarens trivsel och prestation. Medarbetarna presterar bäst gentemot övriga mål relativt uppnåendet av försäljningsmål, varav den kontrollerade motivationstypen kopplas till prestationshöjning gentemot mål som inte omfattar försäljning medan den autonoma snarare relateras till utökad trivsel. Medarbetarnas upplevda trivsel tyds i sin tur ha positiva implikationer för uppnåendet av försäljningsmål. Resultaten bekräftar och belyser både teoretiska- och praktiska insikter om ledarskapets betydelse. The scientific discourse surrounding leadership and motivation can be considered rich and multidimensional as these areas have been studied extensively. However, there are still unexplored areas to investigate, including a Scandinavian context. This thesis addresses these phenomena within an underexplored domain, more specifically the support department of a Swedish ICT company, in which sales are highlighted as one of the main tasks. The purpose of the study was to examine (1) the leadership within the department and (2) the employees' conditions to be motivated and the importance of leadership for these conditions. Furthermore, (3) the prevailing types of motivation among the employees and the implications of leadership and the conditions on the motivation were studied. Lastly, (4) the implications of all the previously mentioned aspects on the employees' performance and well-being in the workplace were examined. To address these inquiries, the study predominantlyadopts a deductive research approach with the theoretical framework anchored in Leader Autonomy Support (LAS), developmental leadership, and Self-Determination Theory (SDT). The methodology of the study consisted of a combination of quantitative and qualitative methods as both a survey and complementary, semi-structured interviews were conducted. The survey, which was distributed to the employees within the department, was analyzed through factor analysis, multiple- and bivariate regression analysis. The results from the semi-structured interviews, in which the respondents were leaders within the department, were compiled and analyzed through a thematic analysis. The results of the study indicate that a combination of both developmental and conventional leadership exists in the workplace, whereas the employees' perceived competence is most prominent within the department. Furthermore, leadership is shown to have an impact on the employees’ perceived level of autonomy and competence. Controlled forms of motivation are predominant among the employees of the department, while both the conditions for motivation and leadership are found to have significant effects on the prevailing type of motivation. A positive correlation between developmental leadership and autonomous motivation is highlighted. Finally, leadership, conditions and motivation are shown to have an impact on employee well-being and performance. Employees are better at achieving other goals than those regarding sales, whereas the controlled motivation type is associated with improved performance towards non-sales related targets, while the autonomous motivation rather is related to increased well-being. The employees’ well-being, in turn, has been shown to positively affect their performance related to sales targets. The results confirm and highlight both theoretical and practical insights regarding the significance of leadership.

Många av en synskadad persons förflyttningar och aktiviteter kräver planering och stöd från omgivningen för att genomföras. För detta ändamål kan insatsen ledsagning ansökas om i den kommun personen bor. Studiens syfte var att undersöka synskadades upplevelser av möjligheter och begränsningar i sin livsföring utifrån beviljade ledsagarinsatser och upplevelsen av själva behovsprövningen. Data samlades in genom hermeneutiska livsvärldsiintervjuer med 8 synskadade deltagare, materialet analyserades tematiskt och resulterade i 3 huvudteman: "Det gör att jag faktiskt kan leva", Frihetsbegränsad och Livsvärld möter myndighetsutövande. Dessa huvudteman delades upp i 3-4 underteman. Likt tidigare forskning visade resultatet på vikten av socialt stöd för välmående och livstillfredsställelse. Kommunens utredning och beslut för ledsagarinsatsen genererar stress och oro hos deltagarna samt leder till bristande tillit genom att de får beslut som ej korrelerar med uttryckta behov. Vidare forskning för förbättrad hantering av ärenden och hur myndigheten bättre kan bemöta de synskadades verkliga behov föreslås.

Children experiencing family-related adversity have their own stories to tell about themselves and the challenges they face. Qualitative inquiry into children’s personal narratives is important for social work practice and for the pursuit of matching support to children’s needs. While previous research has contributed important knowledge on what children say about experiencing family-related adversity, less attention has been paid to how children handle and make sense of their situation through their telling. The purpose of this thesis is to explore children’s perspectives on how their childhood is affected by adult family members’ psychosocial problems. The primary focus is directed towards children’s narrative project of handling suffering and orienting towards enhanced well-being – albeit in difficult life situations. In connection to this, intergenerational support is studied, with a specific focus on whether the supportive context may have significance for children’s self-narration. Theoretically, the thesis draws upon a childhood sociological perspective on children as social actors within social structures that can either promote or constrain their agency. The thesis also draws upon narrative theory and its focus on the significance of personal and cultural narratives for children’s project of handling and making sense of their situation. The empirical material comprises 42 interviews with 22 children, aged 6–17 years, and 10 interviews with 10 professionals who have personal experiences of difficult childhoods. Both the children and the professionals were recruited from two Swedish non-governmental organizations offering support to children experiencing family-related adversity, such as a parent’s/other adult family member’s alcohol or drug abuse, mental ill health and/or incarceration. The findings show that children navigate difficult childhoods through their telling. They need to navigate both relational challenges and problematic cultural narratives about norm and deviance. In the children’s telling, a number of narrative practices become visible. These practices illustrate various ways in which children negotiate relationships, positions and understandings. Children’s narrative practices can be understood as internal resources that can develop over time, if those children receive adequate support and knowledge. There are also external resources that may help children navigate their childhoods. Here, adults who recognize children as unique individuals and child-centered supportive contexts stand out as central. Alternative cultural narratives can offer children an expanded repertoire of positions. If these narratives are centered around children’s needs, they may contribute to the children’s project of handling suffering and navigating towards well-being – albeit in difficult life situations. The core contribution of the thesis is an in-depth insight into children’s perspectives and narrative practices when everyday life is affected by adults’ psychosocial problems. It adds to previous research on what children tell by focusing on how children may handle and make sense of the situation through their telling. The thesis shows that children relate to cultural narratives about children and childhood in their telling. This has implications for social work practice because it highlights that organizational perspectives on children may influence how children narrate, and make sense of, themselves and their opportunities.

Introduktion: Studien undersöker en arbetsplats i Försvarsmakten och hur arbetsplatsens utformning påverkar den psykosociala arbetsmiljön genom trivsel och arbetstillfredsställelse. Kontorsmiljön kan delas in i områden som fysisk utformning av ytor, belysning och rumsindelning samt psykosocial indelning som arbetsbelastning och störningar. Tidigare forskning visar att kontor som är små till medelstora öppna kontorslandskap, med fyra till nio respektive tio till 24 personer, har lägst upplevd hälsa och arbetstillfredsställelse medan arbetstagare med eget kontor av celltyp upplevde högst upplevd hälsa och arbets­tillfredsställelse. Syfte: Syftet var att undersöka upplevelsen av trivsel och arbetstillfredsställelse på en arbetsplats med öppet kontorslandskap. Metod: Kvalitativ semistrukturerad intervjustudie med fyra respondenter. Resultat: Arbetstillfredsställelsen kan minska genom avbrott i arbetet orsakat av störningar. Trivsel och välbefinnande kan gynnas av en positiv arbetskultur som kan finnas på de arbetsplatser där medarbetare känner en stark samhörighet och kamratskap. Respondenterna trivs på arbetsplatsen tack vare att man uppskattar kollegorna och har goda relationer till dem. Diskussion/Slutsats: Omgivande ljud, rörelser och sociala interaktioner kan innebära avbrott i arbetet och avsaknaden av möjligheten att ha ostörd tid för arbete skapar frustration och minskad arbetstillfredsställelse. Motivationen är uttalat hög hos respondenterna vilket kan tyda på god trivsel. Genom att främja relationer och positiv arbetskultur och genom att skapa meningsfulla arbetsuppgifter kan motivation främjas på arbetsplatsen.Sammanhållningen inom det närmaste arbetslaget lyfts särskilt fram att vara den faktor som uppväger mycket av arbetsplatsens utmaningar. Introduction: The study examines a workplace in the Swedish Armed Forces and how the design of the workplace affects the psychosocial environment through well-being and job satisfaction. The office environment is divided into the physical design of surfaces, lighting and room division, and psychosocial division such as workload and disturbances. Previous research shows that offices that are small to medium-sized open office landscapes, with four to nine people and ten to 24 people, respectively, have the lowest perceived health and job satisfaction, while workers with their own cell-type offices experienced the highest perceived health and job satisfaction. Aim: The aim was to investigate the experience of well-being and job satisfaction in a workplace with an open office landscape. Method: Qualitative semi-structured interview study with four respondents. Result: Job satisfaction can decrease through interruptions in work caused by disturbances. Well-being can benefit from a positive work culture that can exist in workplaces where employees feel a strong sense of belonging and camaraderie. The respondents enjoy the workplace thanks to valuing colleagues and having good relationships with them. Discussion/Conclusions: Ambient sounds, movements and social interactions can mean interruptions in work and the lack of the possibility of having undisturbed time for work creates frustration and reduced job satisfaction. The motivation is noticeably high among the respondents, which may indicate good well-being. By fostering relationships and positive work culture by creating meaningful tasks, motivation can be enhanced in the workplace. The cohesion within the immediate work team is particularly highlighted as the factor that outweighs many of the workplace's challenges.

Migration är ett aktuellt ämne i dagens samhälle som medför stora förändringar i människorsliv. Migrationsprocessen kan leda till ökad risk för psykisk ohälsa och en bristande hälsorelaterad livskvalitet, beroende på omständigheterna som en migrant har i mottagarlandet. Syftet med studien är att beskriva välbefinnande hos migrantungdomar som har migrerat från mellanöstern till Sverige. Studien tillämpar en socialpsykologisk ansats genom teorierna symbolisk interaktionism, KASAM och välbefinnande. De tio respondenterna som deltog i studien intervjuades med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Urvalet var begränsat till respondenter som hade ett ursprung från mellanöstern och ska ha bott i Sverige i minst fem år. Studiens resultat visar att de flesta respondenterna upplever en form av exkludering, vilket medförde att respondenterna isolerade sig själva. Detta i sin tur har påverkat deras självkänsla och välmående. Vidare beskrev respondenter att anpassningsprocessen har varit utmanande i början av ankomsten till mottagarlandet, vilket har visat negativa effekter på respondenternas välbefinnande och hälsa. Migration is a contemporary social issue that brings about major changes for people. Migration often carries several mental health risk factors , usually based on circumstances faced by migrants in the receiving country. The purpose of the study is to describe the well-being of immigrant youth who have migrated from the Middle East to Sweden. The study adopts a social psychology approach using theories of symbolic interactionism, sense of coherence and well-being. The ten respondents who took part in the study were interviewed with the help of qualitative semi structured interviews. Selection criteria for the study is limited to respondents who had Middle eastern origins and must have lived in Sweden for at least five years. The results of the study show that most respondents experience a form of exclusion, which led them to isolate themselves. This in turn has affected their self-esteemand well-being. Furthermore, the results also showed that the respondents describe that the adaptation process has been challenging at the beginning of the arrival in the recipient country, which has shown potential negative impacts on the respondent’s well-being and health. Stavningskorrigerad titel: Välbefinnandet hos migrantungdomar

Introduktion: Människan har historiskt sett levt i och med naturen. Industrialiseringen har orsakat ett mer distanserat och bortkopplat liv till naturen och människans biologi är fortfarande anpassat för ett liv som jägare och samlare. Dagens folksjukdomar har gått från smittsamma till mer livsstilsrelaterade. Sjukskrivningar i psykisk ohälsa har stadigt ökat i Sverige, vilket bidrar till stora individuella och samhälleliga kostnader. Människor är mer stillasittande än någonsin och möter inte rekommendationer om fysisk aktivitet. Sammantagen tidigare forskning visar på naturens positiva hälsoeffekter för både fysisk- och mental hälsa. Då forskning om naturen och dess positiva hälsoeffekter i en svensk kontext är begränsad, är det av folkhälsovetenskaplig relevans för ytterligare studier. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om tiden spenderad i natur och grönområden påverkar det upplevda välmåendet hos vuxna (18–65 år). Hypotesen var att desto mer vistelsetid i natur och grönområde, desto bättre är det upplevda välmåendet. Metod: Studien var en kvantitativ enkätstudie med tvärsnittsdesign. Data samlades in med en digital enkät med sammanlagt 22 frågor (n=93). Data analyserades sedan i programmet IBM SPSS Statistics. Resultat: En stegring i upplevt välmående i alla hälsovariabler gick att utläsa med ökad utevistelsetid i natur. Det gick även att se en stegring med tid spenderad i grönområde och den upplevda fysisk hälsa men inte för de övriga hälsovariablerna. Dock visade inte resultaten på statistisk signifikans. Slutsats: Resultaten av den här studien bekräftar tidigare forskningsfynd. Studien visade på ett svagt dos-responssamband mellan tid spenderad i natur och grönområde och ökat upplevt välmående. Introduction: Humans have historically lived in and with nature. Industrialization has caused a more distant and disconnected life from nature and human biology is still adapted for a life as a hunter and gatherer. Sick leave due to mental illness has steadily increased in Sweden. People are more sedentary than ever and do not meet physical activity recommendations. Previous research shows nature's positive health effects for both physical and mental health. As research on nature and its positive health effects in a Swedish context is limited. Aim: The aim of the study was to investigate whether the time spent in nature and greenspaces affects the perceived well-being of adults (18–65 years). The hypothesis was that the more time spent in nature and greenspaces, the better the perceived well-being. Methods: The study was a quantitative survey study with a cross-sectional design. Data were collected using a digital survey with a total of 22 questions (n=93). The data were then analyzed in the program IBM SPSS Statistics. Results: An increase in perceived well-being in all health variables could be inferred with increased time spent outside in nature. It was also possible to see an increase in time spent in greenspaces and the perceived physical health, but not for the other health variables. However, the results did not show statistical significance. Conclusion: The results of this study confirm previous research findings. The study showed a weak dose-response relationship between time spent in nature and greenspaces and increased perceived well-being.

Bakgrund: Revisionsbranschen befinner sig i en nedåtgående trend sett till antal revisorer. Revisionsyrket präglas av säsongsbetonad och ojämn arbetsbelastning, vilket resulterar i hög arbetsrelaterad stress på grund av tids- och budgetpress samt höga krav. Tidigare forskning visar att balans mellan arbetsliv och privatliv är viktigt för medarbetarens trivsel på arbetsplatsen. Tidigare forskning riktas främst mot situationen i revisionsbyråerna vilka benämns “The Big Four” varpå följande studie riktar sig mot chefer på mindre revisionsbyråer. Syfte: Studiens syfte är att identifiera och undersöka hur stödjande ledarskap används av chefer inom små regionala revisionsbyråer för att förbättra det psykosociala välbefinnandet för medarbetarna. Teoretisk referensram: Föreliggande studie använder teorier och begrepp som exempelvis stödjande ledarskap, Work-Life Balance, krav, kontroll och stöd. Kärnbegrepp inom studien är arbetsrelaterad stress vilket kan uppstå till följd av obalans av tidigare nämnda faktorer. Metod: I föreliggande studie användes en kvalitativ forskningsansats där semistrukturerade intervjuer utgjorde den huvudsakliga datainsamlingen som kompletterades med insamling av dokument. Åtta intervjuer genomfördes där svaren triangulerades med hjälp av dokumenten. Slutsats: Det studien visade var att det är avgörande för chefen att skapa en personlig relation till medarbetarna. Detta för att kunna identifiera behov och anpassa sig utifrån den givna situationen. Goda förmågor att planera och följa upp arbete är även en viktig faktor för chefer inom revisionsbranschen för att medarbetarna ska ha en kontrollerbar arbetssituation och därmed undvika såväl orimlig arbetsbelastning som arbetsrelaterad stress. Det kan vidare konstateras att ledarskap är individuellt utifrån chefen som medarbetaren där egenskaperna varierar och ledarskapet behöver anpassas utifrån båda parter. Background: The auditing industry is currently in a declining trend in terms of the number of auditors. The audit profession is characterized by seasonal and uneven workload, which results in high work-related stress due to time and budget pressure and high demands. Previous research shows that balance between work life and private life is important for employees’ well-being in the workplace. Previous research is mainly aimed at the situation in the audit firms called “The Big Four”, whereupon the following study is aimed at managers at smaller audit firms. Purpose: The purpose of the study is to identify and investigate how supportive leadership is used by managers within small regional auditing firms to improve the psychosocial well-being of employees. Theory: The current study uses theories and concepts such as supportive leadership, work-life balance, demands, control and support. The core concept within the study is work-related stress, which may arise as a result of imbalance of previously mentioned factors. Method: In this study a qualitative research approach was used where semi-structured in-depth interviews constituted the main data collection which was supplemented by the collection of documents. Eight interviews were conducted where the answers are triangulated with the help of documents. Conclusion: The study showed that the crucial part for the manager is to create a personal relationship with the employees. This is to be able to identify needs and adapt based on the given situation. Good abilities to plan and follow up on work is also an important factor for managers within the audit industry and for the employees to have a controllable work situation and thus avoid both unreasonable workload and work-related stress. It can further be stated that leadership is individual based on the manager as the employee where the characteristics vary and leadership needs to be adapted based on both parties.

I media under de senaste åren har en mörk bild av unga svensk-somalier vuxit fram bland annat kopplat till gängkriminalitet. Det påverkar även de unga svensk-somalier som inte hamnat snett. Som en kontrast till dem som hamnat i kriminalitet, arbetslöshet och utanförskap lyfts svensk-somaliska högskolestudenter fram i denna studie. Syftet var att skapa förståelse för deras identitetsskapande och upplevelse av meningsfullhet samt hur det påverkar deras välbefinnande. Studien utgick ifrån ett socialpsykologiskt perspektiv och analyserades med hjälp av teorierna KASAM och social identitetsteori samt begreppen etnicitet, mellanförskap och dubbel kulturell tillhörighet. Metoden var kvalitativ och kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med 10 respondenter. Respondenterna var högskolestuderande med svensk-somalisk ursprung i åldern 21-24 år. Resultatet visade att etnicitet, religionstillhörighet, familj, vänner och föreningsliv varit viktigt i identitetsskapandet. Religion, familj och målmedvetenhet beskrevs som viktiga delar för att skapa meningsfullhet. Dessutom var det vanligt att motgångar och negativt bemötande vändes till en motivationskälla. De framgångsfaktorer för välbefinnande som framkom var gemenskap, socialt stöd, tro, målmedvetenhet och att vända motgångar till motivation. In the media in the recent years, a negative picture of young Somali-Swedes has emerged, among other things linked to gang crime. It also affects the young Somali-Swedes who have not gone astray. As a contrast to those who ended up in crime, unemployment and exclusion, Somali-Swedish university students are highlighted in this study. The aim was to create an understanding of their identity formation and experience of meaningfulness and how it affects their well-being. The study was based on a social psychological perspective and has been analyzed with the help of the theories Sense of Coherence (SOC) and Social Identity Theory (SIT) as well as the concepts of ethnicity, in-betweenness and dual cultural belonging. The method was qualitative and qualitative semi-structured interviews were conducted with ten respondents. The respondents were university students of Somali-Swedish origin aged 21-24. The results showed that ethnicity, religious affiliation, family, friends and participation in civic society were important in the formation of identity. Religion, family and sense of purpose were described as important elements in creating meaning. In addition, it was common that adversity and negative treatment were turned into a source of motivation. The factors of success for well-being that were found were community, social support, faith, purposefulness and turning adversity into motivation.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är ett plötsligt och chockartat insjuknande som efteråt påverkar patientens upplevelse av livets samtliga aspekter. För sjuksköterskan är insikt i och förståelse av komplexiteten i patientens upplevelser, såväl fysiskt som psykiskt och socialt, av största vikt. Detta för att kunna stödja patienten mot ett upplevt välbefinnande i efterförloppet. Syfte: Syftet med studien var att belysa vuxna patienters upplevelser efter en genomlevd hjärtinfarkt. Metod: Studien är litteraturbaserad på kvalitativ forskning bestående av 11 vetenskapliga artiklar. Resultat: En hjärtinfarkt upplevs av många patienter som en väckarklocka som resulterar i stora livsstilsförändringar. Svårhanterliga känslor som rädsla, ångest, depression och ensamhet drabbar många efteråt och i de processerna upplever patienterna ofta att stöttning från närstående, sjukvården och stödgrupper är till stor hjälp. Självbilden och livsvärlden upplevs av många bli förändrad och nya perspektiv på prioriteringar kan uppdagas. Konklusion: Både negativa och positiva upplevelser kan följa en genomlevd hjärtinfarkt. Patienternas upplevelser av livets olika aspekter påverkas. Många patienter upplever känslor och tankar som är svåra att hantera. Andra finner motivation till att förbättra sin livsstil. Sociala nätverk är av stor vikt för patienterna för att finna stöd och motivation som kan främja tillfrisknande och upplevelsen av välmående. Background: A myocardial infarction is a sudden state of disease that affects how the patient afterwards experiences different aspects of life. It is vital for the nurse to have an understanding for the complexity of the patients’ experiences after the infarction, physical, psychological and social, in order to help the patient experience well-being. Aim: The aim with the study was to acknowledge grown up patients' experiences after a myocardial infarction. Method: A literature-based study based on 11 qualitative scientific articles. Findings: A myocardial infarction is experienced by many patients’ as a wake-up-call resulting in major life-style changes. Afterwards the patients’ often experience emotions difficult to manage. During these processes the patients’ experience social support as being of great importance. Many experience a changed self-image and life-world and new perspectives on prioritizing. Conclusion: Negative and positive experiences may follow a myocardial infarction. Patients’ views on different aspects of life get affected. Many patients experience emotions and thoughts that are difficult to handle. Other patients find motivation to change their way of living for the better. Social networks are of great importance for the patients in order to find support and motivation which may promote recovery and an experience of well-being.

Tidigare forskning har visat på att övergången från studier till yrkesliv är en kritisk period där övergångschock kan förekomma. Detta har visat sig gälla även psykologer tidigt i karriären. Det saknas däremot en djupare förståelse kring övergången hos PTP-psykologer i Sverige. Denna studie syftade till att undersöka psykologers berättelser om övergången från studier till första tiden inom professionen och vad som karaktäriserar dessa berättelser. De 15 deltagarna, en man och 14 kvinnor, rekryterades via PTP-samordnare/-rektorer, sociala medier och privata kontakter. Studien genomfördes med en textbaserad datainsamling där materialet, som bestod av livshändelsekalender (LHC) och guidande frågor, skickades via post. Rådata analyserades med en narrativ analysmetod, inspirerad av Labov och Waletzkys indelning av berättelsers delelement. Därefter skapades prototypberättelser som är ett verktyg för att skapa sammanfattningar som blir jämförbara med det fenomen som undersöks. Slutligen skapades fem prototypberättelser utifrån gemensamma kontextuella omständigheter samt vad övergången i övrigt präglades av. Däribland psykiska ohälsa, sociala förändringar och tidigare erfarenhet av yrket. Prototypberättelserna kallas “Arbetslivets labyrint,” “En uppförsbacke,” “Den inre resan,” “Rustad och redo” och “Det sociala skiftet.” Analysen visar på att övergångschock även gäller psykologer i Sverige samt hur den påverkas av organisatoriska omständigheter och bristande eller fungerande socialt stöd. Sammanfattningsvis tycks förklaringen till motgångar flyttas från en själv till kontexten och omständigheterna. Hos samtliga deltagare har övergångschocken avtagit och i de flesta fall gått över, vilket tyder på att psykologers övergång från studier till yrkesliv är en kritisk men avgränsad period. Previous research has shown that transitioning from studies to working life is a critical period, where the concept of transition-shock can appear. This can also be applied to early-career psychologists. However, there is a need for deeper understanding of the transition for psychologists in training in Sweden. The aim of this study was therefore to investigate psychologists’ stories about the transition from studies to the first years in practice and what characterized these stories. The 15 participants, one man and 14 women, were recruited via PTP-coordinators/-principals, social media platforms and private contacts. The study was conducted by a text-based data collection, consisting of a life history calendar (LHC) and guiding questions, which were sent by post. The data was analyzed with a narrative method, inspired by Labov and Waletzkys’ research on the narratives’ different components. Thereafter prototype stories were made, which is a tool to make the studied phenomenon comparable. Five prototype stories were then created from shared contexts and other circumstances, such as mental health, social changes and work-experience. These are called “The work-life labyrinth,” “The uphill,” “The inner journey,” “Equipped and ready” and “The social shift.” The analysis indicate that transition-shock applies to psychologists in Sweden with the influence of organizational contexts and social support. In summary, the explanation for the setbacks are switched from the individual to the context and circumstances. For all participants, the transition-shock has decreased or passed over, which indicates that psychologists’ transition from studies to working life is a critical yet limited period.

Den offentliga sektorn är i hög grad skattefinansierad, vilket ställer krav på att resurserna ska användas på ett så effektivt sätt som möjligt. Detta har lett till att den offentliga verksamheten i dag styrs från olika håll och på olika sätt. Tidigare forskning om komplexa styrsystem visar att det finns en risk att det uppstår konflikter mellan olika styrsignaler. Hur detta påverkar professionella medarbetare är outforskat. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur konflikterande styrsignaler påverkar professionella medarbetares välmående på deras arbetsplats. För att besvara syftet med uppsatsen har vi genomfört en kvalitativ intervjustudie på socialsekreterare inom familje- och individomsorgen. Valet av socialsekreterare grundade sig på att de är en yrkesgrupp som utsätts för olika styrsignaler som också visar på ett försämrat välbefinnande på arbetsplatsen över tid. Det är en yrkesroll vars arbete är lagstyrt och kan vara kostnadsdrivande, vilket kan påverka budgetens utfall. Fokus i studien var att undersöka om socialsekreterarna upplevde konflikterande styrning och om den i sådana fall påverkade deras välmående på arbetsplatsen. Sammanlagt intervjuades nio socialsekreterare. Studien visar att socialsekreterare upplever konflikterande styrsignaler som påverkar deras välmående på arbetsplatsen. Det framgår även att överordnade chefers förhållningssätt och agerande är viktiga faktorer som kan minska effekten på välmående på grund av konflikterande styrsignalerna. Hur den konflikterande styrningen påverkar socialsekreterarnas välmående varierade. Vissa menade att välmående påverkas av den konflikterande styrningen, medan andra visade motsatsen. The public sector is largely tax-financed, which requires resources to be used in the most efficient way possible. This has led to public activities today being governed from different directions and in different ways. Previous research on complex control systems shows that there is a risk of conflicts between different control signals. How this affects professional employees is unexplored. The purpose of the thesis is to investigate how conflicting control signals affect the well-being of professional employees in their workplace. To answer the purpose of the essay, a qualitative interview study was conducted on social workers in family and individual care. The choice of social workers was based on the fact that they are a professional group that is exposed to various control signals that also show a deterioration in well-being in the workplace over time. It is a professional role whose work is governed by law and can be cost driving, which can affect the outcome of the budget. The focus of the study was to investigate whether the social secretaries experienced conflicting governance and whether in such cases it affected their well-being in the workplace. A total of nine social secretaries were interviewed.The study shows that social workers experience conflicts in control signals that affect their well-being in the workplace. It also turns out that the attitudes and actions of senior managers are important factors that can reduce the effect on well-being due to the conflicting control signals. How the conflicts in control signals affected the well-being of the social workers varied. Some argued that well-being was affected by conflicting control signals, while others showed the opposite.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan välbefinnande och mängden naturvistelse hos elever på högskoleförberedande- och yrkesförberedande program på gymnasiet. För att besvara syftet, utgick studien från följande frågeställningar: 1) Hur mycket tid under en period på sju dagar spenderar gymnasieelever ute i naturen? 2) I vilken grad skattar gymnasieelever sitt välbefinnande? 3) Finns det ett samband mellan mängden naturvistelse och välbefinnande hos gymnasieelever? Metod För att besvara studiens syfte och frågeställningar tillämpades en kvantitativ metod. Urvalet bestod av gymnasieelever inom Stockholms stad. För att undersöka hur ofta eleverna spenderade tid i naturen, formulerades fyra frågor om antalet tillfällen de varit ute under skoltid och fritid. För att undersöka elevernas välbefinnande användes den svenska versionen av enkäten Sense of Coherence Scale (SOC-13). Utifrån båda enkäterna skapades en webbenkät som sedan skickades ut till deltagarna via mejl. Datan analyserades i Microsoft Excel 365 MSO. Jämförelser mellan naturminuter under skoltid och under fritid genomfördes med ett oberoende T-Test, där studien valde signifikansnivå till p=0,05 (5%). Jämförelsen mellan naturminuter och KASAM genomfördes i en linjär regressionsanalys genom Pearsons korrelationskoefficient, med naturminuter som beroende variabel och KASAM som oberoende variabel. Resultat Studiens huvudsakliga resultat från 175 enkätsvar visade att 58,9 procent av deltagarna var ute 0 minuter under skoltid, samt att 44,6 procent av deltagarna var ute 1-60 minuter under sin fritid. Deltagare som går ett yrkesförberedande program var i genomsnitt (M=115) ute mer i naturen än de deltagare som läste ett högskoleförberedande program (M=85,93). Vidare visade resultatet att det främst fanns en statistiskt signifikant skillnad inom mängden naturvistelse under skoltid och under fritid hos gruppen för yrkesförberedande program (p

Trots att 500 000 barn växer upp med minst en förälder som lider utav någon form av psykisk ohälsa, missbruk eller som utsätter dem för våld så saknas det ändå kunskap om hur detta påverkar individen i vuxen ålder. Syftet med denna studie är därför att skapa förståelse för hur uppväxtvillkoren bidragit till att skapa identiteten maskrosbarn samt hur det påverkat individens välbefinnande i vuxen ålder, med utgångspunkt i det subjektiva välbefinnandet. Genom en kvalitativ intervjustudie gavs individerna utrymme för att själva få berätta sin historia om hur det var att växa upp i en dysfunktionell familj och dess påverkat vuxenlivet. Genom en socialpsykologisk ansats studeras detta fenomen utifrån teorier om välbefinnande, KASAM, resiliens, stigma och identitet. I studien deltog 10 kvinnor som själva identifierar sig som maskrosbarn. Resultatet talar för att ogynnsamma förhållanden under uppväxten påverkar så väl identitetsskapande som välbefinnande. Detta tar sig i uttryck genom att dessa individer säger sig inneha distinkta egenskaper som upplevs vara en direkt effekt av traumatiska upplevelser under barndomen. En majoritet av dessa individer har också ett utpräglat behov utav förutsägbarhet i det dagliga livet för att kunna känna välbefinnande. Despite the fact that 500 000 children grow up with at least one parent who suffers from some form of mental illness, abuse or who exposes them to violence, there is still a lack of knowledge about how this affects the individual in adulthood. The purpose of this study is therefore to create an understanding of how the conditions of growth have contributed to creating the identity of dandelion children and how it has affected the individual's well-being with emphasis on the level of subjective well-being, in adulthood. Through a qualitative interview study, the individuals were given space to tell their own story about what it was like to grow up in a dysfunctional family and its impact on adult life. Through a social psychological approach, this phenomenon is studied on the basis of theories of well-being, Sense of coherence (SOC), resilience, stigma and identity. The study involved 10 women who identify themselves as dandelion children. The results suggest that unfavorable conditions during adolescence affect both identity creation and well-being. This is expressed by the fact that these individuals claim to possess distinct characteristics that are perceived to be a direct effect of traumatic experiences during childhood. A majority of these individuals also have a distinct need for predictability in daily life to achieve well-being.

Alla människor åldras och möts av olika sociala, psykologiska och biologiska faktorer, men hur dessa kommer att påverka en människas välbefinnande är alltid individuellt. Äldres välbefinnande har nyligen påverkats av coronapandemin som på många olika sätt inneburit en förändrad tillvaro för hela befolkningen. Äldre människor har upplevt strängare restriktioner som bland annat förespråkat en fysisk distansering och isolering under en längre tidsperiod. Såväl coronapandemin som äldre människors välbefinnande i stort har varit ett omtalat tema inom den digitala världen, däribland olika podcasts som i sin utformning når en stor del av allmänheten och erbjuder en nyanserad bild av olika frågor som kan vara viktiga att uppmärksamma. Syftet med föreliggande arbete har varit att uforska hur äldres välbefinnande diskuteras bland olika yrkesgrupper i olika podcasts. Med utgångspunkt i några poddars innehåll har vi ämnat belysa och reflektera över den bild dessa ger av äldres livsvillkor i dagens samhälle. För att uppnå detta syfte och besvara uppsatsens frågeställningar gjordes en kvalitativ innehållsanalys av det empiriska materialet som samlats in genom att lyssna på 27 poddavsnitt från fyra olika podcasts. Av den införskaffade empirin som utgörs av de professionellas uttalanden i poddavsnitten har studien delats upp i olika framträdande teman. Resultatet visar sammanfattningsvis på att ensamhet, sociala relationer, sjukdomstillstånd, boendesituation och ålderism samtliga har påverkan på om en äldre person kan uppleva och känna välbefinnande. Slutligen visar resultatet på att äldres livsvillkor och välmående under coronapandemin anses ha påverkats på diverse positiva respektive negativa sätt som fortsätter att upptäckas än idag. Bland annat framhåller de gästande yrkesgrupperna att den psykiska ohälsan blivit mer uppmärksammad och att den sociala isoleringen och långa ovissheten som rådde inneburit påfrestning för många personers tillvaro och psykiska mående. All people age and face different social, psychological and biological factors, but how these will affect a person's wellbeing is always individual. The wellbeing of the elderly has recently been affected by the corona pandemic which in many different ways has implied a changed existence for the entire population. Older people have experienced stricter restrictions that, among other things, advocated physical distancing and isolation for a longer period of time. Both the coronapandemic and the wellbeing of older people in general have been a popular theme in the digital world, including various podcasts that in their design are able to reach a large part of the public and offer a nuanced picture of various issues that may be important to pay attention to. The aim of this essay has been to explore how the well-being of the elderly is discussed among different professional groups in various podcasts. Based on the content of some podcasts, we intend to shed light and reflect on the image they give of the living conditions of the elderly in today’s society. To achieve this purpose and answer the question formulations, a qualitative content analysis was used to analyze the empirical material collected by listening to 27 podcast episodes from four different podcasts. From the acquired empirics that consist of the professionals’ statements, the essay has been divided into different prominent themes. In summary, the results show that loneliness, social relationships, illness, housing situation and ageism all have an impact on whether an older person can experience and feel well in general. Lastly, the results show that the living conditions and well-being of the elderly during the corona pandemic are considered to have been affected in various positive and negative ways which are still being discovered. The visiting professions emphasize among other things that mental illness has received more attention and that the social isolation and long-term uncertainty that prevailed has meant a strain on many people’s life and mental state.

Bakgrund: Motivation är en viktig faktor inom ett företag. När de anställda är motiverade gynnar det företaget samtidigt som de själva kommer att trivas och må bra. Chefer har också en betydande roll när det kommer till att skapa och utveckla en motiverad personal på arbetsplatsen. Herzbergs tvåfaktorsteori kommer att användas i studien för att finna likheter och skillnader mellan chefers sätt att bidra till trivsel och motivation på arbetsplatsen och den faktiska trivseln och motivationen hos de anställda. Syfte: Studien syftar till att undersöka faktorer som anställda och chefer trivs och motiveras av samt hur chefer arbetar för att bidra till trivsel och motivation på arbetsplatsen. Metod: Genom en kvantitativ metod i form av enkäter samt en kvalitativ forskning tillsammans med semistrukturerade intervjuer kan studien analysera faktorer som är avgörande för anställda och chefers trivsel och motivation samt hur chefer arbetar för att bidra till trivsel och motivation på arbetsplatsen. Resultat och slutsats: Studien har kommit fram till att både hygien- och motivationsfaktorer genererar trivsel bland de anställda på arbetsplatsen. För chefer är motivationsfaktorerna mest avgörande för att skapa trivsel och motivation. Uppsatsens resultat visar även att det finns positiva samband mellan hygien- och motivationsfaktorer och trivsel bland de anställda på arbetsplatsen. Studien har dessutom kommit fram till att det valda fallföretaget har motiverade chefer och anställda samt att chefer arbetar för att bidra till trivsel och motivation på arbetsplatsen. För att motivation ska finnas på hela arbetsplatsen kan uppsatsförfattarna dra slutsatsen att det är av sin vikt att alla trivs. Background: Motivation is a principal factor within a company. When the employees are motivated, it benefits the company while they themselves will enjoy and feel good. Managers also have a significant role when it comes to creating and developing a motivated workforce in the workplace. Herzberg's two-factor theory will be used in the study to find similarities and differences between managers' ways of contributing to well-being and motivation in the workplace and the actual well-being and motivation of the employees. Purpose: The study aims to investigate factors that employees and managers enjoy and are motivated by and how managers work to contribute to well-being and motivation in the workplace. Method: Through a quantitative method in the form of questionnaires as well as qualitative research together with semi-structured interviews, the study can analyze factors that are decisive for employees' and managers' well-being and motivation, as well as how managers work to contribute to well-being and motivation in the workplace. Results and conclusion: The study has concluded that both hygiene and motivational factors generate well-being among the employees at the workplace. For managers, the motivational factors are most decisive in creating well-being and motivation. The essay's results also show that there are positive relationships between hygiene and motivational factors and well-being among the employees in the workplace. The study has also concluded that the selected case company has motivated managers and employees and that managers work to contribute to well-being and motivation in the workplace. For motivation to exist throughout the workplace, the essay writers can conclude that it is important that everyone enjoys themselves.

This study aimed to investigate parents’ and therapists’ experiences of parental support during a child’s trauma treatment. To investigate this, seven semi-structured interviews were conducted and analyzed through a thematic analysis. The participants in this study involved four parents and three therapists. The analysis resulted in three main themes; The availability of parental support, The time before treatment and Support as a resource. The result showed varying experiences of parental support. The participants described a limited availability of trauma treatment due to high workload within the Swedish psychiatric care system. The results showed comprehensive needs of parental support as an addition to children's trauma. The participants described that parents tend to get negatively emotionally affected by a child’s trauma experience. The results showed varying experiences for parental support from the perspective of parental well-being. Although all participants described parental support as being helpful in the practical role of a parent in everyday life. The results also showed that parents lacked a follow up after the concluded trauma treatment. The conclusions show that further research regarding parental support within children's trauma treatment is necessary to improve the parental aspect within the trauma field. Föreliggande studie syftar till att undersöka föräldrars och behandlares upplevelse och erfarenheter av det föräldrastöd som erbjudits när barn genomgått traumabehandling. För att undersöka detta, konstruerades sju semistrukturerade intervjuer som analyserades utifrån en tematisk analys. Studiens deltagare bestod av fyra föräldrar och tre behandlare. Analysen resulterade i tre huvudteman; Tillgång till föräldrastöd, Tiden innan vårdkontakten och Stöd som hjälpmedel. Resultatet visade varierade upplevelser av föräldrastöd. Deltagarna beskrev en begränsad tillgänglighet av traumabehandling på grund av överbelastning inom den svenska psykiatriska vården. Resultatet indikerade samtidigt på ett omfattande behov av föräldrastöd i relation till barns trauma, detta då det fanns en upplevelse av att föräldrars mående blev negativt påverkat av barnets mående i relation till traumaupplevelsen. Ur resultatet framkom delade upplevelser gällande funktionen för föräldrastöd utifrån förälderns mående. Dock beskrev samtliga deltagare föräldrastöd i traumabehandling vara gynnsamt i relation till den praktiska föräldrarollen. Ur resultatet framkom en avsaknad av uppföljning efter avslutande vårdkontakt. Studiens slutsats visar på att vidare forskning behöver göras inom området för ökad kunskap och förståelse för föräldrars upplevelse av föräldrastöd i samband med barns traumabehandling.

Problemställning: Åldersrelaterad katarakt är en av de absolut vanligaste orsakerna till synnedsättning i världen. Katarakt kan endast åtgärdas med hjälp av kirurgi. Därmed är kataraktkirurgi ett av de vanligaste kirurgiska ingreppen i världen. Det är viktigt att det finns tydliga riktlinjer och rutiner gällande omvårdnad för vårdpersonal att förhålla sig till för att främja välbefinnandet hos patienterna. Syfte: Att belysa omvårdnadsåtgärder i samband med kataraktkirurgi för att främja välbefinnande hos patienten. Metod: Denna litteraturstudie genomfördes med kvalitativ design och utgick från ett induktivt förhållningssätt. Resultat: Sammanställningen av resultatartiklarna utmynnade i tre kategorier; information, kommunikation och taktil massage. Det viktigaste området var att tillgodose behovet av noggrant utformad individanpassad information. Konklusion: Resultatet av denna litteraturstudie påvisar vikten av att bedriva personcentrerad vård och bidrar med ökad förståelse kring vilka omvårdnadsåtgärder som är aktuella i samband med kataraktkirurgi för att främja välbefinnandet hos patienten, samt hur dessa åtgärder kan påverka vårdförloppet. Implikation: Det kvalitativa forskningsunderlaget är idag bristfälligt inom området vilket kan vara av framtida intresse för att tydligare belysa patienternas perspektiv. Utifrån denna studies resultat så rekommenderas att betydelsen av individanpassad information betonas på kliniker där kataraktkirurgi bedrivs och i samband med utbildning inom området. Issue: Age-related cataracts are one of the most common causes of visual impairment in the world. Thus, cataract surgery is one of the most common surgical procedures in the world. It is important that there are clear guidelines and routines regarding nursing care for nursing care staff to promote the well-being of patients. Objective: To shed light on nursing measures in connection with cataract surgery to promote the well-being of the patient. Method: This literature study was conducted with a qualitative design and was based on an inductive approach. Results: The compilation of the result articles resulted in three categories; information, communication, and tactile massage. The most important area was to meet the need for carefully designed, personalized information. Conclusion: The result demonstrates the importance of providing person-centered care and contribute to an increased understanding of which nursing measures are relevant in connection with cataract surgery to promote the patient's well-being. Implication: The qualitative research base is currently deficient in the field, which may be of future interest to shed more light on the patients' perspectives. The importance of personalized information should be emphasized in clinics where cataract surgery is performed and in connection with education in the field.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare beskriver att de arbetar med barns psykiska hälsa och välbefinnande i förskolan. Resultatet är baserat på en kvalitativ intervjustudie med åtta förskollärare. Resultatet har analyserats i förhållande till den salutogena teorin. Studien visar att förskollärare anser att förskolan har en viktig roll i att arbeta främjande med barns psykiska hälsa. Förskollärarna beskriver att de har ett ansvar att stärka barns självkänsla, arbeta utifrån värdegrunden och att samverka med hemmen för att främja en god hälsa hos barn. Vidare visar studien att förskollärare efterfrågar ökad kunskap om barns psykiska hälsa. Slutsatsen är att för att arbeta främjande med barns psykiska hälsa strävar förskollärare efter att stärka barns självkänsla, sociala relationer och tillhörighet i barngruppen. Slutsatsen visar även ett behov av ökad kunskap om barns psykiska hälsa uttrycks, samtidigt lyfts samverkan med hemmen som en förutsättning för att arbeta främjande med barns psykiska mående.

Studiens syfte är att undersöka välbefinnandet bland unga vuxna som bott i Sverige i tio år eller mindre. Studien undersöker bland annat välbefinnandet i relation till arbetslivet och studier. Men även deras upplevelser att etablera sig i ett nytt land, det vill säga vilka hinder de har mött på och vad som har varit drivkraften. Studiens syfte besvarades med kvalitativ metod, semistrukturerade intervjuer utfördes på sex utlandsfödda. Studien använde sig utav snöbollsurval och datamaterialet insamlades. Därefter gjordes en tematisk analys på insamlad datamaterialet. Datamaterialet har analyserats med stöd av socialitet och KASAM som bidrog till djupare förståelse för fenomenet. Resultatet visar att utlandsfödda unga vuxna har mött på motgångar under integrationsprocessen som har påverkat deras välbefinnande. Trots alla motgångar visar resultat på att utlandsfödda unga vuxna har en drivkraft och strävar efter framgång. Resultat visar därmed på att drivkraft är en faktor som främjar deras välbefinnande. Ur den tematiska analysen framkom språkets betydelse och att det anses vara en nyckel till integration i det nya samhället. Språket är en väsentlig faktor för känslan av tillhörighet och delaktighet i samhället. The purpose of this study is to examine young immigrant adults who’s been living in Sweden for ten years or less. The study examines, among other things, well-being within work and study environment. But also, their experiences of establishing themselves in a new country, what obstacles they encountered and what’s been the driving force. The study used a qualitative method and semi-structured interviews were conducted on six young immigrants’ adults. The study used a snowball sampling to collect the data. Then a thematic analysis was made of the collected data. The data has been analysed with the support of sociality and sense of coherence, which contributed to a deeper understanding of the subject. The results showed that young immigrant adults have encountered misfortunes during their integration process that have affected their well-being. Despite all the misfortunes, the results showed that young immigrant adults have a driving force and strive for success. The results showed that the driving force is a contributing factor to their well-being. The spoken language in the new country appeared as highly important and considered a key to integration into the new society. Language is an essential factor for the feeling of belonging and participation in society.

Det har gjorts mycket forskning på elevers välmående i skolan, men forskningen är till största delen kvantitativ. För att komplettera den redan existerande kvantitativa forskningen så behövs det även göras kvalitativ forskning som ger elever möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter kring skolan. Syftet med studien var att undersöka vad elever i högstadiet anser kännetecknar en bra skola. En digital enkät på Mentimeter användes för att samla in elevernas svar på öppna frågor gällande byggnaden (663 kodningar, 312 deltagare), välmående (630 kodningar, 307 deltagare) och lärande (664 kodningar, 338 deltagare). Svaren analyserades sedan med tematisk analys som visade att sociala relationer var viktiga för eleverna oavsett fråga. Samtidigt var även byggnaden återkommande när eleverna pratade om sitt välmående och sitt lärande. Av resultatet framkommer det att byggnaden påverkar både elevers välmående och lärande så väl som deras sociala samspel. Much research has been done on pupils' well-being in school, but the research is for the most part quantitative. In order to supplement the already existing quantitative research, it is also necessary to carry out qualitative research that gives pupils the opportunity to freely express their opinions about the school. The purpose of this study was to examine what pupils in middle school consider contributive to a good school. A digital survey using Mentimeter collected the pupils’ answers on open-ended questions regarding the building (663 codes, 312 participants), well-being (630 codes, 307 participants), and learning (664 codes, 338 participants). The answers were later analyzed with thematic analysis and showed that social relations were important to the pupils regardless of question. The building was also a recurring theme when the pupils spoke of their well-being as well as their learning. According to the results, the building has potential to affect both pupils’ well-being and learning as well as social interaction.

Välbefinnande är ett mångdimensionellt begrepp som rymmer flera olika förklaringsmodeller. Tidigare forskning har visat att välbefinnandet i relation till krig är komplicerat och grundar sig i individuella och kontextuella skillnader. Föreliggande studie syftade till att belysa vilka faktorer som haft en inverkan på välbefinnandet hos kvinnliga krigsflyktingar från Bosnien. Totalt ingick 6 kvinnor i undersökningen. Studien har kvalitativ karaktär och tematisk analys användes som analysmetod. Resultatet visade att både coping såväl som olika aspekter av KASAM var framträdande för gott välbefinnande. Både emotionellt fokuserad och problemfokuserad coping har använts i bearbetningsprocessen. Den förstnämnda användes i samtliga fall först och efter en viss tid, när nya strukturer börjat formas i deltagarnas liv, blev den sistnämnda mer framträdande. Slutsatsen visade att det finns en relation mellan copingstrategier, KASAM och välbefinnande samt att flera faktorer ligger bakom valet av strategi. Studien har kunnat fylla en kunskapslucka med tanke på att det enbart finns ett mindre antal genomförda undersökningar kring den valda målgruppen.

Ledares olika ledarskapsstilar bidrar idag med olika tankar kring hur arbetet skall utföras, samt hur ledaren arbetar med sina medarbetare. Idag finns det flertalet olika typer av ledarskapsstilar, där vissa stilar fokuserar på utveckling av medarbetare, medan andra fokuserar mer på resultat. Dessa olika stilar bidrar på olika sätt till välmående bland medarbetare inom en organisation.Denna studie är begränsad till medarbetare i restaurangbranschen därför att restaurangbranschen lider av en hög personalomsättning, men ligger ändå under snittet när det kommer till arbetsskadeanmälningar. Studien grundar sig i tre ledarskapsstilar, transformativt-, transaktionellt-, och tjänande ledarskap, där de olika ledarskapsstilarna har olika betydelse för medarbetares välmående inom restaurangbranschen. Syftet med studien är att bidra med en ökad kunskap kring vilken betydelse olika ledarskapsstilar kan ha på medarbetares välmående, som i sin tur kan ha en betydelse för den höga personalomsättningen inom restaurangbranschen. Studien har utförts genom att studera de tre olika ledarskapsstilarna, kontroll-, krav-, stödmodellen, samt sedan intervjuer med medarbetare inom restaurangbranschen för att skapa en dialog tillsammans med medarbetarna och på så sätt kunna skapa ytterligare kunskap kring ledarskapsstilars betydelse för medarbetarnas välmående. Studien lyfter fram mängden kontroll, krav och stöd som ledarna ger till sina medarbetare, och vilken betydelse de kan ha för medarbetarnas välmående. Den indikerar även att medarbetare kan påverkas till den grad av mängden kontroll, krav och stöd att om det finns en avsaknad av dessa delar kan det resultera i försämrat välmående där medarbetare väljer att sluta på arbetsplatsen. Studien antyder även att ledarskapsstilar som främjar utveckling av medarbetare, arbete med gemenskap och relationer, samt att en kontinuerlig dialog mellan medarbetare och ledare tenderar att ha en betydelse för välmående hos medarbetarna. Leaders' different leadership styles today contribute with different ideas about how the work should be performed, and how the leader works with his employees. Today, there are several different types of leadership styles, with some styles focusing on employee development, while others focus more on results. These different styles contribute in different ways to the well-being of employees within an organization. This study is limited to employees in the restaurant industry because the restaurant industry suffers from a high staff turnover, but is still below average when it comes to work injury reports. The study is based on three leadership styles, transformative, transactional, and serving leadership, where the different leadership styles have different meanings for employee well-being in the restaurant industry. The purpose of the study is to contribute with an increased knowledge of the significance of different leadership styles on the well-being of employees, which in turn may have a significance for the high staff turnover in the restaurant industry. The study was conducted by studying the three different leadership styles, the control, requirements, support model, and then through interviews with employees in the restaurant industry to create a dialogue with employees and thus be able to create additional knowledge about leadership styles' impact on employees. prosperous. The study highlights the amount of control, demands and support that managers give to their employees, and what significance they can have for the well-being of employees. It also indicates that employees can be affected to the extent of the amount of control, demands and support that if there is a lack of these parts, it can result in impaired well-being where employees choose to quit the workplace.The study also suggests that leadership styles that promote employee development, work with community and relationships, as well as a continuous dialogue between employees and leaders tend to have an impact on employee well-being.

Kontakt med naturen har bevisats vara viktigt för människors välbefinnande, humör och känslostämning. Av den anledningen är skogen och naturen mycket viktig, speciellt i tätortsnära områden. I tidigare undersökningar har man kommit fram till skogen förändrar känslostämningen hos människor och att framför allt positiva känslor väcks. Syftet med denna studie var att ta reda på vilka specifika känslor som väcks och vad som kan påverka dessa. Undersökningen genomfördes som en enkätundersökning på plats vid naturreservatet Älvrummet i Trollhättan. Resultatet har sedan sammanställts och analyserats med chi-2-test för att se ifall det fanns några signifikanta samband. Studiens resultat påvisar som många andra undersökningar att ett skogsbesök har en påverkan på känslostämningen. Resultatet visar också att det är framför allt positiva känslor som väcks. Till viss mån påverkade umgänge, aktivitet och besökta attraktioner några enstaka känslor, men i de flesta fall fanns inget samband mellan studerade faktorer och känslostämningen.

Music is universal and appreciated by many, yet it is rarely spoken of in the context of social work. The extent to which music is used in social work in Sweden is not clear, as there is not much research in the area. Therefore, the aim of this study was to explore how music can be used in social work with clients, specifically in the field of disability. The goal was to investigate whether music can have an impact on the well-being of clients, and whether music can encourage active participation in society. The purpose was also to investigate if social workers feel that they can use music both for creating relationships with clients and as a means of communication. To address these issues, four people working with music as a tool in social work were interviewed. The four individuals work with individuals with disabilities in Malmö, Sweden. A synthesis of previous research and empirical evidence from this study together with social pedagogy as a theoretical starting point strongly suggests that music can be used to encourage active participation in society, provide a sense of community, improve health and well-being, and that it can be a tool for relationship building and communication between client and social worker. Furthermore, music can both motivate the client and positively affect mood. Social pedagogical work is often applied in everyday situations, where the worker needs to be creative and solution-focused to develop strategies that are effective in interaction with others, the conclusions drawn in this study make a compelling case for music as a useful tool in social pedagogical work – music becomes a positive and personal element in the interaction between social worker and client.

Människan är i stort behov av socialt samspel, att känna sig sedd och uppskattad i den sociala omvärlden samt undvika att bli exkluderad från samhället. Idag lever människan i två parallella världar då människan vistas i det verkliga rummet och i det virtuella rummet. I det virtuella rummet blir det extra tydligt hur och när människor ger varandra respons. Syftet med den här studien är att med hjälp av social konstruktionism och symbolisk interaktionism få bättre förståelse hur unga mäns välbefinnande påverkas av sociala medier. Det digitala samhället tillför nya ideal, normer, regler och moral. Det gör att människan kan utnyttja digitaliseringen till sin egen fördel, exempelvis “gömma sig bakom skärmen”. Många tidigare undersökningar har kvinnliga respondenter och därför är urvalet i den här studien unga män i åldrarna 18-35 år. Med en kvalitativ metod genomfördes 10 semistrukturerade djupintervjuer. Dessa visade att deltagarna påverkas i olika utsträckning men att majoriteten av deltagarnas välbefinnande påverkas negativt. I studiens resultat framkom fem huvudteman och 17 subteman. De fem huvudteman som framkom var följande: självkänsla, välbefinnande, självpresentation, insikt och livscykel. Under dessa huvudteman återfinns tillhörande subteman. Humans are in great need of social interaction to be seen and appreciated in the social world, and to avoid being excluded from their society. Today humans live in two parallel worlds, one where they reside in the real space, as well as one in the virtual space. In the virtual room it becomes extra clear how, and when, people give each other feedback. The purpose of this study is to, with the help of social constructionism and symbolic interactionism, gain a better understanding of how young men's well-being is affected by social media. The digital society adds new ideals, norms, rules and morals. This allows people to use digitalisation to their own advantage, for example "hiding behind the screen". Many previous surveys have female respondents, and therefore the sample in this study is young men aged 18-35 years old. Using a qualitative method, 10 semi-structured in-depth interviews were conducted. These showed that the participants are affected to varying degrees, but that the majority of the participants well-being is negatively affected. The results of the study revealed five main themes and seventeen sub-themes. The five main themes that were discovered were the following: self-esteem, well-being, self-presentation, insight and life cycle. Under these main themes are associated subthemes.

This study examines how older people in Sweden experience life during the restrictions following the Covid-19 pandemic. Six elderly people were interviewed and the transcriptions were analyzed using a qualitative research method. The study showed that the restrictions have not yet led to any deterioration in well-being, but the majority of the group felt that the restrictions had affected their life situation in a negative way. The group had to limit social contacts and minimize visits from loved ones during the pandemic. Active life was also set aside due to the restrictions, which was perceived negatively by the respondents. The results are in line with previous research which shows that elderly people experience dissatisfaction with social isolation that resulted from the Covid-19 restrictions, but it turned out that the respondents seemed to have a strong safety net and strong resilience as they adapted well to the social restrictions.

I detta arbete undersöks de nya designverktyg som samlas under begreppet databaserad design, som bygger på kvantitativa värden, och huruvida dessa verktyg kan utvecklas för arbete med trivsel i centrum i byggd miljö, med särskild hänsyn tas till kvalitativa värden ‒ specifikt dagsljus. Arbetet börjar med att ta reda på vad databaserad design innebär, hur det används i Sverige idag, och om det kan hjälpa oss med att uppnå vad vi uppfattar som trivsamt dagsljus. Slutligen ska arbetet undersöka möjligheten till att uppnå ett resultat som uppfattas som trivsamt och att kvalitet sätts före kvantitet, med hjälp av datorns beräkningskapacitet. Trivsel som område stöds av ett brett forskningsunderlag, medan mycket av den forskning som görs inom datadriven design sker ‘in-house’, inom FoU-avdelningar på större företag. Idag styrs dimensionering och utformning av ljusinsläpp i svensk arkitektur nästan uteslutande av rekommendationer i BBR. Dessa gränsvärden ‒ definierade som den lägsta accepterade nivån för det som byggs ‒ har blivit vedertagna riktlinjer, och det är upp till varje aktör att utöver dessa rekommendationer se till att god arkitektur skapas. Att arbeta med datadriven design ger vissa fördelar över traditionella designmetoder, men det för också med sig fallgropar. Beräkningskraften i dagens datorer, och möjligheterna för dess användningsområden är till synes oändliga, men att förlita sig på siffror utan att förstå vad de betyder för med sig risken att datan kan missuppfattas. Detta arbete genomfördes i flera skeden. Först hämtades kunskap och information om ämnet från litteratur och andra källor. Sedan kontaktades sakkunniga inom området. Utifrån samtal och möten med flera stora aktörer inom arkitektur och stadsutveckling i Sverige byggdes en tydligare bild av dagsläget upp. Här bekräftades också behovet av metodutveckling inom området för trivsel och dagsljus, och hur vi mäter dem. De rekommendationer som används för dagsljusets mängd och kvalitet i byggd miljö idag borde utvärderas och förnyas utifrån moderna förutsättningar. Baserat på den kunskap, utveckling och forskning som kartlagts och analyserats, genomfördes ett försök att tillämpa kunskapen i en praktisk situation. Detta mynnade ut i ett gestaltningsförslag med målsättningen att skapa trivsamt dagsljus med hjälp av databaserad design. Gestaltningen utgjordes av moduler som modifierar dagsljus, parametriskt utformade utifrån den insamlade datan ‒ väderstreck, geografiskt läge och behov utifrån specifik verksamhet eller miljö ‒ vare sig det är en bostad, ett kontor, ett bibliotek, en offentlig paviljong eller något annat. Genom att kvantifiera kvalitativa parametrar är det möjligt att få in mjuka kvaliteter i databaserad design – med det sagt går det inte att förlita sig på data och förvänta sig ett resultat som innebär god arkitektur. Den kanske största utmaningen är att försöka kvantifiera värden som anses vara subjektiva. Metoderna ifråga funkar bäst med utgångspunkt i att de kan komplettera papper och penna, fysiska modeller och andra traditionella metoder i arkitektens verktygslåda. Databaserad design används idag sällan genomgående i hela designprocessen, och här finns stor potential för framtida utveckling. This thesis explores a new field of design called computational design and the tools covered therein. Specifically, it focusses on quantitative values, and whether this method can be developed to center on well-being in relation to qualitative values in the built environment ‒ specifically daylight. The paper explores what computation design is, how it is implemented in Sweden today, and whether it can help us achieve what we perceive as comfortable daylight. This thesis aimed to investigate whether an alternative design method could be construed for this purpose: a method that is easy to incorporate, while ensuring high quality before quantity, using modern computational power. The subject of well-being has been thoroughly researched, while a majority of the research within computational design is conducted ‘in-house’ ‒ as part of R&D departments of large actors in the field. As of today, virtually all decision-making concerning daylight in Swedish architecture relies upon the Swedish building regulations, BBR. With time, these recommendations ‒ defined as the lowest accepted level for that which is built ‒ have become established guidelines for industry actors. Every actor has a responsibility to, while ensuring the recommendations are fulfilled, to also create good architecture. Working with computational design offers some benefits over traditional design methods, but it also carries with it some pitfalls. The technology is immensely powerful, with seemingly endless possibilities, but there is an integral risk in trusting digits without really knowing what their implications are: this leads to misguidance. The project was conducted in a series of phases. First of all, information and general knowledge about computational design and daylighting was gathered through reviewing literature and previous research. Then, key Swedish professionals in the fields of architecture and computational design were identified and contacted to get some insight and background on the topic. The interviews with these influential actors in architecture and urban design confirmed the need for a methodical development within the subject of well-being and daylighting. In particular, a need was identified for reassessing methods used for calculating the amount – and quality – of daylight, based on modern conditions. After mapping and analysing the empirical findings of the study, the conclusions were implemented in a practical design task. This culminated in a design proposal for adaptable modules that modify daylight using computational design. The modules were parametrically designed based on the assembled data ‒ the direction; the location and the specific needs depending on the type of function or environment ‒ be it a residence, an office, a library, a public pavilion or something else. By quantifying qualitative parameters, it’s possible to incorporate softer qualities in computational design ‒ keeping in mind that relying on these data won’t guarantee good architecture. The biggest challenge with the task at hand is to quantify values generally considered to be subjective. The methods in question are best applied when thought of as complements to traditional design methods ‒ pen and paper, physical models and other components in the architect's toolbox. Computational design is today rarely used throughout the whole design process, and this leaves potential for future development.

Studien undersökte huruvida det finns någon skillnad mellan dansare och icke-dansare gällande grad av högkänslig personlighet (HSP). Även välmåendet hos dansarna undersöktes samt om deras välmående skiljde sig från icke-dansarnas, där pandemins påverkan på välmåendet också beaktades. Vidare undersöktes sambandet mellan HSP och välmående inom de två grupperna och totalt. Studiens resultat utgick från insamlade data från en enkät bestående av mätinstrumenten HSP-skalan, Välmåendeskalan samt två egenformulerade frågor om pandemins påverkan på välmåendet. Urvalet omfattades av 224 personer, varav 110 var dansare och 114 icke-dansare. Studiens data bearbetades i SPSS. De främsta analyserna som användes var ANCOVA, Pearsons korrelationskoefficient samt Cronbachs alfa. Resultatet påvisade ingen skillnad mellan dansare och icke-dansare i grad av HSP, dock fanns en skillnad mellan grupperna gällande subskalan estetisk känslighet (AES), där dansarna tenderade att ligga högre. Gällande välmående fanns en interaktionseffekt mellan grupp och kön samt interna skillnader inom dansargruppen, där dansstuderande utifrån självskattning mådde bättre än övriga verksamma inom dansyrket. Generellt hade välmåendet bland deltagarna försämrats av pandemin men dansarnas välmående hade enligt självskattning påverkats mer negativt än för icke dansare. Sambandet mellan HSP och välmående var svagt negativt för båda grupperna och totalt. Resultatet skiljde sig delvis från tidigare forskning som tytt på att alla kreativa yrkesgrupper består av en högre andel HSP-personer. Vidare forskning bör undersöka kreativa yrkesgrupper var för sig och inte generalisera kreativa professioner som en och samma grupp. En strävan med studien var att utvidga uppmärksamhet och förståelse för dansare som yrkesgrupp. The study examined whether there was any difference between dancers and non-dancers regarding the degree of highly sensitive personality (HSP). Furthermore, the dancers’ well-being was examined as well as whether it differed from the non-dancers’ well-being, with the impact of the pandemic taken into consideration. Additionally, the relationship between HSP and well-being was investigated - within the two groups and in total. The results of the study were based on data collected from a survey, consisting of the two pre-existing instruments “HSP-scale” and “Questionnaire on well-being” as well as two questions specifically designed for this study, regarding the pandemic’s impact on the well-being score. The sample consisted of 224 persons, of whom 110 were dancers and 114 non-dancers. The survey data was processed in SPSS. The main analyzes performed were ANCOVA, Pearson’s correlation and Crohnbach’s alpha. The results showed no significant difference between dancers’ and non-dancers’ degree of HSP, however there were some differences for the subscale aesthetic sensitivity (AES). For the measurements of well-being, an interaction effect between group and gender was found, as well as internal differences within the dancer group showing that the dance students scored higher on well-being than others in the dance field. In general, the level of well-being among the participants decreased due to the pandemic, but the dancers’ well-being had been more negatively affected according to the survey. The results showed a slight negative relationship between HSP and well-being for each group and in total. This outcome partly differed from previous research, which suggested that all creative professions have an enhanced percentage of HSP-persons. Future research should examine creative professions individually and not generalize creatives to one and the same group. One aim for the study was to expand the awareness and understanding of the dancers’ occupational field.

The non-profit sector is part of Swedish civil society and an arena where public health work is conducted in most ways. Sports associations contribute to physical activity, teamwork, and increased quality of life. Previous surveys from the Swedish Sports Confederation show that few seniors are voluntarily involved in sports associations. The purpose of the study is to investigate what motivational factors that active seniors in sports associations experience, and how it contributes to their quality of life. For the study, a qualitative method and semi-structured interviews were used as a data collection method. The selection for the study was goal-oriented and consisted of seniors between 65 - 81 years. All were voluntarily involved in sports clubs in Västmanland. Six interviews were conducted and then analyzed with manifest content analysis. The results show that social community and physical activity carried out together have a positive impact on the well-being of seniors and are also the primary motivating factors in the context. Potential obstacles to actively getting involved in sports as a senior are lack of time, fear of not being physically active enough and lack of expertise in the area. One conclusion is that active association life in sports has a positive impact on seniors' perceived well-being and quality of life, which in turn leads to sports associations being a suitable arena for continued health promotion and disease prevention work at population level regarding the target group. Finally, continued research in the subject can be beneficial in getting more active seniors in sports associations. Keywords: increased quality of life, motivating factors, seniors, sports associations, well-being Föreningslivet är en del av det svenska civilsamhället och en arena där folkhälsoarbete bedrivs på flertalet sätt. Idrottsföreningar bidrar till fysisk aktivitet, lagsammanhållning och ökad livskvalitet. Tidigare undersökningar från Riksidrottsförbundet visar att det är få seniorer som är ideellt engagerade i idrottsföreningar. Studiens syfte är att undersöka vilka motivationsfaktorer som aktiva seniorer i idrottsföreningar upplever, och hur det bidrar till deras livskvalitet. För studien användes kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Urvalet för studien var målinriktat och bestod av seniorer mellan 65 – 81 år. Samtliga var ideellt engagerade i idrottsföreningar i Västmanlands län. Sex intervjuer genomfördes och sedan analyserades med manifest innehållsanalys. Resultatet visar att social gemenskap och fysisk aktivitet som genomförs tillsammans har positiv inverkan på seniorers välmående och är också de största motivationsfaktorerna i sammanhanget. Potentiella hinder att aktivt engagera sig i idrottsföreningar som senior är tidsbrist, rädsla för att inte vara tillräckligt fysiskt aktiv och brist på kompetens inom området. En slutsats är att aktivt föreningsliv inom idrott har en positiv inverkan på seniorers upplevda välmående och livskvalitet, vilket i sin tur leder till att idrottsföreningar är en lämplig arena för fortsatt hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete på befolkningsnivå avseende målgruppen. Nyckelord: idrottsförening, motivationsfaktorer, seniorer, välmående, ökad livskvalitet

Sammanfattning Titel: Sociala mediers effekter på tonåringars välbefinnandeEn studie utifrån kuratorns perspektiv. Författare: Sundus Fandi & Nevin Marangoz Syftet med denna studie är att utforska om det finns ett samband mellan tonåringars välbefinnande och deras användning av sociala medier utifrån kuratorers upplevelse.Resultatet är indelat i kategorier och uppbyggda utefter frågeställningarna: Vilken betydelse anser kuratorer från BUP och skola att tonåringars användande av sociala medier har på deras välbefinnande? Vilka risk- och skyddsfaktorer för välbefinnande upplever kuratorer att tonåringars användande av sociala medier har?För att samla in empiriskt material till studien har det utförts kvalitativa intervjuer med åtta skol- och BUP kuratorer från två medelstora kommuner i Sverige, samt tidigare forskning och litteratur. Resultatet har visat att sociala medier har till följd att det kan ge både positiv och negativ inverkan på tonåringars välbefinnande enligt samtliga kuratorer. Det finns några risk-, och skyddsfaktor som har betydelse för tonåringars välbefinnande. Abstract Titel: The effects of social media on the well-being of teenagersA study from the curator's perspective Authors: Sundus Fandi & Nevin Marangoz The purpose of this study is to explore whether there is a link between adolescents 'wellbeing and their use of social media based on the curators' experience. The results are divided into categories and structured according to the questions: What significance do curators from BUP and school believe that teenagers' use of social media has on their well-being? What risk and protective factors for well-being do curators think that teenagers' use of social media has? To collect empirical material, the study used qualitative interviews with eight school and BUP curators from two medium-sized municipalities in Sweden, as well as previous research and literature. The results have shown that social media has the effect that it can have both a positive and negativeimpact on the well-being of teenagers, according to all curators. There are some risk and protection factors that are important for teenagers' well-being.

Hållbar konsumtion och produktion är viktiga delar i omställningen till ett klimatanpassat samhälle, där livsstilsförändringar kan spela en avgörande roll. Syftet med denna studie är att kvalitativt bedöma huruvida minskad arbetstid och inkomst kan ge effekter på personers miljöpåverkan från konsumtion, samt upplevda välbefinnande. För att uppnå detta utförs kvalitativa intervjuer med fem deltidsarbetande anställda på en svensk arbetsplats inom miljöfältet. Studien visar att de studerade personernas konsumtionsvanor i hög grad präglats av ett miljötänk, både innan och efter deltidsövergången, och vissa har sedan länge levt en sparsam livsstil. Minskad inkomst visade sig ha mindre betydelse för de studerade personernas konsumtionsval, men vissa hade minskat sitt sparande vilket kan tolkas som att konsumtion undviks i framtiden. Samtidigt har Covid-19 påverkat hela samhällets konsumtionsmönster, och studien pekar på att flera intervjupersoner förmodligen spenderar mindre pengar till följd av pandemin. Resultatet visar att minskad arbetstid och inkomst kan ge upphov till konsumtionsminskande effekter såsom ett minskat behov av att kompensera tidsbrist med konsumtion, samt ett mer rationellt och medvetet tänk kring privatekonomin. Det står också klart att en övergång till deltid, med motsvarande inkomstminskning, inte nödvändigtvis innebär att den totala inkomsten minskar i praktiken eftersom sidoinkomster och befordringar kan kompensera för inkomstförlusten. Tidsanvändningen är central för intervjupersonernas konsumtionsval. Mycket av deras tid läggs på aktiviteter med låg miljöbelastning, såsom utbildning, ideellt arbete, motion, vila och sociala relationer. Hur tid spenderas är också det mest centrala för hur intervjupersonernas upplevda välbefinnande påverkas, eftersom inkomstminskningen har en nästintill obefintlig negativ påverkan på dem. Mer tid till återhämtning, familj, vänner, vardagsbestyr och fritidsaktiviteter gynnar deras upplevda välbefinnande. Samtliga intervjuade upplever därtill en bättre balans mellan jobb och fritid, även om deltiden för med sig begränsningar i arbetet och fortsatta utmaningar med att anpassa arbetsbördan till den minskade arbetstiden. En arbetstidsminskning kan således leda till att personers miljöavtryck från konsumtion reduceras samtidigt som välbefinnandet ökar, men det kräver att ny fritid spenderas på rätt aktiviteter och att konsumtion minskar och/eller blir mindre miljöbelastande. Om tid i större mån skulle värderas högre än pengar genom minskad arbetstid och inkomst, skulle det kunna ändra konsumtionsnormen, minska konsumtion och produktion på samhällsnivå och därmed dess miljöpåverkan. Sustainable consumption and production are important elements in the transition into a climate-adapted society, where lifestyle changes could play a crucial role. The purpose of this study is to qualitatively assess whether reduced working hours and income can have effects on people's environmental impact from consumption, as well as perceived well-being. To achieve this, qualitative interviews are conducted with five part-time employees at a Swedish workplace in the environmental field. The study shows that the interviewees’ consumption habits were largely characterized by environmental thinking, both before and after the part- time transition, and some already live a sufficient lifestyle. Reduced income proved to be less important for the interviewees' choice of consumption, however, some had reduced their savings, which can be interpreted as avoiding consumption in the future. At the same time, Covid-19 has affected the consumption patterns of society as a whole, and the study suggests that several interviewees probably spend less money as a consequence of the pandemic. The results show that reduced working hours and income can give rise to consumption-reducing effects such as a reduced need to compensate for lack of time with consumption, as well as more rationality and awareness regarding personal finances. It is also clear that a transition to part-time work, with a corresponding decrease in income, does not necessarily mean that total income decreases in practice, as side incomes and promotions can compensate for the loss of income. The use of time is central to the interviewees' consumption choices. A lot of their time is spent on activities with a low environmental impact, such as education, voluntary work, exercise, rest, and social relationships. How time is spent is also the most important factor in how the interviewees’ perceived well-being is affected, as the reduction in income has an almost non-existent negative impact on them. More time for recovery, family, friends, daily chores, and leisure activities benefit their perceived well-being. In addition, all interviewees experience a better work-life balance, even if part-time work entails limitations in work and continued challenges in adapting the workload to the reduced working hours. Hence, a reduction in working hours might lead to a reduction in people's environmental footprint from consumption while increasing well-being, given that the new leisure time is spent on the right activities and that consumption decreases and/or becomes less environmentally damaging. If time to a greater extent were to be valued over money through reduced working hours and income, it could change the consumption norm and reduce consumption and production at a societal level and thus, its environmental impact.

Hälso- och sjukvården har under 2000-talet genomgått kraftiga organisatoriska förändringar samtidigt som det ställts ökade krav på högkvalitativ vård. Detta påverkar anställdas arbetssituation och kan leda till ökad arbetsbelastning och stress. Forskning visar att en god organisatorisk och social arbetsmiljö bidrar till välbefinnande, trivsel och välmående. Något som får anställda att stanna kvar. Tidigare forskning samt arbetsgivares insatser har i huvudsak fokuserat på risker och negativa faktorer som bidrar till sjukskrivningar. Ett hälsofrämjande perspektiv, där organisationen istället lägger fokus på det som främjar det goda på arbetsplatsen, skapar välbefinnande och främjar organisatorisk och social hållbarhet över tid. Hälsofrämjande arbetsmiljöarbete behöver ske i flera dimensioner där den psykosociala arbetsmiljön är fokus för välbefinnandet. Organisatorisk och social arbetsmiljö kännetecknas av faktorer som till skillnad mot fysisk arbetsmiljö är subjektivt abstrakta och som behöver omfattas av det hälsofrämjande arbetet. Denna studie sammanställer kunskapsläget kring vad som skapar en hälsofrämjande organisatorisk och social arbetsmiljö inom hälso- och sjukvård genom en systematisk litteraturstudie. Studiens huvudfynd visade att organisatoriska förutsättningar tillsammans med resurser som socialt stöd, autonomi, meningsfullhet är nyckelfaktorer till en hälsofrämjande arbetsmiljö. Dessa samverkar och överlappar varandra. De påverkar och påverkas av varandra både enskilt och tillsammans. Detta argumenterar för att det finns många vinster för organisationer att investera i anställdas välbefinnande. Hälsofrämjande organisatoriskt och socialt arbete behöver ske inom organisationen som ram, eftersom det utgör en determinant för anställdas välbefinnande och trivsel. Organisationen behöver stötta individens autonomi och även erbjuda socialt stöd och andra stödjande funktioner. Organisationen behöver också delaktiggöra medarbetare och hjälpa dem att öka sin känsla av meningsfullhet. During the 2000s, the health service has undergone major organizational changes at the same time as they have faced increased demands for high-quality care. This affects the employees' work situation and can lead to increased workload and stress. Research shows that a good organizational and social work environment contributes to well-being. Something that makes people stay. Previous research and employers' efforts have mostly focused on risks and negative factors that contribute to sick leave. A health-promoting perspective, where the organization focuses on what promotes the good in the workplace, creates well-being and promotes organizational and social sustainability over time. Health-promoting environment work needs to take place in several dimensions where the psychosocial work environment is the focus for well-being. Organizational and social work environment is characterized by factors which, unlike the physical work environment, are subjectively abstract and which need to be included in the health promotion work. This study compiles the state of knowledge about what creates a health-promoting organizational and social work environment in health care, through a systematic literature study. The findings that were made were that Organizational conditions and workplace-related resources such as social support, autonomy, purpose (meaningfulness) are key factors in a health-promoting work environment. These interact and overlap systematically. They affect and are influenced by each other both individually and together. This argues that there are many benefits for organizations in investing in employee well-being. Health-promoting organizational and social work must take place within the organization as it constitutes a determinant of employee well-being and well-being. The organization needs to support the individual's autonomy and also offer social support and other supportive functions. The organization needs to involve employees and help them increase their sense of meaning.

Män i medelåldern begår flest självmord och söker i lägre utsträckning vård för psykiska ohälsa. Vistelse i naturen har visats ha positiva hälsoeffekter såsom förbättrad återhämtning och förmåga att reflektera. Studien syftade till att söka förståelse för Hur vistelse i skogen är relaterad till psykiskt och fysiskt välbefinnande bland män i medelåldern?”. En kvalitativ ansats användes med intervjuer som datainsamlingsmetod. Resultaten visade att skogsvistelse var relaterad till välbefinnande på flera plan vilket formulerats genom flera huvudteman och tillhörande subteman. Studien bidrar med att undersöka de subjektiva upplevelserna gällande skogens betydelse för välbefinnande, men även med nya insikter gällande vad i skogsmiljön som är relaterat till välbefinnande i denna grupp där få söker hjälp för psykisk ohälsa.

Idag finns det begränsad kunskap om studenters välmående under en pandemi. Covid-19 har påverkat dagens skolundervisning på så sätt att Folkhälsomyndighetens rekommendationer uppmanat att universitet och högskolor skall övergå till distansstudier. Syftet med studien var att undersöka hur universitets/högskolestudenter vidmakthållit sin hälsa efter att ha börjat studera hemifrån på grund av covid-19. En kvalitativ metod tillämpades där sex svenska universitets/högskolestudenter intervjuades individuellt med hjälp av en intervjuguide. En kvalitativ manifest innehållsanalys av data resulterade i en huvudkategori: “Vägar till välmående under hemmastudier” samt tre underkategorier: (1) Socialt stöd genom digitala medel, (2) Aktiviteter för kropp och själ och (3) Rutiner skapar en strukturerad vardag. Resultatet visar att deltagarna använt sig av olika vägar för att främja sitt välmående under hemmastudier. Detta genom att hålla kontakten via digitala medel, fysisk aktivitet vilket även gör gott för den psykiska hälsan och att rutiner leder till struktur i ens vardag. Slutsatsen indikerar på att deltagarnas upplevelser, erfarenheteter, hanterbarhet och meningsfullhet har gjort att de klarat av att upprätthålla välmående under covid-19. Detta bidrar med ökad kunskap till hälsovägledare och andra professioner som arbetar hälsopromotivt för att främja och vidmakthålla individers hälsa. Today there is limited research on students well-being during a pandemic. Covid-19 has affected schools in which the Public Health Agency has given recommendations for universities to transfer to distance learning. The aim of this study was to examine how university-students maintain their health after they have started to study from home due to covid-19. The study was conducted using a qualitative method where six Swedish university-students was interviewed using an interview guide. Analysis of the data meant that the results produced a main category “Roads to well-being during distance learning” and three subcategories: (1) Social support through digital means, (2) Activities for mind and body, and (3) Routines makes for everyday structure. Results showed that participants used different paths to promote their well-being by keeping contact through digital means, physical activity which also benefits mental health and routines makes for a structured everyday life. Conclusion indicates that the participants experiences and manageability have served them to maintain well-being during covid-19. This will provide added knowledge to health counselors and other professions who work towards promoting and maintain individual health.

Anställdas återhämtning är en viktig aspekt av individens och organisationens välmående. Traditionellt arbete, distansarbete och en kombination av de båda är arbetssätt som kan tänkas föra med sig vissa fördelar och/eller begränsningar i relation till återhämtning som i sin tur kan komma att påverka hur HR bör arbeta med detta. Studiens syfte är därför att jämföra anställdas upplevda återhämtning från arbete mellan traditionellt arbete och distansarbete samt förklara hur HR kan arbeta för att främja återhämtning inom de olika arbetssätten. Kvalitativa data samlades in genom en enkätundersäkning och en dokumentundersökning som sedan analyserades genom tematisk analys. Resultatet visar att anställda använder sig av olika strategier för återhämtning beroende på arbetssätt och det ses även individuella skillnader i anställdas upplevda återhämtning. HR bör för att främja återhämtning ata olika roller och säkerställa att anställdas individuella behov tas hänsyn till vid arbetet med återhämtning. Employee's recovery is a vital aspect of individual and organizational well-being. Traditional work, remote work and a combination of both are ways of workning that may bring certain benefits and/or limitations in relation to recovery which in turn may affect how HR should approach this. The aim of the study is therefore to compare employees' perceived recovery from work between traditional work and remote work and also explain how HR can work in order to promote recovery within the different ways of working. Qualitative data ere collected through a survey as well as a documentation review and was later analyzed by using a thematic analysis. The result shows that employees use different strategies for recovery depending on the way of work and individual differences can also be seen in employee's recovery. HR should, in order to promote recovery, adopt different roles and ensure that indivdidual needs are taken into consideration when working with recovery.

Coronapandemin har skapat stora konsekvenser för världens befolkning och i Sverige har restriktioner och rekommendationer införts som begränsat människors liv. Tidigare forskning gällande livskvalitet under pandemin har bedrivits utanför Sverige med kvantitativa mätinstrument. Syftet med denna studie var att undersöka upplevd livskvalitet i Sverige under pendemin. Tolv individer, varav sex män och sex kvinnor, mellan 20-52 år med olika sysselsättningar medverkade. Semistrukturerade intervjuer användes vid insamlingen av data och tematisk analys användes vid databearbetningen. Resultatet visade att det sociala livet förändrats, mer tid spenderats i hemmet och att livsstilen blivit mer stillasittande. Det fanns även en större förväntan att kunna leda sig själv i form av att skapa rutiner. Nära relationer och betydelsefulla fritidsaktiviteter ökade livskvaliteten under pandemin medan den begränsade rörligheten i samhället minskade livskvaliteten. Studiens slutsats var att individens förmåga till anpassning avgjorde hur livskvaliteten upplevdes under pandemin. Vidare forskning föreslogs studera livskvaliteten över tid under pandemin.

I denna uppsats undersöks och analyseras nio Instagraminlägg på temat välmående utifrån teorin om visuell perception och visuellt berättande. Syftet är att undersöka hur företag, med Instagraminlägg på temat välmående, kan ge personer verktyg att förbättra sitt eget välmående. Frågeställningen som uppsatsen söker svar på är; Hur kan Instagraminlägg på temat välmående användas för att påverka känslor och upplevelser positivt i stunden? En kvalitativ fokusgruppsintervju används för att undersöka fyra individers upplevelser och känslor kring inläggen. Resultatet av undersökningen visar att ansiktsuttryck är ett bra medel för att få deltagarna att reflektera över sitt eget mående. När ansiktsuttrycken inte passar ihop med text och sammanhang upplevs inlägget som förvirrande även om färgerna i sig kändes lugnande eller upplyftande. Till vidare forskning hade det därför varit intressant att undersöka mer kring hur och varför ansiktsuttryck påverkar välmåendet.

Syfte och frågeställning Syftet med studien är att bidra med kunskap om elevers uppfattningar om vilka faktorer i undervisningen som främjar deras välbefinnande. Genom att låta elever beskriva den undervisning som de anser främjar deras välbefinnande finns en förhoppning om att bidra med värdefull kunskap som kan tillföra förståelse för hur undervisningen skulle kunna utvecklas för att främja elevers välbefinnande. ● Vilka faktorer i undervisningen upplever elever främjar deras välbefinnande? Teori Studiens teoretiska ansats har sin utgångspunkt i det psykologiska perspektivet med betoning på det kognitiva. Teorierna beskriver den syn på eleven, lärande och välbefinnande som används i studien. Metod Studien är kvalitativ och bygger på semistrukturerade intervjuer. Urvalsgruppen består av tio niondeklassare från en kommuns fyra högstadieskolor. Intervjuerna genomfördes dels digitalt och dels i fysiska träffar. Intervjuguiden bestod av tre frågor och följdfrågor av sonderande karaktär. Resultat Studiens resultat visar att de faktorer i undervisningen som eleverna upplever främjar deras välbefinnande är: tillgänglighet, variation, valmöjlighet, att få vara aktiv och självständig, positiva sammanhang, kreativa arbetssätt, utmanande uppgifter, tillfälle till återhämtning, tillitsfulla, vägledande och uppmuntrande relationer och att få känna sig kompetent. När undervisningen innehåller dessa faktorer känner de starkt engagemang och välbefinnande. Ett genomgående tema urskiljde sig: variation och engagemang genom delaktighet och inflytande. Specialpedagogiska implikationer Specialpedagogen ska tillsammans med elevhälsan främst arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Här har specialpedagogen en viktig funktion när det gäller att definiera och skapa en gemensam kunskap om och förståelse för vad ett hälsofrämjande perspektiv och förhållningssätt är. Ett viktigt förändrings- och utvecklingsarbete för specialpedagogen är att tillsammans med lärarna organisera för en hälsofrämjande undervisning där eleverna ges stor möjlighet till delaktighet och inflytande. Undervisningens utformning och elever som blir lyssnade på är en nyckel i arbetet med att främja elevers välbefinnande.

I samband med olika nationella rekommendationer under Covid-19-pandemin har utvecklingen av distansarbete ökat. Den här studien har undersökt huruvida upplevd stress och allmän hälsa skiljer sig åt mellan arbetstagare med olika grad av flexibelt arbete. Inverkan av arbetsmiljöfaktorer som krav och socialt stöd har också undersökts. En blandning av att arbeta på distans och på arbetsplatsen, definieras i denna studie som flexibelt arbete. Insamling av data genomfördes med en kvantitativ metod där data samlades in via enkät. 152 respondenter i åldrarna 20–67, varav 104 kvinnor och 48 män valde att delta i studien. Den insamlade datan analyserades i SPSS med hjälp av variansanalys ANOVA, post-hoc-analys och korrelationsanalyser. Resultatet visade ingen statistisk signifikant skillnad beträffande allmän hälsa och grad av flexibelt arbete, mellan grupperna med olika grad av flexibelt arbete. Däremot framkom tendenser att de som arbetar en till två dagar i veckan på distans upplever bättre allmän hälsa jämfört med övriga grupper. Vidare visade resultatet en statistiskt signifikant gruppskillnad, de som arbetar en till två dagar i veckan på distans upplever högre socialt stöd från chef jämfört med de som arbetar tre till fem dagar i veckan på distans. Slutsatserna visar att arbetstagare som arbetar i snitt en till två dagar upplever högst socialt stöd. The occurrence of teleworking has increased, not least in connection with various national recommendations during the Covid-19 pandemic. This study has examined whether perceived stress and general health differ between workers who work in varying degrees of telework. The impact of work environment factors, such as demands and social support has also been investigated. A combination of working remotely and in the workplace is defined by this study as flexible work. The data collection was performed using a quantitative method, a survey was used to collect data. The sample consisted of 152 respondents, aged 20-67, 104 women and 48 men. The collected data were analyzed in SPSS using variance analysis ANOVA, post-hoc analysis and correlation analysis. The results showed no statistically significant difference in general health and degree of telework when comparing the different sample groups, however, there were tendencies that those who telework one to two days a week, experience better general health. Furthermore, the results showed a statistically significant group difference, those who telework one to two days a week, experience higher social support from managers, compared with those who telework three to five days a week. The conclusion can be drawn that workers who telework at an average of one to two days a week, appear to have the highest social support.