Search

Bakgrund: Stroke är en av de vanligaste sjukdomarna i världen relaterat till funktionsnedsättning och död. I Sverige utgör stroke den tredje vanligaste orsaken till funktionsnedsättning och död där dess komplikationer kan leda till att patienters värld kan förändras drastiskt. Sjuksköterskor har en betydande roll i att stödja patienters återhämtning och rehabilitering efter stroke, trots det upplever sjuksköterskor den egna rollen i arbetet som svår att identifiera. Otillräckligt med kunskap och bristen på tid leder till ett bristande stöd till patienter efter stroke. Syfte: Att beskriva patienter med stroke upplevelser av sjuksköterskors stöd. Metod: En kvalitativ innehållsanalys enligt Evans (2002) beskrivande syntes baserad på 13 kvalitativa artiklar. Resultat: Två teman identifierades ur resultatet; Sjuksköterskors närvaro och Sjuksköterskors förhållningssätt. Det första temat Sjuksköterskors närvaro delades in i två subteman; Betydelsen av en vårdrelation och Betydelsen av kontinuitet. Det andra temat Sjuksköterskors förhållningssätt delades in i tre subteman; Betydelsen av sjuksköterskors attityder, Betydelsen av omvårdnad och Betydelsen av kommunikation. Slutsats: Patienter upplevde stöd när sjuksköterskor var närvarande, engagerade och tillgodosåg grundläggande behov samt när kontinuitet främjades. Sjuksköterskors förhållningssätt upplevdes genom att sjuksköterskor inte visade särskilt intresse för enskilda patienter och istället var väldigt ytliga i de samtal som fördes.

Molntjänsterna Dropbox, Google Drive, Microsoft OneDrive och Box har implementerats. Syftet med rapporten är att observera vilka problem som kan uppstå vid implementationen av molntjänsterna, och hur dessa problem kan lösas. Resultatet blev att molntjänsterna hade liknande problem. Problemen som uppstod var att alla molntjänster förutom Google Drive kunde bara öppna filväljaren i en popup. Att ange rätt domännamn blev ett problem för flera molntjänster då det var olika hur mycket av URLen som behövde anges, vilket berodde på respektive API.

Barn bedöms i skolan och det görs via betygen. Alla barn är olika individer, har olika lärstilar, bakgrund och erfarenheter. Trots det ska alla följa samma mål i skolan. Elever som inte lyckas uppnå målen tenderar att bli föremål för åtgärder. Syftet med uppsatsen är att undersöka den organisatoriska och praktiska utformningen av det individuella programmet och hur det upplevs av lärare och elever. Teoretiskt har jag använt mig av klassiska sociologiska teoretiker som Erving Goffman, Howard Becker och Michel Foucault som behandlar normalitet och avvikelse som fenomen. Jag har även använt mig av studier som beskriver hur det sker en kategorisering av elever i skolans värld och hur elever historiskt har stämplats som avvikare då de haft svårt att hänga med i skolarbetet eller varit stökiga. Metodologiskt har jag använt mig av ett kvalitativt tillvägagångssätt där jag intervjuat två lärare och fyra elever på ett individuellt program i Stockholm. Resultaten visar att eleverna har en individuellt utformad undervisning anpassad till deras individuella nivå och svårigheter, vilket upplevs både positivt och negativt. Lärarna anpassar även undervisningen utifrån en kategorisering av elever. Eleverna upplever inte att de går på ett ”vanligt” program och uppvisar en skoltrötthet som kan kopplas till deras grundskoleerfarenheter och att de inte blivit sedda och lyssnade på, samt till deras sociala erfarenheter som resulterat i skolk och mobbning. Samhällsklimatet som råder idag, med prestation som ledstjärna, påverkar dessa elever negativt då de har svårt att konkurrera med betygen, och därmed bli antagna till ett nationellt program.