Search

The overall aim of this thesis is to explore the experience of parental collaboration in preschool, by addressing preschool teachers’ competence and parental responsibility as described by preschool teachers and parents. The results are based on in-depth interviews with 30 preschool teachers and 10 parents. Data were gathered and analysed by means of conventional content analysis and constructivist grounded theory (CGT). The empirical material is presented in four articles. The first article focuses on preschool teachers’ approaches when professionally supporting parents, in relation to various views of children, parents and childrearing. The second article describes and analyses preschool teachers’ views on teachers’ professional competence, in the context of home and preschool collaboration. The third article explores parents’ perspectives on, and experiences of, home and preschool collaboration. The fourth article focuses on how parents perceive the process of building good relationships with preschool practitioners. Finally, all four articles are analysed as a whole to provide a synthesis of the findings and the knowledge acquired about home and preschool collaboration in a Swedish context. The findings demonstrate that both preschool teachers and parents value parental collaboration in the preschool. They also emphasize the importance of developing and strengthening the relationship between home and preschool. However, preschool teachers and parents approach collaboration from different starting points and perspectives. Preschool teachers endeavour to support parents in their parental role and consciously work to familiarize parents with their professional skills as regards children's learning and the content of the preschool curriculum. Parents, on the other hand, strive to shoulder their parental responsibilities by `remote parenting´, when persuading preschool practitioners to both `indivisualize´ and `individualize´ preschool practice. Time, continuity, and recognition are seen as central to building secure and authentic relationships. The results demonstrate the importance of preschool teachers critically examining the content expressed in the meeting between them and parents, as well as endeavouring to create preconditions for practical relationship building and collaboration in the preschool. Weak or non-existent relationships not only contribute to weakening parental participation and parental familiarity with the preschool, but also make it more difficult for guardians to exercise their legal parental responsibilities and support their child. Lärarkompetens i förändring - en studie om lärarkompetens i förskolan (Dnr 721-2007-3200)

Återvinning av textil är idag ett omtalat ämne med stor potential för utveckling, såväl ur ett ekonomiskt som ur ett miljömässigt perspektiv. Intresset för miljö och energi vid framställning av textila fibrer har eskalerat under 2000-talet och kommer att bli ännu viktigare i framtiden då tillgången av textila fibrer förutses att nå sin yttersta gräns. Den framtida efterfrågan av textila fibrer kombinerat med världens stora mängder av textilavfall visar på att effektiva metoder som tar vara på förbrukad textil efterfrågas. Detta är något som det svenska forskningsinstitutet Swerea IVF har uppmärksammat då de nyligen investerade i en så kallad textilriv, en maskin som används vid mekanisk återvinning av textil. Den nyinvesterade maskinen med tillhörande processteg kräver dock utveckling för att kunna tillämpas i större skala. Uppdraget att utveckla en delmetod som ingår i processen för mekanisk textilåtervinning gavs därmed till två blivande textilingenjörer genom examensarbetet- det sista och avslutande momentet i textilingenjörsutbildningen på kandidatnivå. Syftet med examensarbetet har varit att karaktärisera återvunna fibrer utifrån deras fiberlängd och fiberlängdsfördelning för att sedan undersöka relationen mellan fiberlängdsfördelningen och fibrernas förmåga att spinnas till nytt garn. Materialet som återvanns införskaffades av Swerea IVF och omfattades av använda sjukvårdstextilier i trikå samt vävda kvalitetsskjortor. Båda material bearbetades av textilriven, men endast sjukvårdstextilierna kunde separeras till enskilda fibrer och tas vidare till efterföljande processer. Fiberanalyser har genomförts för att fastställa sjukvårdstextiliernas fiberandelar och fiberlängd men fokus har legat i att undersöka de återvunna fibrernas egen- skaper i form av fiberlängd och fördelning. De två sistnämnda egenskaperna analyserades genom att manuellt mäta längden hos de återvunna fibrerna i slumpmässigt utvalda stickprov. Utöver interna tester skickades även prover till ett externt laboratorium för att styrka resultatet av de manuellt utförda analyserna. Parallellt med fiberanalyser undersöktes de återvunna sjukvårdstextiliernas för- måga att spinnas till nytt garn. Återvunna fibrer adderades stegvis till jungfruliga bomullsfibrer och spanns till nya garn genom ringspinning på Textilhögskolan i Borås. Dessförinnan fiberöppnades, kardades och sträcktes materialet för att orientera fibrerna. Slutligen utfördes dragprov på de spunna garnerna för att mäta deras dragstyrka och styvhet. Studiens samtliga delmoment resulterar i att det ingående materialet kunde återvinnas mekaniskt och därefter spinnas till nytt garn genom ringspinning trots relativt hög andel korta fibrer. Som mest kunde 35% återvunna fibrer blandas med jungfruliga och spinnas till ett garn med grovleken 40 tex.

Den här studien avser att med en kvalitativ metod nå en ökad förståelse för vilken betydelse möten mellan hemlösa män och icke hemlösa personer har haft för männen under den tid då de fick ett hem. I vår teoretiska referensram har vi använt oss av Sterns beskrivning av ansikte mot ansikte-interaktion med särskilt fokus på intersubjektiva möten, och Scheffs teori om skam och stolthet. Vi har också Använt Collins teori om interationsrituella kedjor som betonar interpersonella- och grupprocesser samt Mays teori om tillhörighet. Genom tio semistrukturerade livsvärldsintervjuer med före detta hemlösa män har vi insamlat vårt empiriska material från tre olika länder. I resultatet framgick att möten hade en betydande roll under den tid då männen fick ett hem, och att de där fick möjlighet att omdefiniera bilden av sig själva, vilket underlättade för dem i att aktivt vilja arbeta mot en förändring av sina livssituationer. Sammantaget kan konstateras att möten med icke hemlösa tycktes vara startskottet för en rad positiva händelser där männen hamnade i nya situationer och sammanhang som bidrog till en mer stabil tillvaro och ett rikare socialt liv. By qualitative methods of research the study aims to provide more information on the significance of the encounters between homeless men and non-homeless people during the period when they received an apartment. For our approach we have used Stern`s description about face-to-face interaction, focusing on intersubjective meetings and Scheff`s theory about shame and pride. We have also used Collins`theory about interaction ritual chains that emphasize interpersonal group processes. We have also used May`s theory about belonging. We have gathered our empirical data through ten semistructured life world interviews from three different countries. As result we found out that these meetings had had a significant role during the period where the respondents had received homes. Also, we noticed that they got a chance to redefine their self-image and that made it easier for them to work actively towards a change in their lives. Finally it can be said that the meetings with the non homeless seemed to be a start for series of positive events, where men got to new situations and contexts that contributed to a more stable being and richer social life.

Denna uppsats handlar om studieval. Studien baserar sig på tolv kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med förstaårsstudenter på Halmstad Högskola från utbildningsprogrammen Affärssystem inriktning företagsekonomi och Statsvetenskap inriktning politisk kommunikation. De centrala frågeställningarna i denna studie är för det första vilka överväganden som styr studenter till att välja att studera på en högre utbildning och på en specifik utbildning. För det andra handlar uppsatsen om vilka värderingar som speglas i individens studieval samt för det tredje, huruvida individen upplever val och värderingar som personliga respektive påverkade av omgivningen. För att närma sig dessa frågeställningar studeras studenters värderingar, attityder och förhållande till den egna omgivningen. Studien avslutas genom en analys av intervjuerna genom vilken dessa olika upplevelser kan förstås utifrån teoretiska perspektiv som vi tror belyser både samhälleliga och individuella skäl till individens studieval. Dessa är förknippade till nutidens villkor i ett samhälle som på många sätt bygger på konkurrens, rationalitet och individualitet. De teoretiska utgångspunkter som har används i analysen och som bidrar till förståelsen av de tre ovan nämnda aspekterna är socialisationsteorin, Maslows behovshierarki, Fromms teori om "flykten från friheten" samt Moscovicis teori om de sociala representationerna. Resultaten tyder dels på individualism och dels på rationalism som kan urskiljas i respondenternas svar där motiven till högre utbildning kan förstås i relation till bland annat ekonomiska och självförverkligande orsaker. Studenternas upplevelser samt resonemang av sina studieval indikerar till rationella överväganden där kvalifikationer på den framtida arbetsmarknaden upplevs av respondenterna att bidra till större möjligheter att få inte endast ett intressant arbete utan ett arbete som i framtiden har en god anställningsutsikt. Självförverkligande motiv till studier samt i det framtida arbetet är en annan aspekt som lyft fram hos respondenterna som ett eftersträvansvärt värde vilket en högre utbildning antas bidra till. Självförverkligandet i sin helhet kan förstås som något som råder inom samhällsramarna där de individuella valen kan oundvikligen förstås vara förknippade med att göra samhällelig nytta, och försäkran om att kunna vara konkurrenskraftig på arbetsmarknaden.

Den här uppsatsen handlar om bokbranschen som är en konkurrensutsatt marknad där utbudet av böcker är större än efterfrågan vilket skapar returer och därmed kostnader. Gapet mellan utbud och efterfrågan tenderar dessutom att bli större och detta medför ökade kostnader för varudistributionen. Idag är bokbranschens varudistribution komplex med många aktörer på marknaden där avstånden mellan dessa tenderar att öka. Förlagen pressas hårt från olika håll inte bara av konkurrenter, författare och nya aktörer på marknaden utan också av bokhandeln via bokhandelskedjor och andra formationer som pressar priserna tillsammans. Detta gör att marginalerna minskar och förlagen tvingas omfördela sina kostnader för att vara konkurrenskraftiga och överleva på marknaden. Trots stor konkurrens, minskade marginaler och ökade kostnader har branschen en varudistribution som utmynnar i ett stort returflöde vilket är väldigt kostsamt och tar fokus från andra värdeskapande aktiviteter. Returflödet står idag för 15 – 20 procent av branschens omsättning vilket motsvarar cirka 50 procent av förlagens vinster. Problemformulering: Vilka faktorer är viktiga för att förlagen inom bokbranschen skall kunna skapa en långsiktigt hållbar varudistribution. Syfte: Syftet är att genom en fallstudie i bokbranschen analysera och utvärdera om bokförlagen med hjälp av kommunikation och samordning av information kan skapa en långsiktigt hållbar varudistribution som resulterar i ett lägre returflöde. Slutsatser: De viktiga faktorerna för att skapa samordning som framkommit i undersökningen är kommunikation och engagemang. Förlagen bör föra en dubbelriktad kommunikation det vill säga dialog samt engagera de övriga aktörerna i varudistributionskedjan i processerna kring returflödet.

Sivuainelaudatur Sivuaineen pro gradu-tutkielmassani käsittelen äidinkielen (suomi) ja muiden aikaisemmin opittujen vieraiden kielten (englanti, saksa) negatiivista vaikutusta, eli transferia uuteen, myöhemmin aloitettuun vieraaseen kieleen (ruotsi). Aloitan työni transferin teorian esittelyllä. Käsittelen ensin transferin tutkimuksen historiaa, jossa selvitän pääpiirteittäin sekä alan terminologiset muutokset, että tutkimuksen historian. Samalla kerron myös tutkijoiden ja kieltenopettajien suhtautumisesta ilmiöön eri aikoina. Transferia ilmiönä voidaan tarkastella monista eri perspektiiveistä jolloin ratkaisevassa roolissa on tutkijan käsitys käsitteestä kielellinen transfer. Seuraavaksi käsitelläänkin kaksi kirjallisuudessa usein esiintyvää transferin jaottelutapaa. Jotta ilmiön monisyisyys tulisi lukijalle selväksi, käsittelen seuraavaksi yleisimmät kielelliset elementit, joita vierasta kieltä tuottaessa siirretään äidinkielestä kohdekieleen. Tutkimukseni materiaalina toimii 18 lukion ensimmäisen luokan opiskelijan ruotsin (B2-ruotsi) ainetta. Analyysiosassa olen jaotellut virheet ortografisiin, sanan valintaa koskeviin ja syntaktisiin virheisiin. Keskeisenä tuloksena voidaan pitää suomen ja englannin kielen melko samanlaajuista negatiivista vaikutusta ruotsiin. Virheet, jotka toistuivat useammin, ja jotka selvästi ovat peräisin informantien äidinkielestä, olivat mm. subjektittomien lauseiden käyttö, artikkelien poisjättö ja väärät sanavalinnat mm. erilaisissa kollokaatioissa. Englannin vaikutus näkyi ortografiassa mm. yhdyssanoissa, jotka kirjoitettiin erikseen sekä oikeinkirjoituksessa. Lisäksi englannista siirrettiin useita erilaisia syntaktisia rakenteita, kuten mm. lauseenvastikkeita sekä sisällöltään passiivinen lause, jossa subjektina toimi du-pronomini. Saksan vaikutus oli tässä tutkimuksessa vähäistä. Asiasanat: transfer, siirtovaikutus, kielenoppiminen, ruotsi vieraana kielenä, interimspråk

Tämän tutkimuksen tavoitteena on tutkia englannin kielen lainasanoja, jotka ovat tulleet ruotsin kieleen toisen maailman sodan jälkeen ja kyseisten lainasanojen mukautumista ruotsin kieleen. Tutkimuskysymyksiä ovat: miksi kyseiset sanat on lainattu englannista ruotsin kieleen ja minkälainen tehtävä sanoilla on ruotsin kielessä, kuinka englannin lainasanojen kirjoitusasua, taivutusta ja merkitystä on sopeutettu ruotsin kieleen sekä miten lainasanoista voidaan tehdä johdoksia, yhdyssanoja ja lyhenteitä. Tutkimusaineistona on käytetty ruotsinkielisen Cosmopolitan-lehden numerot syyskuu 2004 ­ elokuu 2005. Kaikki kyseisistä lehdistä löydetyt englannin kielen uudet lainasanat (lainasanat jotka ovat tulleet ruotsiin toisen maailmansodan jälkeen) löytyvät tutkielman liitteestä. Englantilaisia sanoja on lainattu ruotsin kieleen osittain englannin kielen statuksen vuoksi, osittain sen takia että ruotsin kieli tarvitsee uusia sanoja, ja sanojen lainaaminen on eräs tapa lisätä sanavarastoa. Uusia sanoja tarvitaan nimeämään uusia esineitä ja ilmiöitä kuten dvd, aerobics ja rap. Lainasanoja käytetään myös ilmaisemaan neutraalia suhtautumista (secondhand), negatiivista tai positiivista mielipidettä (cool, freak) ja herättämään tiettyjä assosiaatioita (spa, pub, fit). Lainasanojen kirjoitusasun mukauttaminen ei ole kovin yleistä, mikä tarkoittaa sitä että useimmat sanat kirjoitetaan englantilaisittain. Sanojen taivutuksen mukauttaminen on yleisempää. Osa sanoista kuten verbit taipuvat ruotsin kielen sääntöjen mukaan. Adjektiivit taivutetaan myös ruotsin kielen sääntöjen mukaisesti, jos adjektiivit eivät ole kovin uusia tai pääty vokaaliin. Substantiivit saavat useimmiten en-suvun. Osa lainasanoista säilyttää englantilaisen monikon tunnuksen -s:n myös ruotsissa, mutta osa mukautuu ruotsalaiseen monikon taivutukseen. Määräiset ja epämääräiset muodot muodostetaan usein ruotsin kielen sääntöjen mukaisesti. Muun muassa sanan ikä ruotsin kielessä, sanan ulkoasu ja yleisyys vaikuttavat siihen taivutetaanko sana ruotsalaisen vai englantilaisen mallin mukaan. Lainasanoista voidaan tehdä ruotsalaisia johdoksia, yhdyssanoja ja lyhenteitä. Suosituin tapa muodosta uusia sanoja on yhdyssanat, jotka useimmiten koostuvat kahdesta substantiivista, joista toinen on ruotsalainen ja toinen englantilainen. Lainasanojen merkitys on yleensä samanlainen sekä ruotsissa että englannissa, mutta muutamien sanojen merkitys on ruotsissa kaventunut, laajentunut tai muuten muuttunut englannin sanan alkuperäismerkityksestä. Asiasanat: engelska importord, engelska lånord, ortografisk anpassning, morfologisk anpassning, semantisk anpassning, orsaker till ordimporten

Syftet med vår studie är att utröna marknadsförings- och industridesigndisciplinens roller igår och idag. Arbetet strävar likaledes efter att förutspå marknadsförarens framtid i förhållande till designdisciplinen samt vilka skillnader och förhållanden som finns mellan de båda. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har gjorts med studenter från Konstfack och en fokusgrupp har genomförts med studenter från Marknadsakademien. Sekundärdata har använts i form av en enkätundersökning från TED-projektet som gjorts med studenter från tidigare år. Vi har även tagit del av dokument som datakälla i form av hemtentamen från marknadsföringsstudenter i kursen ”Design as a competative tool” där upplevelsen TED-projektet bearbetats. Utöver detta har vi även själva skrivit genomgått en reflektivprocess där vi själva bearbetat våra egna erfarenheter från TED-projektet.Studien har resulterat i en distinktion i vad de två disciplinerna tillför i ett interdisciplinärt team, samtidigt som den understryker vikten av kunskap och erfarenhet inför ett tvärdisciplinärt samarbete. Uppsatsen har likaså resulterat i en skarpare bild av vad en marknadsförare, i relation till designerna, ska göra och inte göra i ett samarbete av samma karaktär som TED-projektet.

Validerat; 20101217 (root)

Verksamhetsberättelsen för år 2000 består av tre huvuddelar. I den första delen förs en framåtblickande diskussion kring två för CVF centrala framtidsfrågor – regional samverkan och skapandet av en regional välfärdsdatabas. I den andra delen redovisas utförligt från den, ur ett CVF perspektiv, kanske viktigaste enstaka händelsen under verksamhetsåret 2000 – nämligen konferensen Välfärdsdagen, på temat Välfärd i förändring, som hölls den 19 oktober 2000 i Eskilstuna. Den tredje, och avslutande delen, innehåller slutligen en mer traditionell översikt av den verksamhet som bedrivits inom ramen för CVF under föregående år. Tanken med att dokumentera CVFs verksamhet på detta utförliga sätt är dels att ge högskolan och regionen information om vad som görs på CVF, dels att underlätta för regionala aktörer att ta kontakt med CVF om projekt, utredningar och kompetensutbildning och dels att dokumentera den styrande verksamhetsidéen och hur den har omsatts och planeras bli omsatt i praktiken. Rapporten utgör en verksamhetsrapport för CVF:s verksamhet.

Våren 2000 påbörjades projekt Astor, som en arbetsmarknadspolitisk åtgärd för sysslolösa unga män (18-30 år) med bristande social förankring och bristande tilltro till samhälle och myndigheter. Har Astor förutsättningar att lyckas med det som ingen annan tidigare har klarat av? Vad är det speciella med arbetsmodellen i Astor? Varför stannar killarna kvar i projektet? Och vad skulle hända om Astor inte fanns? Var skulle vi då hitta killarna? Även om denna utvärdering inte på långt när kan besvara alla dessa frågor, så är det viktigt att ställa dem och att se projektet ur ett brett samhälleligt perspektiv. Vi vet att sysslolöshet, utanförskap, dålig ekonomi och bristande framtidstro, under vissa omständigheter kan skapa en grogrund för särskilda gängkulturer med både droger och kriminalitet som växande inslag. Detta gäller självfallet inte enbart i Eskilstuna, situationen är likartad på många andra håll i landet. Ungdomsproblemen växer, ändrar karaktär och blir allvarligare. Det är något av den allmänna bakgrund mot vilken killarnas historia kan förstås. Genom intervjuerna i rapporten får vi en inblick i killarnas uppväxt, aktuella liv och drömmar om framtiden. De handlar ofta om att få leva ett vanligt ”Svensson liv” med eget hus, kvinna, arbete och bil.

Syftet med verksamheten vid Centrum för Välfärdsforskning kan sammanfattas i följande punkter: CVF ska… …främja jämförande tvärvetenskaplig välfärds- och utvärderingsforskning på lokal och regional nivå, samt i nära samverkan med aktörer på området – kom-muner, landsting, olika statliga organ samt sociala frivilligorganisationer – bidra till det regionala och lokala utvecklingsarbetet. CVF blir därmed en brygga mellan praktiker och teoretiker. …utveckla nya strategier för kunskapsutbyte, kunskapsspridning och problem-lösning. …vara länk mellan forskning och utbildning på högskolan. …upprätthålla en levande kontakt med den internationella och den nationella forskningen inom de områden CVF bedriver FoU-arbete. Rapporten utgör en verksamhetsrapport för CVF:s verksamhet vid Mälardalens högskola.

Godkänd; 1999; 20080524 (ysko)