Search

Under de senaste åren har frågor kring biblioteken och den fria åsiktsbildningen varit aktuella, både som dilemman som diskuterats inom biblioteksväsendet och som debatter som rasat i media. Det har handlat om hur biblioteken förhåller sig, eller bör förhålla sig, till åsiktsfrihetens gränser. Samtidigt har en nationell biblioteksstrategi tagits fram under ledning av Kungliga biblioteket, där biblioteken beskrivs som ett viktigt försvar för demokratin, och samtidigt som ”neutrala”. ”Neutralitet” har också varit föremål för ett antal artiklar av forskare som argumenterar för eller emot att biblioteken ska förhålla sig ”neutrala”. Denna uppsats undersöker vilka idéer kring ”neutralitet” som finns i bibliotekslagen (SFS 2013:801) och dess förarbeten, och hur dessa kan förstås i relation till ”fri åsiktsbildning” och ”det demokratiska uppdraget”. För att undersöka detta görs en kvalitativ idéanalys av källmaterialet. Detta har gjorts genom Lindbergs metod för kvalitativ analys av idéer samt beskrivande idéanalys. I materialet har tre typer av utsagor studerats: grundläggande värderingar, beskrivningar av verkligheten samt föreskrivande utsagor. Tillsammans bildar dessa tre typer av utsagor ”triader” där en viss värdering och en viss beskrivning av verkligheten tillsammans motiverar en viss handling. Centralt i analysen är också att lyfta fram budskap, motsägelser och oklarheter i det analyserade materialet. Analysen sätts i relation till tidigare forskning, vilket leder till en slutdiskussion om vilka konsekvenser idéerna kring ”neutralitet” kan få för bibliotekens möjlighet att utföra sitt uppdrag. Slutsatserna är att ”neutralitet” är ett ”tomt” begrepp som kan fyllas med olika innehåll, beroende på vilka intressen som finns hos den som använder begreppet. Motsägelserna i bibliotekslagen och dess förarbeten kring hur biblioteken samtidigt ska verka för ”demokratiska värden” och vara ”neutrala” inför alla typer av åsikter gör det komplicerat att följa uppdraget. I och med det långtgående och motsägelsefulla kravet på ”neutralitet” kan det finnas en risk att biblioteken inte har någon tydlig värdegrund att stå fast vid under politiska svängningar.