Search

Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar i samhället enligt tidigare forskning och många gånger sker den första vårdkontakten med en distriktssköterska vid telefonrådgivning. Tidigare studier visar hur komplex och krävande arbetsuppgift telefonrådgivning kan vara och distriktsköterskan förväntas ha kompetens och kunskap för bedömning av patienten utan tillgång till den kliniska blicken. Syfte: Syftet med föreliggande studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att samtala med patienter med oro och ångest vid telefonrådgivningen. Metod: Kvalitativ metod med deskriptiv design användes i studien. Semistrukturerade intervjuer genomfördes där nio distriktssköterskor från fyra olika hälsocentraler medverkade med sina erfarenheter av telefonrådgivning. Datamaterialet bearbetades och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: Ur dataanalysen framkom ett tema och tre kategorier med tillhörande nio underkategorier. Resultatet visade att det är viktigt att skapa goda förutsättningar för ett bra samtal med patienten. Distriktsköterskorna beskrev även vilka svårigheter som fanns med dessa samtal och hur yrkeserfarenheten och det kollegiala stödet underlättade distriktssköterskornas arbete vid telefonrådgivning. Slutsats: Studien visar att samtala med patienter med oro och ångest vid telefonrådgivning kan vara tidskrävande och komplext. Genom flexibilitet och kreativitet kan distriktssköterskan skapa goda förutsättningar för en trygg och säker vård. Background: Mental illness is increasing in society according to previous research and many times the first contact with a district nurse is done by telephone counseling. Previous studies show how complex and demanding the task of telephone counseling can be and the district nurse is expected to have the expertise and knowledge for assessing the patient without access to the clinical view. The aim: The aim of the present study was to describe district nurses' experiences of talking to patients with concern and anxiety during telephone counseling Method: Qualitative method with descriptive design was used in the study. Semi-structured interviews were conducted in which nine district nurses from four different healthcare centres participated with their experience of telephone counseling. The data was processed and analysed based on qualitative content analysis. Main results: From the data analysis, one theme and three categories with nine subcategories emerged. The result showed that it is important to create good conditions for a good conversation with the patient. The district nurses also described the difficulties encountered with these conversations and how the professional experience and the collegial support facilitated the district nurses' work in telephone counselling. Conclusion: The study shows that talking to patients with anxiety and anxiety during telephone counselling can be time consuming and complex. Through the flexibility and creativity, the district nurse can create good conditions for safe and secure care.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med föreliggande studie är att undersöka vad för vidskepelser som kan förekomma inom idrottsvärlden och varför de förekommer. Studiens frågeställningar är: Vilka är ritualerna som utförs? Skiljer ritualerna sig mellan olika individer, grupper av individer och/eller mellan olika sporter, i det här fallet fotboll, tennis, ishockey och innebandy? Vilka är de bakomliggande orsakerna till att ritualerna genomförs? Genomförs de till exempel av vidskepelse (specifika erfarenheter/rädslor) eller genomförs de med hänvisning till några specifika kunskaper eller förnuftsmässiga skäl? Metod Studien har utförts med hjälp av en kvalitativ ansats som består av sex intervjuer med elitidrottsspelare från fyra olika sporter. Urvalet baserades på ett bekvämlighetsurval då vi utförde intervjuer med elitidrottare i närområdet. Resultat och slutsats Studien visar att vidskeplighet förekommer både medvetet och omedvetet inom idrottsvärlden. Det har även framkommit att vidskepelserna varierar väldigt mycket beroende på individ och sport. Studien har visat att vidskepelserna kan vara allt från en specifik kost som är en medveten vidskeplighet, till att utföra ett kors med handen omedvetet. Studien har visat att vidskepliga ritualer förekommer för att individerna som utför en sport vill känna en trygghet eller få en känsla av kontroll under en situation som inte är hanterbar. Vidare har resultatet visat att de bakomliggande orsakerna till vidskepelser också är att öka prestationsförmågan och i vissa fall även förebygga skador. Abstract Aim The purpose of the study is to examine what kind of superstitions can occur within the world of sports and why these superstitious thoughts occur. The set of questions in this study are: Which rituals are executed? Does the rituals differ between individuals, group of individuals and/or sports, in this case football, tennis, ice hockey and floorball? Which are the underlying factors to the execution of the rituals? Are the rituals executed because of superstition (specific experience/fears) or are they executed as a reference to specific knowledge or reasoning? Method A qualitative research has been made, containing of six interviews with professionals from four different sports. The selection was based on comfort since we executed the interviews with professionals within our vicinity. Results and conclusion The study shows that superstition occur intentional and unintentional within world sport. It has also shown that superstition vary a lot depending on individual and sport. The study has shown that superstitions can be all from a specific diet that is intentional superstition, to perform a cross with the hand unintentionally. The study shows that superstitious rituals occur because the individuals that perform a sport want to feel comfortable or to get a sense of control during a situation that is not manageable. Furthermore has the study shown that the underlying factors to superstitions also are to increase the professionals´ performance and in some cases even to prevent injuries?

Bakgrund: Alzheimers sjukdom (AD) är den vanligaste formen av demenssjukdomar och antalet människor som insjuknar i AD förväntas öka kraftigt med tiden. Dessutom kännetecknas personer med AD ofta av beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD) som kan innefatta agitation, depression, vanföreställningar, oro, ångest, hallucinationer, sömnrubbningar, rastlöshet och apati. Dessa symtom kan orsaka lidande hos patienten och är svåra att hantera för både vårdgivaren och anhöriga, samt försvårar omvårdnadsarbetet. Syftet var att beskriva icke-farmakologiska metoder och effekter av dessa metoder vid omvårdnad av personer med Alzheimers sjukdom som har beteendemässiga och psykiska symtom. Metod: En litteraturöversikt bestående av 16 utvalda kvantitativa forskningsartiklar har genomförts. Artiklarna publicerades mellan år 2006-2016. Resultat. De studerade icke-farmakologiska metoderna var musikterapi, vissa typer av massage, reminiscence-terapi, vårdhundterapi och ljusterapi. Resultaten visade att icke-farmakologiska metoder kan ha en varierande effekt på BPSD. Litteraturöversikten visade att musikintervention var mest effektiv för att minska agitationsbeteende. Individualiserad musik i samband med speciella minnen minskade stress, fobier hos personer med svår demens. Intervention av handmassage, aromaterapi, taktil massage och terapeutisk beröring minskade aggression och agitationsbeteende. Vissa studier visade dock att fotmassageintervention och vårdhundterapi kunde öka verbal aggressivitet hos personer med demens, medan en annan studie visade att djurassisterade aktiviteter kunde minska nedstämdhet medan glädje och generell uppmärksamhet ökade. Effekten av ljusbehandling var förbättrad sömn, minskad depression, agitation och ätstörningar. Slutsats. Icke-farmakologiska metoder kan minska beteendemässiga och psykiska symtom hos personer med Alzheimers sjukdom, dock med varierande effekt. De varierande resultaten kan tolkas som att icke-farmakologiska metoder bör individanpassas och att det behövs vidare forskning inom området. Background: Alzheimer's disease (AD) is the most common of dementia and the number of people diagnosed with AD is expected to rise significantly over time. In addition, people diagnosed with AD often exhibit the Behavioural and Psychological Symptoms of Dementia (BPSD), which include agitation, depression, delusions, agitation, anxiety, hallucinations, sleep disturbances, anxiety and apathy. These symptoms can cause suffer to the patient and is difficult to manage for both the caregiver and family members, as well as hampers nursing. Aim: the aim was to describe non-pharmacological methods and effects of these methods when caring for people with Alzheimer's disease who have behavioural and psychological symptoms. Method: a literature review consisting of 16 selected quantitative research articles has been performed. The selected articles ware published between years 2006- 2016. Results: The studied non-pharmacological methods were: music therapy, certain types of massage, reminiscence therapy, dog therapy and light therapy. The results showed that non-pharmacological methods can have a varying effect on BPSD. The literature review showed that music intervention was most effective in reducing agitated behaviour. Individualized music in conjunction with special memories reduced stress, phobias for persons with severe dementia. The hand massage, aroma therapy, tactile massage and therapeutic touch decreased aggression and agitated behaviour. Some studies showed that foot massage intervention and dog therapy could increase the verbal aggression for people with dementia, while another study showed that animal-assisted activities could reduce depression and increase joy and general attention. The effect of light therapy was an improved sleep, decreased depression, agitation, and eating disorders. Conclusions: non-pharmacological nursing interventions can reduce behavioural and psychological symptoms for people with Alzheimer's disease, however, with varying effect. The varying results can be interpreted as following: nonpharmacological nursing interventions should be adapted in each individual case and that there is a need for further research in this area.

Bakgrund: Alzheimers sjukdom (AD) är den vanligaste formen av demenssjukdomar och antalet människor som insjuknar i AD förväntas öka kraftigt med tiden. Dessutom kännetecknas personer med AD ofta av beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD) som kan innefatta agitation, depression, vanföreställningar, oro, ångest, hallucinationer, sömnrubbningar, rastlöshet och apati. Dessa symtom kan orsaka lidande hos patienten och är svåra att hantera för både vårdgivaren och anhöriga, samt försvårar omvårdnadsarbetet. Syftet var att beskriva icke-farmakologiska metoder och effekter av dessa metoder vid omvårdnad av personer med Alzheimers sjukdom som har beteendemässiga och psykiska symtom. Metod: En litteraturöversikt bestående av 16 utvalda kvantitativa forskningsartiklar har genomförts. Artiklarna publicerades mellan år 2006-2016. Resultat. De studerade icke-farmakologiska metoderna var musikterapi, vissa typer av massage, reminiscence-terapi, vårdhundterapi och ljusterapi. Resultaten visade att icke-farmakologiska metoder kan ha en varierande effekt på BPSD. Litteraturöversikten visade att musikintervention var mest effektiv för att minska agitationsbeteende. Individualiserad musik i samband med speciella minnen minskade stress, fobier hos personer med svår demens. Intervention av handmassage, aromaterapi, taktil massage och terapeutisk beröring minskade aggression och agitationsbeteende. Vissa studier visade dock att fotmassageintervention och vårdhundterapi kunde öka verbal aggressivitet hos personer med demens, medan en annan studie visade att djurassisterade aktiviteter kunde minska nedstämdhet medan glädje och generell uppmärksamhet ökade. Effekten av ljusbehandling var förbättrad sömn, minskad depression, agitation och ätstörningar. Slutsats. Icke-farmakologiska metoder kan minska beteendemässiga och psykiska symtom hos personer med Alzheimers sjukdom, dock med varierande effekt. De varierande resultaten kan tolkas som att icke-farmakologiska metoder bör individanpassas och att det behövs vidare forskning inom området. Background: Alzheimer's disease (AD) is the most common of dementia and the number of people diagnosed with AD is expected to rise significantly over time. In addition, people diagnosed with AD often exhibit the Behavioural and Psychological Symptoms of Dementia (BPSD), which include agitation, depression, delusions, agitation, anxiety, hallucinations, sleep disturbances, anxiety and apathy. These symptoms can cause suffer to the patient and is difficult to manage for both the caregiver and family members, as well as hampers nursing. Aim: the aim was to describe non-pharmacological methods and effects of these methods when caring for people with Alzheimer's disease who have behavioural and psychological symptoms. Method: a literature review consisting of 16 selected quantitative research articles has been performed. The selected articles ware published between years 2006- 2016. Results: The studied non-pharmacological methods were: music therapy, certain types of massage, reminiscence therapy, dog therapy and light therapy. The results showed that non-pharmacological methods can have a varying effect on BPSD. The literature review showed that music intervention was most effective in reducing agitated behaviour. Individualized music in conjunction with special memories reduced stress, phobias for persons with severe dementia. The hand massage, aroma therapy, tactile massage and therapeutic touch decreased aggression and agitated behaviour. Some studies showed that foot massage intervention and dog therapy could increase the verbal aggression for people with dementia, while another study showed that animal-assisted activities could reduce depression and increase joy and general attention. The effect of light therapy was an improved sleep, decreased depression, agitation, and eating disorders. Conclusions: non-pharmacological nursing interventions can reduce behavioural and psychological symptoms for people with Alzheimer's disease, however, with varying effect. The varying results can be interpreted as following: nonpharmacological nursing interventions should be adapted in each individual case and that there is a need for further research in this area.