Search

För att bibehålla en konkurrenskraftig position på marknaden inom skogsindustrin behövs mer kunskap om vilka faktorer som påverkar ett arbetslags prestation. Problematiken hos Stora Enso Skog är att det finns en markant skillnad i prestationsförmåga mellan arbetslag. Därför är syftet med detta examensarbete att identifiera indikatorer som kännetecknar hög- och lågpresterandearbetslag. En reviderad modell inom arbetsutformning används för att analysera hur olika faktorer påverkar trivsel, motivation och prestation. Syftet med revideringen är att inkludera nyckeltal från företaget samt faktorer som anses vara viktiga för maskinföraryrket. Analysen kan därefter bidra med praktiska implikationer för att skapa arbetslag som är effektiva, utvecklingsinriktade och bygga en kultur som gynnar detta. En litteraturstudie har genomförts för att bygga en kunskapsbas till den kvalitativa studien. Totalt bestod arbetet av 34 intervjuer, varav 27 stycken maskinförare och sju intraprenörer. Alla maskinförarna blev även tilldelade en enkät med frågor gällande faktorer som variation i färdigheter, uppgiftens betydelse, uppgiftens meningsfullhet, autonomi, feedback, motivation och arbetstillfredsställelse. Dessa är baserade specifikt från en modell avseende arbetskarakteristika av Hackman & Oldham, där den reviderade modellen testades i en statistisk analys. Totalt finns det ungefär 160 maskinförare, där 113 stycken svarade på enkäten vilket motsvarar en svarsfrekvens på 75%. Svaren användes till att genomföra en regressionsanalys i programmet Stata. Resultatet visar att god gruppdynamik och gott ledarskap är en grundpelare för motivation och högp restation inom arbetslag. Kunskapsdelning sker sällan inom och mellan arbetslag och är en outnyttjad resurs inom företaget. In order to maintain a competitive position on the market within the forest industry, more knowledge is needed about which factors affect the performance of a team. The problem at Stora Enso Forestry is that there is a significant difference in performance between teams. Therefore, the purpose of this thesis is to identify indicators that characterize both high- and low performing teams. A revised model in job-design is used to analyze how different factors affect work satisfaction, motivation, and performance. The purpose of the revision is to include key performance indicators from the company as well as factors that are considered important for the machine operator profession. The analysis can then contribute to practical implications for creating teams that are efficient, development-oriented, and building a culture that favors this. A literature study has been carried out to build a knowledge base for the qualitative study. In total, the work consisted of 34 interviews, of which 27 machine operators and seven intrapreneurs. All machine operators were given a survey with questions regarding factors such as skill variety, task identity, task significance, autonomy, feedback, motivation and job satisfaction. These are based specifically from the Job Characteristics Model by Hackman & Oldham, where the revised model was tested in a statistical analysis. In total, there are approximately 160 machine operators, of which 113 answered the survey which corresponds to a response rate of 75%. The responses were used to conduct a regression analysis in the program Stata. The results indicate that group dynamics and good leadership are cornerstones of motivation and high-performance teams. The sharing of knowledge rarely takes place within and between teams, and for that reason an unutilized resource.

Bakgrund: Antibiotika är ett läkemedel som förebygger, behandlar bakterieinfektioner och räddar liv, men överanvändning har lett till ett ökande problem med antibiotikaresistens.Sjuksköterskans roll i det förebyggande arbetet mot antibiotikaresistens behöver ses över för att finna relevanta lösningar till detta globala folkhälsohot. Sjuksköterskan föreskriver inte läkemedlet, men behöver hålla sig till riktlinjer inom administration och omvårdnad för att utöva en säker vård.Syfte: Beskriva sjuksköterskans upplevelse av sin roll i det förebyggande arbetet mot antibiotikaresistens inom hälso- och sjukvård. Metod: En allmän litteraturstudie som baserades på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats, analyserade enligt Fribergs (2022) analysmetod. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier som beskrev sjuksköterskans roll; sjuksköterskans behov av kunskap, blandade känslor i det patientnära arbetet, vikten av uppföljning och utbildning till patienter samt sjuksköterskans roll i teamet. Studien visade att sjuksköterskor upplevde att de har en viktig roll i arbetet mot antibiotikaresistens och behöver uppdatera sin kunskap om sjukdomar, odlingsteknik och antibiotikabehandling för att säkerställa säker vård för patienter. Att informera patienter om korrekt dos och längd på antibiotikabehandlingen var också väsentligt. Sjuksköterskor behöver adekvat utbildning och kunskap om strategier för kommunikation, uppföljning av behandling och rapportering av smittsamma infektioner. De spelar en viktig roll i hanteringen av restavfall och uppföljning av hygienrutiner för att säkerställa patientsäkerhet och kvalitet på vården. För att skapa en positiv relation med patienter behöver sjuksköterskor förbättra sin kommunikationsförmåga och öka sin kunskap om sjukdomstillstånd. Resultatet visar på en komplexitet av känslor som sjuksköterskor upplevde i det förebyggande arbetet mot antibiotikaresistens. Slutsats: Det är viktigt för sjuksköterskor att uppdatera sin kunskap om antibiotikaresistens men också att rollen i teamet blir mer tydlig för att de ska kunna bidra till att förebygga antibiotikaresistens. Fortbildning är nödvändigt för att hantera antibiotikaresistens och sjuksköterskor behöver en bred förståelse för antibiotikahantering för att känna sig säkra i yrkesrollen. Riktlinjer och korrekt användning av antibiotika är avgörande för att minska antibiotikaresistensen. Sjuksköterskor bör stödja kollegor och undvika stigmatisering av patienter med resistenta bakterier.

Introduktion: Den äldre befolkningen ökar och allt fler bor kvar och får vård i det egna hemmet. Hälso- och sjukvården står inför stora utmaningar, för att möta behovet har nya arbetssätt utvecklats. Trygg hemgång är teambaserade intensiva hemtjänstinsatser som utförs under en tidsbegränsad period i det egna hemmet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva äldre personers erfarenheter av insatser från ett kommunalt hemtagningsteam. Metod: I studien har en kvalitativ metod med induktiv ansats använts. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med elva personer som tagit del av insatser från ett kommunalt hemtagningsteam i samband med hemgång från sjukhus. Dataanalys har genomförts genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier som beskriver betydelsen av Det egna hemmet, Att kunna komma hem, Att skapa trygghet i vardagen och Att kunna återgå till en fungerande vardag. Konklusion: Resultatet visar på att hemtagningsteamets insatser haft stor betydelse för deltagarna. Insatserna har inneburit att deltagarna kunnat återgå och bo kvar i det egna hemmet. Implikationer: Studiens resultat har betydelse för att kunna möta ett framtida behov hos äldre personer av vård i det egna hemmet. Vidare forskning behövs för att belysa den arbetsterapeutiska rollen i hemtagningsteamet.

Hur skapar och utvecklar jag metoder för en filmprocess som värnar mitt eget och mina medarbetares mentala och känslomässiga välbefinnande när vi gör film om svåra frågor? Hur tar jag hand om mina medverkande? Hur ser min film ut som är sprungen ur en sådan arbetsprocess? Hur har arbetet med terapeuten Cilla Holm, tidigare filmproducent, bidragit till en hållbar filmprocess? Filmbranschen präglas av högt tempo och utmattningssyndrom är inte ovanligt. För fyra år sedan blev jag utmattad och efter att ha sörjt mitt gamla jag och min nya stresskänslighet kom jag fram till att jag inte tänker acceptera att jag inte ska kunna arbeta med det jag älskar, film och skrivande. Jag tänkte att det måste finnas andra sätt att arbeta med film och fortfarande få må bra. En text om skapandet av min dokumentärfilm Om sorg (2022) och metoden som jag kallar för Den emotionellt hållbara filmprocessen. How do I create healthy working methods that benefit my own and my team members mental and emotional wellbeing while making film about difficult subjects? What does a documentary sprung out of these methods look like? How has the collaboration with Cilla Holm, film therapist and former film producer, contributed to make the process emotionally sustainable? The film industry is fast paced and burnout is not uncommon. Four years ago it happened to me and I had a total identity crisis. After grieving my old self, my ability to multi-task and my newfound stress intolerance, I came to the conclusion that I will not accept that I have to leave the film industry. I wanted to keep working, I just had to find another way to do it. A text about the creation of my documentary About Grief (2022) and the method that I call The emotionally sustainable film process.

New technology is a key to be able to evolve and be in thecutting edge in system development. System developmentteams within an organization, and the individuals within theteam, must adopt and accept new technology in a fast pace.Even though teamwork is a crucial part in the daily life of asystem developer, there is a lack of studies who has taken acloser look at teams in system development and theacceptance of new technology and working methods. Theauthors therefore saw the need to investigate the correlationbetween a system development team and the acceptance ofnew technology and working methods. The study hasexamined a government-controlled organization and theirwork with introducing development principles to the systemdevelopment teams. The aim of this study is “FromTechnology Acceptance Model 3 point of view identify criticalfactors who affects the acceptance of development principles for asystem development team.” To fulfill the aim a researchquestion has been constructed “What critical factors lie behindthe team´s acceptance of the development principles?”. Theresearch question has been answered on the basis of thequalitative research approach and semi-structuredinterviews. Where the analysis takes support of TAM3 toidentify the critical factors in TAM3. The analysis resulted infive critical factors which was considered to affect theacceptance of the development principles within a systemdevelopment team. The five identified factors wereExperience, Voluntariness, Output Quality, Job Relevance andResult Demonstrability. From the identified factors, Experiencewas considered as a factor who needs further studies wherefuture research can investigate different kinds of experienceand what role the different kinds of experience might havefor each individual factor that Experience influence Inom systemutveckling är ny teknik en nyckel till att kunnautvecklas och ligga i framkant. Systemutvecklingsteam inomen organisation och individerna inom teamet behöver snabbtta till sig ny teknik och anpassa sina arbetsmetoder. Trots attteamarbete är en viktig del av en systemutvecklares arbetsdagså finns det få studier som tittat närmare på justsystemutvecklingsteam och acceptans av nya tekniker ocharbetsmetoder. Författarna såg därför behovet av att vidareundersöka korrelationen mellan systemutvecklingsteam och acceptansen av nya tekniker och arbetsmetoder. Studiengenomfördes hos en svensk myndighet där arbetet med attintroducera utvecklingsprinciper och hursystemutvecklingsteamen accepterat dessa undersöktes.Detta leder in på studiens syfte som är “Utifrån TechnologyAcceptance Model 3 identifiera kritiska faktorer som påverkar ettsystemutvecklingsteams acceptans av utvecklingsprinciper” För attuppfylla syftet har en forskningsfråga ställts: “Vilka kritiskafaktorer ligger bakom teamens acceptans avutvecklingsprinciperna?”. En kvalitativ ansats ochsemistrukturerade intervjuer har använts för att besvaraforskningsfrågan. Analysen genomfördes med stöd avTechnology Acceptance Model 3 vilket resulterade i fem kritiskafaktorer som ansågs påverka ett systemutvecklingsteamacceptans av utvecklingsprinciperna. De fem identifieradefaktorerna var: Experience, Voluntariness, Output Quality, JobRelevance och Result Demonstrability. Av dessa faktorer ansesExperience vara den faktor som behöver undersökasytterligare, där framtida forskning kan undersöka olika typerav erfarenheter och vilken roll de olika erfarenheterna spelarför respektive faktor som Experience i sin tur påverkar.

Bakgrund: Specialistsjuksköterskor har en central roll i vården och kommunikationen inom professionen är av yttersta vikt för både patientsäkerhet och organisationens effektivitet. Kommunikation och sjuksköterskors teamarbete stärker varandra och tillsammans skapas förutsättningar för god och säker vård. Patienter aktualiseras ofta inom båda vårdformerna vilket kräver en god kommunikation mellan enheterna. Syfte: Syftet med studien var att beskriva specialistsjuksköterskors erfarenheter av kommunikation inom professionen mellan psykiatrisk öppen- och slutenvård. Metod: En intervjustudie med induktiv ansats som omfattade tolv specialistsjuksköterskor genomfördes. Data från intervjuerna analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys och utmynnade i fyra kategorier. Resultat och konklusion: Kontaktvägar med olika funktion var en huvudkategori som framkom och beskriver specialistsjuksköterskornas erfarenheter av hur den nuvarande kommunikationen sker. Resultatet visar att specialistsjuksköterskorna efterlyser en personlig kontakt mellan sjuksköterskor. Kategorin Erfarenheter av ”vi och dem” innehåller resultat kring specialistsjuksköterskornas beskrivning av det relationella samspelet. Resultatet tyder på att specialistsjuksköterskorna saknar personlig kännedom om sina kollegor vilket påverkar samarbetet negativt. Resultatet under kategorin Upplevda hinder visar att specialistsjuksköterskorna har erfarenhet av att inte förstå varandras förutsättningar fullt ut. Kategorin Behov av fler kontaktytor berör önskemålet om utökade mötesplatser och hospitering, vilket kan ses som det centrala budskapet i resultatet av denna studie. Background: Specialist nurses have a central role in healthcare and communication within the profession is of the utmost importance for both patient safety and the efficiency of the organization. Communication and nurses' teamwork strengthen each other and together the conditions are created for good and safe care. Patients are often brought up to date in both forms of care, which requires good communication between the units. Aim: The purpose of the study was to describe specialist nurses' experiences of communication within the profession between psychiatric outpatient and inpatient care. Method: An inductive interview study involving twelve specialist nurses was conducted. The material was analyzed with qualitative content analysis and resulted in four categories. Results and conclusion: Contact routes with different functions were a main category that emerged and describes the specialist nurses' experiences of how the current communication takes place. The results show that the specialist nurses call for a personal contact between nurses. The category Experiences of "us and them" contains results on the specialist nurses' description of the relational interaction. The results indicate that the specialist nurses lack personal knowledge of their colleagues, which negatively affects the collaboration. Ther esults under the category Perceived obstacles show that the specialist nurses have experience of not fully understanding each other's conditions. The category Need for more contact areas concerns the desire for expanded meeting places and hospitation, which can be seen as the central message in the results of this study.

Students of the Masters in Strategic Leadership towards Sustainability come from diverse and varied backgrounds, cultures, professions and countries from all around the world. The MSLS Core Team creates the learning container for the students, and works collaboratively to weave the courses of the program into an integrated and synergistic whole.

Team composition in the workplace is a popular topic where there are no clear answers to how the most productive and efficient team should be composed. There are many variables combined determines which candidate and which factors are best considered to predict job performance. The purpose of this study was through an experiment investigate whether age, education and the team's age composition have an impact when assessing suitability assessment in a recruitment context. The experiment was answered by 55 respondents with experience of recruitment in their capacity as manager, recruitment consultant or HR employee. The results show that the age composition of the existing team has no effect on how the respondents assessed the suitability of the candidates as the same candidate was most attractive regardless of team composition. The candidates' academic level of education had a negative impact as candidates without academic education were considered more suitable. The results also showed an interaction effect of age*education, which states that higher education is considered appropriate for the older candidates, while education has the opposite effect for younger candidates, which was concluded through a t-test. Teamsammansättning är ett ämne där entydiga svar saknas kring hur det mest produktiva och effektiva teamet bör vara sammansatt. Många variabler påverkar valet av kandidat och vilka faktorer som bäst anses predicera arbetsprestation. Syftet med denna studie var att genom ett experiment undersöka om ålder, utbildning och teamets åldersmässiga sammansättning har en påverkan vid bedömning av lämplighetsbedömning i rekryteringssammanhang. Experimentet besvarades av 55 respondenter med erfarenhet av rekrytering i egenskap av chef, rekryteringskonsult eller HR-medarbetare. Resultatet visade att det befintliga teamets ålderssammansättning inte hade någon inverkan på hur respondenterna bedömde lämpligheten på kandidaterna då samma kandidat varit mest attraktiv oaktat teamsammansättning. Kandidaternas akademiska utbildningsnivå hade en negativ inverkan då kandidater utan akademisk utbildning ansågs mer lämpliga, även om det fanns en, genom t-test bekräftad statiskt signifikant interaktionseffekt av ålder*teoretisk kompetens som säger att hög utbildning ansågs lämplig hos de äldre kandidaterna.

Bakgrund: Att vårdas på en intensivvårdsavdelning är inte riskfritt. Inom intensivvård fokuserar omvårdnaden till att ge patienten en så god livskvalité som möjligt. Patienter som kräver intensivvård riskerar trots det att ådra sig många komplikationer. Delirium är en komplikation som påverkar patientens mentala och fysiska hälsa och kan leda till demens, kognitiva nedsättningar och ibland även död. Syfte: Att studera intensivvårdssjuksköterskan och teamets omvårdnadsåtgärder för att förebygga intensivvårdsdelirium hos intuberade eller nyligen extuberade vuxna patienter (0–48 timmar) som vårdas på en intensivvårdsavdelning. Metod: En observationsstudie med beskrivande och korrelerande design. Baserat på ett studiespecifikt observationsprotokoll utfördes tio observationer på sammanlagt tjugo timmar. Huvudresultat: Observationerna visade att screening av delirium och mobilisering, som år två viktiga förebyggande åtgärder mot delirium, inte utfördes. Det observerades att det ofta uppstod höga ljud i intensivvårdsmiljön från främst medicinteknisk apparatur. Vårdpersonalen efterliknade alltid ljuset inne på salen efter dygnet. I hälften av observationerna talade vårdpersonalen om anhöriga eller möjliggjorde för besök. Signifikant korrelation fanns mellan orienteringsstrategier och att informera/kommunicera med patienten. Slutsats: Det är viktigt att förebygga komplikationer inom intensivvården och därför är det väsentligt att förebygga intensivvårdsdelirium. Personalen vid intensivvårdsavdelningen i Mellansverige utför flera omvårdnadsåtgärder för att förebygga intensivvårdsdelirium. Det finns utrymme för utveckling och utbildning inom flera omvårdnadsåtgärder där screening av delirium är en av dem. Förslagsvis kan ABCDEF-bundlen användas systematiskt för att skapa individuella vårdplaner för patienterna. Background: Intensive care is not risk-free. In intensive care, the focus of care is to give the patient as good quality of life as possible. However, patients risk incurring many complications due to intensive care. Intensive care delirium is one of them and can affect the patient's mental and physical health, and can lead to dementia, cognitive impairment and even death. Aim: To study the intensive care nurse and the team's nursing measures to prevent intensive care delirium in intubated or newly extubated adult patients (0–48 hours) who are cared for in an intensive care unit. Method: An observation study with a descriptive and correlating design. A study-specific observation protocol was created, and ten observations were performed during twenty hours in total. Main results: Observations showed that screening of delirium and mobilization, two important preventive measures against delirium, were not performed. Loud noises often occurred in the intensive care environment, mainly from medical equipment. The care staff always imitated the light in the room after the natural light from the outside. In half of the observations, the care staff talked about relatives or made visits for relatives possible. Significant correlation was found between the measures orientation and informing/communicating with the patient. Conclusion: It’s important to prevent complications within intensive care and therefore it’s essential to focus on the preventing care for delirium. The staff at the intensive care unit in Central Sweden carries out multiple nursing measures to prevent intensive care delirium. However, there’s room for development and training in several nursing measures, screening for delirium being one of them. It’s suggested that the ABCDEF-bundle can be implemented in the daily rounds to create individual plans for the patients.

Denna kvalitativa studie har syftat till att belysa hur sociala organisation arbetar med att stärka social hållbarhet inom ett arbetsteam, med fokus på teorier om social hållbarhet, psykologisk trygghet och organisationskultur. Vi har undersökt vilka faktorer som påverkar den sociala hållbarheten, samt hur arbetet med dessa faktorer kan stärka den sociala hållbarheten hos ett arbetsteam. Genom intervjuer har vi samlat in data utifrån tio informanters tankar, känslor och upplevelser. Intervjuerna har därefter transkriberats och analyserats med tematisk analys. Den tematiska analysen består av tre huvudteman med två till tre underteman vardera. Vi landade i slutsatserna att ett team inte enbart handlar om individer, men även hur de fungerar som en helhet. Därmed kan det vara viktigt att organisationen inkluderar medarbetarna och analyserar gruppdynamik, för att mäta social hållbarhet och även fortsätta jobba med social hållbarhet internt. Den social hållbarheten bland team blir grundläggande att arbeta med, för att en organisation i sin helhet ska kunna hålla sig socialt hållbar och bevara konkurrenskraft.

Bakgrund: Intrahospital transport [IHT] är ibland nödvändigt i vården av patienter i kritiska tillstånd. IHT innebär transport av patienter inom sjukhuset exempelvis från akutmottagningen till operationsavdelningen. Studier visar att ungefär hälften av transporterna riskerar patientsäkerheten. Patientens diagnos, utrustningsfel och kommunikationsbrist i transportteamet kan leda till negativa händelser under IHT. Specialistsjuksköterskor inom anestesi och intensivvård deltar i IHT av kritiskt sjuka patienter och har en nyckelroll för att säkerställa en patientsäker IHT. Syfte: Syftet var att jämföra specialistsjuksköterskans perspektiv på faktorer som påverkar IHT av en kritisktsjuk patient. Metod: En kvantitativ metod med webbenkäter valdes. Datamaterialet analyserades med beskrivande och analytisk statistik. T-test, ANOVA och Chi-square var lämpliga analyser för ändamålet. Öppna frågor analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Vid jämförelser av specialistsjuksköterskans perspektiv framkom det att specialistsjuksköterskor med båda utbildningar har mer kompentens och ett bättre helhetstänk kring IHT av kritiskt sjuka patienter. De specialistsjuksköterskor med >=5 års erfarenhet har bättre kunskap och känner sig mest bekväm med utrustningen som används. Hinder i arbetsmiljön var en aspekt som specialistsjuksköterskorna ansåg som en komplikation kring IHT. Sammanfattning Specialistsjuksköterskornas olika perspektiv på IHT visar på behovet av en checklista och simulatorträning för att kunna säkerställa en patientsäker IHT. Background: Intrahospital transport [IHT] may be necessary in the care of the critically ill patient. IHT involves transport of the patient within the hospital, for instance from the emergency department to the operation theater. Studies show that approximately half of these transports endanger patient safety. The patients’ diagnosis, equipment failure and lack of communication within the transportteam can lead to adverse events. Specialist nurses within anaesthesia and intensive care participate in IHT of critically ill patients and have a key role in ensuring safety. Aim: The aim was to compare specialist nurses’ perspective on factors that affect safety during IHT of the critically ill patient. Method: A quantitative method using surveys was used. T-test, ANOVA and Chi-square were suitable analytical methods. Open-ended questions were analyzed qualitatively. Results: When comparing the perspectives of specialist nurses it emerged that nurses with qualifications from two specialities had more competence and better awareness of IHT of critically ill patients. Specialist nurses with >= 5 years work experience had more knowledge and felt more comfortable with IHT-equipment. Specialist nurses deemed environmental obstacles as complications during IHT. Conclusion: Specialist nurses different perspectives of IHT renders the need for checklists and training in order to ensure patient safety during IHT

Bakgrund: Utifrån ett företagsekonomiskt perspektiv är förmågan till anpassning en vital egenskap. Organisationens strävan efter stabilitet, konkurrenskraft och utveckling utgör motiv till anpassning av olika slag. I vår samtid är det angeläget att den virtuella arbetsmiljön fungerar väl eftersom att arbetssättet både normaliserats och vidhålls. Den virtuella arbetsmiljön normaliserades radikalt i och med restriktionerna under Covid-19 pandemin, särskilt inom vissa sektorer. Således har den virtuella arbetsmiljön varit etablerad i decennier tillbaka med anledning av den flexibilisering som följt globaliseringen. Inom det företagsekonomiska fältet är tillika kreativitet fundamentalt med allt från enkla problemlösningar till innovation av olika slag. Perspektivet studien antar är kreativitet hos team, eftersom att kreativiteten är starkare kollektivt än individuellt. Emedan den virtuella kontexten blivit vedertagen aktualiserar det att anpassade metoder etableras. Sålunda indikerar stor andel av det som tidigare beforskats att den virtuella arbetsmiljön verkar hämmande för kreativitetens potential. Det sistnämnda med motivering att samhörighet hämmas och individualism ökar när den fysiska samvaron uteblir. Följaktligen är det angeläget att utforska arbetsmetoder som kan främja kreativiteten hos virtuella team trots de upplevda förlusterna som den virtuella arbetsmiljön medför. Syfte: Studiens syfte är att utforska arbetsmetoder som främjar kreativiteten hos virtuella team. Metod: Genom kvalitativa intervjuer har arbetsmetoder beträffande hur kreativiteten hos virtuella team kan upprätthålls och främjas utforskats. Intervjufrågorna utgick från något som föranleder kreativitet, så kallade klimatfaktorer, eftersom att det är svårt att mäta och fastställa kreativitet med ett exakt värde. Dataanalysen genomfördes med hjälp av tematisk analys där empirin kodades och utmynnade i teman. Empiri och slutsats: Respondenternas svar sammanfattades utifrån de sex klimatfaktorerna. Vidare kodades dessa och genererade tre teman som innefattar arbetsmetoder som kan främja och upprätthålla kreativitet hos virtuella team. Det empiriska materialet påvisar att kommunikation i olika form och uttryck essentiellt inom samtliga teman. Background: From a business perspective, the ability to adapt is a vital trait. There are various kinds of motives for adaptation, for example an organization's pursuit of stability, competitiveness and development. Today it is important that the virtual work environment is well functioning since this way of working has been both normalized and maintained. The virtual work environment was radically normalized as a result of the restrictions during the Covid- 19 pandemic, in certain sectors. Thus, the virtual work environment has been established for decades due to the flexibility that followed globalization. Creativity is fundamental within the field of business economics and a foundation for simple problem solutions to innovation of various kinds. The perspective this study assumes is creativity within teams since creativity is stronger collectively than individually, in a virtual context. As the virtual context has become accepted, it becomes apparent that custom methods are being established. Thus, a large proportion of what has been previously researched indicates that the virtual work environment seems to inhibit the potential of creativity. The justification behind this is that affilition is limited and individualism increases when physical coexistence is absent. Consequently, it is important to identify work methods that promote creativity of virtual teams despite the perceived losses and limitation of affiliation that the virtual work environment entails. Purpose: The purpose of the study is to explore working methods that promote the creativity of virtual teams. Method: Through qualitative interviews, ways of working that allow creativity within virtual teams to be maintained and promoted have been explored. Since it is difficult to measure and determine creativity, the interview questions were based on things that encourage creativity, so-called climate factors. The data analysis was carried out with the help of thematic analysis where the empirical data was coded and resulted in themes. Empirical data and conclusion: The respondents' answers were summarized based on the six climate factors. Furthermore, these were coded and generated three themes that include appropriate working methods of virtual teams to promote creativity. The empirical material shows that communication in different forms and expressions is essential in all themes.

Bakgrund: Multiprofessionellt teamarbete används inom somatisk vård och primärvård. Attsamverka i team ingår i sjuksköterskans profession och är en av de sex kärnkompetensernainom professionen. Ett team samverkar gemensamt för att skapa en bättre vårdkvalité och högpatientsäkerhet. Det finns idag en del svårigheter med multiprofessionellt teamarbete enligtteammedlemmar.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevelse av detmultiprofessionella teamets arbete inom primärvård och somatisk vård, samt hur dettapåverkade dem.Metod: En litteraturöversikt baserad på tio kvalitativa artiklar hämtade från databasernaPubMed och CINAHL. Samtliga artiklar har kvalitetsgranskats och bedömts vara avmedelhög till hög kvalitet. En modifierad version av Graneheim och Lundmansinnehållsanalys har använts som stöd i vid analys av resultat.Resultat: I litteraturöversikten identifierades tre huvudgrupper: Teamets kommunikation,bemötande och begränsningar. Teamets kommunikation innefattar patienterna upplevelse avteamets interna kommunikation, teamets kommunikation med patienten och teametsinformationsöverföring till patienten, samt hur patienten påverkades av detta. Teametsbemötande innefattar patienternas upplevelse av hur teamet arbetade med personcentreringoch delaktighet samt vårdrelationen mellan teamet och patient, samt hur detta påverkadepatienten. Teamets begränsningar innefattar patienters upplevelse av teamet vidmultisjuklighet och tidsbrist, samt hur detta påverkade patienter.Slutsats: Resultat tyder på att multiprofessionellt teamarbete enligt patienter, har både bristeroch styrkor beroende på hur sammansvetsat teamet är samt vilka personer som ingår iteamet. Resultat visar att ett sammansvetsat team har en fungerande kommunikation ochupplever mindre stress, men svårare att samarbeta med hälso- och sjukvårdspersonal utanförteamet. Resultat visar även att personen bakom profession är avgörande för hurpersoncentrerad vården är Background: Multidisciplinary teams are commonly utilized in hospitals. Team cooperationis an essential part of the nurse profession and one of the six core competencies for nurses. Ateam cooperates in order to create high quality health service and ensure patient safety. Todaythere exists some difficulties regarding teams working multidisciplinary, according to teammembers.Aim: The aim of this study was to investigate patients’ experience of a multidisciplinaryteam work in primary care and somatic care, and how it affected the patients.Method: A literature review based on ten qualitative articles retrieved from the databasesPubMed and CINAHL. All articles have been quality reviewed and received medium to highquality grade. A modified version of Graneheim och Lundmans content analysis was usedwhen analysing the results.Result: The literature review identified three categories and seven subcategories. The team'scommunication includes the patients' experience of the team's internal communication, theteam's communication with the patient and information to the patient, as well as how thepatient was affected by everything previously mentioned. The team's response is about thepatients' experience of how the team worked with a person-centered and participation-basedapproach, as well as the care relationship between the team and the patient, and how thisaffected the patient. The teams limmitations describes the patients' experience on how theteam handles of problems arising from multiple illnesses and lack of time, as well as how thisaffected patients.Conclusion: Results indicate that multi-professional teamwork, according to patients, hasboth shortcomings and strengths depending on the cohesiveness of the team, and on theindividuals taking part. A cohesive team has functioning comunication and experience lessstress, but have a harder time coworking with health care professionals outside of the team.Results also show that the person behind the profession is determining for the degree care isperson centered.

Bakgrund: Organisationer förändras och övergår mer till teambaserad struktur samt utvecklar med självstyrande team. Självstyrande team har visat öka effektivitet och produktivitet i organisationerna. Den organisationsstruktur och -kultur som teamen besitter anses unik med strävan efter auktoritet i det vardagliga arbetet samt beslutsfattandet. Det är utmanande med självstyrande team som ska bestå av individer som ska förlita sig på varandra med ett gemensamt ansvarstagande och arbeta mot ett gemensamt mål. Vid första tanke är självstyrande team uppbyggda med grund att vara ledarlösa. Syfte: Syftet med studien är att undersöka och öka förståelsen för vardagligt beslutsfattande inom självstyrande team. Det som avses undersökas är förståelsen kring beslutsfattandets tillvägagångssätt samt teammedlemmars befogenhet för det vardagliga beslutsfattandet inom teamen. Metod: Metoden som har använts i denna studie är en kvalitativ forskningsmetod med abduktiv ansats. Det empiriska material som samlats in till studien bygger på sju semistrukturerade intervjuer samt en mängd sekundärdata från det valda tillverkningsföretaget. Det insamlade empiriska materialet har för avsikt med hjälp av den teoretiska referensramen, att analysera likheter och skillnader mellan teamen samt tidigare forskning. Slutsats: Studien bekräftar tidigare forskning om att självstyrande team ska styra över sitt eget ansvarstagande samt vardagliga beslutsfattande. Studien illustrerar dock att definitionen av självstyrande team är begränsad och behovet av stöd från ledarroller behövs. Background: Organizations change and transition more to team-based structure and develop with autonomous teams. Autonomous teams have shown increased efficiency and productivity in organizations. The organizational structure and culture that the teams possess is considered unique with the pursuit of authority in everyday work and decision-making. It is challenging with autonomous teams that will consist of individuals who rely on each other with a shared responsibility and work towards a common goal. At first thought, autonomous teams are built on the basis of being leaderless. Purpose: The purpose of the study is to investigate and increase the understanding of everyday decision-making within autonomous teams. What is meant to be investigated is the understanding of the approach of decision-making as well as the power of team members for the day-to-day work of the teams. Method: The method used in this study is a qualitative research method with an abductive approach. The empirical material collected for the study is based on seven semi-structured interviews as well as a variety of secondary data from the selected manufacturing company. The collected empirical material intends to use the theoretical frame of reference to analyze similarities and differences between the teams and previous research. Conclusion: The study confirms previous research that autonomous teams should control their own responsibility and everyday decision-making. The study illustrates that the definition of autonomous teams is limited and the need for support from leadership roles is needed.

Bakgrund: Användningen av särlokaliserade team i organisationer har ökat markant de senaste årtiondena. När ett team arbetar särlokaliserat med hjälp av digitala kommunikationsverktyg ändras förutsättningarna för teamets kommunikation. Den tidigare forskningen om särlokaliserade team har främst behandlat internationella team med stora geografiska avstånd samt team till stor del bestående av experter, men till följd av pandemin covid-19 har särlokaliserat arbete blivit aktuellt för fler typer av team. Det finns därför anledning till att bedriva forskning om hur särlokaliseringen påverkar kommunikationen i dessa team. Syfte: Syftet med studien är att ge ökad förståelse för hur särlokalisering påverkar kommunikationen i team där teammedlemmarna är vana vid att arbeta samlokaliserat, genom att identifiera och förklara konsekvenser som särlokaliseringen får för teams kommunikation. Metod: Denna studie är en kvalitativ flerfallsstudie med en abduktiv forskningsansats och ett realistiskt perspektiv. Studiens empiri har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med elva teammedlemmar tillhörande tre olika team bestående av studenter. Slutsats: Studiens resultat visar att särlokaliserat arbete med digitala kommunikationsverktyg får flertalet konsekvenser för kommunikationen i team. Särlokaliseringen bidrar med vissa konsekvenser medan de digitala kommunikationsverktygen bidrar med andra. I denna studie har 13 konsekvenser identifierats inom de kommunikativa aspekterna bekräftelse, konversationens flyt, feedback, gemensam förståelse och kreativitet. Studien fann även att de konsekvenser som identifierats har ett nära samband på så sätt att flertalet påverkar varandra. Varför de intervjuade teamen påverkades på detta sätt kan till viss del förklaras av deras ovana att arbeta särlokaliserat över digitala kommunikationsverktyg och omedvetenhet om vad det innebär för ett teams kommunikation. Background: The use of dispersed teams in organisations has grown rapidly in the latest decades. A dispersed team that communicates with digital communication tools does not have the same prerequisites for communicating as a co-located team have. The previous research made about dispersed teams has mainly focused on international teams with large geographical distances and teams that for the most part consist of experts. Due to the pandemic covid-19, working in dispersed teams has become necessary for other types of teams. It is thereby motivated to conduct research about how the communication is affected in other types of dispersed teams. Purpose: The purpose of this study is to increase the understanding of how team communication is affected by the dispersion in teams where the team members are used to working co-located, by identifying and explaining consequences the dispersion of the team has on team communication. Method: This study is a qualitative multi-case study with an abductive approach and a realistic perspective. The empirical data has been collected through semi-structured interviews with eleven team members belonging to three different teams of students. Conclusion: The result of the study shows that dispersed teams using digital communication tools face several consequences regarding their communication. The fact that the team is not co-located leads to certain consequences and the use of digital communication tools leads to others. This study has identified 13 consequences within the communicative aspects: confirmation, the flow of the conversation, feedback, shared understanding and creativity. The study also shows that the consequences identified are closely connected in such a way that many of them affect each other. Why the interviewed teams were affected in this way can to some extent be explained by their inexperience in working with digital communication tools and unawareness of what it means for their communication.

Studiens syfte var att utforska det agila arbetssättet i praktiken för att ge ökad förståelse för den agila resan. Studiens frågeställning ”vad är upplevelsen av att arbeta agilt” besvarades genom en datainsamling som utfördes med semistrukturerade intervjuer. Totalt intervjuades nio projektdeltagare från nio olika organisationer och det insamlade materialet analyserades med hjälp av en tematisk analys och formerade fyra teman; agila glasögon, laget före jaget, kunskap är vägen, och rubba inte mina cirklar. Studiens visar att det agila arbetssättet har ett större perspektiv än sina teorier och modeller där företagskulturen upplevs särskilt viktig. Företagskulturen behöver andas nyfikenhet, öppenhet, delaktighet och engagemang. Genom detta kan ett agilt arbetssätt befrämjas vilket frigör verktyg för medarbetarna att agera utifrån agila värderingar i sin vardag. Genom utbildning kan okunskap och missförstånd minskas och ett gemensamt synsätt gynnas. En karismatisk och engagerad ledare som agerar förebild tillsammans med ett sammansvetsat team skapar de bästa förutsättningarna för ett aktivt medarbetarskap. Viktigt är att ha förståelse för att det agila arbetssättet upplevs utmanande och svårt att orientera sig i där tid, anpassning, förståelse och kunskap blir nycklarna för att involvera medarbetare. Organisationer bör se de agila metoderna som vägledning och hjälpredor för att nå sina mål, med insikt för att de allt som oftast behöver anpassas efter de förutsättningar som projekt, team och kund ger. Det agila arbetssättet är ingen mirakelkur och det är särskilt viktigt att förstå att den agila resan tar tid. The purpose of this study was to explore the agile way of working in practice, to provide an increased understanding of the agile journey. In order to be able to answer “what is the experience of working agile”, semi-structured interviews were conducted with nine project participants from nine different organizations. Collected material has been analyzed trough a thematic analysis and formed four themes; agile glasses, the team before the self, the way is knowledge and do not disturb my circles. The study shows that the agile approach has a larger perspective than it’s the theories and models where the corporate culture is perceived as particularly important. The culture needs to breathe curiosity, transparency, participation and commitment. Through this, an agile way of working can be promoted, which release tools for employees to act agile in their work. A charismatic and committed leader who acts as an archetype together with a connected team creates the best conditions for active collaboration. It is important to have an understanding that the agile way of working is experienced as challenging and difficult to orientate oneself in, where time, adaptation and knowledge become keys to success. The agile methods should be seen as guidance and helpers in achieving their goals. Therefore, it is important to understand that they often need to be adapted to the project, team and customer. The agile way of working is not a miracleway and it is important to have an understanding that the agile journey takes time. Key words: project management, agile, agile working, communication, team

Bakgrund: Människor lever längre och med ökad ålder så ökar även sannolikheten att drabbas av kroniska sjukdomar. Det blir allt vanligare att vårdas i hemmet, vilket ställer högre krav på att samverkan mellan olika professioner och huvudmän fungerar. En bra samverkan mellan vårdgivare är nödvändigt i alla vårdmiljöer, för att kunna tillgodose alla patientens behov. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskor upplevelser av samverkan mellan primärvård och hemsjukvård. Metod: Studien utfördes i norra Sverige med åtta sjuksköterskor som arbetade på hälsocentral eller i hemsjukvården. Datainsamlingen utfördes med semistrukturerade individuella intervjuer och data analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier: att fast läkare och samordnare är nyckelresurser, att otydlighet mellan organisationerna påverkar patienten, att tillgänglighet och enkla kontaktvägar är en förutsättning, att tappa kontrollen när kommunikationen brister samt att respektera varandra som kollegor och jobba tillsammans. Slutsats: För att kunna samverka krävs att de olika professionerna arbetar tillsammans som ett team och för att ett team ska fungera så krävs en god kommunikation.

Title: Key Performance Indicators - Refine, adjust or remove Level: Final assignment for bachelor's degree in business administration. Author: Isabelle Nilsson and Maria Bäckström Supervisor: Niklas Bomark Date: Autumn - 20 Aim: The aim of this study is to seek understanding of how the change process of KPIs works and whether information asymmetry and conflicts of interest can arise in the interaction between managers and group leaders in process. Method: The study is based on a qualitative research design and an interpretive hermeneutic research methodology. The empirics are collected through semi-structured interviews with managers and group leaders in a fintech company. A total of 4 managers and 5 team leaders have contributed to the content of the empirics. Secondary data have been collected from previous scientific research. The analysis is structured according to themes that have been compiled based on our research questions as well as collected data from previous research and empirics. Result & Contribution of the thesis: We have come to the conclusion that the process of changing KPIs goes through four different phases; 1. Problems are identified, 2. Measures are taken, 3. Delegation and 4. Evaluation. In connection with this, we have seen that conflicts of interest and/or information asymmetry can arise between managers and group leaders, which should be taken into account in the change process. The study has also found that conflicts of interest may in themselves cause a need to change KPIs. Suggestion for future research: - A longitudinal study could contribute to a deeper understanding of the changing process, by looking at the phenomenon for a longer time and doing repeated analyzes to detect any deviations or patterns. - The possibilities of the study could be broadened by not only measuring the end goal but also the ongoing process in sales, and for example look at factors such as customer satisfaction, returning customers or customer recommendations and references.

Studien behandlar hur frilansande projektledare agerar för att leda och bygga effektiva team i temporära ledarroller. Ämnet har studerats med hjälp av en kvalitativ metod med en semistrukturerad intervjuguide vars syfte var att inbringa förståelse för respondenternas framgångsfaktorer och utmaningar kring skapandet av effektiva team. Effektiva team som begrepp hänvisas till Susan Wheelans definition av hög presterande och välmående grupper. Ur studiens två huvudteman Det strukturella ledarskapet samt Det teamriktade ledarskapet presenteras ett resultat som hänvisar till både strategiska och interpersonella ledaregenskaper. Ur temana framgår det att de främsta framgångsfaktorerna för skapandet av effektiva team är ageranden som hänvisar till strukturella former av helhetsperspektiv, konflikthantering och säkerställa rätt kompetens medan det teamriktade ledarskapet fokuserar på teamets arbetsmiljö genom laganda, samsyn och lyhördhet. Ur studiens resultat framgår det att varken det strukturella- eller teamriktade ledarskapet anses viktigare än det andra utan behöver balanseras för att på bästa sätt skapa effektiva team. De utmaningar som studien presenterar redogör för hur varje projekts målbild behöver grundas i en problemformulering så att de lösningar som implementeras leder till förbättringar i projektet och inte tvärtom. Den primära utmaningen i det teamriktade ledarskapet är hur det frilansande projektyrket under perioder kräver parering mellan flera projekt, vilket kan ge negativa effekter på teamets dynamik och samarbetsförmåga om ledarrollen är otydlig. Studiens slutsatser är att ledarskapet är tvådimensionellt för att skapa effektiva teamprestationer och innefattar strukturella och kulturella egenskaper som frilansande projektledare behöver hantera gentemot projektteamet. Det är därmed en balansgång mellan strukturella och teamriktade ageranden som är avgörande för frilansande projektledare att skapa effektiva team.

Bakgrund: Anestesisjuksköterskans arbete sker ofta i tätt samarbete i interprofessionella team, där anestesisjuksköterskan tillsammans med exempelvis anestesiläkare vårdar kritiskt sjuka patienter. Ett välfungerande teamarbete bygger på en icke-hierarkisk dynamik, respekt och tydlig kommunikation där medlemmarnas kunskap och spetskompetens tas tillvara. Det finns strukturella faktorer som påverkar teamarbetet som är beroende av den yttre dimensionen av Fundamentals of Care, vårdkontexten. Vårdkontexten innefattar exempelvis resurser, sjukhusorganisation och teamets sammansättning. Inom den anestesiologiska omvårdnaden kan teamen vara ombytliga där medlemmar byts från dag till dag eller i samarbete med personal från andra avdelningar. Samarbetet i ombytliga team har av vissa kallats för teaming. Teaming kan eventuellt vara ett begrepp som beskriver samarbetet vid anestesiologisk omvårdnad. Syfte: Studiens syfte var att göra en begreppsanalys av begreppet teaming inom anestesiologisk omvårdnad. Metod: Begreppet teaming undersöktes genom en begreppsanalys efter Walker & Avants modell. Resultat: Enligt analysens resultat kan teaming beskrivas som det aktiva agerandet vid arbete tillsammans i ett team. Vidare visar resultatet att teaming kan beskrivas med hjälp av olika attribut. Dessa är bland annat att teamet ska vara beständigt, att det finns en ledarroll och att det finns ett informationsutbyte. Slutsats: Teaming kan förekomma inom anestesiologisk omvårdnad där det ofta finns ett aktivt samarbete med andra professioner. Teaming medför flera positiva effekter i arbetet kring patienten, i form av ett effektivt samarbete och en god kommunikation. Background: The work of the nurse anesthetist often takes place in close collaboration in interprofessional teams. Well-functioning teamwork is based on a non-hierarchical dynamic, respect and clear communication where members' knowledge and excellence are utilized. There are structural factors that influence teamwork that is dependent on the external dimension of the Fundamentals of Care, the healthcare context. The healthcare context includes, resources, hospital organization and the team composition. In the field of anesthesiology care, the teams can be interchangeable where members are changed daily or in collaboration with staff from other departments. The cooperation in interchangeable teams has by some been called teaming. Teaming could possibly be a concept that describes the collaboration in anesthesiologic nursing. Aim: The aim of the study was to do a conceptual analysis of the concept of teaming in anesthesiologic nursing. Method: The concept of teaming was investigated through a concept analysis based on Walker & Avant's model. Results: According to the results of the analysis, teaming can be described as the active action when working together in a team. Furthermore, the results show that teaming can be described using different attributes. These include that the team must be persistent, that there is a leadership and that there is an exchange of information. Conclusion: Teaming can occur in anesthesiologic nursing where there often is an active collaboration with other professions. Teaming entails several positive effects in the work around the patient, in the form of effective collaboration and good communication.

Studien är en kvalitativt utformad fallstudie, med ett jämförande syfte och är inspirerad av diskursanalytiskt synsätt. Syftet med studien är att bidra med ny kunskap kring diskursen om team samt ledarskapets faktiska påverkan. Från hur ledarstilen influerar team till hur medarbetarna upplever ledarskapet. Vilka resonemang som förekommer hos ledare kontra medarbetare, då en grupp individer med olika personligheter, intressen och kompetenser skall utföra sitt arbete som ett team. För att belysa studiens syfte har en växelverkan mellan empirisk och teoretisk reflektion återspeglat det kunskapsbidrag som studien givit. Studien är baserad på åtta semistrukturerade intervjuer med ledare och medarbetare samt observationer av två medverkande organisationer. RONS-analysen som utförts påvisade att Resultatjägaren är den mest förekommande ledarstilen, men samtidigt den minst gynnsamma att leda team på. RONS är en förkortning av Resultatjägare, Organisatör, Nytänkaren och Samordnaren, ett samlingsnamn för olika ledarstilar. Materiell motivation och press var vanligt förekommande, medan den positiva inverkan på teamen handlar om inre motivation. Ledarstilen Samordnaren var en fördelaktig ledarstil för ett välmående team med hållbar utveckling. Entreprenören var den ledarstil som lyckas utveckla teamet positivt, även i motvind av hierarkiska organisationer, då denna ledartyp utmärks som driven och orädd. Samtliga ledare förnekade att hierarki och materiell belöning förekom i organisationerna, men motsatsen påvisades på olika sätt, då ledarna endast var de som styrde teamen, tillsammans med den utsedda informella ledaren som en högra hand. De som leder likt en Resultatjägare gynnas av ett hierarkiskt arbetsklimat. Dock visar sig denna typ av organisationsform ha negativ påverkan på team. Materiell lika så, utan någon särskild positiv effekt. This study is designed as a qualitative, comparative case study and the method is inspired by a discourse analysis. The purpose of this study is to contribute with new knowledge around the discourse of teams and the actual influence of leadership. From how the leadership style influence teams to how employees perceive leadership. What reasoning exist in leaders and employees, when a group of individuals with different personalities, interest and skills should perform their work as a team. To highlight the purpose of the study, an interaction between empirical and theoretical reflection reflects the knowledge contribution that the study has provided. The case study's data collection method consists of eight semi-structured interviews with managers and employees combined with with observations by two participating organizations. The RONS-analysis carried out, showed that the Result Hunter was the most common leadership style, but at the same time the least favourable to lead teams on. RONS is an abbreviation of Result Hunter, Organizer, New Thinker and Coordinator, a collective name for different leadership styles. Material motivation and pressure were common, while the positive impact on the teams was about internal motivation. Leadership style The Coordinator was an advantageous leadership style for a prosperous team with sustainable development. The entrepreneur was the leadership style that manages to develop the team positively, even in the headwinds of hierarchical organizations, as this type of leader is driven and fearless. All leaders denied that hierarchy and material rewards existed in the organizations, but the opposite was demonstrated in different ways, since the leaders were the only ones who led the teams, together with the designated informal leader as their right hand. Those who lead like a Result Hunter benefit from a hierarchical working climate. However, this type of organizational form proves to have a negative impact on teams. Material equally so, with no particular positive effect.

Empowerment betyder makt och att ha förmågan att ha kontroll över sitt eget liv. Empowerment används inom många olika verksamheter såsom vården, utbildning och ekonomi. Begreppet kan användas av alla som på något sätt arbetar med att hjälpa människor både inom den privata och offentliga sektorn. Det är därför av intresse att undersöka vad som är betydelsefullt för att sjuksköterskor ska känna empowerment. Empowerment means power and the ability to have control over one’s own life. Empowerment is used in many different sectors such as healthcare , education and economics. Empowerment can be used by anyone who in any way works to help people in both private and public sectors. It is therefore of interest to investigate what is important for nurses to feel empowerment.

Research within the subject of leadership has grown over the past 60 years with the common aim of finding certain styles of leadership which will lead to productive work teams and an effective organization. Research about leadership in a nursing home setting is limited and tends to highlight leadership from the leader’s perspective, eliminating staff's, in this case nurses', view on the topic. Simultaneously, the nurse turnover has reached an all-time high pointing to dysfunctional leadership or a lack thereof as an important contributing factor. The aim of this study is to high point nurses’ views on leadership, particularly its role in making well-functioning teams to lower the turnover and provide a better ground for an effective organization. The goal is to find styles of leadership that create work satisfaction, pride and motivation within teams. The study focuses on different ways in which a leader can contribute to these factors. After performing five qualitative interviews with nurses from two nursing homes in a small town in southern Sweden the results show that there is not one leadership style that does best in reaching the above factors. What determines the most suited style of leadership is the current situation and maturity of the team, where different situations and levels of maturity demand different things from the leader. The conclusion is that a leader must be flexible enough to adapt one’s leadership style to meet the needs of the organization and its employees. Furthermore, the results show that autonomy, good relations and shared goals within the team are important motivational factors. There is a lack of research focusing on the practical approaches to a flexible leadership, which is why further research within the field would be beneficial. Likewise, more extensive research on leadership in nursing homes is desired. This study may contribute to a better understanding of nurses’ views on leadership in a nursing home setting, providing important insights to social workers working or wanting to work within this setting.

Bakgrund: Palliativ vård handlar om lindrande vård, när sjukdomen eller tillståndet inte längre går att bota. Palliativ sedering är ett begrepp som används inom palliativ vård, och innebär att patientens medvetande sänks i livets slutskede, för att lindra outhärdliga symtom, och där målet är att patienten ska få en fridfull död. Sjuksköterskor har en viktig roll i teamarbetet kring palliativa patienter. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser vid palliativ sedering. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod är genomförd. En induktiv ansats där tio artiklar granskades med hjälp av ett granskningsprotokoll. Dataanalysen kom fram till två kategorier och fem underkategorier. Resultat: Kategorierna professionalitet och teamsamverkan täcker de huvudfynd gjorda i översikten. Sjuksköterskor brottas med etiska frågeställningar och saknar ofta kunskap och erfarenhet för att känna sig trygga vid palliativ sedering. En god teamsamverkan ger en trygghet i uppgiften. Slutsats: Sjuksköterskors upplevelser kring palliativ sedering skiljer sig åt beroende på erfarenhet och kunskap, därför behövs mer forskning och kunskap för att tillgodose en likvärdig vård för alla. Background:Palliative care is introduced when the condition or illness no longer can be cured. Palliative sedation is a term used in palliative care, which means that the patient's consciousness is lowered at the end of life to alleviate refractory symptoms, and where the mission is for the patient to have a peaceful death. Nurses have an important role in teamwork around palliative patients. Aim: The aim was to describe nurses’ experiences surrounding palliative sedation. Method:A literature review with qualitative method has been completed. An inductive approach was used, where ten articles were examined using a review protocol. The data analysis found two categories and five subcategories. Results: The categories of professionalism and teamwork cover the main findings that were made in the overview. Nurses are grappling with ethical issues and often lack the knowledge and experience to feel safe about palliative sedation. A good teamwork gives a sense of security in the task. Conclusion:Nursing experience surrounding palliative sedation differs depending on experience and knowledge, and therefore more research and knowledge is needed to provide equal care for all.

Bakgrund: Att arbeta som sjuksköterska i kommunens hemsjukvård innebär möten med patienter som har en livshotande sjukdom. I detta arbete ingår att samarbeta i teamet för att kunna vara tillgänglig utifrån patientens behov och önskemål. För uppnå detta krävs en gemensam syn på vården i livets slutskede inom teamet, något som kräver god kommunikation. Syfte: Syftet var att undersöka vad sjuksköterskor i palliativ vård anser bidrar till god kommunikation inom teamet. Metod: För att undersöka vad sjuksköterskor anser bidrar till god kommunikation inom teamet valdes en kvalitativ design. Tio sjuksköterskor intervjuades som arbetar i allmän palliativ vård i en kommun i Sydsverige. Materialet analyserades med induktiv innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier: Samverkan i teamet och Planering med samtliga i teamet. Kategorin Samverkan har två underkategorier vilka beskriver vikten av olika möten i det dagliga arbetet för att erhålla råd och stöd vid vård av patienter med en livshotande sjukdom. Kategorin Planering har två underkategorier vilka beskriver vikten av samsyn och trygghet i teamet. Detta innebär till exempel att det var viktigt att samtliga i teamet kommunicerade med varandra för att uppnå samsyn kring vårdens mål i livets slutskede, något som ledde till upplevd trygghet i arbetet. Diskussion: Resultatet diskuteras i förhållande till aktuell forskning inom ämnesområdet med Habermas kommunikativa dialogetik som utgångspunkt. Background: Working as a nurse in the municipality's home care system involves meetings with patients who have a life-threatening illness. This work includes collaborating in the team in order to be accessible based on the patient's needs and wishes. To achieve this, a mutual view of care is required within in the team which depends on good communication. Aim: The purpose was to investigate what nurses in palliative care consider contributing to good communication within the team. Method: In order to investigate what nurses consider contributing to good communication within the team, a qualitative design was chosen. Ten nurses working in general palliative care in a municipality in southern Sweden were interviewed. The material was analyzed with inductive content analysis. Results: The analysis resulted in two main categories: Collaboration in the team and Planning with all of the team. The collaboration category has two subcategories which describe the importance of different meetings in the daily work team to obtain advice and support in the care of patients with a life-threatening illness. Category Planning has two subcategories which describe the importance of consensus and security in the team. This means, for example, that it was important for everyone in the team to communicate with each other in order to achieve consensus on the goals in the end of life care. Discussion: The result is discussed in relation to current research in the subject area with Habermas communicative dialogue ethics as the starting point.

Då konflikter i princip är oundvikliga i projekt och på arbetsplatser, är det en central fråga för organisationer (Tonnquist, 2016). Redan 1995 beskrevs det att konflikter kommer bli allt mer förekommande inom organisationer, oavsett branschtillhörighet, på grund av lojalitetsbrist mellan arbetstagare och arbetsgivare (Wall & Callister, 1995). Idag är teamarbete mer regel än undantag (De Dreu & Weingart, 2003) och arbetsformen team beskrivs som ytterligare en bidragande orsak till uppkomsten av konflikter (Wall & Callister, 1995). Då det saknas forskning som belyser teammedlemmens perspektiv och dennes upplevelser av konflikthantering är det ett ämne som är intressant att studera. Syftet med studien är således att bidra till ökad förståelse för hur teammedlemmar upplever konflikthantering. Teorier om konflikttyper, konflikthanteringsstilar samt temporalitet har i kombination med ett fenomenologiskt perspektiv använts för att uppfylla studiens syfte. För att bidra till ökad förståelse för fenomenet har en komparativ fallstudie om fyra fall genomförts. De fall som har studerats har varit teammedlemmar och empiri har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Fenomenet har studerats i kontexten team och organisation och för att sammanställa och analysera det empiriska materialet användes tematisk analys respektive tvärfallsyntes som verktyg. I studien framkommer bland annat att teammedlemmar upplever konflikter som någonting positivt, då konflikter kan bidra till utveckling av individers förmåga att förstå människor eller utveckling av teamets prestation. Det har argumenterats för att anammandet av vissa konflikthanteringsstilar leder till uppkomst av nya konflikter (DeChurch, Hamilton & Haas, 2007) men i denna studie framkommer att dessa stilar också kan användas för att motverka uppkomsten av dessa konflikter. As conflicts more or less are inevitable in projects and workplaces, it is a central issue for organizations (Tonnquist, 2016). As early as in 1995, conflicts were described as becoming increasingly prevalent, due to lack of loyalty between employees and employers (Wall & Callister, 1995). Today, teamwork is the exception that proves the rule (De Dreu & Weingart, 2003) and teamwork as a way of working is described as another contributing factor to the emergence of conflicts (Wall & Callister, 1995). As there is no research that highlights the team member’s perspectives and their experiences of conflict management, this is an interesting subject to study. Therefore, the purpose of this study is to contribute to an increased understanding of how team members experience conflict management. Theories about types of conflict, conflict management styles and temporality, in combination with a phenomenological perspective, have been used to fulfill the aim of the study. In order to contribute to an increased understanding of the phenomenon, a comparative case study of four cases has been carried out. The cases that have been studied have been team members and empirical data have been collected through semi-structured interviews. The phenomenon has been studied in the context team and organization. To compile and analyze the empirical data, thematic analysis and cross case synthesis were used as tools. The study reveals, among other things, that team members experience conflicts as something positive, since conflicts can contribute to the development of individuals' ability to understand people or a team's performance. It has been argued that the adoption of certain conflict management styles leads to the emergence of new conflicts (DeChurch, Hamilton & Haas, 2007) but this study shows that these styles can also be used to counteract the emergence of these conflicts. Furthermore, this study shows that managers as third parties have an important role in the management of conflict situations and by taking part of this study, managers can become aware of the consequences of their actions. Finally, the study reveals that when team members manage conflicts themselves, they use their precious experiences concerning conflicts. It has previously been discussed that temporality should be included in the theories used (Hernes, Simpson & Söderlund, 2013) and this study also acknowledges that the time perspective should be integrated into existing theories of conflict and conflict management.

Titel: Spindlar i osynliga nät – En kvalitativ studie om ledarskap på distans och distansarbete på ett IT- företag ur chefer och medarbetares perspektiv Bakgrund: Idag blir det allt mer vanligt att organisationer övergår att bli virtuella. I studien definieras detta som organisationer där chefer och medarbetare arbetar på fysiskt avstånd från varandra, och kommunicerar genom tekniska signaler. Flertalet forskare menar att detta medför både möjligheter och utmaningar. Ofta framförs det att kunskap och användning av teknik är lösningen på dessa utmaningar. Av denna anledning fann jag det intressant att undersöka vilka föreställningar det finns kring ledarskap på distans och distansarbete hos chefer och medarbetare på ett företag inom IT-branschen, där vanan vid användning av teknik är stort, i detta fall Visma Spcs. Problemformulering: Vilka föreställningar finns det kring ledarskap på distans och distansarbete hos chefer och medarbetare på Visma Spcs? Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och kartlägga vilka föreställningar det finns kring ledarskap på distans och distansarbete hos chefer samt medarbetare inom IT-branschen. Metod: Studien är gjort utifrån en kvalitativ forskningsmetod. Åtta semistrukturerade intervjuer har genomförts för att undersöka vilka föreställningar finns det kring ledarskap på distans och distansarbete hos chefer och medarbetare på Visma Spcs. Slutsats: Efter tolkning av det insamlade materialet har jag fått en förståelse för att vana vid teknik bidrar till att utmaningarna på distans kan hanteras på ett enklare sätt, att de trots detta kvarstår till viss del i IT- företag. Det drogs också en slutsats att en virtuell arbetsstruktur efterfrågar en mer specifik medarbetare än specifik chef.

Syftet med denna studie är att undersöka ledarskapets inverkan på teamskapande samt studera huruvida det finns några likheter eller skillnader i teamskapande mellan offentlig och privat sektor. Denna studie undersöker och tar del av sex personers erfarenheter gällande ledarskap och teamskapande. Den teoretiska referensramen som legat till grund i detta arbete och ger läsaren djupare kunskap kring ämnet är ledarskap, team, roller och person group-fit. Materialet som presenteras i studien har samlats in via en kvalitativ ansats i form av intervjuer och dessa intervjuer genomfördes med individer som arbetar och är sysselsatta inom den offentliga och privata sektorn. Undersökningen strävar efter att beskriva och tydliggöra de faktorer som är avgörande i ett team som fungerar väl samt vilken inverkan ledarskapet har på sammansättningen av de anställda. Presentationen av intervjupersonernas erfarenheter består av deras synpunkter kring vad ett fungerande team är, vilken roll en ledare har i teamskapandet, om det finns skillnader och likheter kring teamskapandet inom offentlig och privat sektor samt slutligen hur eventuella åtgärder ser ut på de varierande arbetsplatserna då inte team inte fungerar. Resultatet av studien visar på att det är inga större skillnader mellan sektorerna som studerades. Största skillnaden var en åtskild syn på roller och hur man värderade personligheterna i dessa. Det som kännetecknade ett gott teamskapande var delaktighet, tillit och ett klimat som möjliggjorde fel och frågor. Ledarskapets roll skulle präglas av delaktighet som tidigare nämnt samtidigt som ett tydligt ledarskap där en formell ledarroll sågs som viktig för ett team. Studien avslutas med en diskussion om studiens slutsatser och genomförandet av den.

Information Technology has taken a larger focus in today’s society and become a more centralized part of IT-organizations and other businesses. The traditional management models for manufacturing and production has become harder to apply in the software lifecycle. This is since the software no longer is produced and launched with no follow-up. Today’s IT- organization needs to continuously handle, operate and maintain their software. In recent years a new philosophy has emerged within the IT community, DevOps. DevOps aims to erase the silos built-in to the business to become a more efficient and optimized organization regarding their software delivery. This exploratory case study has been conducted at the Swedish Governmental Employment Services IT-department. It aims to expand the existing knowledge base regarding DevOps and the aspects of the organizational culture the philosophy claims. This study aims to investigate how organizations work while trying to introduce a DevOps culture. The potential difficulties an organization could face in relation the organizational culture described for DevOps, seen as a management model, will also be a focus of this study. In-depth interviews and observations have been conducted with the employees at the named IT-department in order to analyze and create an overview of the current culture in the department. The study has shown new angles regarding financial and resource management, dependencies between teams and the importance of an existing leadership. New perspectives have also been provided towards organizational change. Key Words: DevOps, Organizational Culture, Organizational Change, Leadership, Dependencies, IT-organizations, Communication, Information, Team, Silos, Self-Leadership

Bakgrund: Ett avgörande moment för nygrundade start-ups är processen att få in externt kapital för att kunna finansiera sin verksamhet. Ofta erbjuds lösningen genom venture capital-bolag vars uppgift är att utvärdera start-ups och därefter investera i de som bedöms ha god framgångspotential. När venture capital-bolag utvärderar vilka start-ups de vill investera i, är entreprenörs-teamet en viktig faktor. Bedömningen av vad som är ett bra team görs traditionellt genom möten mellan investerare och teamet, men på senare år har en mer formell analysmetod introducerats där entreprenörs-team utvärderas med hjälp av verktyg baserade på forskning. Utvecklingen av formella analysverktyg har således skapat ett behov av forskning som kartlägger effekterna av dessa för att utvärdera teams. Syfte: Studiens syfte är att kartlägga hur ett formellt analysverktyg påverkar investerare inom venture capital när de fattar investeringsbeslut, samt hur utvärderingen genom ett formellt analysverktyg påverkar de entreprenörs-team som utvärderas. Genomförande: Studien karaktäriseras av ett kvalitativt tillvägagångssätt. Empirin har samlats in genom ett målinriktat urval vilket har lett till att totalt nio investerare har intervjuats under en tidsperiod på fyra veckor. Samtliga respondenter är anställda av samma venture-capital-bolag och ingår i en utvecklingsgrupp där de använder ett formellt analysverktyg för utvärderingen av entreprenörs-team. Slutsats: De största effekterna på investerare av att nyttja ett formellt analysverktyg, är en ökad förståelse och jämförbarhet av entreprenörs-team. Vidare visar studien att det formella analysverktyget även reducerar den påverkan som undermedvetna faktorer och fördomar kan ha på investerare under investeringsprocessen. För de entreprenörs-team som utvärderas, identifieras effekterna till verktygets förmåga att identifiera olikheter i medlemmarnas personligheter och skapa en förståelse för vad de drivs av. Detta möjliggör diskussioner som kan förbättra teamets gruppdynamik och hjälper dem undvika potentiella utmaningar i framtiden. Background: A defining moment for newly founded start-ups is the process of acquiring external capital in order to be able to finance their initial operations. The solution is often found within venture capital. A company within venture capital evaluates different start-ups and consequently offer to invest in those that are determined to have high potential. When these companies evaluate the potential of a start-up, the entrepreneurial team is an important factor. The evaluation of what makes a good entrepreneurial team is traditionally done through meetings between the investor and the team, but during recent years a more formal team assessment method has been introduced, were the team is evaluated through models and facts based on previous research. The development of formal team assessment tools have thus created a demand for research that determines the effects of these tools, both for the investment analysis that investors make, as well as for the entrepreneurial teams being evaluated. Purpose: The purpose of this study is to evaluate how a formal team assessment tool influences investors when they make their investment decisions, as well as how the evaluation affects the entrepreneurial teams being evaluated. Completion: This study is characterized by a qualitative research approach with empirical data collected through a target sample. A total of nine investors has been interviewed during a time period of four weeks. All investors are employed by the same venture capital firm and are part of a development group which utilize a formal team assessment tool for the evaluation of entrepreneurial teams. Conclusion: The most meaningful effects for investors are identified as the team assessments tools’ ability to visualize and compare the personalities of entrepreneurial team members with each other. This benefits the investors by increasing their understanding of how a start-up team will perform and behave in the long run. Additionally, the study indicates that the introduction of the formal team assessment tool reduces the impact that bias normally has on the evaluation of entrepreneurial teams. For the teams being evaluated, the most significant effect of the team assessment tool is found to be its ability to improve the group dynamics of entrepreneurial teams.

Problemområde och bakgrund: Sjuksköterskan har en arbetsledande funktion i slutenvårdsmiljön och samverkar i team och verkar för en personcentrerad och evidensbaserad omvårdnad. Studier visar att omvårdnad av individer med Emotionellt instabilt personlighetssyndrom (EIPS) på en slutenvårdsavdelning är en utmaning som kräver teamarbete och ett tydligt ledarskap. Sjuksköterskans ledarskap i relation till omvårdnad av individer med EIPS är därför ett område som är viktigt att fortsätta utforska.Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att leda omvårdnadsarbetet av individer med EIPS på slutenvårdsavdelning.Metod: En kvalitativ intervjustudie baserad på 10 semistrukturerade intervjuer. Det insamlade materialet analyserades med inspiration av en manifest innehållsanalys.Resultat: Resultatet omfattar huvudkategorierna Ett gott ledarskap kräver goda förutsättningar Anpassning, Känna stort ansvar och Bromsande faktorer. Slutsats: För att kunna leda omvårdnaden av individer med EIPS krävs ramverk som kan individanpassas, ett bra samarbete samt ett flexibelt ledarskap. Sjuksköterskan behöver handledning och stöd i sin arbetsledande roll av de här patienterna. Background: The nurse has a work-leading function in the inpatient care which includes managing the team and striving for a person-centered and evidence-based care. Studies show that caring for individuals with Borderline personality disorder (BPD) in an inpatient healthcare unit is a challenge that requires teamwork and a direct leadership. Nursing leadership in relation to caring for individuals with BPD is therefore an area of importance of further research. Aim: The aim was to investigate the nurses' experience of leading the nursing care of individuals with BPD in the inpatient care unit.method: A qualitative interview study was conducted based on 10 semistructured interviews. The collected material was analyzed and inspired by manifest content analysis. Result: Results include the main categories Adaptation, Good leadership requires good conditions, Great responsibility and Hindering factors. Conclusion: In order to be able to manage the care of individuals with BPD, a framework is needed that can be personalized, together with a good team cooperation and flexible leadership. The nurse needs guidance and support in her work-leading function of this type of patients.

ProblemformuleringTidigare forskning visar att revisionsteam överträffar prestationen av en enskild revisor. Forskningen fokuserar dock i huvudsak på rollstruktur i form av egenskaper och kompetenser på individnivå och sätter detta i relation till vilken påverkan det har på revisionskvalitet. Studier som istället utgår från sammansättning av revisionsteam och revisorsmedarbetares upplevelser av teamsammansättning är mer ovanliga. För att bidra till forskningen avser vi, med utgångspunkt i perspektiven sammansättning av medlemmar som redan finns tillgängliga på revisionsbyrån och rekrytering av nya medlemmar som ska ingå i framtida revisionsteam, öka förståelsen för hur sammansättning av revisionsteam upplevs av revisorsmedarbetare på olika revisionsbyråer. Syfte Syftet med studien är att öka förståelsen för revisionsmedarbetares upplevelser av sammansättning av revisionsteam på olika revisionsbyråer. Metod Studien är kvalitativ och antar en deduktiv ansats med induktiva inslag. Semistrukturerade intervjuer används som metod för datainsamling. Som ett komplement till semistrukturerade intervjuer har även en dokumentinsamling i form av annonser tillämpats. Slutsats Studien visar att det finns vissa skillnader mellan olika byråer dels vad gäller rekrytering av nya medlemmar som ska ingå i framtida revisionsteam men även sammansättning av medlemmar som redan finns tillgängliga på byrån. Den tydligaste skillnaden mellan byråerna är upplevelsen av hur diversifierad byrån är sett till rekrytering till byrån men även när det gäller sammansättning av olika revisionsteamen. Studien visar även på tydliga likheter mellan olika revisionsbyråer framförallt förmågan att etablera och utveckla kundrelationer samt samarbetsförmåga. Byråernas interna metodik om vinstintresse har en starkare påverkan jämfört med professionens metodik som främst syftar till att leverera en hög kvalitet på de tjänster som omfattas av professionen. Slutsats Studien visar att det finns vissa skillnader mellan olika byråer dels vad gäller rekrytering av nya medlemmar som ska ingå i framtida revisionsteam men även sammansättning av medlemmar som redan finns tillgängliga på byrån. Den tydligaste skillnaden mellan byråerna är upplevelsen av hur diversifierad byrån är sett till rekrytering till byrån men även när det gäller sammansättning av olika revisionsteamen. Studien visar även på tydliga likheter mellan olika revisionsbyråer framförallt förmågan att etablera och utveckla kundrelationer samt samarbetsförmåga. Byråernas interna metodik om vinstintresse har en starkare påverkan jämfört med professionens metodik som främst syftar till att leverera en hög kvalitet på de tjänster som omfattas av professionen. Problem Previous research shows that audit teams outperform the performance of an individual auditor. Research, however, mainly focuses on role structure in terms of individual skills and competencies. Studies based on the composition of audit teams and the team members’ experience of team composition is more unusual. In order to contribute to the research we intend to increase the understanding, based on the two perspectives, composition of members already employed at the audit firm and the recruitment of new members to be included in future audit teams, of how composition of audit teams are experienced by audit coworkers at various audit agencies. Aim The aim of the study is to increase the understanding of audit coworkers’ experiences of audit team composition at various audit agencies. Method The study is qualitative and assumes a deductive approach with inductive elements. Semi-structured interviews are used as method for data collection. As a complement to semi-structured interviews, a document collection in the form of ads have been applied. Conclusion This study shows that there are some differences between different agencies, partly as regards the recruitment of members to be included in future audit teams, but also the composition of members already available at the agency. The clearest difference between the agencies is the experience of how diversified the agency is regarding recruitment but also the composition of audit team. The study also shows clear similarities between different audit agencies, in particular the ability to establish and develop customer relationships, as well as collaborative skills. The agencies' internal methodology of profitability has a stronger impact than the profession's methodology that mainly aims to deliver a high quality of the services covered by the profession.

Studiens syfte är att lyfta fram och analysera hur rektorer kan uppfatta studie- och yrkesvägledares kompetens och profession i arbeten kring elevhälsoteamet i grundskolans senare år. Vårt mål med studien är att undersöka hur studie- och yrkesvägledares roll kan få mer status och bli mer stabil om studie- och yrkesvägledare har samma villkor som de övriga professionerna i elevhälsoteamet. Frågorna vi utgått från är: Hur kan rektor uppfatta innehållet i studie- och yrkesvägledarens profession? och Hur kan rektor synliggöra studie- och yrkesvägledarens yrkeskompetens i elevhälsoteamet? Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie och använde oss av semistrukturerade intervjuer som metod för att samla in data. Våra respondenter som vi intervjuade valdes ut genom ett bekvämlighetsurval. Resultatet vi kom fram till är att rektorer tycker det är av stor vikt att ha en studie- och yrkesvägledare på skolan. Respondenterna ansåg att studie- och yrkesvägledares viktigaste uppdrag är att ge elever och föräldrar gymnasieinformation samt att ordna prao. Ett elevhälsoteam bör arbeta mot samma mål och respondenterna ansåg att studie- och yrkesvägledare har en naturlig roll i elevhälsoteamet. Samtliga respondenter ansåg att rektor har en avgörande betydelse för studie- och yrkesvägledarens deltagande i elevhälsoteamet.

Syftet med vår studie är att jämföra och undersöka två team gällande vilka faktorer som kan påverka deras prestationsförmåga i arbetet utifrån fyra centrala områden: kommunikation & konflikter, grupputveckling, ledarskap och motivation. Denna studie undersöker två projektteam med likvärdiga arbetsuppgifter för att beskriva deras upplevelse inom dessa områden. Det teoretiska material som lyfts fram i uppsatsen berör relevanta teorier som utökar kunskapen gällande kommunikation & konflikter, varierade grupputvecklingsteorier, situationsanpassat ledarskap och Self-Determination Theory. Det empiriska materialet består av sex kvalitativa intervjuer med teammedlemmar i två separata projektteam samt en informantintervju med VD:n på ett IT- & konsultföretag i Stockholmsområdet. I studien har vi beskrivit vilka faktorer som leder en hög prestationsförmåga samt presenterat hur väl de två teamen uppfyller Bucholz & Roth (1987) åtta kännetecken för högpresterande team. I resultatet presenteras utifrån de fyra områden vi har undersökt vilka likheter och skillnader som teamen upplever utifrån deras varierande förutsättningar inom områdena. För att sedan utifrån teamens egna upplevelse om att vara högpresterande bekräftas genom att de uppfyller Bucholz & Roth (1987) åtta känntecken för högpresterande team.

Bakgrund I begreppet arbetsmiljö ingår de fysiska, psykiska och sociala upplevelser som en individ har i sitt arbete. Distriktssköterskans arbetsplats kan vara stressig på flera sätt vilket kan påverka den psykosociala arbetsmiljön negativt. Tillfredsställelse och motivation i arbetslivet är grundläggande för god psykosocial arbetsmiljö och för en individs goda hälsa. Syfte Att undersöka distriktsköterskors erfarenheter av psykosocial arbetsmiljö i primärvården. Metod Föreliggande studie har genomförts som en kvantitativ enkätstudie med deskriptiv design. Resultat 55,5 procent av informanterna upplevde stress i sitt arbete men ansåg ändå att de har rimligt med tid avsatt till patienterna. Informanterna hade övervägande goda erfarenheter av sociala relationer/samspel på arbetsplatserna, dock visade det sig att två informanter hade tydliga erfarenheter av utanförskap och hade känt sig utfrysta. Resultatet visade att informanterna sammantaget kände sig glada, förnöjda och att de är nöjda med sin arbetsmiljö över lag. Konklusion Författarna till föreliggande studie befarar att stressen som distriktssköterskor utsätts för i sitt yrke påverkar den psykosociala arbetsmiljön negativt. Effekten av detta torde vara att grunden i distriktssköterskans profession, det vill säga kärnkompetenserna och ICN:s etiska kod, blir svåra att bevara och detta kan i slutändan påverka patientsäkerheten negativt. Background The term work environment includes physical, mental and social experiences that an individual has in his work. The district nurse's workplace may be stressful in several ways, which may adversely affect the psychosocial work environment. Satisfaction and motivation in working life is fundamental to a good psychosocial work environment and for an individual's good health. Aim To investigate district nurses' experiences of psychosocial work environment in primary health care. Method The survey has been conducted as a quantitative survey with descriptive design. Results 55.5 percent of the informants experienced stress in their work, they felt that they had reasonable time allocated to patients. The informants had predominantly good experiences of social relations / interaction at the workplace, however, it appeared that three informants had clear experiences of exclusion and had felt unfitted. The result showed that the informants overall felt happiness, satisfaction and were satisfied with their working environment overall. Conclusion The authors of the present study fear that the stress posed by district nurses in their occupation adversely affects the psychosocial work environment. The effect of this could be that the foundation of the district nurse's profession, core competencies and ICN's code of ethics, becomes difficult to preserve and this can ultimately affect patient safety.

Bakgrund: Effektiv kommunikation inom teamet är avgörande för effektiv och säker vård. Sjuksköterskan ska skapa dialog inom teamet genom respekt, vara lyhörd och empatisk. Akutenheter är en kontext med hög stress vilket inverkar på kommunikationen. Kommunikation är en av de svåraste utmaningarna för nyutexaminerade allmänsjuksköterskor vilket inverkar på patientsäkerheten. Syfte: Syftet var att beskriva nyutexaminerade allmänsjuksköterskors erfarenhet av kommunikation inom teamet i akutsjukvård. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med åtta semi-strukturerade intervjuer som analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i kategorierna; Kommunikationens utveckling, Betydelsen av ett öppet arbetsklimat, Kommunikationens viktiga komponenter och När kommunikationen brister. Genom att växa in i rollen som sjuksköterska beskrev de nyutexaminerade allmänsjuksköterskorna att kommunikationen inom teamet i akutsjukvård utvecklades. Ett öppet arbetsklimat bidrog ytterligare till denna utveckling. Kommunikationen inom teamet i akutsjukvård bestod av flera viktiga komponenter enligt de nyutexaminerade allmänsjuksköterskornas erfarenheter. Bristande kommunikation inom teamet i akutsjukvård var något de nyutexaminerade allmänsjuksköterskorna erfarit. Stress var bland annat en faktor som ledde till bristfällig kommunikation. Slutsatser: De nyutexaminerade allmänsjuksköterskornas erfarenheter av kommunikation inom teamet i akutsjukvård är många. Erfarenheterna kan vara anledningen till varför det är en svår utmaning. För att möjliggöra för och förbättra patientsäkerheten och arbetsklimatet är alla dessa erfarenheter viktiga att beakta.

Bakgrund: Legitimerade sjuksköterskor har i sin yrkesroll ansvar för ledarskapet i omvårdnadsarbetet. Teamarbete har blivit en alltmer populär och etablerad arbetsform där ledarskapet är av stor vikt. Det handlar om att kunna leda, prioritera och samordna omvårdnadsarbetet utifrån patientens behov och sina medarbetares kompetenser, vilket ger en förutsättning för en god och säker vård. Syfte: Att identifiera faktorer som inverkar på sjuksköterskors ledarroll i omvårdnadsarbetet. Metod: En allmän litteraturöversikt, där artiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats har granskats och analyserats. Likheter och skillnader har jämförts och sammanställts i resultatdelen. Resultat: Resultatet visade på aspekter som påverkar sjuksköterskor i sin ledarroll som sedan avspeglas i olika kategorier. De kategorier som framkom var brister i yrkeserfarenhet och kunskap, effektiva kommunikationsstrategier samt stöd och samarbete. Slutsats: Det är av vikt att sjuksköterskors ledarroll identifieras. Dels för att det inte ska förekomma några otydliga krav och att inga oklara arbetsuppgifter ska uppstå, som leder till otrygghet i omvårdnadsarbetet. En ökad kompetens ger sjuksköterskor en större självkänsla att våga agera i svåra situationer.

Denna fallstudie som utförts på energibolaget Öresundskraft AB undersöker sambandet mellan effektivisering av arbetsgrupper och företagsprestationer. En nyckeltalsanalys, en korrelationsanalys och en intervjustudie gjordes på Öresundskraft, tillsammans med en jämförelse med andra energibolag. När Öresundskrafts arbetsgrupper blev effektivare ökade lönsamheten på kort sikt, de fick fler och nöjdare kunder, kostnaderna minskade och personalen blev effektivare och mer välmående. Dessutom ökade flexibiliteten och öppenheten för förändring, en aspekt som är särskilt relevant för företag eller branscher som står inför förändring. Resultat från denna studie kan användas av företag som vill förbättra den interna effektiviteten och öka sina prestationer. This case study at the energy company Öresundskraft AB studies the relationship between group efficiency and business performance. An analyzation of key performance indicators, a correlation study and interviews was conducted at Öresundskraft, as well as a comparision to other energy companies. As the teams became more efficient, Öresundskraft’s short time profitability increased, they got more customers and the customers became more satisfied, Öresundskraft also increased internal efficiency and decreased expenses. The employees became happier, more flexible and more open to changes, which is relevant especially to companies that face an instable future. The results from this study are useful to companies that want to improve their internal efficiency and increase their performance.

Denna studie undersöker ledarskapets betydelse för arbetsgrupper inom fältet boendestöd för personer med neuropsykiatrisk funktionsvariation, med fokus på det relationella ledarskapet och utifrån en socialkonstruktivistisk teori. Varför och hur ledare får komplexa verksamheter att fungera väl och med god kvalitet, för både brukare och personal, är frågor som legat till grund för arbetet. Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer med fem boendestödjare och fem chefer, verksamma i fyra olika verksamheter. Resultatet visar att boendestödjarna och cheferna har en samsyn om att god kommunikation inom verksamheten och gemensam målbild kan förbättra stödinsatserna, men att dessa förutsättningar inte alltid finns. Resultatet belyses med hjälp av Karaseks och Theorells teori om krav-kontroll-stöd. I diskussionen jämförs chefernas och boendestödjarnas perspektiv på det relativa ledarskapet och huruvida resultatet indikerar samband mellan faktorer som kommunikation, motivation och trivsel för boendestödjare och chefer. Faktorer som påverkar om man vill vara kvar i boendestödjaryrket diskuteras också, samt att studien inte kan belägga ovan nämnda samband, men uppmanar till vidare forskning på området. This study examines the importance of leadership for working groups in the field of housing support for people with neuropsychiatric disabilities, focusing on relational leadership. Issues such as how and when leaders get a complex structure to work well and with good quality, for both users and staff, are issues that are the basis for the work. The study is qualitative and based on interviews with five housing assistants and five managers, active in four different activities. The results shows that the residents and managers have the consensus that good communication within the issues of work and common target image can improve support efforts, but this is not always done. The result is illustrated by Karaseks and Theorell's theory of demand-control-support. The discussion section compares the perspectives of leaders and housing supporters on the importance of relative leadership and that the outcome indicates relationships between factors such as communication, motivation and well-being for housing supporters and managers. Factors that affect if you want to stay in the housing support profession are also discussed, and that the study can not cover the above-mentioned relationship, but calls for further research in the field.

INLEDNING Vårdplaneringar kräver ett entydigt och nyanserat språk för att identifiera patienternas förmåga och insatsbehov gällande aktiviteter i det dagliga livet (ADL). Studiens utgångspunkt är KASAM, människans behov av sammanhang, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i sitt dagliga liv. SYFTE Att belysa och validera ADL-terminologin inom sjukvård och rehabilitering. METOD Uppsatsen är en kvalitativ och kvantitativ studie med en deduktiv ansats. ADL-verktyget Rainbow användes som mall. Materialet har insamlats genom enkäter och fokusgruppsintervjuer. Biståndshandläggare och arbetsterapeuter har intervjuats. Studien beskriver även hur en grupp seniorer, utan relation till eller erfarenhet av vård eller vårdplanering, tolkade terminologin och synonymerna. Intervjuerna behandlade följande teman: ADL-terminologi, synonymer, uppfattningar samt kategorisering utifrån en hierarkisk ordning. RESULTAT Nuvarande terminologi och tillvägagångssätt kan innebära att patienterna och deras anhöriga upplever otrygghet angående teamets planerade insatser. Studiens resultat visar att sjukvårdens team och patienter kan dela och använda ett gemensamt språk. SLUTSATS Språket är nyckeln till att förstå sammanhang. KASAM som ledstjärna i språket skapar en värdegrund för vad som har överenskommits och kvalitetssäkrar patienternas vård- och rehabiliteringsinsatser. INTRODUCTION Healthcare planning require an unambiguous and varied language to identify patient´s ability and effort needs regarding activities of daily living (ADL). The study's starting point is KASAM, the human need for coherence, comprehensibility, manageability and meaningfulness in their daily lives. AIM To highlight and validate ADL terminology of medical care and rehabilitation. METHODOLOGY The thesis is a combined, descriptive study with a deductive approach. ADL Rainbow tool was used as a template. The material was collected through questionnaires and focus group interviews. Care managers and occupational therapists were interviewed. The study also describes how a group of seniors, without relation to or experience of care or care planning, interpreted the terminology and synonyms. The interviews covered the following themes: ADL terminology, synonyms, views and categorization based on a hierarchical order. RESULTS Current terminology and approach could mean that the patients and their relatives could feel insecure regarding the team's planned interventions. The study results show that the medical team and patients can share and use a common language. CONCLUSION Language is the key to understanding the context. KASAM as a guiding-star in language, creates a value base for what has been agreed and ensures quality assures patient´s care and rehabilitation efforts.

Intresset för projekt som organiseringsform har kraftigt ökat de senaste decennierna. Trots dess popularitet misslyckas fortfarande många projekt. Tidigare forskning har lagt stort fokus på verktyg och projekt som tydligt avgränsade enheter. Bredare empirisk bas och fler teoretiska perspektiv är nödvändigt för att öka förståelsen kring projekt som fenomen. Studiens syfte är att utifrån ett projektledarperspektiv förstå förutsättningarna organisationer ger projekt, projektledare och team. Vidare ämnar studien förstå hur dysfunktioner inom team manifesteras och hur de hanteras. Studien är genomförd genom en kvalitativ ansats. Empiri har samlats in genom sex stycken semistrukturerade intervjuer från fem olika organisationer och branscher. Alla respondenter är projektledare med minst fem års erfarenhet av att leda ITprojekt. En genomgång av tidigare forskning och artikeldatabaser ligger till grund för den teoretiska referensramen och analysen. Teorier och begrepp som används i teoriavsnittet är Tillfällig och permanent organisering, Projektlivscykeln, Projekttriangeln och Team. Studien visar att tydlighet i olika former som kravspecifikation, förankring, målsättningar, kommunikation och kontrakt är en förutsättning som organisationen ger projekt, projektledare och team. Utöver tydlighet är en annan förutsättning från organisationen att allokera resurser, vilket leder till problem och dysfunktioner som splittrade grupper, ökad komplexitet, urholkning av resurser, brist på kvalitet och tillit inom team som projektledare får hantera. Genom att skydda team från utomstående intressenter, skapa bra sammanhållning och forum för kommunikation, försöker projektledare ge goda förutsättningar för team att genomföra projekt. The popularity for project as a way of organizing has dramatically increased the last decades. Despite it’s popularity a lot of projects still fail. Earlier research has focused on tools and projects as an isolated entity. More empirical data and theoretical views are necessary to increase the understanding about project as a phenomenon. The purpose of this study is to examine from the project managers point of view, what conditions project, project managers and teams get from the organization. Furthermore, the study aims to understand how dysfunctions in team manifest and how they are handled. The study is based on a qualitative approach. Data has been gathered using sex semi-structured interviews in five different organizations and industries. All respondents are project managers with at least five years of experience managing IT-projects. A review of earlier research and databases with articles was the foundation on what the theory and analysis is based upon. Theories and concepts that’s been used are: Temporary and permanent organization, Project lifecycle, the project triangle and Team The study shows that clarification in different forms, like project specification, goals, anchoring, communication and contracts, is a condition that the organization gives project, project managers and teams. Another condition from the organization is the allocation of resources, which creates problems and dysfunctions like fragmented groups, increased complexity, erosion of resources, lack of quality and trust within teams, and then becomes the project manager responsibility to manage. By protecting team from external stakeholders, create good cohesion and forums of communication, project managers tries to give good conditions to the team to finish the project.

Under de senaste fem åren rapporterades årligen över 2000 intrahospitala hjärtstopp till det nationella hjärtstoppsregistret. När ett hjärtstopp sker vid det mindre akutsjukhuset i södra Sverige tillkallas ett larmteam för att utgöra en kvalitetshöjande resurs. Vid ett hjärtstopp krävs att personalen i larmteamet kan samarbeta eftersom en del arbetsuppgifter måste utföras parallellt för att minimera tiden för adekvat behandling. I dagsläget består utbildningen av sedvanlig träning i hjärtlungräddning vilket medför att ingen samträning sker mellan de olika specialiteterna och yrkesgrupperna i larmteamet. Studier visar att underprestering av icke-tekniska färdigheter, däribland kommunikation, kan utgöra ett hinder för ett lyckat teamarbete. Aktuella HLR-riktlinjer påpekar att vikt bör läggas vid att stärka teamet och att använda sig av kommunikationsmodeller. Studiens syfte var att belysa larmteamets upplevelse av kommunikation under behandlingen av ett hjärtstopp. Som metod för studien valdes en kvalitativ metod med induktiv ansats. Studiedesignen utgjordes av en deskriptiv design med 13 semi-strukturerade intervjuer med personal från larmteamet som valdes ut genom ett ändamålsenligt urval. Efter datainsamlingen analyserades materialet förutsättningslöst med hjälp av innehållsanalys där meningsenheter valdes ut, vilket i sin tur bildade kategorier. De kategorier som bildades var Reflektioner om kommunikation i larmteamet, Larmteamets roller kan inverka på kommunikationen och Erfarenhet förbättrar kommunikationen och resultatet visade att personalen i larmteamet generellt sett upplever kommunikationen under hjärtstoppslarmen som god, men att det varierar från tillfälle till tillfälle. Det framkom även attribut som underlättar kommunikationen samt att informanterna påtalade vikten av att kommunikationen fungerar genom hela vårdkedjan. De beskrev också hur viktigt det var med tydliga roller inom larmteamet. Det visade sig råda en viss otydlighet kring vem som egentligen är teamledare under hjärtstoppslarmen i flertalet fall, även om medicinjouren formellt sett är tilldelad denna roll. Flertalet av informanterna upplevde att denna yrkesgrupp borde ta ett större ansvar i dessa sammanhang. Däremot upplevde medicinläkarna en osäkerhet i att leda kommunikationen när man är mindre erfaren. Även övriga informanter upplevde att tidigare erfarenhet från deltagande i larmteamet i samband med hjärtstopp underlättar arbetet och ger en rak och enkel kommunikation. Utifrån resultatet drogs slutsatsen att teamträning och träning i klinisk miljö bör införas, samt att mer stöd och utbildning bör ges till teamledaren. Dessutom bör mer fokus läggas på att öka medvetenheten om kommunikation och icke-tekniska färdigheter genom att implementera kommunikations- och teamträningsmodeller i HLR-träningen. Over 2000 intra-hospital cardiac arrest events per year were reported to the Swedish national heart and lung resuscitation registry over the last five years. When a cardiac arrest occurs at the General Emergency Hospital in southern Sweden the hospital emergency team is alerted, to increase the quality of care among the attending personnel. During a cardiac arrest situation it is necessary that the emergency team collaborates, since certain tasks must be performed simultaneously to optimize given treatment. Current CPR-training consists of practical skill training, mostly performed without assembling members from the specialties represented in the hospital emergency team, hence no team training is performed. Previous studies show that several non-technical skills, including communication between the emergency team members, can be an obstacle for successful treatment in a cardiac arrest situation. Current CPR-guidelines recommend that attention should be given to the use of certain communication models to optimize the CPR situation. The aim of this study was to illuminate the emergency team's experience of communication during a cardiac arrest treatment situation. A qualitative method with inductive approach was used to perform the study. The study consisted of 13 semi-structured interviews with staff from the emergency team that were elected through a purposive sampling. The collected data was unconditionally analysed, by content analysis where meaning units were depicted, which formed the categories Reflections on communication in the emergency team, Emergency team roles can affect communication and Experience improves communication. The results showed that the staff in the emergency team generally experienced the communication during a cardiac arrest situation as good, but with variation from one situation to another. Further, attributes were revealed which facilitates communication, and that the respondents pointed out the importance that the communication functions throughout the entire chain of care. They also described the importance with clear roles within the emergency team, however, it turned out to be some ambiguity about who has the role as the team leader during a cardiac arrest situation, despite the formal assignment to one of the professional groups. The majority of respondents felt that the attending physician at the emergency ward more firmly should take the command and step forward in the cardiac arrest situation. However, the attending physician at the emergency ward experienced that it is not always easy to manage the communication properly when less experienced in these circumstances. Yet other informants felt that an experienced emergency team, facilitates teamwork and allows for a straightforward and precise communication. Based on these results it was concluded that team training and training in a daily clinical environment should be introduced, as well as providing more support and training for the team leader. In addition, more focus should be placed on the awareness of communication and non-technical skills by implementing specific communication and team training models.

Förväntat kunskapsbidrag:Tidigare forskning kring elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete är begränsad. Skollagen (SFS 2010:800) skriver fram detta arbete som elevhälsans främsta uppdrag, varför det är intressant att studera huruvida detta återspeglas i elevhälsoteamets gemensamma verksamhet.Syfte och frågeställningar:Studien har för avsikt att utreda hur arbetet med förebyggande och hälsofrämjande arbete/insatser kommer till uttryck vid elevhälsomöten och elevhälsoteamens gemensamma arbete genom att undersöka verksamheten i en gymnasieskola.Teori:Systemteori (Öquist, 2014) används för att förstå hur olika faktorer får konsekvenser för elevhälsoteamets arbete i relation till förebyggande och hälsofrämjande arbete. Tidigare forskning kring tvärprofessionellt samarbete samt förutsättningar för förebyggande och hälsofrämjande arbete, i både skolans kontext samt i vården, presenteras.Metod:Triangulering har använts för att belysa fenomenet ur olika perspektiv. Observationer av två EHT-möten, intervjuer med fem elevhälsopersonal samt det lokala styrdokumentet för elevhälsans arbete vid den studerade skolan utgör studiens empiri. Empirin tolkas med hermeneutisk-fenomenologisk ansats (Bryman, 2011).Resultat:Studien visar att förebyggande och hälsofrämjande arbete får stå tillbaka vid EHT-möten till förmån för enskilda individärenden av åtgärdande karaktär. Studien visar att otydliga lokala styrdokument, bristande samsyn kring mötenas syfte och struktur samt ledarskapet vid mötena får avgörande konsekvenser för avsaknaden av det förebyggande och hälsofrämjande arbetet i mötesforumet.Specialpedagogiska implikationer:Specialpedagogen, om än inte given aktör i elevhälsoteamet utifrån gällande lagstiftning (SFS 2010:800), är genom sin utbildning förberedd att kartlägga och analysera skolverksamheten på organisations-, grupp- och individnivå, en kvalificerad samtalspartner och som utbildad lagarbetare väl förberedd att vara del av elevhälsoteamets förebyggande och hälsofrämjande arbete.

The focus of this study is based on a web development team working within the confines of a Swedish authority. It has been recognized that web development teams are struggling to cooperate and work in high capacity efficiency, mostly due to the nature of the multifarious tasks at hand and their lack of understanding of each respective roles within the team. In lieu of this major downfall, establishing a mental model faceted way of thinking and working may improve effectiveness, communication and collaboration amongst all members of a functioning team. A shared mental model is developed through four stages of cognitive processes; knowing, learning, understanding and executing. The purpose of this study is to examine and show an example of how shared mental models can be developed in an existing web development team. By analyzing two workshop practices, this study aims to answer the following questions: How can workshop practices “visualizing user stories” as well as facilitating “design studio sessions” be used to establish common understanding within the web development team? How can four stages of cognitive processes (knowing, learning, understanding and executing) for developing shared mental models be understood? Participant observation and interviews are among research methods used. The ‘Shared Mental Model’ by Cannon-Bowers et al. (1993) is the primary theoretical framework used here. The results of this study indicate how workshop practices such as visualizing user stories well as conducting design studio sessions contribute to a common understanding due to increased social interaction among team members. The results also indicate that the web development team has been unable to process and exchange relevant information with each other during the initial stages of learning and development due to the lack of team building activities. This, in return affects further development of the shared mental model in the following steps. I denna studie undersöks en svensk myndighets webbutvecklingsteam som i dag arbetar med att göra om myndighetens webbsida vilket inkluderar framtagning av nya gränssnitt och funktioner. I många fall har det visat sig att system- och webbutvecklingsteam har problem med att förhandla fram en gemensam förståelse. Dels på grund av de olika roller som ingår i ett team men även på grund av arbetsuppgifternas komplexitet och struktur. Svårigheter med att kommunicera, koordinera och samarbeta effektivt upplevs vara centralt i system- och webbutvecklingsprojekt. Att utveckla en gemensam förståelse tillika delade mentala modeller (hädanefter DMM, eng. Shared Mental Models) för lag- och uppgiftsarbetet kan förenkla kommunikation, koordination och samarbete inom ett team. Syftet med denna studie är därmed att illustrera ett exempel på hur DMM skulle kunna utvecklas inom ett webbutvecklingsteam. Webbutvecklingsteamet studeras och analyseras utifrån fyra steg av kognitiva processer (vetande, lärande, förståelse och verkställande) som demonstrerar hur DMM utvecklas steg för steg. Uppsatsen ämnar därmed att besvara följande frågor: Hur kan workshoppraktikerna ”visualisering av användarresa” och ”designstudio” bidra till etableringen av den gemensamma förståelsen inom myndighetens webbutvecklingsteam? Hur kan webbutvecklingsteamet förstås utifrån de fyra stegen av kognitiva processer; vetande, lärande, förståelse och verkställande om hur DMM utvecklas? Studien rymmer inom ramen för en fallstudie där deltagande observationer och intervjuer har nyttjats som metoder för insamling av empiriskt material. Teorin om DMM av Cannon-Bowers et al. (1993) är studiens primära teoretiska utgångspunkt. Sammanfattningsvis har studien lett fram till att de två workshoppraktikerna – visualisering av användarresa och designstudio – har bidragit till etablering av den gemensamma förståelsen i det stora hela genom social interaktion. Vidare har studiens resultat visat att webbutvecklingsteamet brister i vetandefasen eftersom teamet inte har utbyt relevant information om sig själva genom team building aktiviteter. Detta påverkar sedermera vidareutvecklingen av DMM i nästkommande steg.

Bakgrund: Palliativ sedering avser en avsiktlig sänkning av medvetandegraden hos en patient som befinner sig i livets slutskede och har outhärdliga symtom. Behandlingen ges av ett multiprofessionellt team där sjuksköterskornas uppgift är att iordningställa och administrera ordinerade läkemedel samt utvärdera effekt och upplevelse av behandlingen. Förutom de praktiska kraven som ställs på sjuksköterskorna medför palliativ sedering även krav på förmåga till reflektion och kritiskt såväl som etiskt tänkande. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av palliativ sedering. Metod: En litteraturöversikt genomfördes och tio vetenskapliga artiklar valdes ut till analys efter litteratursökningar i databaserna CINAHL Complete och PubMed. Resultat: Tre teman med underteman identifierades. God palliativ vård inkluderade att ge palliativ sedering för att erbjuda patient, närstående och personal ett fridfullt avslut och för att uppfylla patientens önskningar. Palliativ sedering och eutanasi kunde vara svåra att skilja från varandra och sjuksköterskorna hade en känsla av att palliativ sedering påskyndande patientens död. Att arbeta i team var en viktig faktor för hur sjuksköterskor upplevde arbetet med palliativ sedering. Det underlättade om beslut om sedering togs gemensamt och olika former av stöd från teamet var betydelsefullt för sjuksköterskor under arbetet med palliativ sedering. Diskussion: Resultaten diskuterades utifrån Jean Watsons omvårdnadsteori om mänsklig omsorg och tre av hennes caritasprocesser Ett kärleksfullt och omsorgsfullt sinnelag, Utrymme för känslor och Hjälpsamma och tillitsfulla omsorgsrelationer. Background: Palliative sedation refers to an intentional lowering of consciousness of a patient in the end of life who is suffering from unbearable symptoms. The care is performed by a multi-professional team where the nurses’ duties are to prepare, administer and evaluate prescribed pharmaceuticals. In addition to the practical skills required by the nurses, this treatment also requires ability to reflect as well as critical and ethical thinking. Aim: The aim of this literature review was to explore nurses’ experiences of palliative sedation. Method: A literature review was conducted and ten scientific articles were chosen for analysis. Literature searches were made in the databases CINAHL Complete and PubMed. Results: Three themes with subthemes were identified. Good palliative care included giving palliative sedation to offer patients, families and the staff a peaceful ending and to meet the patient’s wishes. Palliative sedation and euthanasia could be difficult to separate and there was a sense that palliative sedation hastened the patient’s death. Teamwork was an important factor for how nurses experienced working with palliative sedation. It was easier if the decision to sedate was taken jointly and support within the team was meaningful to nurses during their work with palliative sedation. Discussion: The results were discussed in relation to Jean Watson’s Theory of Human Caring and the three caritas processes The practice of loving kindness and equanimity, Promotion and acceptance of the expression of positive and negative feelings and Developing and sustaining a helping-trusting caring relationship.

Idag byggs många system som består av svårlästa kodbaser med låg förvaltningsbarhet. En anledning till detta är att utvecklarna av systemet har olika bakgrund och kunskap i hur de skriver kod. Att skriva sin kod på helt skilda sätt är något som kan skapa problem i takt med att system blir större och allt mer komplexa. Nethouse i Borlänge har sedan 2015 arbetat med förvaltningsuppdraget TRAP (Transportstyrelsens Administrativa Processystem) där en problematiskt förvaltning upplevts i och med att systemet är uppbyggt med hjälp av olika tekniker. Tekniken i TRAP ska lyftas och målet med detta är att skapa en mer lättläst och förvaltningsbar kodbas jämfört med hur TRAP ser ut idag. För att uppnå detta är planen att i teamet etablera ett gemensamt tankesätt som grundas i de riktlinjer som Clean code förespråkar. Studien syftar till att beskriva hur ett team arbetar med etableringen av ett gemensamt tankesätt som grundas i Clean Codes riktlinjer samt faktorer som anses vara viktiga att beakta. För att uppnå syftet användes två frågeställningar:  Hur arbetar teamet med etableringen av det gemensamma tankesättet idag?  Vilka faktorer kan anses som viktiga att beakta när ett nytt gemensamt tankesätt ska etableras? En fallstudie utfördes med intervjuer och enkäter som datainsamlingsmetoder för att ha möjlighet att besvara frågeställningen. Resultatet från studien visar att teamet på Nethouse använder sig av par- och mobprogrammering samt i enstaka fall kodgranskning för att etablera det gemensamma tankesättet. Resultatet beskriver även fyra faktorer som är viktiga att beakta när ett gemensamt tankesätt som grundas i Clean codes riktlinjer ska etableras. De fyra faktorerna är ömsesidigt förtroende, ömsesidighet kring det arbete som utförs, tvåvägskommunikation och tillvägagångssätt. Many of todays systems are made of code bases with low readability which leads to low maintainability. One reason to this is that developers of the system have different experience and knowledge in how to write code. When code is written in totally different ways it can create problems as the system grows and becomes more complex. Since 2015, Nethouse in Borlänge has managed a system called TRAP (Transportstyrelsens Administrative Process System). TRAP is built with different techniques and during the maintainability process a lot of problems has occured because of that. The technique in TRAP is about to be lifted and by doing this one part of the goal is to create a code base which is more easy to read and maintain compared to todays code base. To achieve this goal the plan is to establish a common mindset in the team. A common mindset which is based in a set of guidelines called Clean code. The purpose of this study is to describe how a team is working to establish a common mindset based in the guidelines of Clean code and to describe important factors to consider in this situation. Two research questions was used to achieve the purpose of this study:  How is the team working today to establish a common mindset?  Which factors can be considered as important when a common mindset is about to establish? A case study with the help of interviews and questionnaries was conducted to answer these two questions. The result shows that the team is using pair programming, mob programming and also code review to establish a common mindset. The result also shows that the four factors mutual trust, mutual performance monitoring, closed loop communication and method are more important to consider in this situation.