Search

Vid Högskolan i Skövde har ämnet folkhälsovetenskap utvecklats kraftigt de senaste två åren och förväntas fortsätta expandera som en strategisk satsning från lärosätet. Ämnets ambition är att erbjuda utbildningar med unik profil som ger studenterna god anställningsbarhet och rustar dem för både nuvarande och framtida hälsoutmaningar. I dagsläget erbjuder Högskolan i Skövde ett flertal utbildningsprogram i folkhälsovetenskap; det tvååriga Hälsocoachprogrammet, det treåriga kandidatprogrammet Folkhälsovetenskapligt program samt magisterprogrammet Folkhälsovetenskap: Smittskydd och vårdhygien. Det senare programmet är unikt i sitt slag, både i Sverige och Norden. Samtliga utbildningsprogram ges på distans med enstaka campusträffar. Artikeln belyser därför även utmaningar och möjligheter med denna undervisningsform och ger praktiska råd hur man kan åstadkomma god genomströmning i distansundervisning. Public Health at University of Skövde is expanding as a strategic effort by the University. The ambition is to provide unique public health education that gives students preparedness to work with current and future public health challenges. To date, University of Skövde offers three educational programmes in public health; the two-year Health Coach, the three-year Public Health Sciences Study Programme and the master’s programme in Public Health Science: Infection Prevention and Control. The latter is unique and one-of-a-kind in both Sweden and the Nordic countries. All educational programmes are given as distance education with a few gatherings on campus. The article therefore also highlights challenges and possibilities with distance education and provides advice on how to make students successfully progress through such educational programmes.

WHO:s skolelevsstudie (Health Behavior in School-aged Children (HBSC) Study) är internationellt en av de mest omfattande, långvariga och betydelsefulla undersökningarna om levnadsvanor bland skolungdomar. Undersökningen startade för drygt 30 år sedan och i detta nu deltar över 40 länder i Europa och Nordamerika. Nästa internationella datainsamling, som är den tionde i ordningen, genomförs år 2018. Nytt forskningsmaterial insamlas vart fjärde år. Forskare vid Jyväskylä universitets Forskningscenter för hälsofrämjande (Terveyden edistämisen tutkimuskeskus) ansvarar för WHO:s skolelevsstudie i Finland. För ungefär 20 år sedan började det givande samarbetet mellan Jyväskylä universitet och Samfundet Folkhälsan. Åren 1994, 1998, 2006 och 2014 har skilda datainsamlingar gjorts bland elever i svenskspråkiga skolor. WHO:s skolelevsstudie är till sitt forskningsgrepp en trendundersökning. Ju längre tidsperspektiv resultaten representerar, desto viktigare och intressantare blir en trendundersökning. Föreliggande rapport är den första i sitt slag att beskriva trender i upplevd hälsa, hälsobeteenden och skolupplevelser under de senaste 20 åren bland 11-, 13- och 15-åriga elever i svenskspråkiga skolor i Finland. Trendjämförelser med motsvarande resultat bland elever i finskspråkiga skolor har heller inte gjorts tidigare. Tidsperspektivet är imponerande, och resultaten är ytterst intressanta och viktiga då man överväger strategier och metoder att förbättra hälsa och välbefinnande bland ungdomar i skolåldern. Rapporten är speciellt viktig för det hälsofrämjandet arbetet i Svenskfinland – det är första gången man så här omfattande har kartlagt hälsa bland finlandssvenska ungdomar och gjort både en jämförelse mellan finlandssvenskar i olika regioner och samtidigt en jämförelse till finskspråkiga barn och ungdomar. Att färdigställa föreliggande rapport var möjligt genom att datainsamlingen i svenskspråkiga skolor kunde genomföras med hjälp av beviljade medel ur Anslaget för hälsofrämjande (Institutet för hälsa och välfärd, THL) och medel ur Utbildningsstyrelsens anslag, samt genom att Svenska kulturfonden beviljade understöd för bearbetning och analys av datamaterialet och skrivande av rapporten. Vårt varma tack för finansieringen. Analyser och rapportering har planerats och förverkligats av forskargrupper vid Folkhälsans forskningscentrum och Jyväskylä universitet. Vi vill tacka båda forskargrupperna, liksom Carola Ray och Åse Fagerlund som läst och kommenterat texten. Undersökningen kunde inte ha genomförts utan skolornas insatser, och vi vill rikta ett stort tack till alla deltagande skolor, rektorer och lärare. Ett särskilt varmt tack går till alla elever som så omsorgsfullt har besvarat frågeformulären.

Nordic School of Public Health NHV (NHV) varunder åren 1953-2014 en pionjär inom nordisk folkhälsovetenskaplig utbildning och forskning, vars verksamhet vilade på tre pelare; folkhälsovetenskap, det nordiska och det internationella. NHV hade Nordiska ministerrådet (NMR) som huvudman, och gick tidigare även under namnen Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap och Nordiska hälsovårdshögskolan. NHV finansierades av de nordiska länderna Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige. I juni 2013 fattade NMR beslutet att avveckla högskolan med motiveringen att utbildningar inom folkhälsovetenskap fanns vid universitet i hela Norden. Den 31 december 2014 upphörde NHV som akademisk institution. NHV hade som mål att skapa nordisk nytta och nordiskt mervärde genom att både perspektiv, deltagare och exempel inom utbildning och forskning framförallt var nordiska. NHV arbetade intensivt för nordiska samarbeten och nätverk. NHVs verksamhetsidé var att med Norden som bas skapa och sprida kunskap som främjar en godoch jämlik hälsa. Flera utvärderingar och utredningar visade på NHVs starka roll på det folkhälsovetenskapliga området i Europa. Detta nordiska uppdrag i utbildning och forskning skapade NHVs unika kompetens eftersom inget annat lärosäte uppvisade samma profil, med möjligheter att utnyttja de stimulerande likheter och skillnader som det innebar att ha hela Norden som sitt verksamhetsområde.

Social class and attitude towards cuts in the welfare system in Finland In various earlier studies focusing on the expansion of the welfare state social class has proven to be of great significance in explaining attitudinal cleavages among citizens. This study focuses mainly on how social class influences attitudes towards cuts in three main types of welfare programmes in Finland, namely eamings-related and universal cash benefits and also universal social services and, further, to look for possible attitude differences within the classes. In addition to class, explanatory variables both mainly related to the individual's self-interest and to socialisation were included in the analysis. The study is based on data concerning respondents active in working life (N=1178) included in a Finnish nationwide survey. Results show that the attitudinal differences between social classes vary depending on the type of benefit. The greatest differences between social classes are to be found in the case of eamings-related benefits and the smallest in the case of universal cash benefits. Attitudes within the social classes vary the most among lower white-collar employees, whose attitudes are differentiated by many different explanatory variables. When it comes to variables mainly related to socialisation, the social class of the father is most important in explaining variations in attitudes; respondents with blue-collar worker fathers more often resist cuts than do respondents of the same class whose fathers are farmers or whitecollar employees. These differences are greatest among higher professionals. This finding suggests that analyses of welfare attitudes might gain from including other than only the traditional, mainly self-interest based explanatory variables. Comparing with the results from previous studies, gender seems to be of greater importance when explaining attitudes towards cuts in the welfare system; women more often resist cuts than men do. Hence, the study shows that attitudes towards cuts in the welfare system might be partially influenced by different factors than attitudes towards an expansion of the welfare system. Sociologisk Forsknings digitala arkiv