Search

Syftet med denna uppsats är att studera hur Black Lives Matter i Sverige diskuteras av svensk nyhetsmedia år 2020. Följande frågeställning undersöks: -Hur skildras “Black Lives Matter”-rörelsen i Sverige av svensk nyhetsmedia? Tidigare internationell forskning har bland annat visat på att nyhetsmedia oftast betonar demonstranternas kriminella beteende och specifika händelser istället för deras mål. Dock finns det begränsad svensk forskning kring detta. Om det ska kunna ge förändringar mot ett svenskt samhälle utan strukturell rasism och polisbrutalitet, som rörelsen kämpar för, måste flera ta del av debatten. Detta kan endast göras om det finns fler studier som kan få en påläst och intresserad att ta del av diskussionen. Om man inte uppmärksammar det, inser befolkningen förmodligen inte att det finns problem, därför behövs vår uppsats. Undersökningens resultat grundas på en kvalitativ innehållsanalys av nyhetsartiklar från Aftonbladet, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet samt Expressen. Den analyseras sedan utifrån teorierna diskursteori och andrafiering men det sker även en jämförelse med tidigare forskning. Fokuset är på artiklar som beskriver Black Lives Matter-demonstrationerna som skett i Sverige år 2020. Resultatet visar på det som involveras i skildringen i svensk nyhetsmedia. Bakgrunden tas med i en obetydlig grad. Endast rörelsens budskap uppmärksammas men det skiljer sig mellan artiklarna vilken som presenteras. Vissa speglar inte det riktiga motivet bakom rörelsens handlingar. Säkerhetstjänstens personal och demonstranterna lyfts också fram. Polisen och ordningsvakter porträtteras mestadels positivt medan det är tvärtom för rörelsens anhängare. Vidare skildras kritikernas syn på demonstrationerna i sig då det både uttrycks positiv respektive negativ kritik. Dessutom finns det diskussion om Sverige i frågan om rasism och polisbrutalitet där det finns olika åsikter. Antingen anses det som ett importerat problem från USA, att det inte finns, eller upplevs det som att det finns. Resultatet visar vidare på en ”andrafiering” och kan kopplas till diskursteorin. Det har även funnits likheter mellan den och tidigare forskning.

The purpose of this paper is to compare two invitations for pap test by using text analysis. The study is comparing Region Kronoberg with the national invitation for pap test. Region Kronoberg has with their own invitation one of the lower participation rates in the country, hence the reason for this study. The study aims to see if the invitation for pap test has an impact on the participation rate. The result of the study shows that the invitation does have an impact on the participation rate. The national invitation has higher components of relationship building traits than Region Kronoberg which can explain the higher participation rate in the comparing regions.

Föreningsidrottandet i Sverige är en utpräglad folkrörelse bland barn och ungdomar. En majoritet av både flickor och pojkar i Sverige idrottar av något slag i en förening fram till tonåren, dock väljer en del ungdomar att sluta föreningsidrotta när de kommer upp i åldrarna mellan 13-20 år. Det största av hoppet sker i de tidiga tonåren, främst bland flickor.Syftet med uppsatsen var att studera och analysera nio flickors berättelser om varför de valt att sluta med föreningsidrotten. Litteraturen visar att några faktorer som bidragit till att flickor valt att sluta med föreningsidrottandet var att de tappade intresset, hade brist på tid, fick andra intressen, att kamraterna slutade, träningstiderna inte passade eller flyttade till annan ort. Litteraturen belyser de risker som kan uppstå vid ett fysiskt inaktivt liv men även risker vid en onormalt hög grad av fysisk aktivitet. Resultatet visar att det finns flera faktorer som inverkar i att flickorna bortprioriterar föreningsidrotten och flera anledningar till varför denna bortprioritering görs. Förändringarna och kraven från föreningarna i relation med skolans ökade krav och betygsjakt är stora bidragande faktorer, som i sin tur leder till tidsbrist och att flickorna slutligen tappar intresset för idrotten. Membership in sports associations is common among children and teenagers in Sweden. The majority of boys and girls in Sweden are members in one or another sport association until they reach the adolescence, but in the teen ages a large amount chooses to quit sports. The biggest refrain from sports activities in an association among of teenagers happens in the early stage of the teen age. The biggest group that abandon sports in the teen age are girls. The purpose of this essay is to study and analyse the stories of nine girls of why they choose to abandon sports activities in a sports association. The literature shows that the major causes of leaving sports associations among teenage girls are that they looses their interests of the sport, lack of time, that they get other interests, that friends quit, unpleasant training timetable or moving to another location. The literature also shows the risks of an inactive lifestyle but also the risk of an abnormal consume of physical activity. The results of the essay shows that there are a lot of factors involved in the girls choice to abandon sport associations and why they get other priorities then sports. The changes of the group dynamics and the pressure from the sports association combined with the pressure from the school and the hunt for better grades in school are combined influenced factors that lead to the girls lack of time and the los of interest for sport activities.