Search

Inledning: Denna studie handlar om äldres körförmåga och de faktorer som påverkar den utifrån teori om utförandekapacitet (Kielhofner & Taylor, 2017). Eftersom äldre påverkas negativa på flera sätt när de inte längre kan köra bil bör det vara en prioritet för arbetsterapeuter att hitta sätt att främja aktiviteten om möjligt. Syfte: Att beskriva äldres erfarenheter av faktorer som påverkar deras körförmåga. Metod: En kvalitativ design med fokusgruppintervjuer. Informanter rekryterade genom bekvämlighetsurval. Inklusionskriterier var en ålder från 70 samt att de körde bil minst två gånger i veckan. Två fokusgrupper med fem deltagare vardera genomfördes. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Informanternas upplevelser resulterade i fyra huvudkategorier: Aktsam körning med underkategori Vanor, Framförhållning, Trafikmiljö som stödjer och stör; Konsekvenser av naturligt åldrande med underkategorier Synförändringar, Trötthet; Bilen en vän eller fiende med underkategorin GPS som stöd. Slutsatser: Det som framkommit kan bidra till utvecklandet av strategier som möjliggör aktiviteten. Det kan även hjälpa vårdpersonal att bättre förstå äldres körförmåga och föra pedagogiska samtal med äldre vars körförmåga är tveksam. Ytterligare forskning krävs för att undersöka relevans och säkerhet inom kategorierna. Introduction: This study concerns older adults driving abilities and the factors that affect this ability from an occupational therapy view of performance capacity (Kielhofner & Taylor, 2017). Sense driving cessation affect older adult in many negative ways it should be a priority of occupational therapists to find ways to promote the activity if possible. Aim: To describing older adult experiences about factor that effect their driving ability. Method: A qualitative design using focus group interviews recruited by convenience selection. Inclusion criteria from an age of 70, driving at least two times a week. Two groups of five each where interviewed. The material was analyzed using qualitative content analysis. Results: Informants experiences resulted in four main categories: Careful driving with subcategory Habits, Forward attitude, Traffic environment that supports and interferes; Consequences of natural aging with subcategories Vision changes, Tiredness; The car a friend or foe with subcategory GPS as support. Conclusions: Further research is required to investigate relevance, and safety in the categories. Nevertheless, the result can contribute to the development of strategies that enable the activity. It can also help healthcare workers better understand older adults driving ability and discuss the subject with them.

This essay explore the enabling in queer and in art. How do art and queer relate to each other? What can enabling look like, and howdoes queer reate to art and art to queer in the form of enabling? My research studies queer people who create art in diffrent ways. With Sara Ahmed´s queer phenomenology (2006) and "orientation" the essay analyzes the interviewees experiences of art and queer and the lifeworlds of these artists. The study shows that art can be a part of or create something new or different for queer bodies to orient themselves from and towards. The study also shows how art challenges the hegemonic notions of reality just as queer does. That the art and the artists own interpretations that this study analyzes ar not inhibited by the produces and constantly reproduced notions of what is possible.

Syfte: Studien syftar till att beskriva och förstå varför svenska små och medelstora företag frivilligt väljer att arbeta med rapportering om hållbar utveckling. Teoretisk referensram: Studiens teoretiska referensram innefattar tre huvudsakliga områden: Hållbar utveckling, Institutionell teori och Tvingande och möjliggörande formalisering. Hållbar utveckling utgör den här studiens huvudområde. Området delas vanligtvis upp i tre kategorier: ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet. Rapportering av hållbar utveckling har i nutid blivit märkbart vanligare, även i svenska SMF där rapporteringen inte är tvingande enligt lagkravet i årsredovisningslagen. Vidare riktas fokus, i den här studien, mot tvingande isomorfism vad gäller lagar, regler, förordningar samt press från andra organisationer som ett möjligt motiv till att arbeta hållbart och hållbarhetsrapportera i företag. Ramverket om tvingande och möjliggörande formalisering har sitt huvudsakliga fokus i företagen och är en möjlig beskrivning av hur hållbarhetsarbetet och dess rapportering upplevs. Ramverkets fokus är även huruvida företagen upplevs känna sig tvingade att arbeta med hållbarhet och rapportering eller om det grundar sig i ett möjliggörande perspektiv, samt om det upplevs som en utvecklingsmöjlighet i företagen. Metod: Studien präglas av en kvalitativ fallstudiemetod. Datainsamlingsmetod utgörs av intervjuundersökningar där utfallet sedan analyserades med hjälp av dataanalysmetoden Gioia samt av vår egenkonstruerade analysmodell. Slutsats: Resultatet av den här studien visar att SMF frivilligt rapporterar offentligt om hållbar utveckling till följd av deras engagemang. Ytterligare möjliga anledningar som studien påvisat är till följd av tvingande isomorfism samt företagens upplevda utvecklingsmöjlighet inom rapportering om hållbar utveckling.

Bakgrund: Fysisk inaktivitet är i dagsläget ett stort problem och fysioterapeuter har bra möjligheter till att påverka det. Som fysioterapeut med beteendemedicinsk inriktning jobbar man med att stödja en beteendeförändring för att patienten ska nå sin delaktighet och aktivitetsmål samt bättre hälsa. Detta kan göras både hälsofrämjande, sjukdomsförebyggande och rehabiliterande/habiliterande. Det finns inte mycket forskning i dagsläget kring fysioterapeuters upplevelser av att stödja beteendeförändringar hos fysiskt inaktiva och rehabiliteringspatienter. Syfte: Syftet med arbetet är att undersöka fysioterapeuters upplevelser av att stödja beteendeförändringar hos fysiskt inaktiva och rehabiliteringspatienter. Metod: En kvalitativ studie utfördes med en induktiv ansats. Sex stycken fysioterapeuter intervjuades genom semistrukturerade intervjuer och analysen av materialet gjordes med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Upplevelserna hos informanterna mynnade ut i sex huvudkategorier och trettioen underkategorier. Dessa huvudkategorier var skillnad i att stödja beteendeförändring mellan fysiskt inaktiva och rehabiliteringspatienter, faktorer hos patienten som underlättar beteendeförändring, saker fysioterapeuten gör för att stödja beteendeförändring, fas/stadie påverkar förändringen, faktorer hos patienten som försvårar beteendeförändring samt kliniska svårigheter att stödja beteendeförändringar. Slutsatser: Syftet är att undersöka fysioterapeuters upplevelser av att stödja beteendeförändring för fysiskt inaktiva och rehabiliteringspatienter anses ha besvarats. Däremot har mättnad ej uppnåtts och överförbarheten är låg i och med antalet informanter. Mer forskning behövs inom området för att dra ytterligare slutsatser kring ämnet. Nyckelord: Beteendeförändring, fysioterapeuter, fysisk aktivitet, fysisk inaktivitet.

Denna studie handlar om hur olika föreställningar om manlighet och kvinnlighet framställs i läseböcker som används i skolan. Den bakomliggande teorin för denna studie är socialkonstruktivism samt Yvonne Hirdmans genussystem/genusordning med fokus på den dikotomiska uppdelningen av vad som anses vara manligt och kvinnligt. Syftet med studien är att bidra med en förståelse för hur manlighet och kvinnlighet kan framställas i läseböcker som används i grundskolans tidigare år. Den frågeställning som vägleder arbetet är: Vilka olika typer av karaktärer går att identifiera med hjälp av de egenskaper och beteenden som beskriver män/pojkar och kvinnor/flickor i läseböckerna? För att kunna genomföra denna studie och besvara den frågeställning vi ställt har kvalitativa samt komparativa analyser av text och bild i fyra stycken läseböcker som används i grundskolans tidigare år gjorts. Fem olika karaktärstyper kunde identifieras. Vi har valt att kalla dem Den vackra flickan/kvinnan (kvinnliga karaktärer som är omtänksamma, snälla och bryr sig om sitt utseende), Den aggressiva pojken/mannen (manliga karaktärer som är våldsamma, aggressiva och hotfulla), Det mångsidiga barnet (pojkar och flickor som visar på en kombination av manliga och kvinnliga egenskaper), Den mångsidiga vuxna (kvinnor och män som visar på en kombination av manliga och kvinnliga egenskaper) samt Den brytande karaktären (karaktärer som endast visar upp egenskaper från det motsatta könet). Slutsatsen vi kunde dra var att böckerna visade upp en variation av hur manlighet och kvinnlighet framställs i läseböcker som används i grundskolans tidigare år.

Idrottsämnet är ett populärt ämne och har funnits i den svenska skolan i över 200 år och har visat sig ha en positiv effekt på elevers hälsa, då fysisk aktivitet bland annat bidrar till att minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar, benskörhet och cancer. Syftet med arbetet är att ur ett didaktiskt perspektiv undersöka hur kursplanen i idrott och hälsa har förändrats under de senaste 25 åren avseende ämnets innehåll, metod och syfte. Studien baseras på en kvalitativ textanalys där en jämförelse av kursplanerna sker med hjälp av en analysmodell, där tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter ligger som grund. Resultatet visar att innehåll, metod och syfte som är baserat på de didaktiska frågorna vad, hur och varför har ett flertal likheter och skillnader i kursplanerna. Rubriker och sidantal i de olika kursplanerna samt lärarens förutsättningar att göra didaktiska val har bland annat förändrats under åren och kunskapen om att eleverna ska få en förståelse om hur fysisk aktivitet bidrar till en bättre hälsa och välbefinnande är något som är oförändrat i alla kursplanerna. De centrala begrepp som är framtagna genom analysmodellen behandlas även kontinuerligt i de olika kursplanerna.

Syftet med denna empiriska studie har varit att synliggöra och undersöka det sociala samspelet mellan barn och pedagog, och vad det kan ha för betydelse för barns lärande i leken. I granskningen av samspelets betydelse för barns lek har vi utgått ifrån Vygotskijs sociokulturella teori, där lärandet sker genom möten och interaktioner med andra människor. Genom att vi använt oss av kvalitativa intervjuer med pedagoger som arbetar i förskolan, har vi fått ta del av hur pedagoger tolkar och aktivt använder sig av socialt samspel i sin verksamhet. Resultatet i vår studie visar att det bland pedagoger finns en medvetenhet kring samspelets betydelse för barns lärande i leken. Den fysiska lärmiljön och pedagogers förhållningssätt framkom i resultatet som bidragande faktorer för att främja socialt samspel mellan barn och pedagog. I diskussionen lyfter vi fram vikten av att pedagogen behöver vara mentalt närvarande, lyhörd och engagerad. Pedagogerna har i uppgift att stötta barnen i deras utveckling och att utmana dem att uppnå nya kunskaper, genom att medvetet främja socialt samspel mellan barn och pedagog. The purpose of this empirical study was to highlight and examine the social interaction between the children and the educator, and what it may mean for children's learning in play. When reviewing the importance of interaction for children's play, we have used Vygotsky's sociocultural theory as a starting point. According to this theory, learning takes place through meetings and interactions with other people. By using qualitative interviews with educators working in preschool, we have learned how educators interpret and actively make use of social interactions in their work. The results of our study show that there is awareness among educators regarding the importance of social interactions for children's learning in the game. The physical learning environment and educators’ attitudes were revealed as contributing factors, promoting social interaction between children and educators. In the discussion, we highlight the importance of the educator being mentally present, responsive and committed. Educator are tasked to support the children in their development and to challenge them to attain new knowledge, by consciously promoting social interaction between children and teacher.

Modern surveillance systems, such as those based on the use of Unmanned Aerial Vehicles, require powerful high- performance platforms to deal with many different algorithms that make use of massive calculations. At the same time, low- cost and high-performance specific hardware (e.g., GPU, PPU) are rising and the CPUs turned to multiple cores, characteriz- ing together an interesting and powerful heterogeneous execu- tion platform. Therefore, reconfigurable computing is a poten- tial paradigm for those scenarios as it can provide flexibility to explore the computational resources on heterogeneous cluster attached to a high-performance computer system platform. As the first step towards a run-time reconfigurable workload bal- ancing framework targeting that kind of platform, application time requirements and its crosscutting behavior play an impor- tant role for task allocation decisions. This paper presents a strategy to reallocate specific tasks in a surveillance system composed by a fleet of Unmanned Aerial Vehicles using aspect- oriented paradigms in order to address non-functional applica- tion timing constraints in the design phase. An aspect support from a framework called DERAF is used to support reconfigu- ration requirements and provide the resource information needed by the reconfigurable load-balancing strategy. Finally, for the case study, a special attention on Radar Image Process- ing will be given.