Search

Med bakgrund till det ökade intresset för aktier och dagens ekonomiska läge är det högst aktuellt att undersöka relationen mellan makroekonomiska svängningar och aktiepriserna på den svenska börsen. Det finns flera teorier som försöker förklara hur aktiepriser förändras, en allmän slutsats är att externa faktorer påverkar priset genom oförväntade händelser. Chen, Roll och Ross konstruerade en tidsseriemodell för att studera hur oförväntade makroekonomiska faktorer påverkar aktieavkastningen på New York-börsen. Deras slutsatser landade i att oförväntade förändringar i samtliga variabler har en signifikant relation till aktieprisavkastningen. Med detta i åtanke är syftet med uppsatsen att undersöka om avkastningen på olika branscher på den svenska börsen påverkas av oförväntade månatliga förändringar i inflation (KPI), konjunkturläget (BNP), avkastningskurvan, riskpremien samt växelkursen under tidsperioden 2000-2023. Det genomförs även en jämförande analys mellan de europeiska länderna Sverige, Tyskland, Danmark och Finland. De branschindex som studeras är finans, industri, teknologi, sjukvård och detaljhandel för respektive land. Genom en multipel regressionsmodell har få signifikanta samband påvisats, däremot finner vi ett mönster i negativa respektive positiva relationer mellan oförväntade makroekonomiska händelser och aktieavkastningen för samtliga länder. Sammanfattningsvis finner vi inga tydliga skillnader i vilka branscher som påverkas av respektive riskfaktor, däremot finns en skillnad i antal signifikanta värden mellan länderna. Nationella makroekonomiska händelser påvisar flest signifikanta samband till tyska branschindex, följt av danska och finska. Minst signifikanta samband påvisas för de svenska branschindexen. En förklaring bakom resultatet kan vara att ländernas aktiemarknader är mer eller mindre effektiva och investerare på respektive marknad är olika mottagliga till ny information. Avslutningsvis ser vi det vara rimligt att både branscher och länder påverkas av riskfaktorerna i olika stor utsträckning. Att bygga en aktieportfölj med tillgångar från både olika branscher och länder är därmed betydelsefullt för att sprida sina risker. Considering the increased interest in the stock market and the current economic situation, it is highly relevant to examine the relationship between macroeconomic fluctuations and share prices on the Swedish stock exchange. There are several theories that try to explain how stock prices change, a general conclusion is that external factors affect the price through unexpected events. Chen, Roll, and Ross constructed a time series model in order to study how unexpected macroeconomic factors affect stock returns on the New York Stock Exchange. Their conclusions resulted in that unexpected changes in all variables have a significant relationship to share price returns. With this in mind, the purpose of the essay is to investigate whether the return on various sector indexes on the Swedish stock exchange is affected by unexpected monthly changes in inflation (CPI), economic state (GNP), the term structure, the risk premium and the exchange rate during the time period 2000-2023. A comparative analysis is also carried out between the European countries Sweden, Germany, Denmark and Finland. The examined sector indexes are finance, industry, technology, healthcare and retail for each country. Through a multiple regression model, the result shows that few macroeconomic variables are significant in explaining stock returns. However, we find a pattern in negative as well as positive relationships between unexpected risk factors and stock returns for all countries. We find no significant differences in which sectors are affected by each risk factor but there is a difference in the number of significant values ​​between the countries. National macroeconomic events show the most significant relations to German sector indexes, followed by Danish and Finnish. Least significant relationships are found for the Swedish sector indexes. An explanation behind the result could be that the countries stock markets are more or less efficient and investors in each market are differently receptive to new information. Our conclusion is that we see it as reasonable that both sectors and countries are affected by the risk factors to varying degrees. Building a stock portfolio with assets from both different sectors and countries is therefore important for spreading your risks.

Today, the capital structure is an established research area in economics. Capital structure refers to the relationship between equity and liabilities, which through history has been explored through many different aspects. Capital structure is influenced by several factors and the results is ambiguous as to which of these factors are related to capital structure and which can explain the capital structure. The purpose of this study is to investigate the relationship between the share price and capital structure as well as investigate which control variable is correlating with capital structure. The study is of quantitative form, where data was collected between 2009-2017 from the 15 largest companies, set at market value, from Large Cap and Mid Cap listings from Nasdaq Stockholm. The result of the study shows that the share price and capital structure have a positive relationship for both lists, also share price could explain variations in the capital structure. The control variables result differ significantly depending on the list and variables. Profitability is the variable that explains the capital structure best, especially on the Large Cap list. Company size has no connection with the capital structure, and the explanation rate is reasonably comparable to share price as a single independent variable. Firm age has no connection with the capital structure and only affects the explanation negatively. Idag är kapitalstruktur ett etablerat forskningsområde inom företagsekonomi. Kapitalstruktur avser förhållandet mellan eget kapital och skulder vilket har genom tiden utforskats ur mängder av aspekter. Utformningen av kapitalstrukturen påverkas av flera faktorer och idag är empirin tvetydig angående vilka av dessa faktorer som har samband med kapitalstrukturen och vilka som är kan förklara kapitalstrukturen. Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan aktiekursen och kapitalstrukturen samt undersöka vilka kontrollvariabler som korrelerar kapitalstrukturen. Studien är av kvantitativ form och data samlades in mellan 2009–2017 från de 15 största företagen, sett till börsvärde, från Large Cap och Mid Cap listorna från Nasdaq Stockholm. Resultatet från studien visar att aktiekursen och kapitalstrukturen har ett positivt samband för båda listorna och att aktiekursen kan förklara variationer i kapitalstrukturen. Kontrollvariablerna skiljer sig i resultatet markant beroende på lista och variabel. Lönsamhet är den kontrollvariabeln som förklarar kapitalstrukturen bäst bland kontrollvariablerna, speciellt på Large Cap listan. Företagsstorlek har inget samband med kapitalstrukturen och ökar förklaringsgraden någorlunda jämförelsevis med aktiekurs som ensam oberoende variabel. Företagsålder har inget samband med kapitalstrukturen och påverkar förklaringsgraden endast negativt.

Bakgrund: Studien har genomförts för att undersöka och analysera förvärvsupplysningars användbarhet i årsredovisningar respektive integrerade rapporter från och med år 2013 till och med år 2016. Tidigare studier undersöker integrerade rapporters beslutsanvändbarhet utifrån ett investerarperspektiv, vilket kopplas till reaktioner i bolagens aktiepris ochaktieavkastning. Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka skillnader i hur väl integrerade rapporter respektive årsredovisningar från noterade europeiska bolag, fungerar som beslutsunderlag för investerare i bolag som genomfört förvärv. Därtill är syftet att undersöka och analysera i vilken utsträckning integrerade rapporter är mer beslutsanvändbara än traditionella årsredovisningar. Genomförande: Studien utgår från en kvantitativ ansats där vi mäter hur aktiepris och aktieavkastning reagerar på årsrapporternas innehåll av förvärvsupplysningar. Detta föregås av innehållsanalyser av årsrapporterna vilka slutligen inkluderas i våra regressionsanalyser för besvarande av syftet. Resultat: Utifrån innehållsanalysen är integrerade rapporter generellt bättre på att ge beslutsanvändbara förvärvsupplysningar. Detta återspeglas i en större reaktion på de förvärvande bolagens aktiepris. Gällande aktieavkastningen uteblir reaktionen både för integrerade rapporter och traditionella årsredovisningar. Rörande upplysningar om goodwill reagerar aktiepriset för både integrerade rapporter och årsredovisningar, medan reaktioneni aktieavkastning uteblir. Background: This study has been conducted to investigate possible differences in how integrated reports and traditional annual reports provide information about acquisitions for European listed companies from 2013 to 2016. Previous studies on integrated reporting have mainly focused on investigating whether these reports serve as a base for decision-usefulness for investors and how reporting companies' stock returns are subsequently improved after the issuance of annual reports as integrated reports, where results have varied. Aim: The purpose of our study is to investigate differences in how well integrated reports and annual reports from listed European companies serve as a basis for investors in companies that have completed acquisitions. In addition, the purpose is to investigate and analyse the extent to which integrated reports are more decision-useful than traditional annual reports. Completion: The study is based on a quantitative approach where we measure how stock price and return on equity react to acquisition information in annual reports. This is preceded by a content analysis of the annual reports, which is ultimately included in our regression analysis. Results: We find that integrated reports are generally better in acquisition disclosures than traditional annual reports. Furthermore, we find that stock prices of companies with integrated reports receive a more significant reaction in response to the disclosure of acquisition information than traditional annual reports. Such significance does not exist for the stock returns of both types of reporting companies. Lastly, we find that share prices of both types of reporting companies significantly respond to goodwill and intangible assets disclosures.

Under de senaste årtiondena har ansvarfullt företagande (CSR) varit ett ämne som erhållit allt mer fokus inom forskning och således även för företag och samhället i stort. CSR är ett ämne som är högst aktuellt då globalisering är ett faktum och medför att de företag som är verksamma idag bär ett globalt ansvar, då dessa är stora aktörer i en värld som kantas av ekonomiska kriser, miljöproblem och humanitär försummelse. Det ökade intresset från samhället för CSR har medfört att företagen idag ser detta som en strategisk investering och företags satsning i hållbarhetsaktiviteter har kommit att erhålla en allt större del av företags verksamhet. Frågan kvarstår om detta endast är en investering som ökar företagets etik och moral eller om det faktiskt är lönsamt, och även om lönsamma företag ökar sin investering i hållbarhetsarbete. En stor mängd forskning har utförts för att undersöka förhållandena mellan hållbarhet och lönsamhet, dock utan att konsensus i forskningsgrenen har uppkommit. Grundat på den nuvarande forskningssituationen syftade denna studie till att undersöka vilken effekt ansvarsfullt företagande har på olika lönsamhetsmått, samt vilken effekt de olika lönsamhetsmåtten har på ansvarsfullt företagande, i företag registrerade på large cap och mid cap på Nasdaq OMX Stockholm. För att besvara studiens problemformulering och uppfylla studiens syfte har en kvantitativ forskningsansats brukats och ett urval av företag listade på large och mid cap Nasdaq OMX Stockholm har undersökts. För att sätta ett mått på ansvarsfullt företagande (CSP) har en innehållsanalys av företags årsrapporter och hållbarhetsrapporter genomförts, lönsamhetsmåtten (CFP) har utgått från redovisningsbaserade mått (ROE och ROA) samt ett marknadsbaserat mått (total avkastning). Vidare undersöks även relationen mellan variablerna, CSP och CFP, med en tidsaspekt och kontrollvariablerna storlek, risk, FoU och industritillhörighet har brukats. De teorier som har använts för att förklara CFP:s effekt på CSP är slappa resurser och direktörsopportunism, och effekten CSP har på CFP har teorierna intressentteorin, resursbaserad synvinkel och kompromissteorin använts. Det resultat som framkommit genom de multipla regressionerna som testat studiens hypoteser visar att ROE:s effekt på CSP är positiv, medan både ROA:s och avkastningens effekt på CSP är neutral. Slutsatsen blir således delad då lönsamhetsmåttet ROE visar att företag som har en högre lönsamhet kommer investera mer i hållbarhet, denna effekt knyts samman med teorin om slappa resurser. Å andra sidan visar både ROA och avkastning på en neutral effekt på CSP vilket ej kan knytas till varken slappa resurser eller direktöropportunism. Vidare när istället CSP:s effekt på ROE, ROA och avkastning undersökts visar samtliga på en neutral påverkan. Den slutsats som kan dras från detta resultat är att hållbarhetsarbete ej empiriskt kan säkerställa en högre eller lägre lönsamhet, och varken intressentteorin, resursbaserad synvinkel eller kompromissteorin kan förklara resultatet. Med icke-konklusiva resultat föreslår författarna för vidare forskning inom området där mer forskning i den svenska kontexten är nödvändig.

Bakgrund: Åren 86-97 kännetecknas som en period med flera stora reformer och en svensk konjunktur som nådde sin botten med tre år i följd av negativ BNP-tillväxt. Påtagligt var även reaktionen från Stockholmsbörsen som i samband med lågkonjunkturen upplevde en kraftig nedgång. Vad drev då denna avkastningsutveckling, vinsterna eller värderingarna av dessa? Hur såg sambandet ut mellan konjunktur, bolagsvinster, vinstvärderingar och börsutveckling för perioden? Syfte: Syftet med denna uppsats, på uppdrag av Melker Schörling AB, är att studera avkastningsutveckling, bolagsvinster och P/E-multiplar över en konjunkturcykel för att analysera till vilken grad multipelexpansion/kontraktion kontra vinsttillväxt drivit avkastningen för olika branscher på Stockholmsbörsen. I ett andra skede utreds huruvida prognoser för P/E-tal och branschvinster på Stockholmsbörsen korrelerat med konjunkturen samt även hur EBITDA- och vinstmarginaler inverkat på aktievärderingar under tidsperioden. Utifrån studiens resultat kommer eventuella lärdomar kopplas till dagens konjunkturella situation. Genomförande: Insamlat datamaterial i form av siffror och nyckeltal utgår från Affärsvärldens tidsskrifter och årsböcker med början 1986 och slut 1997. Utifrån dessa har, för studien, relevanta beräkningar dessutom gjorts. Resultat: Studien av Stockholmsbörsen 86-97, där handelsbranschen genomled konjunkturnedgången bäst, visar inte på att konjunkturen spelar roll för avkastningsutvecklingen. Vinstprognoserna drev avkastningen under lågkonjunkturen medan vinstvärderingarna dämpade nedgången. Genomgående ökade vinstvärderingarna under lågkonjunkturen till följd av att vinstprognoserna föll mer än kursen. Studien visar på att dessa ökade vinstvärderingar innehöll överskattade vinstförväntningar. Innan börsnedgången befann sig P/E-talen på relativt låga nivåer och när utväxlingen i samband med lågkonjunkturens slut skedde var P/E-talen höga, vilket ifrågasätter huruvida P/E-talet egentligen är representativt under en lågkonjunktur samt dess förmåga att indikera på risk. Prognostiserat P/E-tal korrelerar väl med faktiskt P/E-tal men det faktiska fluktuerar i större grad. Marginalerna, som korrelerar negativt med vinstvärderingarna, uppvisar en laggningseffekt gentemot omsättningen. Background: The years 86-97 are characterized as a period with many big reformations when the Swedish economy reached its bottom with three years in a row with negative GDP. The reaction from the Swedish stock market was substantial and Stockholmsbörsen went through a heavy bearish period. What was it that drove this stock return, the expected earnings or the valuation of them? What was the connection between the business cycle, earnings, valuations and stock return for this particular period? Aim: The aim of the thesis, on behalf of Melker Schörling AB, is to study stock return, company earnings and price-earnings ratios during a business cycle in order to analyse to what extent multiple expansion/contraction versus earnings growth have driven stock return for the different branches on Stockholmsbörsen. In a second stage we observe how estimates of branches’ price-earnings ratios and earnings correlate with the business cycle and what impact EBITDA and pre-tax profit margin have on valuation during the period. Based on the result of the thesis, contingent knowledge will be related to today’s economic situation. Completion: The data, consisting of figures and ratios, is collected from magazines and yearbooks of Affärsvärlden starting 1986 and ending 1997. With the help of these, relevant calculations have been made. Result: This study of Stockholmsbörsen during the years 86-97, where the consumer-goods index had the best performance, shows that the business cycle has no impact on the stock return. The earnings estimates drove the stock return during the economic slump of 91-93 while the valuations tempered the fall. Through the economic slump the valuations became higher due to the fact that the earnings estimates fell more than the stock return. The study also shows that the increased valuations consisted of overestimated earnings estimates. Before the stock market fell the price-earnings ratios were at relatively low levels and when bull period begun in the end of the economic slump the ratios were high. This fact questions whether the price-earnings ratio is representative during an economic slump and if the ratio indicates risk accurately. Forward PE correlates positively with current PE, but the current PE is more volatile. Margins, which correlate negatively with valuations, indicate a lagging effect towards sales growth.

Bakgrund: Redovisningsinformation är en informationskälla för främst aktieägare och långivare. Investerare använder informationen för att kunna göra prognoser för framtida kassaflöden och därigenom prissätta aktier i syfte att uppnå lönsamma, långsiktiga placeringar på aktiemarknaden. Kan en investerare få hjälp av företagens redovisning för att öka värdet på sin placering? Syfte: Att undersöka sambandet mellan räntabilitet på eget kapital och aktiers effektiva avkastning Avgränsningar: Studien omfattar tiden 1997 till 2004 och baseras på företag tillhörande branschen Konsumentvaror, enligt tidningen Affärsvärldens branschindelning. Genomförande: Sambandet mellan parametrarna utvärderas med hjälp av regressionsanalys. För varje år utförs regressioner för att fastställa förklaringsgrad, lutningskoefficient samt regressionens signifikans. Eftersom undersökningsperioden sammanfaller med den kraftiga börsnedgången på aktiemarknaden studeras dess påverkan på prognostillförlitligheten. Detta undersöks genom att dela in undersökningsperioden i tre tidsperioder, före under och efter nedgången. Slutsats: Det som kan sägas är att räntabilitetsprognoserna, under vår undersökningsperiod, inte var ett bra mått att se till för att förutsäga aktiers verkliga avkastning. Orsakerna till den negativa kopplingen mellan aktiemarknaden och redovisningen kan endast spekuleras i och kan bero på psykologiska fenomen, investerarnas försummelse av räntabilitetsprognoserna eller att prognoserna redan vid publiceringstillfället var diskonterade i aktiekurserna. Background: Accounting is a source of information mainly aimed for shareholders and lenders. Investors use the information to create forecasts for future cash flows and in that way to price shares in purpose to achieve profitable, long-term investments on the stock market. Is it possible for an investor to get help from the accounting to increase the value of their investment? Purpose: To examine the relation between return on owners’ equity and stock return. Limitation: The examined period is between 1997 and 2004 and comprises the companies that according to the magazine Affärsvärlden belong to the branch Consumer goods. Realization: The relation between parameters is evaluated by regression analysis. The regressions are performed for each examined year to get explanatory power, regression coefficient and significance. Because the examined period coincident with the stock market decline, we have studied this influence on the forecasts reliability. We have examined this by splitting the examine period into three parts: before, during and after the stock market decline. Results: The forecasts of return on equity were not a good measure to predict the stock return. The causes to the negative connection between the stock market and accounting can just be speculated. It can depend on the psychological phenomenon, the ignorance of the forecasts by the investors or because that forecasts at the moment they are published already were included in the stock prices.

Bakgrund: Redovisningsinformation är en informationskälla för främst aktieägare och långivare. Investerare använder informationen för att kunna göra prognoser för framtida kassaflöden och därigenom prissätta aktier i syfte att uppnå lönsamma, långsiktiga placeringar på aktiemarknaden. Kan en investerare få hjälp av företagens redovisning för att öka värdet på sin placering? Syfte: Att undersöka sambandet mellan räntabilitet på eget kapital och aktiers effektiva avkastning Avgränsningar: Studien omfattar tiden 1997 till 2004 och baseras på företag tillhörande branschen Konsumentvaror, enligt tidningen Affärsvärldens branschindelning. Genomförande: Sambandet mellan parametrarna utvärderas med hjälp av regressionsanalys. För varje år utförs regressioner för att fastställa förklaringsgrad, lutningskoefficient samt regressionens signifikans. Eftersom undersökningsperioden sammanfaller med den kraftiga börsnedgången på aktiemarknaden studeras dess påverkan på prognostillförlitligheten. Detta undersöks genom att dela in undersökningsperioden i tre tidsperioder, före under och efter nedgången. Slutsats: Det som kan sägas är att räntabilitetsprognoserna, under vår undersökningsperiod, inte var ett bra mått att se till för att förutsäga aktiers verkliga avkastning. Orsakerna till den negativa kopplingen mellan aktiemarknaden och redovisningen kan endast spekuleras i och kan bero på psykologiska fenomen, investerarnas försummelse av räntabilitetsprognoserna eller att prognoserna redan vid publiceringstillfället var diskonterade i aktiekurserna. Background: Accounting is a source of information mainly aimed for shareholders and lenders. Investors use the information to create forecasts for future cash flows and in that way to price shares in purpose to achieve profitable, long-term investments on the stock market. Is it possible for an investor to get help from the accounting to increase the value of their investment? Purpose: To examine the relation between return on owners’ equity and stock return. Limitation: The examined period is between 1997 and 2004 and comprises the companies that according to the magazine Affärsvärlden belong to the branch Consumer goods. Realization: The relation between parameters is evaluated by regression analysis. The regressions are performed for each examined year to get explanatory power, regression coefficient and significance. Because the examined period coincident with the stock market decline, we have studied this influence on the forecasts reliability. We have examined this by splitting the examine period into three parts: before, during and after the stock market decline. Results: The forecasts of return on equity were not a good measure to predict the stock return. The causes to the negative connection between the stock market and accounting can just be speculated. It can depend on the psychological phenomenon, the ignorance of the forecasts by the investors or because that forecasts at the moment they are published already were included in the stock prices.