Search

This study is about sport club leaders’ experiences of the gap between sport science and sport practice. The purpose of this research was to answer four specific questions: a) Does it differentiate between coaches and organizational leaders in high performance sport, when it comes to using sport science? b) How do practitioners in sport perceive sport science research? c) In what way does practitioners in high performance sport obtain inspiration and new knowledge? d) What constrains a successful process of implementing scientific knowledge in sport practice? To answer these questions, semi-structured interviews were made with six participants, included three coaches and three organization leaders in Swedish high-performance sport. This study takes theoretical attachment in the way sport science play for having an evidence-based practice in sports. Among the participants there were a strong consensus that sport science makes or can do an important contribution to high-performance sport. An important finding was the difference between coaches and organizational leaders in perceived closeness to sport science, in relation to their own reality, which also related to difference in using sport science. Coaches perceived science being closer to their reality and also use sport science more than the organizational leaders do. Coaches are most likely to observe other coaches to get new ideas. Time and recourses were important constrains to use sport science. Organizational leaders perceive a longer process in integrate scientific findings than coaches do. Strategies to get sport science taking more place in sport practice can be to coordinate findings in channels where practitioners know to go, and to be announced in an consist and informal way, that makes taking part of it fun and interesting.

The purpose of this study was to investigate what conditions and working methods that existed among assisted nurses in geriatric homes to promote physical activity in the elderly. The method used was a qualitative approach, using a thematic analysis to interpret the results. The following two categories emerged, prerequisites and work methods. The analysis also generated six subthemes. Material resources, staff availability, time, knowledge, encouragement and motivation and the pandemics impact. The results showed that time, staff, encouragement from the assisted nurses and knowledge about the subject played a big part in enabling physical activity amongst the elderly. It is vital that assisted nurses possess reassuring prerequisites and work methods in order to promote physical activity. Syftet var att undersöka vilka förutsättningar och arbetssätt som finns hos undersköterskor på äldreboenden för att främja fysisk aktivitet hos äldre. Metoden som användes var en kvalitativ metod och en tematisk analys användes för att tolka och analysera resultatet. Följande två kategorier uppstod, förutsättningar och arbetssätt. Analysen genererade i sex subteman. Tillgångar och förutsättningar till materiella resurser, personal, tid, kunskap samt vikten av uppmuntran och motivation och pandemins påverkan. Resultatet visade att förutsättningarna, personal och tid hade en betydande roll som saknades i främjandet av fysisk aktivitet hos de äldre. Resultatet visade att arbetssättet uppmuntran och motivation från undersköterskorna kring fysisk aktivitet spelade en betydande roll för att främja fysisk aktivitet hos äldre och hur arbetssätten och förutsättningarna under pågående Covid-19 pandemi påverkats negativt i arbetet mot fysisk aktivitet. Det är av stor vikt att undersköterskor har betryggande förutsättningar och arbetssätt för att kunna främja fysisk aktivitet.

Problemområdet som det här examensarbetet undersöker är frekvensen av överbelastningsskador inom ishockey genom en casestudie med ishockeyklubben ’Malmö Redhawks’. Tidigare forskning har visat att det finns en samband mellan asymmetrisk effektutveckling och överbelastningsskador i andra sporter och den nuvarande studien avser att förtydliga dess roll inom ishockey. Syftet med studien är att undersöka om det finns ett samband mellan asymmetrisk effektutveckling vid tävlingsprestation och frekvensen av överbelastningsskador inom ishockey, och föreslå strategier gällande hur man kan minska skadefrekvensen genom preventivt arbete. Forskningsfrågorna som ligger till grund för studien är: ”Hur har asymmetrisk effektutveckling påverkat de överbelastningsskador som inträffat under säsongen?”; och ”Vilka fysiologiska faktorer är relevanta när man utvecklar riktlinjer för skadepreventivt arbetet med överbelastningsskador inom ishockey?”. För att undersöka syftet genomfördes en sammanställning av tillgänglig empiri från säsongens matcher genom kvantitativ metod som sedan analyserades statistiskt i SPSS genom variansanalysen ’ANOVA’. Resultaten visar att det på gruppnivå inte finns en signifikant korrelation mellan effektutveckling (F=2,554, sig.=0,11), asymmetri (F=0,003, sig.=0,96) och överbelastningsskador. Det finns inte heller någon påvisbar trend när man undersöker skadetillfällena på matchnivå, och en mer komplett förklaringsmodell behöver undersökas i framtida forskningsprojekt med större omfattning. Slutsatsen är att det inte går att använda de generella riktlinjerna för att uppskatta atleters risk för överbelastningsskador. Det finns dock underlag i den tidigare forskningen för att anta att individuella riktlinjer har en relevans vid skadepreventivt arbete inom ishockey som en atlets nuläge kan jämföras med för att belysa avvikelser. Mer forskning krävs för att fastställa vilka fysiologiska faktorer som är relevanta för ishockey och hur idrotten förhåller sig till den tidigare forskningen inom området. There has been speculations in the scientific community that the frequency of overuse injuries in ice hockey can be attributed in part to asymmetrical power development. Research has shown a correlation between more than ten percent asymmetrical power development and increased injury frequency in several other sports. This phenomenon will be examined through a case study with the elite ice hockey team ‘Malmö Redhawks’. The purpose of this study is to examine if there is a significant correlation between the occurrence of asymmetrical differences and the frequency of overuse injuries in ice hockey, and propose strategies for injury prevention. A quantitative method was used to summarize the empirical data from the previous season, which was then analysed through an ‘ANOVA’ test of variance. The results of the study shows that there is no significant correlation between power development (F=2,554, sig.=0,11), asymmetry (F=0,003, sig.=0,96) and injury frequency at the group level. There is no clear tendencies when examining the individual games either. The conclusion is that general guidelines are rough instruments for assessing an athletes risk of overuse injury in ice hockey. There is some basis in the scientific community for assuming that individual guidelines could be effective as injury prevention, but more research is needed to determine its correlations and which physiological variables that are relevant.

Swedish football is something that develops continuously every year and with the help of various tools within the sport, the sport also gets better based on the quality of the football field. Swedish football teams are getting further out in Europe and playing European championships in both the Champions League and the Europa League. There are small points that are addressed in this study and that is how tools such as biofeedback systems can help players in Swedish football clubs to develop in order for Swedish football standers to be raised and thus make Swedish football become remarkable. In this study, 10 people who work in football are interviewed as either leaders or players from two different clubs, a team where biofeedback systems are used and a team where they use the traditional method of analysis. This distinguishes the clubs because the possibility of better insight into why a system benefits players and the team more should be shown more clearly. They got interview questions they had to answer from their own perspective and how they see it all in biofeedback systems and IT in football and how it has affected football. The football clubs that the respondents come from are BK Häcken and Utsikten BK.

In 2009, the Swedish Basketball Federation started a Region U15 development project in order to change the structure of the regional organization to get into a more transparent and similar operations throughout the country. My purpose is to study the attitudes to the change among the region leaders in the regional operations and evaluate the change from an organizational perspective. The study is primarily based on the following questions: What are the experiences of the change process among the region leaders in the regional organization? How involved have region leaders been in the changing process? Which are the positive and negative aspects with the regional operation today? What can be done further to develop the regional operation and to what extent do the organizational change follow general organizational theories? In my study, a qualitative method was used in terms of interviews with 8 regional leaders to understand their attitude to the project and the changing process. To analyze the results of the region leaders ‘responses, a transcription have been made. One of the main results of the study is that the organizational change to some extent mean bureaucratization and centralization, in order to structure the activities in the regions. One example is the development of a policy document for all regions to follow. The results also show that the attitudes to the change are overall very positive among the region leaders.

Syftet med denna kartläggning är att ge en bild av forskning och utbildning på akademisk nivå som bedrivs på regional nivå – sett i relation till nationell och internationell (Köpenhamn) forskning och utbildning.Rapporten omfattar tre huvudsakliga avsnitt: ett om forskning, ett om utbildning, samt ett avslutande sammanfattande avsnitt. I forsknings- och utbildningsdelarna avhandlas forskning och utbildning utifrån nationellt, internationellt (Köpenhamn), respektive regionalt perspektiv.

Syfte och frågeställningar 1. Finns det ett samband mellan tiden mellan fotisättningarna (främre respektive bakre fot) och sparkhastigheten? 2. Hur påverkar bakre fotens kontakttid sparkhastigheten? 3. Hur påverkar den vertikala kraften på främre respektive bakre fot sparkhastigheten? 4. Hur påverkar tiden till uppnådd maximal vertikalkraft på främre respektive bakre fot sparkhastigheten? Syftet med studien var att inom testgruppen undersöka hur kontakttid och belastningskaraktär påverkar sparkhastigheten i en rundspark som föregås av ett step. Metod Studien innefattar analys av en rundsparkteknik med föregående horisontell förflyttning i lateral riktning från utgångsposition. Rörelsen benämns i studien som step. Testgruppen utgjordes av 5 Svenska elit Taekwondoutövare, men pga tekniska problem begränsades gruppen till 3 personer (2 män 1 kvinna). Rörelseförloppet fasindelades i 3 huvudfaser och 2 underfaser (1-stepfas, 2.1-kontaktfas 1, 2.2-kontaktfas 2 och 3-sparkfas). Tid och sträcka i fas 1 och 3 genomfördes med hjälp av höghastighetskamera (Casio Exilim High speed, Casio computer Co. Ltd, Japan.). Vertikalkraft och tid på höger respektive vänster fot mättes med kraftplattor (DBA dual-forceplate systems, Sverige). Resultat Resultatet visade att det inom testgruppen inte fanns något samband mellan sparkhastighet och tid mellan fotisättningarna. Däremot fanns en tendens till att bakre fotens kontakttid påverkar sparkhastigheten (kort tid = hög sparkhastighet). Det fanns också tendenser till samband mellan hög sparkhastighet och hög maximal vertikalkraft samt tid till denna (time to peak force) på stödjefoten. Dessa tendenser sågs inte på sparkfoten. Slutsats Resultaten indikerar att det finns tendenser till att kort kontakttid på sparkfoten samt förmågan att under kort tid generera hög vertikalkraft på stödjefoten är av betydelse för optimering av sparkhastighet. Resultaten bör dock ses som mycket preliminära och behöver konfirmeras med studier på ett större material.

Previous research has established coaches' important role in developing elite athletes (Durand, Bush, Thomson & Salmela 1996). Athlete enhancement and assisting athletes achieve “peak performance” has been a major objective for elite coaches as well as sports scientists (Williams & Kendall, 2007) Despite this common goal, research also question whether sports scientists and the research they pursue really effects coaches knowledge and constitute a foundation for today and tomorrows athletic performances (Bishop 2008). This study examined elite coaches’ needs and use of sport science research as well as the interaction between elite coaches and sport scientists. Following interviews of ten elite coaches, content analysis revealed that sport science is both a formal and informal resource of knowledge for coaches. Development of athletes is seen as the main objective of research retrieval and personal and/or direct contact with the sport scientist is considered to be the best way to assemble. Sport science research effects coaches daily work both directly and indirectly and coaches’ educational standards seem to be the key for successful research implementation. A successful interaction consists of decreasing the physical distance, mutual responsibility for contact seeking, commonly enunciation of relevant research issues and usage of different uniting links.

Handslaget är ett intressant och spännande samhällsprojekt. Potentialen är stor, men vartHandslaget leder och hur vägen dit ser ut - är det svårt att uttala sig om. Detta är en rapport som tar sig an frågorna: hur tänker specialidrottsförbunden och distriktsidrottsförbunden (SF och DF) i samband med sina handslagssatsningar? Och vilka intryck har specialidrottsförbunden och distriktsidrottsförbunden fått av handslagets första år? De olika special- och distrikts- idrottsför bunden lever i skilda världar. Olikheter i förutsättningar har lett till att förbunden tar sig an Handslaget på olika sätt. Till följd av skillnader i förutsättningar, formulerade förbunden olikartade beskrivningar av hur nuläget i förbundet såg ut samt vilka möjligheter och hot de kunde identifieras inför Handslaget. Det stora hotet mot idrottsrörelsens framtida utveckling verkade bristen på ledare vara. Visionerna förbunden har för Handslaget varierar i en likhet med de skildaförutsättningarna. Men i regel ligger visionerna i linje med Hand slagets övergripande må l, det vill säga att: öppna dörrarna för fler, hålla tillbaka av gifterna, satsa mer på flickors idrottande, intensifiera samverkan med skolan och delta i kampen mot droger. I de fall man valt att inte jobba med samtliga målområdet inom ett förbund är det vanligast att man väljer bort intensifiera samverkan med skolan och delta i kampen mot droger.I strävan mot att uppnå visionerna med Handslaget har förbunden formulerat olika strategier. Det är tydligt att strategierna formulerats utifrån förbundens specifika förutsättningar. I stort sett samtliga av förbundens strategier kan inordnas i någon av följande kategorier: medvetenhet och intresse, verksamhetsutveckling, tillgänglighet och kunskap. SF och DF har gett uttryck för att de vill öka medvetenheten om idrotten och intresset för den genom att informera om den, inspirera och stimulera till den, samt marknadsföra den. De har också uttryckt att de vill utveckla verksamheten på olika sätt så att den tilltalar fler människor och det blir möjligt för fler att delta. Vidare vill de, på olika sätt, tillgängliggöra idrotten i större utsträckning. Exempelvis genom att öka den ekonomiska, fysiska, psykiska, sociala och kulturella tillgängligheten. Dessutom vill förbunden samla in, ackumulera, förfina, och sprida kunskap.Vissa förbund är hårda när det gäller styrning en av Handslaget. Vanligast är dock att förbundet lämnar stort utrymme för föreningarna att själva konstruera sina projekt. Strategin de flesta förbunden tillämpar, när det gäller uppföljning av projekten, är att de projektansvariga ska redovisa via en skriftlig rapport. Det finns dock de som väljer andra strategier.Många förbund kommer att ta sig an år två till fyra av handslagssatsningen på samma sätt som det första. Det är också vanligt att man avvaktar år ett av Handslaget för att se hur man kan göra saker och ting bättre. Intrycken av det första årets arbete med Handslaget är från de flesta SF och DF positivt. Det har, under Handslagets första år, delats ut mest medel till insatser som syftar till att satsa mer på flickors idrottande och öppna dörrarna för fler. Handslaget framstår i förbundens utvecklingsplaner och rapporter som en revitaliserande kraft för idrottsrörelsen. Nytänkande och kreativitet verkar blomstra på många håll. Men jag menar att förbunden inför fortsättningen bör vara vaksamma. Det finns risk att bekvämlighet kan komma att smyga sig in i Handslaget. Mycket av den kreativitet som förbunden visat upp under Handslagets första år, kan gå förlorad om Handslaget redan under sitt andra år, rutiniseras.

Under våren 2005 ägde dialoger rum mellan Riksidrottsförbundet (RF) och ett antalspecialidrottsförbund (SF) om hur SFupplevt Handslagets första år. Denna rapport är ensammanställning av dessa dialoger. Studien syftar till att tillhandahålla en överskådligrepresentation av hur förbunden besvarat frågeställningarna under dialogerna.Följande bild av Handslagets förstaår (från SF:s perspektiv) framträdde vidsammanställningen av dialogerna:Generellt sett har de flesta förbund positiva erfarenheter av Handslagets första år. Menfå förbund harodelat positiva känslor. Det vanligaste är att positiva känslor i störstutsträckning präglar synen på det första året men att negativa känslor också gör siggällande.Det finns många saker förbunden lyckats bra med under Handslagets första år. SF:en äri stor utsträckning nöjda med vad de lyckats åstadkomma.Även om förbunden lyckats bra med många saker under satsningens första år har året intevarit friktionsfritt. Svårigheter som förbunden tvingats hantera och/eller förhålla sig tillhar varit många och, i viss utsträckning, diversifierade.