Search

Syftet med studien är att undersöka hur lärarhandledningar stöttar lärare i att undervisa matematisk problemlösning. Studien använder en kvalitativ ansats och de fem undervisningspraktikerna: förutse, överblicka, välja ut, ordna och koppla ihop har använts som utgångspunkt för att skapa ett analysverktyg. Fyra olika lärarhandledningar har analyserats och resultatet visar att olika lärarhandledningar ger lärare olika typer av stöd när det gäller att planera och genomföra matematisk problemlösning utifrån de fem undervisningspraktikerna. Studien visar vidare att det finns tendenser i en av de analyserade lärarhandledningarna att lotsa elever till en lösning när de arbetar med problemlösande uppgifter. Resultatet visar vidare att lärarhandledningarna stödjer genomförandet av klassrumsdiskussioner för att utveckla elevers problemlösningsförmåga. Ingen av lärarhandledningarna uppfyller alla de fem undervisningspraktikerna, därmed är en slutsats att det i lärarhandledningar tycks finnas stöd för lärare att planera och genomföra matematisk problemlösning, men det ser olika ut i olika lärarhandledningar och att det därmed är viktigt att lärare är uppmärksamma på det.

Syftet med denna litteraturstudie är att med utgångspunkt i svenskdidaktisk forskning undersöka vilken betydelse skönlitterär läsning har för gymnasieelevers läsförmåga och i förlängningen deras lärande genom läsning. Mot bakgrund av larm om att unga läser allt mindre samtidigt som läs- och kunskapsresultat i svensk skola sjunker valdes litteratur för att nå syftet. Resultatet visar att läsning av skönlitteratur har en positiv påverkan på läsförmågan och att arbeta med läsförmåga och läsutveckling gynnar lärandet. En viktig faktor för att utveckla läsförmåga och gynna lärandet är läsmängden. Samtidigt visar också resultatet att det behövs en vidgad förståelse av begreppet läsning idag i den svenska skolan då eleverna besitter kompetenser inom andra medier och annat berättande än just skönlitteratur. Resultatet diskuteras utifrån resultaten om läsmängd och skolans förutsättningar till läsning, om litteraturens status och slutligen görs en kreativ och kritisk läsning av styrdokumenten. Slutsatsen vi drar är att läsningens, och mer specifikt skönlitteraturens, plats i undervisningen är befogad och motiverad utifrån ett lärandeperspektiv. Studien visar att det kan vara fördelaktigt att låta läsningen ta mer plats än idag.

Examensarbetet syftar till att undersöka gymnasiala yrkesverksamma matematiklärares uppfattningar om matematikångest, dess orsaker och de strategier de använder för att motverka elevers matematikångest. Genom en kvalitativ intervjustudie har data samlats in från åtta matematiklärare. Metoden för datainsamling var semistrukturerade intervjuer. Resultaten har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys och har sammanfattats i svar på de tre forskningsfrågorna. Resultaten visar att majoriteten av lärarna anser att elever med matematikångest saknar självförtroende och undviker matematik på grund av rädsla för att misslyckas. Matematikångesten tros vara en följd av dåliga erfarenheter i tidigare skolår, kunskapsbrister och negativ påverkan från lärare, föräldrar och samhället. Lärarna anser också att matematikångest är vanligare på vissa gymnasieprogram än andra. När det gäller strategier för att motverka matematikångest varierar svaren mellan lärarna, men det framkommer att det är viktigt att eleverna börjar arbeta med matematik i små steg för att stärka deras tro på sin förmåga. Andra strategier inkluderar att skapa en positiv och stödjande lärandemiljö, använda olika undervisningsmetoder, ge feedback och uppmuntran samt erbjuda extra stöd och hjälp till elever med matematikångest. Slutligen konstateras att varje lärare har unika strategier och att det inte finns några generella strategier som anses varade mest effektiva för att motverka matematikångest. The aim of this thesis is to investigate the perceptions of mathematics anxiety held by working secondary school mathematics teachers, including its causes and the strategies they use to alleviate students' mathematics anxiety. Data has been collected from eight mathematics teachers through a qualitative interview study. The data collection method utilized semi-structured interviews. The results have been analyzed using qualitative content analysis and have been summarized in response to the three research questions. The findings reveal that the majority of teachers believe that students with mathematics anxiety lack self-confidence and avoid mathematics due to fear of failure. Mathematics anxiety is believed to be a result from negative experiences in previous school years, gaps in knowledge, and negative influences from teachers, parents and society. Teachers also perceive mathematics anxiety to be more prevalent in certain programs than others. Regarding strategies to alleviate mathematics anxiety, responses vary among teachers, but it is evident that it is important for students to engage with mathematics in small steps to strengthen their belief in their abilities. Other strategies include creating a positive and supportive learning environment, use different teaching methods, providing feedback and encouragement, and offering additional support and assistance to students with mathematics anxiety. In conclusion, it is noted that each teacher possesses unique strategies, and there are no universally recognized strategies considered to be the most effective in combating mathematics anxiety.

Denna uppsats handlar om adoption utifrån identitet och anknytning och fokuserar på hur föräldraskap påverkas av dessa faktorer. Syftet är att undersöka hur internationellt adopterade vuxna upplever sitt föräldraskap och hur detta påverkas i förhållande till identitetsutveckling och anknytning. Tidigare forskning har visat att det inte finns endast ett sätt att uppleva adoption på, utan erfarenheter skiljs åt från individ till individ. Det har visat sig finnas ett begränsat utbud av forskning av ämnet adoption och föräldraskap och där resultatet varierat. Uppsatsen utgår ifrån en kvalitativ metod, då denna anses som mest passande för att kunna ta del av intervjupersonernas egna erfarenheter och tankar kring föräldraskap som adopterade. Materialet är insamlat genom semistrukturerade intervjuer från sex individer som blivit adopterade till Sverige och materialet har sedan analyserats utifrån en tematisk analysmetod. Resultatet visar att adoption har påverkat adopterade individers föräldraskap på så sätt att utseendemässiga likheter och att ha samma blod är av stor betydelse, samt upplever större kontrollbehov och separationssvårigheter. Det framkommer även att adopterade inte kan tänka sig att adoptera själva, vilket förklaras med att det inte anses vara enligt barnets bästa. This study explores adoption based on identity and attachment and focuses on how parenting is affected by these factors. The purpose of this study is to investigate how transnational adopted adults experience their parenthood and how this is affected in relation to identity development and attachment. Previous research has shown that there is not only one way to experience adoption, but experiences are separated from individual to individual. There has been a limited range of research on adoption and parenting and where results have varied. The study is based on a qualitative method, as this is considered most suitable for being able to take it from the participants' own experiences and thoughts about parenthood as adopted. The material is collected through semi-structured interviews analyzed based on a thematic analysis method. The results show that adoption has affected the parenting of adopted individuals in such a way that similarities in appearance and having the same blood are of great importance, as well as experiencing a greater need for control and separation difficulties. It also appears that adoptees cannot imagine adopting themselves, which is explained by the fact that it is not considered to be in the best interests of the child.

Det finns brister i skolans studie- och yrkesvägledning, bland annat när det gäller tillgänglighet och styrning, konstaterar en statlig utredning. I skolan måste undervisningen anpassas för att bli tillgänglig för alla elever, men görs detta med vägledningen? Funderingar uppstår kring hur kvalitén kan höjas och hur vägledningen kan tillgängliggöras. Studiens syfte är att bredda kunskapen om hur studie- och yrkesvägledare i skolan arbetar för att nå alla elever med vägledning. Syftet är även att undersöka hur studie-och yrkesvägledare resonerar kring och beskriver sitt arbete med snäv vägledning och hur den kan anpassas för att göras tillgänglig för alla elever. Forskningsfrågorna är: Vilka konkreta arbetssätt använder studie- och yrkesvägledare för att nå alla elever med snäv vägledning, hur ser studie- och yrkesvägledare på det enskilda samtalet, dess betydelse och möjligheterna till anpassning samt vilka faktorer påverkar möjligheterna att anpassa och tillgängliggöra den snäva vägledningen i skolan? Sex studie- och yrkesvägledare intervjuades i studien och det som genomsyrar resultatet är deras inkännande och empatiska förhållningssätt. Respondenterna beskriver att de anpassar samtalet och mötet med eleven efter individen. Flera vägledare tar upp relationsskapande, som en förutsättning för att kunna nå eleverna med vägledning. Samarbete lyfts fram som centralt och att vägledningen med fördel kan starta i klassrummet, för att sedan fångas upp i samtal hos SYV. I studiens resultat framkommer att flera olika faktorer påverkar möjligheten att anpassa och tillgängliggöra vägledningen. I analys och diskussion besvaras forskningsfrågorna utifrån studiens resultat och en diskussion förs kring orsaker och möjliga lösningar. Kompetensutveckling, relation som metod, samarbete och fokus på vägledningens innehåll ur ett helhetsperspektiv diskuteras. Framtida forskning skulle kunna vara att undersöka elevers uppfattningar om hur vägledningen kan anpassas.

Hjärtsvikt är ett kliniskt syndrom som ofta innebär stor påverkan på det dagliga livet med nedsatt livskvalitet och frekventa sjukhusinläggningar. Förekomsten av hjärtsvikt ökar i världen och behovet av sjukhusvård förväntas stiga de närmaste åren. Egenvården är en viktig del av behandlingen vid hjärtsvikt. En välinformerad och motiverad patient bidrar till optimal egenvård. Telemonitorering används i allt större utsträckning för att patienter ska kunna monitorera sina symtom och vitala parametrar i hemmet. Syftet var att undersöka patientens upplevelse av att använda telemonitorering som en del av egenvården vid hjärtsvikt. Metoden var litteraturöversikt med systematiskt arbetssätt. Databassökningar gjordes i PubMed och Cinahl där 16 artiklar inkluderades. Artiklarna var publicerade 2011–2021. Artiklarna kvalitetsgranskades med modifierat bedömningsunderlag av Caldwell et al. (2011). Analysen utfördes med integrerad analys. Resultatet visade att telemonitoreringen bidrog till att patienterna upplevde en ökad trygghet, tillgänglighet och delaktighet. Patienterna uppgav att deras självförtroende ökade när det kom till att ta hand om sin hjärtsvikt. Ansvaret och motivationen för egenvården blev större hos patienterna och de fick en ökad insikt om hur egenvården är kopplat till olika symtom. Genom telemonitoreringen fick patienterna en ny rutin i sin egenvård och tekniken var ett stöd för dem i sin egenvård och hälsa. Telemonitoreringen bidrog även till att några patienter upplevde att ansvaret över egenvården inte var deras utan att det låg på vårdpersonalen. Vissa patienter upplevde att tekniken var krånglig och svår vilket skapade sämre följsamhet och ökad oro hos patienterna. Slutsatsen är att telemonitorering upplevdes som ett egenvårdsstöd hos patienter med hjärtsvikt. Genom detta stöd kunde faktorer som egenvårdsunderhåll, uppfattning av symtom och egenvårdshantering blir möjliga vilka är grunden i en god egenvård vid hjärtsvikt. Heart failure is a clinical syndrome that often has a major impact on daily life with reduced quality of life and frequent hospitalizations. The incidence of heart failure is increasing in the world and hospital care is expected to increase in the next few years. Self-care is an important part of the treatment for heart failure. A well-informed and motivated patient contributes to optimal self-care. Telemonitoring is increasingly used to enable patients to monitor their symptoms and vital parameters at home. The aim was to investigate patient's experience of using telemonitoring as a part of self-carein heart failure. Method was a literature review with a systematic approach. Database searches were performed in PubMed and Cinahl where 16 articles were included. The articles were published between 2011–2021. The articles were quality reviewed with a modified assessment tool by Caldwell et al. (2011). The analysis was done with integrated analysis. The results showed that telemonitoring contributed to the patients experiencing increased security, accessibility and participation. The patients stated that their self-confidence increased when it came to taking care of their heart failure. Responsibility and motivation for self-care increased among the patients and they gained an increased insight into how self-care was linked to different symptoms. Through telemonitoring, patients gained a new routine in their self-care and the technology was a support for them in their self-care and health. Telemonitoring also contributed to some patients feeling that the responsibility for self-care was not theirs but that it was up to the care staff. Some patients experienced that the technology was complicated and difficult to manage, which created poorer compliance and increased anxiety in the patients. The conclusion is that telemonitoring was perceived as a self-care support in patients with heart failure. Through this support factors such as self-care maintenance, symptom perception and self-care management may be possible which are the basis of good self-care in heart failure.

Denna litteraturstudie redogör för i vilken utsträckning inslag av variation i form av grupparbete, laborativa moment och problemlösning i matematikundervisningen kan påverka elevers intresse för matematik, och isåfall vilka aspekter av variationen som visar sig vara avgörande för ett ökat intresse. För att besvara studiens frågeställningar har vetenskapliga artiklar kopplade till respektive variationsform sökts med förutbestämda urvalskriterier i databasen ERIC. De valda artiklarna sammanfattades och analyserades sedan med utgångspunkt i en tematisk innehållsanalys. Studiens resultat visar på att inslag av variation i matematikundervisningen ökar elevernas intresse för matematik. Grupparbete kan vara en viktigt komponent i så väl problembaserat lärande som vid laborativa aktiviteter. För att grupparbete ska nå sin fulla positiva effekt är det viktigt att utformningen av grupper samt implementeringen av arbetet sker på rätt sätt. Problemlösningsuppgifter av öppen karaktär där det finns en avvägning mellan autonomi kontra kontroll från lärarens sida och laborativa aktiviteter som är relaterbara för eleverna ökar intresset ytterligare. This literature review aims to describe the extent to which elements of variation in the form of collaborative learning, hands-on learning and problem solving in mathematics teaching affect students' interest in mathematics, and if so, which aspects of the variation that prove to be decisive for increased interest. To answer the aim of the study, scientific articles linked to each theme were identified using predetermined selection criterias in the ERIC database. The selected articles were summarized and then analyzed using a thematic content analysis. The results of the study show that elements of variation in mathematics teaching increase students' interest in mathematics. Collaborative learning can be an important component in problem-based learning as well as during hands-on learning, but for collaborative learning to reach its full potential, it is important that the composition of groups and the implementation of the work take place in the right way. Problem-solving tasks of an open nature where there is a balance between autonomy versus control on the part of the teacher and laboratory activities that are relatable for the students further increases the interest.

Denna fallstudie studerar ett mindre tillväxtbolag med en nulägesanalys och deras möjligheter till förbättring. I en tillväxtfas är det svårt att följa med i struktur och rutiner, genom att undersöka möjligheter att stabilisera och förankra sin tillväxt har företagets försörjningskedja analyserats. Genom undersökning av teoretiska metoder och metodik har vi fastställt lösningar som är applicerbara på detta företag. Syftet är att visa en bild på hur materialplanering och styrning skall utvecklas för att hjälpa företag att fastställa hållbara rutiner och arbetssätt. En kvalitativ fallstudie har genomförts och en nulägesanalys sammanställts med hjälp av semistrukturerade intervjuer och empiriska data i form av statistik. Intervjuerna genomfördes med tre ansvariga personer från företaget i fallstudien. För att identifiera var tillväxtföretaget har möjligheter att utvecklas bör grundläggande processer identifieras och utvärderas. Att kritiskt utvärdera de processer som har utvecklings och förbättringsmöjligheter kan hjälpa företaget att med enkla metodappliceringar förbättra sin verksamhet. I studien har det identifierats potentiella förbättringar som medför kortare planeringshorisont, kortare total ledtid från order till leverans och introducering av ett färdigvarulager. Genom noggrann planering kan kapaciteten i maskinen Profil A nyttjas till en optimal nivå. Dessa förbättringar ger struktur, kontroll och skapar en plattform för stabilare och fortsatt tillväxt. This case study studies a small growth company with a current situation analysis and their opportunities for improvement. In a growth phase, it is difficult to keep up with structure and routines, by examining opportunities to stabilize and anchor its growth, the company's supply chain has been analyzed. By examining theoretical methods and methodology, we have established solutions that are applicable to this company. The purpose is to show a picture of how materialplanning and management should be developed to help companies establish sustainable routines and working methods. A qualitative case study has been carried out and a current situation analysis has been compiled with the help of semi-structured interviews and empirical data in the form of statistics. The interviews were conducted with three responsible people from the company in the case study. To identify where the growth company has opportunities to develop, fundamental processes should be identified and evaluated. Critically evaluating the processes that have development and improvement opportunities can help the company to improve its operations with simple method applications. The study has identified potential improvements that lead to a shorter planning horizon, a shorter total lead time from order to delivery and the introduction of a finished goods inventory. Through careful planning, the capacity of the Profil A machine can be utilized to an optimal level. These improvements provide structure, control and create a platform for more stable and continued growth.

Syftet med projektet var att ta fram metoder för att underlätta beslut om minimitappning och andra miljöförbättringsåtgärder för torrfåror, d.v.s. vattendragssträckor där vatten letts bort via kanaler eller tunnlar för att passera genom vattenkraftverks turbiner. Ibland sker även överledning från ett vattendrag till ett annat för att på så sätt öka produktionen av vattenkraft i vissa kraftverksanläggningar. Detta lämnar den ursprungliga fåran helt eller delvis torrlagd under stora delar av året. Vi har i denna rapport valt att använda begreppet ”torrfåror” för att indikera att det mest utmärkande draget är den reducerade vattenföringen. Många av dessa sträckor var ursprungligen forsar, och ekosystem och arter knutna till forsar har blivit sällsynta. Vi kartlade förekomsten av torrfåror i Sverige, och totalt identifierades och verifierades 972 torrfåror i en databas. 366 av dessa är belägna i Götaland, 323 i Svealand och 283 i Norrland. Den absoluta majoriteten av Sveriges torrfåror saknar bestämmelser om minimitappning. För de 622 torrfåror där vi hittat uppgifter om vattenföring, saknar 481 (77%) en tilldömd minimitappning. De 137 torrfårorna med minimitappning hade i genomsnitt en medelminimitappning på årsbasis på endast 3,6% av den naturliga årsmedelvattenföringen. I 63% av torrfårorna med minimitappning var denna lika med eller mindre än 5% av den naturliga årsmedelvattenföringen, och 48% var flödet lika med eller mindre än 0,5 m3/s. Analyser av fiskfaunan baserat på elfiskedata visar att torrfåror hade i genomsnitt lägre andel fiskar som hör till typiskt sett strömlevande arter och lägre total fiskabundans jämfört med av vattenkraft opåverkade referenslokaler. Torrfåror med minimitappning hade bättre status vad gäller fiskfaunan än de utan minimitappning vad gäller andel strömlevande arter, total fiskabundans och artrikedom av fisk. Andel individer av strömlevande fiskarter, total fiskabundans och fiskartrikedom ökade med ökande minimitappning i torrfårorna, men sambanden var icke-linjära och planade ut med ökande minimitappning. Torrfårornas medellutning var relativt hög (3,6%), och de representerar till övervägande del strömmande och forsande miljöer som helt eller delvis har torrlagts. Torrfårorna var i genomsnitt 1317 m, medan medianlängden endast var 319 m. De korta (50-100 m) och mycket korta (10 km) var vanligare i Norrlands inland. Majoriteten av torrfårorna i Sverige låg i vattendragens nedströmsdelar, i vattendragsordning 1 eller 2 räknat från mynningen. Miljöförbättringsåtgärder av olika slag, som mer naturliga vattenflöden, fiskvägar eller biotopvårdande åtgärder, har utförts vid 10% av torrfårorna sedan 1970. Av de 574 torrfåror där överensstämmelsen med vattenförekomster i VISS var god var 434 klassade som naturliga och 140 som kraftigt modifierade. I det senare fallet var den ekologiska potentialen enligt Vattendirektivet alltid klassificerad som måttlig eller sämre. Av de 434 som definierades som naturliga vattenförekomster hade de flesta givits måttlig ekologisk status. De största problemen i vattenförekomster som helt eller delvis motsvarar torrfåror är brister i konnektivitet och att den hydrologiska regimen är förändrad. Våra resultat visar att kortare torrfåror, som bara omfattar en del av en vattenförekomst, ofta förbises vid statusklassningen enligt Vattendirektivet, och att torrfåran ges samma ekologisk status som vattenförekomsten i stort. För att kunna välja ut vilka torrfåror som ska restaureras och genomföra restaureringsprojekt i torrfåror är fungerande samverkansprocess mellan berörda parter (t.ex. verksamhetsutövare, myndigheter, konsulter och ideella organisationer) viktig för att underlätta vägen från kartläggning till genomförande. Vi presenterar aspekter som underlättar, och kompetenser som behövs hos för att processen ska bli lyckosam. För att underlätta genomförandet av miljöförbättringsåtgärder i torrfåror presenterar vi ett metodiskt och strukturerat arbetssätt som ger en komplett kartläggning av torrfåran samt dess omgivande dämningsområden med biflöden, som leder fram till analyser av påverkansgraden, brister jämfört med opåverkade ekosystem, och åtgärdsbehov. Behov av åtgärder grundar sig på vilken restaureringspotential som finns baserat på förhållanden innan reglering och opåverkade referenslokaler. När man summerar naturvärden ger det en bild av vad som är möjligt att göra och vad som kan åstadkommas inom rimliga gränser med tanke på vattenkraftsproduktion. Målet är att detektera för vattenkraftsproduktion kostnadseffektiva och i det långa perspektivet resursanpassade åtgärder som gynnar ekosystemet och bevarar eller ökar naturvärdena. Som en grund för att kunna bestämma nivå på minimitappning presenterar vi en lista på vilka flöden eller aspekter av en naturlig flödesregim som krävs för att uppnå olika naturvärden (ökad biologisk mångfald av naturligt förekommande arter på en vattendragssträcka) eller ekosystemfunktioner. Denna kan hjälpa att bedöma vilka aspekter av naturliga flödesregimer som behövs för att erhålla önskade naturvärden, eller omvänt, att kunna ge en prognos för vilka naturvärden som kan förväntas vid en viss flödesregim, allt fokuserat på torrfåror. Vi presenterar också en metodik för att inventera torrfåror med kvantitativa metoder som bygger på att med hjälp av stickprov skatta hur mycket det finns av olika strukturer. Syftet med inventeringen är att kvantifiera strukturer i och kring vattendraget som kan vara viktiga för en bedömning av potentialen för att återskapa naturvärden (både akvatiska och i strandmiljön) vid olika möjliga flöden i torrfåror. Det finns flera fördelar med att ha en sådan samplingdesign (istället för kvalitativa metoder) i studier av ekologiska restaureringsprojekt. Det möjliggör att skatta t.ex. medelvärdet eller storleken på variabler som är av intresse, vare sig det är ytan av ett vegetationsbälte, mängden död ved eller fraktioner av sediment i fåran. Det kanske viktigaste skälet att göra det är att det möjliggör kvantitativ utvärdering av miljöförbättringsåtgärder, och avgöra om åtgärder har haft avsedd effekt. Miljödomar bör utformas för att vara långsiktigt hållbara för torrfårans ekosystem, d.v.s. vara relevanta under flera decennier trots att elsystemet och klimatet förändras. Få föreslagna åtgärder gällande torrfåror har genomförts praktiskt och att utreda genom uppföljning och belägga huruvida genomförda åtgärder faktiskt gett miljönytta är essentiellt. Uppföljning förutsätter att en vetenskaplig förstudie har genomförts (naturvärde, nuläge, påverkans- och bristanalys). Om det finns förstudier så finns goda förutsättningar att utvärdera effekterna, om tillräckligt lång tid efter restaurering har gått för att åtminstone initial ekologisk respons ska ha skett. Sammanfattningsvis konstaterar vi att de allra flesta torrfåror saknar minimitappning eller andra åtgärder för att förbättra den biologiska mångfalden och vattendragsekosystemen, men att det finns stöd för att sådana åtgärder är effektiva. Vår förhoppning är att de metoder vi presenterar ska underlätta beslut och genomförande av miljöförbättringsåtgärder i torrfåror. The aim of the project was to develop methods to facilitate decisions on minimum flow release and other environmental measures in bypassed river sections, that is, river sections where discharge has been diverted to hydropower stations. Sometimes, discharge is also diverted from one river to another to increase hydropower production. This leaves the original river channel dry or with reduced discharge. Many of these reaches were originally rapids, and ecosystems and species associated with them have become rare. We aimed to map all bypassed river reaches in Sweden, and identified 972 ones in a database. The majority of these lack any mandates on minimum flow release. Out of 622 reaches with flow data, 481 lacked mandated minimum flow release. The 137 bypassed reaches with minimum flows had an annual flow averaging being only 3.6% of their pristine mean annual discharge. The bypassed reaches had a lower proportion of rheophilic fishes and lower fish abundance compared to reference sites in free-flowing rivers, according to electrofishing data. Bypassed reaches with minimum flow release had fish communities with higher proportion of rheophilic species, higher abundance of fish, and more fish species per site compared to bypassed reaches with no minimum flow release. Furthermore, the proportion of rheophilic over lentic fish species, fish abundance as well as species richness of fish increased with increasing magnitude of minimum flow release, with diminishing returns at higher flow levels. The mean slope of the channels of the bypassed reaches was relatively high (3.6%), and they generally correspond to runs and rapids in terms of flow velocity. The average length of bypassed reaches was 1317 m, with median lengths being 319 m, the distribution being skewed with many short and fewer long ones. The majority of them were positioned in the lower reaches of catchments, in stream order 1 and 2 counting from the mouth. Many bypassed reaches were part of larger waterbodies as defined by the EU Water Framework Directive. Among the 570 where the bypassed reach constituted a waterbody, 140 had been classified as heavily modified. A functional collaboration process among stakeholders (including hydropower managers, authorities, consultants and NGOs) is key to be able to select which bypassed reaches to be targets of ecological rehabilitation, and to implement rehabilitation measures. We present a framework to facilitate the process, and discuss the competences needed for a successful process. We also present a methodology to enable a structured work flow going from mapping bypassed reaches, to analyses of impacts and needs and potential for ecological rehabilitation. When summing the natural values this gives an idea of both rehabilitation needs and what is practical to implement given ecosystem functions and services. As a basis for making decisions on the magnitude of minimum flow release, we present a list of ecosystem states or functions, and the aspect of the flow regime needed to maintain them. This can help determining the flow needed to obtain specific ecosystem functions or states, or conversely, given flow, what ecosystem functions and states are realistic to obtain. We also present a methodology for making surveys of bypassed reaches, taking quantitative randomized samples of important variables. The survey enables quantitative evaluations of rehabilitation outcomes. We argue that environmental court decisions on bypassed sections need to be formulated so they are relevant also in the face of climate change and changes in the electrical production system. This can be setting flow targets as proportions of the total discharge rather than in absolute numbers, and linking changes in discharge to changes in local run-off rather than setting fixed dates. To conclude, we found that although most bypassed river reaches lack mandated minimum flow release and have not been targets of structural rehabilitation efforts, such actions are deemed effective in improving ecological conditions, calling for implementation of such rehabilitation efforts.

Den aktuella studien undersökte sambandet mellan personlighetsfaktorerna i the Big Five (FFM) och upplevd stress, bland chefer och utifrån kön. Det slutliga stickprovet innehöll svar från 78 chefer med personalansvar mellan åldrarna 26–67 år (M = 50.12, SD = 9.18). Deltagarnabesvarade en online enkät bestående av validerade frågor och påståenden. För analyserna gjordes kompositmått för personlighet och stress. Resultaten visade inga signifikanta könsskillnader för någon av studiens variabler och ett signifikant samband mellan stress och Openness, Conscientiousness respektive Neuroticism. Resultaten från den multipla regressionsanalysen visade att Neuroticism och Conscientiousness är betydande prediktorer för stress. Resultaten diskuteras vidare i relation till tidigare och framtida forskning. The current study investigated the relationship between personality traits (FFM) and perceived stress, among managers and based on gender. The final sample included responses from 78 managers with personnel responsibility between the ages 26-67 years (M = 50.14, SD = 9.18). The participants completed an online self-reported survey consisting of validated measurements. For the analysis, a composite score was executed for personality and stress. The results showed no significant gender differences for any study variables and a significant association between stress and openness, conscientiousness, and neuroticism respectively. The results from the multiple regression analysis showed that neuroticism and conscientiousness are significant predictors of stress. The findings are further discussed concerning previous and future research.

NoBias

Den här studien är en empiriskt grundad kvalitativ studie som undersöker samsjukliga personers perspektiv på fysisk aktivitet kopplat till psykiskt välbefinnande. För att samla in material användes intervjuer som var skriftliga och digitala, och för att analysera empirin användes tematisk innehållsanalys. Resultatet visar att fysisk aktivitet har en övergripande positiv inverkan på det psykiska välbefinnandet hos samtliga personer som intervjuades. Vidare visar resultatet att samtliga intervjupersoner uppgav att de inte alls, eller otillräckligt, blivit informerade eller rekommenderade fysisk aktivitet i sin behandling, men att de trots det har en övergripande positiv inställning till potentiell inkludering av fysisk aktivitet som del av behandling. Studiens resultat indikerar sammanfattningsvis att det således finns fördelar med att implementera fysisk aktivitet i behandling av samsjukliga, men att det trots sina påvisade fördelar inte verkar vara en vanligt förekommande behandlingsmetod när det kommer till behandling av personer med samsjuklighet.

För många elever kan såväl ämnets innehåll som naturvetenskapligt språk i kemi upplevas abstrakt. En särskild utmaning ligger i beskrivningar av det tredimensionella perspektivet (3D). Detta är samtidigt en nyckel för att förstå hur molekyler är uppbyggda och varför kemiska reaktioner sker. I detta projekt beskriver vi hur digitala verktyg kan öppna upp för nya möjligheter att både undervisa och lära kemi. Hur kombinationen av tillgänglighet och flexibilitet i lärares undervisningsupplägg, samt utveckling av elevers förståelse skapas då Augmented Reality (AR) involveras i konkreta undervisningssituationer är däremot inte väl känt.

Matematik används dagligen och ett av syftena med matematikundervisningen i grundskolan är att eleverna ska ges möjligheter att utveckla kunskaper i att lösa och formulera matematiska problem. Detta för att förbereda eleverna inför de krav som ställs på 2000-talets samhällsmedborgare. Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka vad som kännetecknar forskningen om problemlösning inom matematikundervisning i grundskolans tidiga år med ett elevfokus. För att svara mot detta syfte används två forskningsfrågor: ”Vad kännetecknar forskningen om problemlösning inom ämnet matematik i grundskolans tidiga år med ett elevfokus?” och ”Vilka faktorer lyfts fram av forskningen som påverkande på elevers problemlösningsprocesser i ämnet matematik i grundskolans tidiga år?” För att svara på forskningsfrågorna har metoden systematisk litteraturstudie används i kunskapsöversikten. Metoden innebär att en syntes av den tidigare forskningen inom ett område skapas genom att söka, granska och sammanställa relevant vetenskaplig litteratur i form av vetenskapliga studier. Sökning av litteratur har skett i tre olika databaser: ERIC EBSCO, Primo och LibSearch. Läsning av studiers abstracts och senare djupläsning av dem gav ett underlag på åtta studier till denna kunskapsöversikt. Resultatet av denna kunskapsöversikt visar att det som kännetecknar forskningen om problemlösning inom ämnet matematik i grundskolans tidiga år med ett elevfokus är användningen av kvalitativ, kvantitativ och mixad metod. Den sistnämnda metoden är frekvent förekommande då den används i hälften av de aktuella studierna. Ytterligare kännetecken är användandet av interventioner samt think-aloud. De faktorer som lyfts fram av forskningen som påverkande på elevers problemlösningsprocesser är flera. Olika känslor påverkar elevers problemlösningsprocesser på olika sätt, användning av feedback kan göra elever till mer framgångsrika problemlösare samt att elever som själva får avgöra när hjälpmedel bör användas under problemlösningsprocessen kan känna ett större ansvar över det egna lärandet. Ytterligare faktorer är att skapandet av en egen problemlösningsmodell kan leda till aktivt deltagande hos elever samt att kreativitet tänkande under problemlösningsprocessen kan gestaltas olika beroende på elevers kunskapsnivåer.

Bakgrund: Hemodialys (HD) är en livsuppehållande behandling som kan ges vid kronisk njursvikt. Över 4000 personer fick någon form av dialys under 2019 i Sverige. Att genomgå dialys kan vara fysiskt och psykiskt krävande. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelse av att leva med hemodialys. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats genomfördes. Arbetets resultat byggde på 15 artiklar, varav 10 kvalitativa och 5 kvantitativa. Resultat: Patienterna upplevde att HD hade en stor påverkan på sina liv. Symtomen från att genomgå HD påverkade patienternas förmåga att delta i sociala aktiviteter. Många av patienterna kände en osäkerhet inför framtiden då den var oviss, dock kände patienterna hopp och tacksamhet gentemot HD. Vården patienterna fick hade en stor påverkan på deras liv. Diskussion: HD är något som gav en stor påverkan på patienternas liv och det var viktigt att sjuksköterskan aktivt arbetade med att stödja patienten och underlätta vården som de fick. Det var viktigt att sjuksköterskan arbetade med att patienten skulle uppleva begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet för att patienten skulle kunna uppnå en starkare känsla av sammanhang (KASAM). Slutsatsats: Att genomgå HD var krävande och det var viktigt att patienterna fick stöd och anpassad vård utifrån sina behov. Det var viktigt att sjuksköterskan hade kunskap om patienternas upplevelse för att kunna stödja dem och kunde ge en anpassad vård. Ett behov av vidare forskning finns för att få bättre kunskap och förståelse för patienternas upplevelse och på detta sätt få en bättre anpassad vård. Examinationsdatum: 2021-03-24

Denna studie har gjorts i två delar. I den första delen har vi jämfört två läroböcker gentemot de svenska nationella proven i årskurs 3. Denna del av studien utgår från en kvantitativ innehållsanalys av de två läroböckerna och två nationella prov. Vi har enbart inriktat studien på läsförståelse och analyserat läroböckerna och de nationella provens innehåll med fokus på texttyper, frågetyper, inferenser, ord och begrepp samt metakognition. I den andra delen av studien publicerades ett frågeformulär via en grupp inriktad för lärare i årskurs F–3 på sociala medier i syfte att göra en kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys av lärarnas arbetssätt med läroböckerna samt deras upplever av läroböckerna. Lärarnas arbetssätt kunde då kopplas gentemot de teoretiska utgångspunkterna. Vi ämnade med studien bidra till att få ett ökat kritiskt granskande hos lärarna i valet av läsförståelseläroböcker. Vi har inte undersökt huruvida texterna i läroböckerna är på lämplig nivå eller hur läroböckerna anpassades till andraspråks elever. I studien valde vi att inte analysera den fonetiska avkodningen. Dock ville vi visa att den påverkar läsförståelsen och att en fonetisk kontroll kan vara ett värdefullt verktyg för att identifiera de barn som tidigt behöver få hjälp att förbättra sina fonetiska svårigheter till att främja senare läsning (Double et al., 2019, s. 1231). Resultatet i den förta delstudien visade att läroböckernas uppbyggnad av texttyper var olika och att samstämmigheten med de nationella proven var varierande. De två nationella proven vi analyserade visade sig vara likvärdiga mellan åren. Slutligen visar studien att båda läroböckerna hade en högre nivå på frågetyper, inferenser, ord och begrepp samt metakognition gentemot de nationella proven. Resultatet i den andra delstudien påvisade en skillnad i arbetssättet mellan de två läroböckerna.

Syftet med uppdraget är att sammanställa befintlig kunskap över hur besökstrycket i naturen ser ut under 2020–2021 jämfört med tidigare och vilka utmaningar detta har lett till, med anledning av medieuppgifter kring ökat tryck och negativa effekter som en följd av corona-pandemin. Resultatet ska kunna användas i planering av framtida insatser. Målet är att sammanställa befintlig kunskap och genom analys skapa en mer sammanhållen bild över situationen och visa på behov av ytterligare kunskap. Fem olika utmaningar valdes ut av Naturvårdsverket. Analys och konsekvenser av ökat friluftsliv

En uppsats som genom en enkätundersökning bland Equmeniakyrkans pastorer och diakoner villundersöka den erfarenhet av och förhållningssätt till abortproblematik i själavård som finns blandsamfundets anställda. Där olika strukturer och pastorn och diakonens upplevelsen av konfliktendem emellan är något som belyses med hjälp av struktureringsteorin.

Den här studien kommer handla om Brasiliansk Jiu Jitsu vilket är en kampsport som främst baseras sig på kamp nere på marken. Utövarna inom sporten använder sig utav hävstångseffekten, där en mindre och svagare person med tekniker av kontroll, kroppslås och stryptag ska kunna besegra en större och starkare motståndare. Sedan 1990-talet så har sporten blivit populär internationellt och med det så har många gym där det utövas Brasiliansk Jiu Jitsu öppnat världen över där Sverige är inkluderat. Syftet med studien är att undersöka hur utövare av Brasiliansk Jiu Jitsu från början kom i kontakt med sporten samt vad det är som får de att fortsätta träna. Ifall sporten har förändrat utövarnas syn på sig själva i form av självkänsla och självförtroende. Hur en kampsport som Brasiliansk Jiu Jitsu kan påverka utövarnas syn på andra människor och om det existerar en specifik kultur eller gemenskap inom sporten. Studien kommer att utgå från en etnologisk ansats där metoden kommer att vara baserad på att besvara ovan nämnda frågor med hjälp av intervjuer med sex stycken personer som utövar Brasiliansk Jiu Jitsu. Intervju metoden har valts eftersom frågorna i studien kräver utövarnas subjektiva bild där deras individuella verklighetsuppfattning önskas. Även en observation kommer att tillämpas som metod för att se ifall det existerar en specifik kultur och gemenskap inom sporten samt som jämförande material till intervjuerna. Resultaten visar att det som främst lockade personer till Brasiliansk Jiu Jitsu var en känsla av nyfikenhet för det okända och att de sedan fortsatte att träna på grund av den fysiska och mentala utmaningen. Samtliga nämnde även en ökning i deras självförtroende och självkänsla vilket baserar sig på olika sorters utmaningar. Några av svaren från informanterna visade även på en förbättrad människosyn. Det visade sig även existera en specifik kultur och gemenskap inom sporten där några av informanterna att de hade hittat sin grupptillhörighet.

Min övergripande frågeställning var hur perikopen om Kvinnan med blödningar kan tolkas på ett nyare sätt genom en intersektionell analys med ett exegetiskt, mer traditionellt arbete som bas och hur denna berättelse kan läsas idag. Jag skrev uppsatsen med syftet att se på perikopen från olika vinklar och utvidga förståelsen för den Bibliska texten. Uppsatsen tar upp Kvinnan med blödningar i alla de tre synoptiska evangelierna med tyngdpunkt på Markusevangeliet, då detta har det längsta avsnittet. Som motpol tar uppsatsen upp ramberättelsen om Jairos och hans döende dotter, som kan ses som två variationer på ett tema, helande, återuppväckande, få sitt liv åter, inkludering av utstötta eller sjuka. Perikopen diskuteras inte bara ur mer klassiska exegetiska tolkningar utan även genom en intersektionell lins. Teologerna ser på kvinnan och flickan som en utsatt kategori som inkluderas av Jesus i gemenskapen igen efter helandet och som exempel på hopp om livet efter uppenbarelsen. Perikopen ses som ett exempel på vem Jesus inkluderade i sin omgivning, och hur han helade genom tro, både när han var medveten om sina handlingar och när kvinnan genom sin tro blir helad utan att han först tillfrågats, vilket Kvinnan med blödningar är ett enda exempel på. Man kan även se berättelsen som ett led i Jesus undervisning, en undervisning i tro och om att med tro är allt möjligt. Forskningen kring denna uppsats har väckt mina tankar om hur nyare metoder kan förenas med traditionella exegetiska metoder, och som ytterligare ämne Jesus relation till kvinnorna runt omkring38honom, och framför allt till de kvinnor han helade. Detta tema kan utvidgas genom att till exempel ta med tidens politik, situationer för kvinnor i andra samhällen runt omkring och om det fanns stora skillnader och även hur situationen ser ut idag.

Introduction. At the beginning of 2020, Covid-19 developed into a global pandemic, how this global pandemic would affect the Swedish upper secondary school no one knew during the first part of the spring term 2020. The upper secondary school went from traditional teaching to distance and distance education for a short period of time. The purpose of this study is to see if and if so how the forced distance learning that arose as a result of Covid-19 has affected teachers' attitudes to and use of digital tools in mathematics teaching in upper secondary school. Background. Digital tools are available in many shapes and designs. The focus is not on platforms that are used to conduct teaching such as Zoom and Teams. The same goes for calculators, as calculators range from simple calculations to advanced graphing calculators. TPACK. We have chosen to use the theoretical framework Technological Pedagogical Content Knowledge (TPACK). We chose TPACK because this theory addresses several different parts of learning, of which technology is an important part. This fits well with our purpose because it is about teachers' attitudes and the use of digital aids in mathematics teaching. Method. A survey was created using Google forms containing both questions with multi-answer options mixed with open-ended questions. A coverpage for the survey was emailed together with a link to the survey for principals at a large number of schools spread across the country. Results. 56 mathematics teachers responded to the questionnaire, which was compiled into graphs for the multi-answer alternative questions and by thematization for the open-ended questions. Discussion. Distance learning during Covid-19 has affected both who and what the use of digital tools looks like. However, the view of digital tools is the same as before or more positive than before., Inledning. Under början av 2020 utvecklades Covid-19 till en globalpandemi. Hur denna globala pandemi skulle påverka den svenska gymnasieskolan visste ingen under första delen av vårterminen 2020. Gymnasieskolan gick från traditionell undervisning till fjärr- och distansundervisning under ett kort tidsspann. Syftet med denna studie är att se om och i så fall hur den påtvingade distansundervisningen som uppstod till följd av Covid-19 har påverkat lärares attityd till och användningen av digitala verktyg inom matematikundervisningen på gymnasiet. Bakgrund. Digitala verktyg finns i många skepnader och utföranden. Fokuseringen ligger inte på plattformar som används för att bedriva undervisningen som till exempel Zoom och Teams. Det samma gäller för miniräknare, eftersom miniräknare finns från enkla för simpla beräkningar till avancerade grafritande miniräknare. TPACK. Vi har valt att använda oss av det teoretiska ramverket Technological Pedagogical Content Knowledge (TPACK). Vi valde TPACK eftersom denna teori tar upp flera olika delar av lärandet varav teknologi är en viktig del. Detta passar bra till vårt syfte eftersom det handlar om lärares attityd och användning av digitala hjälpmedel inom matematikundervisningen. Metod. En enkät skapades med hjälp av Google formulär innehållande frågor med flersvarsalternativ samt öppna frågor. Ett försättsblad samt länk till enkäten mejlades ut till rektorer och skolchefer på ett stort antal skolor spridda över hela landet. Resultat. 56 matematiklärare svarade på enkäten vilket samanställdes till grafer för flersvarsalternativfrågorna och genom tematisering för de öppna frågorna. Diskussion. Fjärr- och distansundervisningen under Covid-19 har påverkat både vilka och hur användningen av digitala verktyg ser ut. Däremot är synen på digitala verktyg samma som innan eller positivare än innan.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en utav de vanligaste folksjukdomarna både i Sverige och globalt. Sjukdomen uppmärksammas långt efter att personen drabbats. Därmed har också diabetes typ 2 ökat senaste decennierna vilket i sin tur kan leda till svåra komplikationer och förtidig död. Till grund ligger ohälsosamma levnadsvanor relaterat till utveckling av diagnosen vilket globala organisationer och svenska myndigheter strävar efter att förebygga. Vid diabetes typ 2 kan utveckling av kunskap om egenvård samt livsstilsförändringar behöva genomföras för att främja hälsa. Utifrån det ökade antalet av individer som utvecklar sjukdomen samt vikten av livsstilsförändringar utforskas personers upplevelser av dessa förändringar. Syfte: Syftet var att belysa hur personer med diabetes typ 2 upplever information om- samt genomförandet av livsstilsförändringar. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt baserat på elva originalartiklar från åtta länder i fyra världsdelar. Resultat: Fyra övergripande teman identifierades; Information, Självhantering, Känslor och Stöd. Varje tema delades sedan in i 13 kategorier. Även om upplevelserna varierade i hög grad upplevde en majoritet av personerna med diabetes typ 2 svårigheter att förändra sina levnadsvanor samt att förstå informationen. Två bifynd i arbetet var socio-ekonomiska begränsningar och stöd utifrån, vilka beskrevs som viktigt samtidigt som det kunde ha en negativ inverkan på personernas självhantering av sjukdomen. Slutsats: Individanpassad information och inkludering av familjen i möten med vården är viktigt för att främja egenvårdsarbetet för personer med diabetes typ 2. Med tanke på att upplevelserna varierar finns behov av fortsatt forskning av enskilda individer med diabetes typ 2. Background: Type 2 diabetes is one of the most common endemic diseases in Sweden and a global health problem. The disease may be diagnosed several years after onset and that is one reason why type 2 diabetes has increased during the past decades. This in turn could lead to severe complications and even a premature death. Unhealthy eating habits and a lack of regular physical exercise are the primary causes in relation to the development of the diagnosis. Something both global organizations and Swedish authorities strive to prevent. A person diagnosed with type 2 diabetes faces big challenges. Lifestyle changes are often advised, and it is important to develop and acknowledge the need for self-care to promote health. Based on the increased number of individuals who develop the disease, and the importance of lifestyle changes, persons’ experiences of these adjustments are investigated. Purpose: The purpose was to highlight how persons with type 2 diabetes experience information about- and the procedure of changing their lifestyle. Method: A qualitative review based on eleven qualitative original articles from eight countries in four continents. Result: Four general themes were identified; Information, Self-management, Feelings and Support. The themes were thereafter divided into 13 categories. Even if the experiences differed, the majority of persons with type 2 diabetes experienced difficulties changing their living habits and to understand the information. Two incidental findings in this review were socio-economic limitations and support from others, which were both described as important and simultaneously could have a negative impact on self-management. Conclusion: Individualized information and including family in healthcare meetings is important to promote self-care work for persons with type 2 diabetes. Considering the variation of experiences, further research on individuals with type 2 diabetes is still necessary.

Bakgrund: Äggstockscancer är den sjunde vanligaste cancern i världen och den dödligaste av alla gynekologiska cancertyper. I en sjukdomsprocess har sjuksköterskan ett ansvar att vara lyhörd och visa medkänsla, genom att vara ett stöd och ge tröst åt kvinnor vilket kan öka välbefinnandet. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelser av att leva med äggstockscancer. Metod: Studien utfördes som en litteraturstudie med en induktiv ansats. Nio resultatartiklar inhämtades från två olika vetenskapliga databaser, och bearbetades genom en innehållsanalys. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i tre övergripande kategorier: Att uppleva rädsla och oro, att ta kontrollen och att uppleva förhoppningar och stöd. Kvinnorna beskrev upplevelsen av diagnosen äggstockscancer som en stor omställning i livet och med en inverkan på fysisk, psykisk och social hälsa. Gemensamt upplevde kvinnorna att bristen på information och kunskap om sjukdomen korrelerade med lidande. Konklusion: I litteraturstudien framgår det att kvinnornas livsvärld påverkas i stora drag och leder till en lägre livskvalitet och ett lidande. Livssituationen förändrades varav kvinnorna upplevde ett behov av stöd och tröst för att kunna hantera sin vardag. Background: Ovarian cancer is the seventh most common cancer in the world and the deadliest of all gynecological cancers. In process of disease the nurse has a responsibility to be responsive and show sympathy, by comforting and supporting women which can increase well-being. Aim: The aim was to clarify women's experiences of living with ovarian cancer. Method: The study was conducted as a literature study with an inductive approach. The results of nine articles were obtained from two different scientific databases and processed through a content analysis. Results: The content analysis resulted in three categories: Experience of fear and anxiety, taking control and experience of hope and support. The women described the experience of the diagnosis of ovarian cancer as a major adjustment in life with an affect of the physical, psychological and social health. In common the women experienced that the lack of information and knowledge about the disease correlated with suffering. Conclusion: The literature study shows that women's life overall is affected and leads to a low quality of life and suffering. The situation of life changes and the women experienced a need for support and care to handle the daily life.

This essay aims to investigate the extent to which a book’s peritext can be used to determine which age-group a book is best suited for. This in the hopes of finding a useful complement to the bibliographic information that is usually used for information retrieval, a complement that can simplify the process by adding more subject signifiers to an information retrieval system’s repertoire. The material being used is a selection of books that were published or republished between the years 2014-2020 and catalogued by the National Bibliography as belonging to the fantasy fiction genre. The study is grounded in Gérard Genette’s concept of peritext, defined as the information surrounding a written text with the purpose of introducing the text before the actual reading commences. A number of these peritextual elements are studied to see how frequently they appear in the present study’s selection of books, after which the books’ cover designs and titles are studied in more detail. The results of this study show that there are differences in how the peritext of children’s and adults’ books are formatted, especially when it comes to how the front covers are designed. It is not, however, possible to draw any definite conclusions regarding how the peritext might be used to facilitate the process of information retrieval. To achieve this there is need for further research on the subject.

Denna kvalitativa studie syftar till att bidra med kunskap om lekens mångtydighet utifrån förskollärares perspektiv genom att undersöka hur de uppfattar barns lek och deras egen delaktighet och roll i den. Vi använde en semistrukturerad intervjumetod där vi intervjuade tio verksamma förskollärare, där alla arbetar inom förskolan. Vi utgick från en teoretisk tematisk analysmetod när vi analyserade det insamlade datamaterialet, i förhållande till Sutton-Smiths sju retoriker om lek och Enz och Christies fem roller. I analysen skapades tre huvudteman och sju underteman. Vårt resultat visar att synen på lek skiftar och där leken skapar olika möjligheter för utveckling och fantasi. Vi uppfattar även utifrån förskollärarna att makt och styrning kan ske både mellan barn och barn i lek men även mellan vuxna och barn i lek. Förskollärarnas uppfattningar om sin delaktighet och roll i barns lek gav uttryck för fyra olika roller; scenansvarig (delaktig genom att bidra till miljön i leken), medspelare (delaktig genom närvaro och verbal kommunikation i leken), lekledare (aktivt deltar för att stötta barnen i leken) och regissör (styrning i lek genom kontroll av den vuxne). Resultatet visar även ibland samband mellan lekretorikerna och rollerna. Slutsatsen i arbetet visar att leken öppnar upp för flera olika möjligheter där uppfattningar om barns lek och förskollärares delaktighet och roll i den både liknade varandra men i vissa fall skilde de sig även åt. Vi tolkar att förskollärarna gav uttryck för att leken kan förstås från olika perspektiv och att det skulle kunna vara situationsberoende. De samband vilka ibland kan tolkas mellan lekretorikerna och rollerna uppfattar vi påverkar komplexiteten då det finns flera olika sätt att förhålla sig till lek och förstå den. I förhållande till tidigare forskning kopplat till vårt resultat i denna studie kan det förstås att det både finns likheter och skillnader vilket skulle kunna tolkas vara på grund av lekens flertydighet och komplexitet. Betyg i Ladok.

Det ställs stora krav på elevers språkliga förmågor gällande läsning, ordförråd och förståelse iskolan. Elever i språklig sårbarhet kan möta stora utmaningar i skolan när läsningen blir merbetydelsefull för att lära.Syftet med studien var att belysa ett antal lärares arbete med att främja alla eleversordförrådsutveckling. Den teoretiska utgångspunkten var The four language knowledge ofblocks och The Golden Triangle of Skill. Kvalitativa intervjuer genomfördes med lärare somundervisar i åk 4 - 9 med läsning för att lära. En kvalitativ tematisk analys användes föranalysen av intervjuerna. Studien visade att lärarna arbetade mycket med att förebygga ochmöta språklig sårbarhet genom att de skapade engagemang för läsning i det inkluderandeklassrummet. Lärarna framhöll att ordförrådet främjades genom arbete med läsning ochgenom diskussioner om begrepp och texters innehåll. Arbetet med texter var fokuserat påläsförståelse och lässtrategier. Slutligen visade studien att lärarnas arbete fokuserade påförståelse men inte på avkodning och djuparbete med ordförråd.

Idag är det dyrt och svårt att ta sig in på bostadsmarknaden i Norden då det både är höga marknadspriser och långa köer till vissa marknadssegment, detta blir speciellt ett problem för de mer resurssvaga hushållen. Åtkomliga bostäder handlar om hur man genom olika modeller kan tillhandahålla bostäder till överkomligt pris för låg- och medelinkomsttagare. Dessa bostäder är inte speciellt inriktat på missgynnade grupper, till exempel drogmissbrukare eller de med svåra psykiska problem, utan de grupper där problemet endast är en låg inkomst. Det kan alltså handla om unga vuxna, immigranter, studerande eller hushåll med lägre inkomster. Begreppet åtkomlig bostad är dock relativt då två hushåll med samma inkomst kan ha olika utgifter beroende av bland annat hushållets och bostadens storlek och vart bostaden är belägen. Det samma gäller synen på vad som är en åtkomlig bostad då den kan variera både mellan städer och länder. Denna litteraturstudie utfördes för att undersöka hur de nordiska ländernas jobb med att gynna åtkomliga bostäder återspeglas i den vetenskapliga litteraturen. Resultatet i studien visar bland annat att allmännyttiga bostadsbolag och organisationer är betydande i de nordiska länderna för att tillgodose allmänheten med bostäder. Oftast är delar av detta bestånd också sociala bostäder. Hur stor del de tar upp av det totala beståndet och vilken roll de har varierar mellan länderna. En annat relativt nytt sätt att främja åtkomliga bostäder är genom inkluderande bostadsbyggande. Kommunen använder sig av olika verktyg inom planeringssystemet för att se till att det vid nya projekt byggs en viss del billigare bostäder eller bostäder som ska riktas till en viss grupp. Detta sker med varierande metoder i de olika länderna då mycket beror på hur landets regelsystem ser ut. Olika typer av ekonomiskt stöd riktade både mot invånare och till projektutvecklare finns i länderna. Bostadsbidrag för att stötta hushållen beskrivs som ett stöd som är enklare att koncentrera till just de som behöver. Detta då de subventioner som går till projektutvecklare gör träffsäkerheten svår. Andra mindre alternativ för att lösa tillgången till åtkomliga bostäder finns också men här diskuteras det om de ens har en speciellt stor inverkan då de endast görs i mindre projekt. De mer lyckade alternativen lyfts fram i diskussionen som möjliga förslag att införa i andra länder. Bland annat så är ett subventionerat bosparande för unga som finns i Norge en möjlig lösning för andra länder att använda sig av. It is expensive and difficult to enter the housing market in the Nordic countries today as there are both high market prices and the housing queues for certain market segments are long, and this will be a particular problem for the more resource-poor households. Affordable housing is about how to provide housing that is affordable to the low- and middle-income earners through different models. These homes are not specifically targeted at disadvantaged groups, such as drug addicts or those with severe mental health problems, but the groups with the problem of a low income. It can thus be about young adults, immigrants, students or households with lower incomes. However, the concept of affordable housing is relative as two households with the same income may have different expenses depending on the size of the household and the dwelling, among other things. The same applies to the view of what is an accessible home as it can vary between cities and countries. This literature study was conducted to examine how the Nordic countries work to promote affordable housing are reflected in the scientific literature. The results of the study show, among other things, that public housing companies and organizations are significant in providing the public with housing in the Nordic countries. Most often, parts of this stock are also social housing. How much they take up of the total stock and what role they play varies between countries. Another relatively new way of promoting accessible housing is through inclusionary housing. The municipality uses various tools within the planning system to ensure that new building projects include a certain amount of cheaper housing or housing that is to be targeted at a certain group. This is done with varying methods in the different countries as it depends on what the country's system of regulations looks like. Different types of financial support aimed at both residents and developers exist in the countries. Housing allowance to support households is described as a support that is easier to concentrate on those who need it. This is because the subsidies that go to the developers makes it difficult with accuracy. There are also other smaller alternatives for solving the availability of affordable housing, but the discussion is whether they even have an impact as they are only done in smaller projects. The more successful alternatives are highlighted in the discussion as possible ideas to introduce in other countries. For example, a subsidized housing saving for young people in Norway is a possible solution for other countries to use.

The purpose of the study was to examine managers´ knowledge, experience and perceptions of a municipality's security-promotion work and its significance for the overall experience security in the municipality. Insecurity among residents is a major challenge for a municipality. It can lead to impaired public health, which long term affects many individuals. Insecurity and security are often linked to a socially sustainable society and should equal for all. Therefore, it is of great importance for the development of society that basic needs such as security are part of the security promotion work that is carried out. The study used a qualitative method with four semi-structured interviews. The data was transcribed and analyzed by a thematic analysis method. Results showed that the managers expressed a unified view that the perceived insecurity was perceived as vague and without foundation as the statistics show no increase in crime. Based on different social groups, insecurity is perceived and perceived differently. The municipality of Söderhamn has put security-promoting work high on the agenda, in order to increase the safety of the people in the municipality. By having a common sense and a greater understanding of the words used, conditions are created to reduce misunderstanding and ambiguity. However, it is important to prioritize security-promoting work for the sustainable development of municipalities and it needs clarity in collaboration between administrations. It is also of the utmost importance that all administrations work together based on what is prioritized. Keywords: safety-promoting work, insecurity, security and experienced feelings.

I den här rapporten analyseras ett urval av de totalt 100 projekt som ingått i Arvsfondens Nyanländasatsning vilken hade till syfte att stärka nyanlända barns och ungas etablering och delaktighet i samhället. Rapporten bygger på tre delstudier. En dokumentstudie bestående av ansökningshandlingar, årsrapporter och i förekommande fall slutrapporter från projekten, en enkät omfattande 89 av satsningens projekt (med svarsfrekvens 63 procent) och slutligen en fallstudie där tre projekt analyseras på djupet. Materialet till fallstudien består, utöver ovannämnda dokument och enkätsvar, av intervjuer och deltagande observationer. Analysen genomförs utifrån två perspektiv: organisation och samhälle. Organisationsperspektivet handlar om projektens erfarenheter och lärdomar och samhällsperspektivet om projektens arbete i ljuset av den samtidskontext projekten verkar inom. Genom de olika perspektiven besvaras följande frågor: Projektens erfarenheter ur ett organisationsperspektiv • Hur arbetar projekten för att främja etablering och delaktighet i sam-hället och vilka aktiviteter och metoder menar de kan främja etablering och delaktighet för satsningens målgrupper? • Hur hanteras en eventuell spänning mellan etablering och delaktighet och den ovisshet om framtiden som finns hos vissa inom målgrupperna, till exempel de som fått tillfälliga uppehållstillstånd eller som befinner sig i en asylprocess eller papperslöshet? • Vilka framgångsfaktorer respektive hinder upplever projektledarna vid samverkan med olika aktörer och i synnerhet samverkan med den offentliga sektorn? • Hur nås målgruppen? Projektens erfarenheter ur ett samhällsperspektiv • Vilken betydelse har projektens arbete i ljuset av den samtidskontext projekten verkar inom? Då det varit i princip omöjligt att beskriva projektens erfarenheter, lär-domar och spår utan att väga in den samtidskontext som projekten verkar inom sätter vi de begrepp som är centrala för Nyanländasatsningens syfte, nämligen delaktighet och etablering, i en samtidspolitisk belysning. Vi beskriver i detta sammanhang också de migrations- och socialrättsliga förändringar som skett sedan Nyanländasatsningens start och som påverkar projektens förutsättningar för att arbeta med nyanländas etablering och delaktighet samt om civilsamhällets roll i förhållande till offentlig sektor, med fokus på förskjutningar av välfärdsansvar som skett till följd av de beskrivna lagändringarna.

Inledning. Den demografiska utvecklingen leder till ett ökat vårdbehov för de äldre. Hemsjukvården idag är en växande del av hälso- och sjukvården i Sverige. Teknisk utveckling leder till att fler sjukvårdsinsatser kan göras i hemmen, av både sjukvårdspersonal, närstående eller patienten själv. Ett avancerat tekniskt hjälpmedel är läkemedelsrobot. Evidensen för effekterna av läkemedelsrobot är mycket liten. Syftet med studien är att sammanställa befintlig forskning om erfarenheter av läkemedelsrobotar i hemsjukvård ur patienters, närståendes och vårdpersonalens perspektiv. Metod En scoping review där16 artiklar inkluderades i studien. Resultat Utifrån syftet identifierades följande teman; Att ha behov av och komma ingång med en läkemedelsrobot, Att använda en robot i vardagen, Att känna sig självständig, Att bli påmind om att ta läkemedel, En ökad adherence, Att lita på en robot och En robot tar över vårdpersonalens arbete. Slutsats Läkemedelsrobotar är ett sätt att förenkla vården och avlasta arbetsbördan för personalen men också öka självständigheten och säkerhet för patienter.

Barnkonventionen har blivit lag och det ställer högre krav på kommuner och socialtjänst att tillvarata barns rättigheter. Detta gäller i synnerhet barn i samhällsvård, där det sedan länge rapporterats om missförhållanden och brister. Samtidigt är familjehemsbristen ett nationellt problem idag och kommuner har svårt att möta de ökade behoven av familjehem. Syftet med denna studie är därför att undersöka familjehemssekreterares samt familjehems erfarenheter av hur arbetet med familjehem fungerar i Umeå kommun med omnejd. Detta genom semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med familjehemssekreterare och familjehem som sedan analyserades med hjälp av konventionell kvalitativ innehållsanalys. De huvudsakliga resultaten är att stabilitet behövs på många olika plan, såväl i socialtjänstens organisation som i själva familjehemmets situation. Ytterligare framkommer att ett gott samarbete mellan olika aktörer, inte minst mellan socialtjänsten och familjehemmen, är grundläggande för framgångsrika placeringar. Båda grupperna vittnar emellertid om att det i nuläget finns omständigheter som försvårar stabilitet och samarbete. Som exempel nämns nuvarande lagstiftnings betoning på föräldrarätten, socialtjänstens höga personalomsättning och ovisshet vid placeringar. Studiens resultat påvisar ett behov av vidare forskning kring hur framtidens familjehemsvård ska utformas för att åtgärda de brister som föreligger idag. Uppsatsens titel är ett citat från en av studiens intervjuade familjehem.

Förskolans utbildning ska anpassas till alla barn utifrån varje barns behov och förutsättningar, men hur går detta arbete till? Syftet med denna studie är att problematisera begreppet likvärdighet i relation till förskolan. För att precisera vårt syfte undersöker vi förskollärares uppfattning om begreppet likvärdighet, samt tittar på hinder och möjligheter som förskollärarna lyfter att de upplever i sitt arbete utifrån sin uppfattning om likvärdighetI denna studie har en enkätundersökning genomförts för att undersöka yrkesverksamma förskollärares uppfattning om en likvärdig förskola och därmed problematisera begreppet likvärdighet i relation till förskolan. Det har även tagits del av Skolinspektionens slutrapport: Förskolans kvalitet och måluppfyllelse – ett treårigt regeringsuppdrag att granska förskolan (2018). I slutrapporten har det visats sig att förskolan i Sverige har stora variationer i kvaliteten, vilket resulterar i stora brister i likvärdighet. Studien har sin utgångspunkt i teorin om socialkonstruktivism. De socialkonstruktivistiska teorierna problematiserar det som ses som självklart och tas för givet och teorin lägger vikt på att det inte behöver vara på ett visst sätt (Hacking, 1999). I resultatet av denna studie framkom det att samtliga respondenter har sin egen uppfattning om vad begreppet likvärdighet innebär. Förskollärarna menar att de arbetar med likvärdighet, men uttrycker att det kan vara svårt och komplext att möta och tillgodose alla barns behov. Förutom att begreppet likvärdighet och förskollärarnas uppdrag tolkas olika av respondenterna finns också andra faktorer som påverkar möjligheten att arbeta kring en likvärdig utbildning. Samt att respondenterna ger förslag på olika strategier som de använder sig av för att anpassa utbildningen efter barnens olika behov. Detta för att sträva efter likvärdighet i förskolan.

Sammanfattning Bakgrund: Palliativ vård innebär att förbättra livskvalitén för patient och anhörig. Målet med vården i hemmet är att tillgodose patientens trygghet, kontinuitet och säkerhet. Sjuksköterskor i palliativ vård eftersträvar att förutse, förebygga, känna igen och lindra lidande för att optimera hälsa. Patienten och familjen ses som en enhet i palliativ vård. Syfte: Att beskriva anhörigas känslomässiga upplevelser av palliativ vård i hemmet. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med en induktiv ansats som baserades på 11 vetenskapliga artiklar hämtade från CINAHL, Medline samt en manuell sökning. Resultatet presenteras utefter sju subteman som genererade två huvudteman: Anhörigas upplevelse av stöd och anhörigas känslomässiga kamp. Resultat: När hemsjukvårdpersonalen bidrog med stöd och trygghet genererade det positiva känslor, bristfälligt stöd gav det motsatta. Anhöriga upplevde trygghet i att få vara en del av vården. Blandade känslor upplevdes av anhöriga under vårdtiden. Slutsats: Att som anhörig uppleva palliativ vård i hemmet kan vara omtumlande och skapa olika känslor. Anhöriga upplever vårdandet av närstående som känslosamt, betungande men ändå självklart. Anhöriga upplevde både stöd men även ensamhet och avsaknad av stöd från sjuksköterskor. Det är därmed viktigt i mötet med familjen att inta ett lyhört och stödjande, familjefokuserat förhållningssätt. Summary Title: Next-of-kin’s emotional experiences of palliative home care. Background: Palliative care means to improve the quality of life for patient and next-of-kin. The purpose of home care is to meet the patient’s needs of security, continuity, and safety. Nurses in palliative care strive to anticipate, prevent, recognize, and relieve suffering to optimize health. The patient and the family are to be seen as a unit in palliative care. Aim: To describe next-of-kin’s emotional experience of palliative home care. Method: A qualitative literature review with an inductive approach was based on 11 scientific articles collected from CINAHL, Medline and one manual search. The result was presented in seven sub themes that generated two main themes: Next-of-kin’s feelings of support and Next-of-kin’s emotional struggle. Results: When the home care professionals provide support and safety it will lead to positive feelings, while lack of support will do the opposite. Next-of-kin experience safety while participating in the care. Mixed emotions are experienced by next-of-kin during the nursing time. Conclusion: Experiencing palliative care in the home, as next-of-kin, can be daunting and create different emotions. Next-of-kin experience caring for their loved ones as emotional, burdensome, yet self-evident. Next-of-kin experienced both support but also loneliness and lack of support from nurses. It is therefore important in the meeting with the family to adapt a responsive, supportive, family focused approach.

Denna kvalitativa studie handlar om en socialsekreterares och två förskollärares, kunskaper om och erfarenheter av, hedersrelaterad problematik i förskolans verksamhet. Bakgrunden visar att det finns en kunskapslucka om ämnet i relation till förskolan. Däremot finns det desto mer forskning i relation till skolan. Studiens teoretiska utgångspunkter är socialkonstruktivism och en förklaringsmodell av det svenska majoritetssamhället och ett samhälle med hedersnormer. Resultatet visar att det, utifrån socialsekreterarens profession, finns varningssignaler som förskollärare kan lägga märke till för att upptäcka om ett barn lever i en hederskontext. Resultatet visar även att förskollärarna har erfarenheter av dessa varningssignaler, men att de saknar tillräckligt med kunskap för att koppla dem till hedersproblematiken.

Denna studie syftar till att skapa en förståelse för hur förskolebarn gör genus med ​svagt kodat material och hur det kan bidra till jämställdhetsarbete på förskolans verksamhet. Utifrån vårt material i form av rådata och transkriberingar av videofilmer, blev det tydligt att materialet förskolebarnen lekte med var svagt kodat och förde med sig för-och nackdelar för förskolans jämställdhetsarbete. Dessa fördelar har visat sig överväga nackdelarna, för att ett svagt kodat material gjorde genusskapandet mindre framträdande på grund av att materialet inte hade ett förbestämt användningsområde eller var något som kunde kopplas till en specifik könsnorm. Detta medförde att förskolebarnen fick använda sin fantasi på ett djupgående sätt och barnen blev uppmanade till att samarbeta för att driva leken framåt. Medans tidigare forskning fokuserade i större utsträckning på starkt kodat material med ett tydligt användningsområde och även fokus på pedagogers attityder och hur det i sin tur påverkade förskolebarnens genusskapande, så medför denna studie till ett fokus på ett barnperspektiv ochettsvagtkodat material. Vi har på så sätt lyft fram barnet som en aktiv deltagareiskapandetavgenusutifrån ett posthumanistiskt perspektiv där allt ses vara sammanflätat och allt påverkas av varandra, vare sig det är material som förskolebarn leker med eller hur förskolebarn själva påverkar och blir påverkade av sin omgivning. Därav har vi bidragit med en ökad förståelse för hur barn skapar genus i förhållande till sin omgivning där både människor, material och miljö bär på agens till att påverka i hur genus görs. 2020-06-08