Search

Flera olika typer av virtuella produkter växer i popularitet och värde i människors ögon. Inomden digitala spelvärlden spenderas en hög andel pengar på virtuella produkter som inte har ettfunktionellt syfte. Syftet med denna uppsats är att undersöka om sociala faktorer kan påverkaköpintentionen i digitala spel genom sin relation till hedoniskt värde. Denna studie användersig av en kvantitativ metod och tvärsnittsdesign i form av enkäter. Enkäterna har spriditsgenom relevanta medier samt kedjeurval. Resultatet analyseras med en PLS-SEM analys föratt se om det finns ett förhållande mellan sociala faktorer och hedonism. Denna uppsatsförsöker besvara frågan: “Bidrar sociala faktorer till att skapa hedoniskt värde i virtuellaprodukter?”. Resultatet visar på att sociala band och social identitet relaterat till spelet ärpositivt relaterat till att skapa ett hedoniskt värde och på så sätt öka köpintentionen. Theory ofconsumtion value undersöker vilka värden som ligger bakom de val av köp konsumenter gör.Teorin används som grund i denna uppsats och har hjälpt till att skapaundersökningsmodellen samt styrka hypoteserna via begreppen emotionellt och socialt värde.Viktiga fynd är att ålder, kön och tid inte har någon påverkan på hedoniska värdet. Hedonisktvärde, social identitet och sociala band visades ha ett lågt instämmande i undersökningen.Trots detta blev slutsatsen att det finns ett signifikant samband mellan de sociala värdena ochhedoniskt värde. Detta bekräftar hypoteserna i uppsatsen. Resultatet i denna studie bidrar tilllitteraturen genom att undersöka relationen mellan utvalda konsumtionsvärden ochköpintentionen till virtuella produkter. Informationen som uppsatsen ger kan hjälpa företag attförstå faktorer som kan uppmuntra till köp av virtuella produkter. Many different types of virtual products are growing in popularity and value in people's eyes.In the gaming world, large amounts of money is spent on virtual products that do not have afunctional purpose. The purpose of this essay is to investigate whether social factors caninfluence purchase intention in digital game contexts through their relationship to hedonicvalue. This study has carried out a quantitative method and a cross-sectional design in theform of questionnaires. The questionnaires have been distributed through relevant media andchain selection. The results are analysed with a PLS-SEM analysis to investigate whetherthere is a relationship between social factors and hedonism. This essay tries to answer thequestion: ”Do social factors contribute to creating hedonic value in virtual products?”. Theresult shows that social ties and social identity within the game are positively related tocreating a hedonic feeling and thus increasing purchase intention. The theory of consumptionvalue examines which values lie behind the purchase intention and choices consumers make.The theory is used as a basis in this essay, it has helped to create the research model andstrengthen the hypotheses via the concepts of emotional and social value. Some of theimportant findings in this essay is that age, gender and time are factors that have no influenceon the hedonic value. Hedonic value, social identity and social ties were shown to have lowagreement in the survey. Despite this, the conclusion was that there is a significantrelationship between the social values and hedonic value. This confirms the hypotheses in thepaper. The results of the study contribute to the literature by investigating the relationshipbetween the selected consumption values and willingnes to pay for virtual products. Theinformation provided in this essay can help companies have a better understanding of factorsthat can better promote the acquiring of virtual products.

This study investigates the social networks impact on mental health. Further, it examines the role of digital tools in regard to loneliness among elderly people. Several studies have investigated similar questions before, but further knowledge can be added with this study on the Swedish population. The aim of the study is to enhance the knowledge on whether social networks have an impact on individual’s mental health. The theoretical framework consists of Granovetter’s strenght-of-weak-ties and Putnam’s definition of social capital. A quantitative approach is used, and secondary analysis is made on an existing data set. The data originates from a survey used to measure social networks in Sweden. To get further insight, an ordinal regression model was built in order to sort out the potential impact of the different variables. The result shows that elderly peoplewho use digital tools are less likely to feel lonely in comparison to those who are non-users. Also, both weak and strong social ties seem to have a positive effect on mental health. Finally, social capital is also proved to have an impact on mental health. The most important result show that trusting people was the strongest correlated variable with mental health in regard to the components of social capital. Further, those who feel trust for others are more likely to report a better mental wellbeing. For future research we recommend focusing on a specific age group, for example relevant to our findings, this could be the elder population. To gain enhanced knowledge, we recommend a mixed methods approach in order toget a deeper understanding.

Sexual harassment has existed for several decades and is still present in many differentindustries in Sweden. As the metoo movement grew, the topic became increasingly moreknown and current. This qualitative study is based on how management and employees at astate agency perceive preventative work aimed towards counteracting and neutralizing sexualharassments; moreover, the study also investigated whether the metoo-movement hasinfluenced this kind of prevention work. To be able to answer the study's question, aqualitative method was used in the form of eight semi-structured interviews. Based on theempirical data collected, we see that the perception of the preventive work differed betweenmanagement and employees. We want to believe that metoo has contributed to noticeablechanges in the organizational world.Based on information collected during some interviews, it can be stated that the metoomovement has not had a significant contribution to any adjustments in the organizationsprevention work: however, information collected from other interviews points towards therebeing major changes made to prevention work.The significant changes we have observed are updated guidelines and policies, employeesurveys, workplace meetings, and an updated intranet. We believe that sexual harassment isstill a major problem at workplaces and that there is a high number hidden statistic. Sexuella trakasserier har funnits i flera decennier och finns även i dagsläget inom mångaolika branscher i Sverige. Ämnet blev mycket högaktuellt i takt med metoo-rörelsen. Dennakvalitativa studie är baserad på vilken uppfattning ledningen respektive medarbetare har i enstatlig myndighet på det förebyggande arbetet mot sexuella trakasserier dessutom om metoofenomenet har haft en inverkan på detta arbete. För att kunna besvara studiens frågeställninghar vi i utgått från en kvalitativ metod i form av åtta semistrukturerade intervjuer. Utifrån deninsamlade empirin har vi kunnat läsa av att uppfattningen om det förebyggande arbetetskiljde sig åt mellan ledning och medarbetare. Vi vill lita på att metoo har bidragit tillmärkbara förändringar inom organisationsvärlden. Vid vissa intervjutillfällen har vi kunnatkonstatera att metoo-rörelsen inte bidragit till några särskilda justeringar i organisationensförebyggande arbetet medan vid andra tillfällen har vi fått veta att det skett störreförändringar. De påtagliga förändringar vi har beaktat är uppdaterade riktlinjer och policys,medarbetarenkäter, arbetsplatsträffar och uppdaterad intranät. Vi anser att sexuellatrakasserier fortfarande är en stor problematik på arbetsplatser som består av ett stortmörkertal.

The aim of the study is to investigate why the individual begins a criminal career, why individuals choose to end the criminal career, and whether they view their previous crime as a result of the surrounding society or take personal responsibility. Qualitative interviews have been conducted. The sample consists of individuals who have left the criminal path and done so at least 3 years ago. The results of the study resulted in social ties within e.g., schooling, socializing, the residential area and the family are underlying factors that can be linked to the reasons for starting a criminal career. The family can also be considered a central factor in the reasons why a former criminal ends his criminal life. The conclusion that can be drawn from the results of the study shows that regardless of influencing factors, it is not individual events that are decisive if the individual neither begins nor ends a criminal career. It is the interplay of these underlying factors or events that will drive further behavioural changes in the individual. Syftet med arbetet är att undersöka varför de tidigare kriminella individerna påbörjar en kriminell karriär, varför individerna väljer att avsluta den kriminella karriären, samt om de ser på sin tidigare kriminalitet som en följd av det omgivande samhället eller tar ett personligt ansvar. Kvalitativa intervjuer har utförts. Urvalet består av personer som har lämnat den kriminella banan och gjort detta för minst 3 år sedan. Studiens resultat mynnade ut i att sociala band inom t.ex. skolgång, umgänge, bostadsområdet och familjen är bakomliggande faktorer som kan kopplas till orsaker för en påbörjad kriminell karriär. Familjen kan dessutom betraktas som en central faktor i orsaker till att en tidigare kriminell avslutar sin kriminella karriär. Den slutgiltiga slutsatsen som kan dras av studiens resultat visar, att oavsett påverkande faktorer så är det inte enstaka händelser som är avgörande om individen vare sig påbörjar eller avslutar en kriminell karriär. Det är snarare samspelet av dessa bakomliggande faktorer eller händelser som kommer att driva vidare beteendeförändringar hos individen.

Denna studie avser att jämföra brottsoffer och f.d. kriminellas upplevelser av hur individens identitet har formats. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med tio informanter som söker besvara frågan om hur individerna upplever att deras sociala band och självkänsla har förändrats av att vara kriminell respektive brottsoffer. Dessa frågor besvaras med de teoretiska utgångspunkter som valts där fokus ligger på Jenkins sociala identitetsteori. Vidare används Scheffs teori om sociala band som är associerad med känslor av skam och stolthet, samt Johnsons teori om självkänsla används som reglerar individens välmående. I resultatet framgår markanta skillnader mellan brottsoffer och f.d. kriminellas upplevelser av brott. Den sociala omgivningen anses ha en betydande roll för deras olika upplevelser men framförallt för individernas identitetsskapande. Det kan även konstateras att sociala band utgör en viktig faktor för individens välbefinnande och har en inverkan på individens självkänsla. This study intends to compare victims' and the former criminal’s experiences of how the individual's identity has been shaped. The study is based on qualitative interviews with ten informants and intends to answer the question of how individuals perceive that their social ties and self-esteem has changed from being a criminal and victim. These questions are answered with the selected theoretical starting points that focus on Jenkins social identity theory. Further, Scheff's theory of social ties that are associated with feelings of shame and pride, even Johnson's theory of self-esteem is used that regulate the individual's well-being. The results show obvious differences between the victims' and former criminals experiences of crime. The social environment is considered to have a significant role in their different experiences and has particularly an impact on the individuals' identity. It may even be noted that the social ties are an important factor in an individual's well-being and has an impact on the individual's self-esteem.

The purpose of this study is to examine how the work with young people at home to care and accommodation (HVB) are organized in a municipality outside Karlstad and how the staff perceive emotions in the workplace. The issues that are discussed are based on the concepts of social ties, emotional labor, roles, shame and pride. The number of people who are fleeing in the world is today about 51 million. There has not been this high since World War II. The Swedish Migration Board calculated that about 7,000 of these people were unaccompanied children and came to Sweden in 2014. Since 2005, there has been a high increase of young people who have been in institutions and one reason of that is the number of unaccompanied children. To find out where, when and how relationships are created on the HVB are issues that I have chosen for my study. Relationships are established through the energy-creating rituals between people and is a process that requires a shared sense that is developing between them. The staff has many different parts to consider in the process of creating a relationship with the youth. These young people may initially not know the language, they have no parents in Sweden and they are seeking for protection. The results show that two of the interviewees think that they deliberately are changing their attitudes at work compare to at home while the other two, feel that they can be themselves. The roles that the interviewees are experiencing at the workplace with the children are being a friend, sister, and mother. In the analysis, I have come to the conclusion that social ties towards young people and staff are created, but not as much as it could be. For rituals to happened and social ties to be created, there must be at least two people. A lot of staff time is administrative tasks and sleeping jour. In the conclusion, I carry a discussion of whether these HVB act as a home for the youth or not. Finally, there is a reflection on my own research and a perspective of new studies. Keywords: HVB, relationships, roles, social ties, shame and pride. Syftet med studien är att undersöka hur arbetet kring ungdomarna på hem för vård- och boende (HVB) är organiserat i en kommun utanför Karlstad och hur personalen upplever emotioner i arbetslivet. De frågor som diskuteras utgår från begrepp som sociala band, emotionellt arbete, roller, skam och stolthet. Antalet människor som är på flykt i världen uppgår till ca 51 miljoner. Det har inte varit så högt sedan andra världskriget. Av dessa beräknar Migrationsverket att ca 7000 ensamkommande barn ska komma till Sverige under 2014. Sedan 2005 har en kraftig ökning skett av ungdomar som blivit institutionsplacerade och en orsak till det är de ensamkommande barnen. Var, när och hur skapas relationer på de HVB som jag har valt för min studie? Relationer sker genom de energiskapande ritualer som upprättas mellan människor. Det är en process som kräver att en gemensam känsla utvecklas mellan dem. Personalen har många olika delar att förhålla sig till i relationen till ungdomarna. Ungdomarna kan från början inte språket, de har inga föräldrar i Sverige och de söker skydd. Resultatet visar att två av intervjupersonerna anser att de medvetet ändrar förhållningssätt på arbetet medan de andra två tycker att de kan vara sig själva. De roller som intervjupersonerna säger sig inta i arbetslivet är kompis, syster och mamma. I analysen har jag kommit fram till att det skapas sociala band gentemot ungdomar och kolleger men inte i så stor utsträckning som det individuellt skulle kunna finnas möjlighet till. För att ritualer ska uppstå och sociala band skapas måste man vara minst två personer. Mycket av personalens arbetstid är administrativt och sovande jour. I slutsatsen för jag en diskussion om huruvida dessa HVB fungerar som ett hem. Tillsist görs en reflektion kring den egna forskningen och perspektivet på nya studier. Nyckelord: HVB, relationer, roller, sociala band, skam och stolthet.

Undersökningsområdet är äldre hemtjänsttagare som bor ensamma, där vi har studerat hur hemtjänsttagare blir påverkade av den så kallade upplevda ensamheten. Som teoretiska utgångspunkter används socialgerontologi och gerotranscendens då begreppen vi använder i studien återfinns i dessa båda teorier, samt att vi kopplar dessa till ett socialpedagogiskt perspektiv. Avsikten är att finna en brygga mellan de nämnda teoribildningarna.Syftet med studien är att synliggöra och analysera ensamhet som socialt fenomen för äldre hemtjänsttagare i relation till social identitet och olika sociala nätverksband. Den första frågeställningen som studien vill besvara är hur äldre upplever att vara hemtjänsttagare och den andra frågan är vilka sociala nätverksband som blir synliga och hur det påverkar hemtjänsttagarens känsla av ensamhet. Den slutliga frågan är hur hemtjänsttagarens känsla av ensamhet kan förstås genom social identitet. Studien har genomförts kvalitativt med fyra halvstrukturerade livsvärldsintervjuer. Studiens undersökningspersoner valdes utifrån kriterier såsom att de skulle bo själva och ha daglig hemtjänsthjälp. Ett andra kriterium var att de skulle kunna uttrycka sig muntligt. Utifrån studiens tre begrepp ensamhet, social identitet och sociala nätverksband görs en första analys av det empiriska materialet. I ett andra steg görs analys med hjälp av gerotranscendensens dimensioner och dess innebörder. Resultatet visar att de äldre uppskattar besöken de får av hemtjänstpersonalen samt att det påverkar deras upplevda känsla av ensamhet. Resultatet visar också på ett samband mellan ensamhet, social identitet och social nätverksband. Analysen av empirin utifrån gerotranscendensen visar på en positivt upplevd ensamhet och inte enbart negativ ensamhet. The field of study is elderly home care recipient who live alone, where a study was made in how these recipients are influenced by the so-called perceived loneliness. The theoretical frameworks used in this study are social gerontology and gerotranscendence since the terminology used in the study occur in both theories, as well as we connect the theories to a social pedagogical perspective. The intention is to find a bridge between the mentioned theories. The aim of the study is to reveal and analyze loneliness as a social phenomenon for elderly recipient of home care in relation to social identity and various social ties. The first issue which the study tries to answer is how the elderly perceive to be home care recipient and a second issue is which social ties become visible and how does that affect the home care recipient´s feeling of loneliness. The final issue is how the home care recipient´s feeling of loneliness can be understood by social identity. The study has been done qualitatively with four semi-structured life-world interviews. The examined persons in the study were chosen by the criterion of that the persons should live alone and have daily home care. A second criterion was that they should be able to express themselves verbally. By the three terminologies of the study such as loneliness, social identity and social ties, an initial analysis is made of the empirical data. Furthermore, a second analysis is made with the gerotranscendence´s dimensions and its signification. The result shows that the elderly appreciate their visits by the home care staff and that it affects their perceived feeling of loneliness. The result also shows a relation between loneliness, social identity and social ties. The analysis of the empirical data by the gerotranscendence shows a positive perceived loneliness and not only negative loneliness.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka samband mellan socialt stöd och nätverk gentemot upplevd fysisk och psykisk hälsa hos gymnasielever i årskurs tre. Frågeställningarna var huruvida det fanns några samband mellan socialt stöd och nätverk gentemot upplevd fysisk och psykisk hälsa, vilken form av socialt stöd och nätverk som var mest relevant och vilken roll dess storlek har, samt om det fanns några skillnader mellan könen i förhållandet till socialt stöd och nätverk. Metod Undersökningen är en explorativ och kvantitativ enkätstudie där totalt 326 individer från olika skolor i Eskilstuna, Stockholm och Filipstad ingick. Åldern på deltagarna varierade mellan 17 och 21 år och medelålder var 18 (±0,7) år. 198 var tjejer och 123 killar, fem personer ville ej svara på frågan eller uppfattade sig inte som något av alternativen. Deltagarna besvarade frågor med fasta svarsalternativ kring kvalitén på sitt sociala stöd och storleken på sitt sociala nätverk, samt om upplevd fysisk och psykisk hälsa. Därefter genomfördes olika korrelationsobservationer för att finna eventuella samband mellan de olika faktorerna. Deltagarna till studien har valts utifrån ett icke slumpmässigt, till viss del typiskt, bekvämlighetsmässigt urval. Resultat Signifikanta positiva samband noterades mellan graden av socialt stöd (kvalitet) och upplevd psykisk respektive fysisk hälsa. Starkast korrelation fanns mellan psykisk hälsa och socialt stöd (r = 0,46). Svaga positiva korrelationer fanns mellan antalet (kvantitet) vänner (r = 0,19) respektive familjemedlemmar och släktingar (r = 0,19) gentemot psykisk hälsa, och i förhållande till familj och släkt även den fysiska (r = 0,14). Inga signifikanta skillnader kunde ses mellan könen. Slutsats Studiens hypotes om en positiv samvariation mellan upplevd hälsa och socialt stöd och nätverk stämde i de flesta fall och kvalitet visade sig vara överordnad kvantitet. Aim The purpose of this study was to examine relations between social support and networks, against the perceived physical and mental health of high school students in grade three. The question formulations were whether there was any correlation between social support and networks against perceived physical and mental health, which form of social support and network that were most relevant and what role its size has, and if there were any gender differences in relation to social support and networks. Method The study is an exploratory and quantitative survey in which a total of 326 individuals were included from various schools in Eskilstuna, Stockholm and Filipstad. The age of the participants ranged between 17 and 21 years, and mean age was 18 (±0.7) years, 198 were girls and 123 boys, five people did not answer the question or did not perceived themselves as either one of the options. The participants answered questions with response sets about the quality of their social support and the size of their social network and perceived physical and mental health. After that, observations were completed to find eventual correlations between the different factors. Participants for this study were selected on a non-random, somewhat typical, conveniences based method. Results Significant positive correlations were observed between the degree of social support (quality) and perceived mental and physical health Strongest correlation was found between mental health and social support (r = 0,46). Low positive correlation was found between the number (quantity) of friends (r = 0,19) and family/relatives (r = 0,19) in relation to mental health, and in relation to family and relatives also the physical health (r = 0,14). No significant differences were seen between the sexes. Conclusion The study’s hypothesis of a positive correlation between perceived health and social support and network sued in most cases, and the quality was shown to be superior to the quantity.

Det här arbetet ägnas åt att närmare studera vad som händer med människans sociala och psykiska välbefinnande när de av olika anledningar väljer att lämna sin frikyrka på en liten ort. Vi har gjort narrativa intervjuer av tio olika respondenter som alla valt av olika anledningar att lämna sin frikyrkliga församling. Transkribering har sedan skett med fokus på att hitta gemensamma nämnare och tolka våra respondenters upplevelser. I den analys vi har gjort av empirin har vi dragit slutsatsen att de sociala och psykiska konsekvenserna är att det lilla samhället påverkar ex-medlemmarnas välbefinnande, framförallt genom starka skuld och skamkänslor och hotar de sociala band som funnits i så många år. Naturligtvis finns det inte ett skäl till att en individ väljer att lämna men en stor bidragande orsak är lång tids ytagerande och frihetskänslan från församlingen och frihet till något annat. Men, vad ska folk säga? This project pays particular attention to the effects on the social and psychological well-being of people, who for different reasons choose to leave their church in a small community. We have performed narrative interviews with ten respondents who all had different reasons for leaving their congregations. The obtained data has then been transcribed with focus on finding common denominators, as well as interpreting our respondents' experiences. In our analysis of the collected data, we conclude that the social and psychological consequences are that the small community will have an influence on the ex member's well-being, above all through strong feelings of guilt and shame and threats to long-standing social ties.There is, of course, more than one single reason why a person decides to leave, but a major contributing reason is long term surface acting and a sense of freedom from the congregation, as well as freedom to do other things. But what will people say?

The purpose is to illustrate the phenomenon of self-harm from a social psychological and sociological perspective. The purpose is furthermore to examine the role social relationships play in the individuals´ self- imagine and what role does identification play for anyone who harm themselves? We want to examine in what way social relationships are important and how they function for individuals who harm themselves, both once they have started to harm themselves, and if the relationships in any part caused the cutting to begin with. Questions: How do individuals shape their identity based on self- harm? Which self-image do individuals have who self-harm? Is there anything in the person's previous social relationships that have caused them to begin to hurt themselves? Method: In this paper we have analyzed five autobiographies. We have used open coding from grounded theory as analytical method and subject positions based on discourse analysis. Theory: We have used the Cooley concepts looking glass self, Foucault's theory of power, Giddens' concept of ontological security and existential anxiety. Results and Analysis: We found six different categories that we thought were central. These were negative self-image, guilt, lack of family support, negative experiences of others' views, the protective identity as self- harmer and insecure social relationships in school. Conclusion: The self-harming is a very complex behavior. In this paper we have found that social relationship has a major influence on if a person begins to develop self-harm. The negative social impact on social relations in childhood plays a particularly important role and affects the individual's identity and self-image. Identity was both linked to the development of a negative self-image and difficulty to stop harm themselves when upset, it was the thing they identified with and which gave them security.

Mycket finns skrivet i ämnet frivård och återfall, varför det finns anledning att ytterligare se på hur frivårdens stödinsatser uppfattas av före detta kriminella, frivårdsanställda samt kamratorganisationen Kriminellas Revansch i Samhället, vilken frivården samarbetar med. Frivården har en tämligen hög återfallsstatistik hos de före detta kriminella som frivården fått i uppdrag att återanpassa till ett laglydigt liv. Särskilt hög är återfallsstatistiken hos de individer som haft kontakt med frivården mer än en gång efter att mer än en gång blivit lagförd för brott. Denna undersökning har sökt svar på hur frivårdens insatser uppfattas för att se på vad som eventuellt kan göras bättre i dagsläget. Frivårdsanställda och före detta kriminella, varav några medlemmar i KRIS, har intervjuats för att på så vis få en nyanserad bild av verklighetens uppfattningar. Resultatet visade att frivårdens stödverksamhet tycks sakna verktyg för att hjälpa till synes omotiverade individer. Det framkom också att i de fall de före detta kriminella kände sig negativt stämplade av handläggarna fungerade stödinsatserna sämre. Detta eftersom ett personligt bemötande enligt informanterna, ansetts viktigt för stödinsatsernas verkan. Personligt bemötande påverkar inte huruvida handläggare på frivården kan kontrollera brottsbelastningen fysiskt hos den stödbehövande, men har likväl upplevts som ett stöd av före detta kriminella individer. Lekmannaövervakare synes vara en insats väl värd att satsa på, visar denna undersökning.