Loss of biodiversity is a global concern and one of the affected habitats are meadows, where we have a large species richness among fungi and vascular plants who interact in ways that are poorly researched. Many of these meadow species are severely affected by reduced meadow areas which have been converted into farmland, lost their rich flora and mycota because of added fertilizers or have been left unmanaged. The purpose of this study was to investigate if there is any connection between species richness in plants and fungi on meadows, if the meadow age affects species richness, and if environmental variables such as pH, shadowing, moss and soil type has an effect on species richness. During the summer of 2021 plants were counted and in the fall the fungi was counted. Statistical analysis was performed on two different datasets, one with all species counted, one with plant species that have their main habitat on meadows, and fungi commonly known as waxcaps. The result showed a significant connection in species richness between plants and fungi when all species were tested and when a selection of meadow living species was tested. The effect of time showed that the youngest meadow contained the least number of species. Shadowing for plants had a significant negative effect when all species were counted, and all other tests of GLM-models showed significant effects on plants by fungi and vice versa. The results show that there is an interaction between plants and fungi, although we today have a poor knowledge about the actual functionality of these interactions. Other studies have tested low-cost methods to establish meadows in cities and ski slopes, where it is possible to create new suitable habitats for species that have meadows as their main habitat. One of the meadows in this study shows that overgrown meadows can be restored with great results. Förlust av biodiversitet är ett globalt problem och ett av de habitat som påverkas är ängarna, där det finns en stor artrikedom bland svampar och växter som interagerar med varandra på ett sätt som i dag är dåligt utrett. Många av dessa arter hotas av kraftigt minskande arealer av ängar vilka har gjorts om till åkrar, gödslats så att de har förlorat sin rika flora och funga samt växer igen då de inte längre anses vara användbara. I denna studie undersöks om det går att finna ett samband mellan antalet arter av växter på en äng och antalet arter av svampar samtidigt som påverkan av tiden lokalen har varit en äng testas. Dessutom undersöks vilken påverkan pH, skugga, täckning av mossa och jordtyp kan ha. Under sommaren 2021 inventerades växter och därefter svamparna under hösten. Analysen gjordes i två olika indelningar där alla arter togs med i en och den andra en reducerad indelning där enbart ängsspecifika växter och vaxskivlingar togs med. Datat analyserades statistiskt och resultatet visade att det finns ett signifikant samband mellan antalet arter av växter och antalet arter av svampar både när alla arter räknades in och när de specifikt ängslevande arterna togs med. Effekten av tiden ängarna varit hävdade visade flera signifikanta resultat där tendensen var att den yngsta ängen innehöll minst antal arter. Skuggning visade en signifikant negativ effekt på antalet växtarter när alla arter togs med och övriga statistiska test med GLM visade en signifikant påverkan av växter på svampar och omvänt. Detta resultat visar att det finns interaktioner mellan svampar och växter på ängarna, även om vi idag inte har så god kännedom om hur interaktionen faktiskt fungerar. Det finns undersökningar som visar att det med relativt billiga metoder går att skapa nya ängar både i städer och i skidbackar för att skapa nya lämpliga habitat för ängslevande arter samtidigt som en av ängarna i denna studie visar att vi med rätt vilja kan väcka liv i en äng som under lång tid fått växa igen.