Search

Using Eli Gateva’s theory of the EU enlargement’s conditionality and the balance in the incitement structure between the terms of rewards and threats, the purpose of the study is to examine the EU commission’s reports of the ongoing negotiation process with Serbia and Montenegro. Furthermore, the study discusses Serbia’s and Montenegro’s relative positions concerning an EU-membership. Through a content analysis of the EU commission’s 2020 reports on Serbia and Montenegro, the study examines how the EU has used rewards and threats on Serbia and Montenegro, and what differences and similarities exist. The study finds that the EU has used different forms of rewards and threats according to Eli Gateva’s Model to conform the respective countries in the EU’s preferred direction. The study mostly discovered similarities but also some differences in how the EU has used rewards and threats on Serbia and Montenegro. The study also finds that Montenegro appears to be closer to a membership than Serbia.

The purpose of the thesis is to examine how textbooks for the upper secondary school course history 1b depict the civil war in the former Yugoslavia. Five of the six books examined are aimed at the history 1b course, but all are adapted to the new curriculum GY11. The analysis of the material focuses on differences in factual content as well as what kind of use of history that has been utilized by the authors. The results shows that there are some substantial differences in terms of content regarding events and key players who were active in the war. The dates for when the conflicts started, the number of displaced people, the selected events as well as the key actors in the conflict vary significantly between the textbooks. Finally, a questionnaire survey shows that teachers around Sweden feel that they have insufficient time, which has resulted in a situation of priorities where the Yugoslav wars have almost no place in teaching.

Avfall är ett globalt miljöproblem, bland annat på grund av avfallets utsläpp av växthusgaser som påverkar klimatet (Nyström, 2018). Avfallshanteringen styrs av statsförvaltningar i olika länder och eftersom det syns skillnader i länders förvaltning av avfallshantering så kan detta påverka både människan och miljön negativt. Därför krävs globala lösningar och samarbeten mellan olika länder för att skapa en hållbar avfallshantering i framtiden. Sverige och Serbien är två länder i Europa där avfallshanteringen och statsförvaltningssystemet skiljer sig. Syftet med detta examensarbete var att undersöka och jämföra avfallshanteringen i Malmö, Sverige ochAleksinac, Serbien. Frågeställningen jag ville besvara var hur möjligheterna såg ut för attmiljöanpassa avfallshanteringen på kommunal nivå i Serbien respektive Sverige, samt vilka skillnader i systemen var. Undersökningen var baserad på intervjuer, där jag intervjuade en arbetare från respektive kommun med ansvar för avfallshanteringsfrågor, samt en analys av kommunernas avfallsplaner. Resultatet visade att det fanns skillnader mellan länderna då avfallshanteringssystemet skiljde sig åt. Målet var att uppnå en hållbar avfallshantering i framtiden och länderna hade inte utvecklats i samma takt för att uppfylla målet. Skillnader sågs främst i förvaltningsstrukturen, avfallshanteringen i dagsläget, regelverk, ekonomisk utveckling, social medvetenhet, infrastruktur, EU-medlemskap, möjligheter och förutsättningar m.m. Waste is a global environmental problem, partly because of the greenhouse gas emissions from waste that affect the climate (Nyström, 2018) Waste management is governed by administrations in different countries, and since there are differences in waste management, it can adversely affect both humans and the environment. Therefore, global solutions and collaborations between different countries are required to create sustainable waste management in the future. Sweden and Serbia are two countries in Europe where the management system differ. The purpose of this thesis was to investigate and compare waste management in Malmö, Sweden and Aleksinac, Serbia. The question I wanted to answer was how the possibilities were to environmentally adapting waste management at the municipal level in Serbia and Sweden, and what differences in the systems was. The survey was based on interviews, therefor I interviewed a worker from respective municipality with responsibility for waste management issues, and an analysis of the municipal waste plans. The result showed differences between the countries because the waste management system differed. The goal was to achieve sustainable waste management in the future and the countries did not developed in the same pace to fulfil the goal. Differences were mainly seen in the administrative structure, waste management in present, regulations, economic development, social awareness, infrastructure, EU-membership, opportunities and conditions, etc.

Syftet med uppsatsen är via kvalitativ innehållsanalys undersöka vad Svenska Dagbladet rapporterade om kriget i Kosovo, samt hur kriget gestaltades via ledarsidorna under krigets samtid. Jag har delat upp kriget i 4 perioder. Under varje period presenteras vad som stod på agendan i tidningen om just Kosovokriget. Sedan analyserades de två första ledarsidorna under varje period. För att besvara min första frågeställning tillämpades dagordningsteorin; Vad presenteras på dagordningen i Svenska Dagbladet om kriget i Kosovo, samt hur rapporteringen skiljde sig över tid. Till den andra frågeställningen tillämpades gestaltningsteorin; Hur framställer (gestaltar) Svenska Dagbladet sina nyheter om kriget i Kosovo via ledarsidorna? Via databasen retriver.se har jag samlat mitt empiri.

Belgrad är en växande europeisk universitetsstad,idag Balkans största till antalet. Uppemot 140 000studenter får dela på totalt 12 000 statligt ägdastudentbostäder. Denna växande trend lär fortsättai takt med att staden och landet generellt ser enekonomisk tillväxt större än under tidigare år. I ett försök att bemöta studentbostadsbristen bidrarjag med ett förslag för hur man effektivt byggerför både studenter och stad. Tomten är nämligencentralt belägen på Bulevar kralja Aleksandra, vilketär Belgrads motsvarighet till Sveavägen. Framtill branden 2014 fanns på tomten en inomhusmarknad,som hette Depo, i vad som tidigare vargarage och vändplats för spårvagnarna som gårlängs med boulevarden. Belgrade is a growing European university city, today the largest in the Balkans. Up to 140,000 students share a total of 12,000 state-owned student homes. This growing trend will continue as the city and the country generally see economic growth greater than inprevious years. In an effort to respond to student housing shortages, I contribute with a proposal how to efficiently build for both students and the city. The site is centrally located at Bulevar kralja Aleksandra, which is Belgrade’s equivalent to Sveavägen. Until the fire in 2014 there was an indoor market on the site of what was previously a garage and turning point for the trams that go along the boulevard.

Validerat; 20101217 (root)

Föreliggande uppsats syftar till att undersöka hur fördelningen av och kontrollen över territorier i Bosnien-Hercegovina har yttrat sig under valda tidsperioder. Fokus ligger dels på konfliktparterna och dels på de externa aktörernas roll. Galtungs modell fungerar som verktyg då problematiken med territoriell kontroll och oförenliga mål undersöks. Materialet till uppsatsen utgörs främst av undersökningar gjorda av såväl historiker, statsvetare som konfliktforskare och sociologer, vilket bidrar till att en helhetsbild erhålles. Uppsatsens undersökning börjar med en undersökning av Daytonavtalets konflikthantering och sedan går den över till 1914-1918, perioden då det första sydslaviska riket uppstår. Därefter sker undersökningen i kronologisk ordning och avslutas i Dayton 1995, där trådarna knyts ihop. Resultaten visar att konflikter mellan de tre etniska grupperna i Bosnien-Hercegovina funnits under samtliga tidsperioder och att de demonstrerats med vapen tre gånger mellan 1914-1995. De externa aktörer som figurerat under de väpnade konflikterna har påverkat konfliktparterna på olika sätt. Slutsatsen är att de externa aktörerna av olika anledningar tenderar att ge sitt stöd åt den konfliktpart de har historiska band till.