Search

Detta är en kvalitativ studie där syftet är att få djupare kunskaper kring hur F-3 lärare resonerar kring demokratisk undervisning. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer har lärarna beskrivit på vilka sätt de förhåller sig till arbetsformer i sin demokratiundervisning och vilket material de använder. Studiens slutsats är att lärarna besitter en god kompetens men att arbetssätten och demokratiuppdraget kan se olika ut på grund av att läroplanen tolkningsbar.

Bakgrund: Palliativ vård ges allt mer i patientens hem och ska ske utifrån de fyra hörnstenarna. De fyra hörnstenarna innebär symtomlindring, samarbete, kommunikation och relation samt stöd. Sjuksköterskan har en stor roll inom den palliativa vården och ska arbeta utifrån det palliativa förhållningssättet. Närstående har en stor betydelse för patienten. Stöd i olika former ska finnas till närstående och patienten. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa närståendes upplevelser av palliativ vård i hemmet. Metod: En litteraturstudie gjord på fjorton kvalitativa studier och resultatet har analyserats utifrån femstegsmodellen. Sökningar av artiklar gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. Resultat: Utifrån analys framkom det tre kategorier: Vara involverad i omvårdnaden, behovet av stöd och slutet på patientens liv. Ur kategorierna togs sex subkategorier ut: Relationen med sjuksköterskan, känslomässiga reaktioner med att bli vårdare, stöd från sjuksköterskan, stöd från familj och vänner, förbereda sig på patientens bortgång och upplevda känslor efter patientens bortgång. Konklusion: Närstående upplevde flera olika känslor och mötte flera utmaningar vid palliativ vård i hemmet. På grund av att det var en känslomässig omtumlande roll att bli vårdare var en god relation med sjuksköterskan och ett stort stöd betydelsefullt. En god relation med sjuksköterskan byggde på tillit och tilliten berodde oftast på sjuksköterskans kompetens. Background: Palliative care is increasingly provided in the patient's home and should be based on the four cornerstones. The four cornerstones involve symptom relief, cooperation, communication and relationship as well as support. The nurse has a major role in palliative care and must work on the basis of the palliative care approach. Relatives are of great importance to the patient. It is important to keep in mind that there is support in various forms for relatives of the patient: Purpose: The purpose was to illuminate next of kins ́experiences of palliative care at home. Method: A literature study conducted on fourteen qualitative studies and the results were analyzed with the five-step model. The search for the articles were done in the databases Cinahl and PubMed. Results: Based on analysis, three categories emerged: Being involved in nursing, the need for support and the end of the patient's life. Six subcategories were taken from the categories: The relationship with the nurse, emotional reactions to becoming a carer, support from the nurse, support from family and friends, to prepare for the patient's death and perceived feelings after the patient's death. Conclusion: Relatives experience several different emotions and face several challenges in taking over the care of the patient. Because it is an emotionally changed role to become a caregiver, it is important that there is a good relationship with the nurse and great support. The relationship improves with greater trust. Trust to the nurse usually depends on the nurse's knowledge.

This study aims to create an understanding of transition from men to women based on private stories. The methodological approach used has been qualitative research with semi-structured interviews. Four individuals contributed to the study by sharing their experiences of gender dysphoria. The empirical material of the study is analyzed by the help of Ebaugh's theory of the “process of role exit’’ and complemented with West and Zimmerman's theoretical perspective of "doing gender" as well as Goffman’s dramaturgical perspective of stigma. The analysis shows that transition may not look alike in the sense that there are no clear steps which are followed by each individual. Transition may vary in relation to different types of medical treatments and different medical investigations besides variations in gender attributes such as clothing and makeup. It was apparent that our informants felt that their thoughts and feelings did not match with their bodily attributes at a younger age. This ambivalence led to a long process of confusion which became most apparent as a teenager. The results of the study showed that both medical care and supporting environment were necessary for smooth transition. The stigma that persons faced by others could impede the process. Whereas support received from significant others gave persons psychic strength to continue the transition. Yet, not to be accepted as a “full female” despite the transition seemed to be a distortion factor of the transition.

Bakgrund: Adjuvant cytostatikabehandling används vid bröstcancer efter att tumören tagits bort. Biverkningar kan uppstå då cytostatika påverkar alla kroppens celler. För att sjuksköterskan ska kunna ge en god omvårdnad krävs det att hon/han får ta del av patienters upplevelser vid adjuvant cytostatikabehandling. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av adjuvant cytostatikabehandling vid bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt som baserades på 13 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats utfördes. Resultat: Resultatet utgjordes av tre huvudkategorier: uppleva en förändrad kropp, uppleva ett förändrat sinne och upplevd påverkan på det sociala livet. Det framkom att kvinnorna upplevde både fysiska och psykiska biverkningar och dessa hade en stor påverkan på deras sociala liv. Slutsats: I slutsatsen betonas vikten av sjuksköterskans stöd i form av information och omvårdnad., Background: Adjuvant chemotherapy is used to treat breast cancer after the removal of the tumour. Side effects may occur since chemotherapy affects all of the body cells. The nurse should be able to provide good care, to do so it requires that she/he takes part of patients’ experiences of adjuvant chemotherapy. Aim: The aim was to describe women’s experiences of adjuvant chemotherapy for breast cancer Method: A literature review based on 13 scientific articles with qualitative approach was executed. Results: The result consisted of three main categories: experiencing a changed body, experiencing a changed mind and perceived impact on social life. It was revealed that women experienced both physical and psychological side effects and they had a great impact on their social life. Conclusion: The conclusion shows the importance of the nurse’s support in form of information and care.

Syftet med denna studie är att beskriva och förklara eventuella samband mellan miljömedvetet beteende, uppfattad konsumentpåverkan och val och uppfattning av elbolag, samt hur informanterna uppfattade sitt elbolags marknadskommunikation. Kvantitativ metod tillämpades, där 273 informanter svarade på en enkät. Ett bekvämlighetsurval gjordes bland studenter på Högskolan Väst. Data analyserades i SPSS, där bland annat en faktoranalys, Pearson korrelationsanalys och T-test användes. Teoriavsnittet behandlade teorier och tidigare forskning gjort kring marknadskommunikation, gröna marknadsföring, den gröna konsumenten, den gröna konsumentens köpprocess samt grön marknadsföring inom grön el. Studien fann ett starkt linjärt signifikant samband mellan miljömedvetet konsumentbeteende och val och uppfattning av elbolag. Vidare fanns det ett samband mellan ålder och miljömedvetet beteende. Ju äldre informanterna var desto mer miljömedvetet beteende hade dem. Det fanns dessutom en signifikant skillnad mellan kvinnor och män. Kvinnliga informanterna hade i genomsnitt ett mer miljömedvetet beteende än manliga informanterna. Sambandet i ålder och skillnaderna i könen hittades dock inte vad gäller informanters val och uppfattning av elbolag. Vidare fann studien att informanter i hög grad ansåg att de med sitt konsumentbeteende kunder påverka omgivningen i en positiv riktning. Det fanns ett signifikant samband mellan val och uppfattning av elbolag och uppfattad konsumentpåverkan. Ju mer informanterna ansåg att de med sitt konsumentbeteende kan påverka omgivningen desto mer påverkade detta deras val och uppfattning av elbolag. Kvinnor tänker i genomsnitt mer på hur produkter de köper påverkar miljön och andra människor än de manliga informanterna. Vad gäller informanternas uppfattning av deras elbolags marknadskommunikation ansåg dessa att den var bristfällig. Då tidigare forskning påvisat att studenter kan vara en bra målgrupp för elbolag som säljer grön energi och då även denna studie uppvisat på att informanterna i hög grad ansåg att de med sitt konsumentbeteende kan påverka sin omgivning drar vi slutsatsen att studenter kan vara en bra målgrupp för elbolagen med grön marknadsföring. Dock bör det primära fokuset för elbolagen i deras marknadskommunikation ligga på priset, då informanterna uppgett att de skulle föredrar grön el om priset var detsamma som de mindre miljövänliga alternativen. Vidare forskning inom detta problemområde krävas för att fastställa om så verkligen är fallet. Vi rekommenderar att framtid forskning bör använda sig av ett sannolikhetsurval, vilket skulle möjliggöra en generalisering av resultaten.

Den första januari 1999 infördes en ny lag i Sverige angående revisorernas anmälningsskyldighet. Revisorerna var rädda att förlora sin självidentitet och relationen till klienten, då lagen förutsatte att de agerar så fort de misstänker brott. Syftet med undersökningen var att se hur revisorerna egentligen agerade då de misstänkte att brott förelåg. Vidare studerades olika faktorer som ansågs ha en påverkan på hur revisorerna agerade vid misstanke om brott. Faktorerna kön, ålder, erfarenhet, etikutbildning och storlek på byrå testades mot revisorernas anmälningsbenägenhet. Detta för att se om det föreligger några skillnader i revisorernas anmälningsbenägenhet. Det visade sig att det förelåg ett starkt samband mellan graden av misstanke och benägenheten att anmäla ekonomiska brott, vilket innebär att revisorer anmäler brott då det misstänker. Däremot fanns det inga samband mellan revisorernas anmälningsbenägenhet vid misstanke om brott och de olika faktorer som tidigare nämnts. Att det inte föreligger några skillnader, innebär att revisorer i allmänhet följer lagen och anmäler vid misstanke om brott.