Search

Den kommunala äldreomsorgen har hög sjukfrånvaro bland medarbetarna vilket skapar arbetsmiljöproblem för enhetscheferna som har svårt att hantera detta. Syftet med denna studie är att skapa förståelse för enhetschefers förutsättningar att hantera sjukfrånvaron inom den kommunala äldreomsorgen. Tidigare forskning är begränsad rörande enhetschefers förutsättningar att hantera sjukfrånvaron. Politikerna, som är arbetsgivare, har det juridiska ansvaret och ska styra verksamheten för att främja en bra arbetsmiljö, både organisatoriskt, socialt och fysiskt. Det får konsekvenser för hela organisationen om inte chefers arbetsmiljö och förutsättningar är goda. Denna studie har genomförts med en kvalitativ ansats med tio enhetschefer från två utvalda kommuner och kombinerar teorier om organisatoriska förutsättningar med ett medarbetarperspektiv. Empirin har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer som genomfördes digitalt via Zoom. Berättelserna från intervjuerna har analyserats och sammanställts genom en tematisk analys. Resultatet visar att enhetscheferna är begränsade i hanteringen av sjukfrånvaron på grund av organisatoriska förutsättningar vad gäller både de krav som ställs och de resurser som tilldelas. Denna studie bidrar med förståelse för vad organisatoriska förutsättningar betyder för enhetschefers möjlighet att hantera sjukfrånvaron i den kommunala äldreomsorgen. Studien visar också att medarbetaren har betydelse för enhetschefers förutsättningar att hantera sjukfrånvaron. The municipals care for the elderly has a high level of sick leave among the employees, this creates work environment problems for the unit managers who finds this difficult to deal with. The purpose of this study is to create an understanding of unit managers' conditions for managing sick leave within municipal care for the elderly. Previous research is limited concerning unit managers' conditions for managing sickness absence. Politicians as employers have the legal responsibility and must direct the business to promote a good organizational, social and physical working environment. If there are insufficiencies in the work environment and conditions for managers', it will impact the entire organization. This study has been carried out with a qualitative approach with ten unit managers from two selected municipalities and combines theories about organizational conditions from an employee perspective. The empirical data has been collected by using semi-structured interviews that were conducted digitally via Zoom. The stories from the interviews have been analyzed and compiled througha thematic analysis. The result shows that the unit managers are limited in the management regarding sick leave due to organizational conditions in terms of both the demands made and the resources allocated. This study contributes with an understanding of what organizational conditions mean for unit managers' ability to manage sick leave in municipal care for the elderly. The study also shows that the employee is important for unit managers' conditions for managing sick leave.

Metod Vi ämnar undersöka om samband finns mellan informellt lärande och arbetsrelaterad stress samt om sambandet skiljer sig åt mellan att vara sjukskriven och icke sjukskriven.Teoretisk referensram utifrån krav-kontroll-stödmodellen (Karasek & Theorell, 1990).Studien utgår från en kvantitativ metod där korrelationsanalyser samt regressionsanalyser genomfördes av variabler som sammanställts från LPW (α = .82) samt PSS-14 (α = .89). All data sammanställdes i IBM SPSS.27. Urvalsgrupp var personal inom särskilda boende för äldre. Resultat En multipel regressionsanalys visar att ett negativt medelstarkt samband(Beta = -.48, p < .01) fanns mellan informellt lärande och arbetsrelaterad stress. Ingen modererande effekt förelåg i förhållandet mellan informellt lärande och arbetsrelaterad stress kopplat till sjukfrånvaro. Av de 131 medarbetarna som erbjöds delta svarade 52 personer på enkäten (N=52). Slutsats Det informella lärandet och stress har utifrån tidigare forskning visat ha en inverkanpå medarbetarnas arbetsprestation och arbetstillfredsställelse. Informellt lärande skapar konkurrenskraftiga verksamheter där ett gott arbetsresultat uppnås samt stimulerar till engagemang och positivitet för både verksamhet och medarbetare. En hög grad av stress uppvisar motsatt effekt på arbetsprestation och arbetstillfredsställelse.Vår slutsats är att både samhälle och organisationen kan vinna ekonomiska fördelar genom att minska stress och öka det informella lärandet då detta kan generera en ökad kvalitet i offentlig sektor. Detta då vårt funna resultat visat på ett signifikant medelstarkt negativt samband mellan informellt lärande och arbetsrelaterad stress, men som varken förstärks eller försvagas bland sjukskrivna respektive icke-sjukskrivna respondenter inom studerad verksamhet i offentlig sektor. Method We intend to investigate whether there is a connection between informal learning and work-related stress and whether the connection differs between being on sick leave and not on sick leave. Theoretical frame of reference based on the requirements-control-supportmodel (Karasek & Theorell, 1990). The study is based on a quantitative method where correlation analyzes and regression analyzes were performed on variables compiled fromLPW (α = .82) and PSS-14 (α = .89). All data was compiled in IBM SPSS.27. The selection group was staff in special housing for the elderly. Results A multiple regression analysis shows a negative medium-strong relationship (Beta = -.48, p

Byggindustrin är idag en av våra mest olycksdrabbade branscher i Sverige sett tillantalet sysselsatta inom branschen. Olycksfrekvensen ligger idag kring 11/1000sysselsatta och år. Statistiken visar att byggindustrin har fler sjukskrivningar på grundav olyckor än andra branscher, vilket givetvis leder till större utgifter i förhållande tillde andra på denna punkt. Ett sätt att öka intresset för säkerhet och arbetsmiljöfrågorinom byggverksamheten kan vara att undersöka de ekonomiska aspekterna. Det ärtydligt att sjukskrivningar är en stor kostnad för byggföretagen men finns det egentligennågon motsättning mellan lönsamhet och säkerhet?Syftet med studien är att undersöka kopplingen mellan arbetsmiljöarbete,sjukskrivningar och kostnader inom byggsektorn. Studien utförs för att kunna ge enoberoende rekommendation på vilka åtgärder inom arbetsmiljö och säkerhet som kanminska antalet sjukskrivningar på grund av arbetsolyckor. Tanken är att undersökavilka olyckor som bidrar till flest sjukdagar och därmed störst kostnader för företagen,samt se vilka grundorsaker som går att förknippa med dessaStudien tar endast upp sjukskrivningar där bakomliggande orsak är en arbetsolycka.Det innebär att arbetssjukdommar orsakat av arbetshygieniska förhållanden intekommer att beaktas. Detta för att begränsa studien till den typ av olyckor inombyggindustrin som bidrar till flest sjukskrivningar.Undersökningen har gjorts i form av en omvärldsanalys med avsikt att samlainformation och kartlägga ämnet. Information och statistik i detta arbete har i störstamöjliga mån baserats på vetenskapligt säkerhetsställd litteratur ochmyndighetsinformation. Rapporten baseras i stor del på den nuägesbeskrivning sompresenteras i kapitel 4 som redogör bakgrund och den nuvarande situationbyggverksamheten befinner sig i när det gäller arbetsmiljöarbete, olycksstatiastik samtorsaker och kostnader för sjukskrivningar vid arbetsolyckor. I kapitel 3 presenteras denlagstiftning som i Sverige ligger till grund för arbetsmiljöarbete.I denna studie har olika undersökningar kombinerats för att få fram ett resultat på hurmycket sjukskrivningar, orsakade av arbetsolyckor, kostar. Kostnaderna baseras påarbetsmiljöverkets och försäkringskassans olycksfallstatistik samt försäkringskassanskalkylunderlag för sjukskrivning [25]. För att uppskatta kostnader för olika typer avolycksfall, undersöks hur många sjukdagar de fem vanligaste orsakerna bidrar med. Detvisar sig att den sjukskrivningskategori som kostar arbetsgivaren mest är fall från höjdoch att de åtgärder som enligt många studier förebygger detta är att ha en städadarbetsplats.Slutligen kan det konstateras att det finns kopplingar mellan arbetsplatsolyckor,sjukskrivningar och kostnader för företag inom byggsektorn. Det finns även åtgärdersom kan ge effekt på minskade sjukskrivningar, exempelvis städning och information.Utöver detta pekas även projektering ut som en punkt där anpassningar förarbetsmiljön kan göras och på så vis minska sjukskrivningar och öka lönsamheten hosföretagen., The construction industry is one of our most injurious industries in Sweden today. Theaccident frequency currently lies around 11 per 1000 employees per year. Statistics showthat the construction industry has more sick leave due to accidents than other business,which of course leads to larger cost in relation to others industrial branches in this area.One way to increase the interest in safety and work environment issues in theconstruction industry can be to examine the economical aspects. It is clear that sickleave is a big cost for construction companies, but is there really any contradictionbetween profitability and safety?The purpose of this study is to investigate the connection between work environmentand profitability for companies in the construction sector. The study is carried out inorder to give an independent recommendation on which measures within workenvironment and safety that could be used to reduce the number of sick leave occasionsdue to work accidents. The idea is to investigate which accidents contribute to the mostsick days, and to see which root causes that could be associated with these accidents.The study only addresses sick leave where the underlying cause is workplace accidents.This means that occupational diseases caused by industrial hygiene conditions will notbe taken into account, this is to limit the study to the section which contributes themost to sick leave in the construction industry .The study has been conducted as an analysis of the surrounding world with theintention of gathering information and mapping out the subject. Information andstatistics in this research have, as far as possible, been based on scientifically securedliterature and government information. The report is largely based on the complieddescription of the current situation presented in chapter 4. This chapter describes thebackground and current situation for the construction industry in regards to legislation,work environment, accident statistics as well as causes and costs for sick leave in theevent of work accidents.In this report, various research has been combined to obtain a result on how much sickleave, caused by occupational accidents, costs. The costs are based on the SwedishWork Environment Authority and the Swedish Social Insurance Agency’s accidentstatistics as well as the Swedish Social Insurance Agency’s calculation basis for sickleave. In order to estimate the costs for different types of accidents, the number of sickdays for the five most common causes of injuries were picked out. It turns out that thecause of accidents that contributes to the highest costs for the employer is fall fromhight. It was also detected that according to many studies, the most efficient way toprevent fall from hight was to have a tidy workplace.Finally, it’s concluded that there are connections between work environment accidents,sick leave and costs for companies within the construction sector. There are alsomeasures that can affect sick leave, for example cleaning and information. Beyondthese, construction design is pointed out as an area where adjustments for the workenvironment can be made and though that reduce sick leave and increase profits for thecompanies.

People in Sweden are living longer than ever before, as research and improvements in medical care become progressively more advanced. Yet, absenteeism related to stress and clinical burnout has increased dramatically in the past decade. The purpose of this study is to investigate employers’ support functions regarding rehabilitation from clinical burnout, from the perspective of social workers. The research was conducted using qualitative, semi-structured interview sessions with 16 social workers that either have been or are suffering from clinical burnout. The main theory used was House’s theory on different types of social support, which classifies social support into four categories. The results show that the interviewees describe emotional support in ways that do not entirely correlate with House’s theory. The interviewees emphasised the importance of the support from family and friends, that they never stopped calling or texting. This especially entails the importance of someone recognizing the person’s needs without being asked to do so, being willing to listen, assisting in understanding and processing the anxiety, as well as offering a sense of emotional security and community. The majority of respondents stressed the crucial role of managers in their return to work, for example through continuous monitoring, follow-ups and adaptation of tasks. Relatedly, most respondents meant that they lacked a way of fully recovering. The absolute majority of those claiming to lack different kinds of support from managers. Roughly half of said respondents also experienced the lack of an insufficient sense of influence and autonomy in the process of returning to work. This study shows that emotional support from the employer has great positive effects on rehabilitation and the possibility for social workers to return to work following clinical burnout. I Sverige idag så lever människor längre än tidigare, forskning och vård är så utvecklade att vi kan hjälpa och stötta människor bättre än någonsin. Trots detta har antalet sjukskrivningar på grund av stress och utmattningssyndrom ökat explosionsartat de senaste tio åren. Syftet med denna studie är att få ta del av socionomers egna upplevelser av vilken betydelse emotionellt stöd från arbetsgivaren har för rehabiliteringsprocessen från utmattningssyndrom. Genom en kvalitativ undersökning genomfördes semistrukturerade intervjuer med 16 socionomer som är eller har varit sjukskrivna. Den teori som används är Houses teori om olika former av socialt stöd, den delar upp socialt stöd i fyra olika former. Resultatet visar att informanterna beskriver emotionellt stöd på flera olika sätt som inte helt stämmer överens med Houses uppdelning. Informanterna lyfter fram vikten av att familj och vänner fanns där, att de inte slutade att ringa eller skicka sms. Vikten av att någon ser vad som behöver göras och bara göra, att inte behöva be om hjälp. De flesta informanterna lyfte fram vikten av att bli lyssnad på samt att få hjälp och stöd med att bearbeta och kartlägga ångesten. Att öppna sig för någon och känna sig trygg, bli sedd och vara i ett sammanhang. De flesta informanterna svarade att chefen hade en avgörande roll för deras återgång i arbete efter utmattningssyndrom bland annat genom täta avstämningar och arbetsanpassningar. Samtidigt berättade mer än hälften av informanterna att de saknade något för att komma åter på bästa sätt. Nästan alla av de som saknade något saknade olika former av chefsstöd. Drygt hälften av de informanter som saknade något, saknade känslan av delaktighet och självbestämmande i processen för återgång i arbetet. Denna studie visar att emotionellt stöd från arbetsgivaren har stor positiv effekt på rehabiliteringsprocessen och möjligheten för socionomer att komma åter i arbete efter sjukskrivning på grund av utmattningssyndrom.

When analysing what the concept of work has meant historically in Sweden, acomplex image of shifting meanings emerge. Labour has been given meaning andvalue to the individual as a tool of empowerment and self-reliance and to society asa way of financing the welfare state. There has also been a conflict in how to besthandle those who fall outside of the norm of labour. The history of the SwedishNew Work Strategy is a history of conflict regarding whose responsibility it is toensure the wealth and wellbeing of the persons in unemployment or on sick leave:the state, or the individual. In this study, we use Carol Bacchi’s (2009) method fordiscourse analysis to critically analyse how labour, unemployment and sick leaveis represented in documents from two governmental agencies with close ties to boththe state, the labour market, and the individual. We conclude that the currentdiscourse surrounding labour, unemployment and sick leave is centred around theNew Work Strategy and the norm of labour. The individual is categorised as apassive recipient of the governmental agencies’ programmes. The individual isrepresented as needing to be disciplined and controlled, shaped, and conformed tothe ideal of being employable and having the ability to work full time. The goals ofthe governmental agencies are represented to be minimising the usage of sick leavebenefits or unemployment benefits. Labour is also portrayed in the documents asthe only way of financing the welfare state, and as the foremost solution to socialexclusion. Analysing how problems with unemployment and sick leave isrepresented leads to realising that the language we use may construct and constrictthe way we as individuals and as social workers understand social problems. Thiscreates possibilities of thinking differently about what social problems arerepresented to be and how best to handle them.

The aim of this study has been to explore how social workers in a Swedish context, who have been on sick leave due to burnout or other stress-related disorders, perceive their occupational role compared to the time before the disorder. The primary focus has been how the social workers view their occupational role after the experience of being on sick leave due to the disorder and if the experience have taught the social workers things they find valuable in their occupational role. This study is based on six interviews with social workers who have the requested experience and have been back to work for at least six months. The theoretical framework used to analyse the results consists of Sense of Coherence (Antonovsky, 2005) and concepts of coping (Lazarus and Folkman, 1984). This study concludes that the social workers differentiates the view and approach towards the occupational role. The social workers do not perceive that they have a changed view of the occupational role, but their approach to the occupational role seems to be different. The experience have also taught them useful things that they practice in their occupational role and advise other social workers to also practice these wisdoms.

Sammanfattning Arbetslivsinriktad rehabilitering utgör ett ämnesområde vars kunskapsfält är tämligen outforskat, detta trots att antalet sjukskrivningar i Sverige följer en uppåtgående trend. Det saknas studier där man undersökt arbetsgivares/chefers syn på möjliga framgångsfaktorer, av vilken anledning förevarande studie genomförts. Syftet med studien var att undersöka chefers upplevelser av verksamma faktorer i rehabiliteringsförsäkringen ”ComeBack med Samtalsstöd”, utifrån aspekterna hållbar hälsa och ökad/kvarvarande arbetsförmåga. Detta baserat på den insyn de haft då en eller flera anställda använt försäkringen till följd av psykisk ohälsa. Sju semistrukturerade telefonintervjuer genomfördes, varefter materialet analyserades genom en tematisk analys. Med hjälp av den tematiska analysen konstruerades följande teman: (1) Tidsaspektens betydelse, (2) Att bli tagen på allvar, (3) Att möta individens behov samt (4) Vikten av en utomstående part. Resultatet indikerar att försäkringen innefattar flera verksamma faktorer, vilka är relativt överensstämmande med tidigare forskning. Trots studiens begränsningar kan den bidra med värdefull information kring rehabiliteringsprocessens utformning. Nyckelord: arbetslivsinriktad rehabilitering, chefers upplevelser, sjukskrivning, psykisk ohälsa, tematisk analys Abstract Work-oriented rehabilitation is a quite unexplored field of research, even though the sickness absence rate for employees in Sweden is following an upward trend. There have not been many studies examining the subject from the perspective of managers, which is the reason this study was conducted. The purpose of the study was to investigate the experience of important factors in the work-oriented rehabilitation insurance “ComeBack with Counseling Support”, linked to sustainable health and increased/remaining work capacity. The participants were managers who have had one or more employees that have used the insurance due to mental health issues. Data was collected through seven semi-structured telephone interviews, after which it was analyzed using a thematic analysis. Using the thematic analysis, the following themes were constructed: (1) The significance of time, (2) To be taken seriously, (3) Meeting the needs of every individual and (4) The significance of a third party. The results indicate that the insurance consist of several important factors, which are consistent with earlier findings in the field. Despite the limitations, the contributions and implications of the study are noteworthy, for example, regarding the design of a rehabilitation process. Keywords: work-oriented rehabilitation, the experience of managers, sick leave, mental illness, thematic analysis

Sjukskrivningar till följd av stress och utbrändhet ökar bland arbetstagare. Ökningen är störst bland lärare. För att tydliggöra arbetsgivares ansvar gällande psykosocial arbetsmiljö trädde den 31/3 2016 en ny arbetsmiljöföreskrift, AFS 2015:4 i kraft. Trots detta fortsätter sjukskrivningar till följd av stress och utbrändhet bland lärare öka. Givet ovanstående är studiens syfte att undersöka vilka förutsättningar skolledare som arbetar i svenska grund- och gymnasieskolor upplever att de har för att arbeta förebyggande mot stress och utbrändhet. Vidare är syftet att undersöka huruvida skolledarna upplever att det föreligger någon skillnad i hur de arbetar förebyggande nu jämfört med hur de arbetade innan AFS 2015:4 trädde i kraft. Ovanstående analyseras för att, om möjligt hitta en förklaring till varför sjukskrivningar bland lärare fortsätter öka trots att AFS 2015:4 trätt i kraft och varit gällande i fyra år.Syftet uppfylls genom en intervjustudie där skolledare i grund- och gymnasieskolor intervjuas om vilka förutsättningar de upplever att de har för att bedriva förebyggande arbete, samt huruvida de upplever att skillnader i arbetssätt mellan ”nu och då” föreligger. En innehållsanalys görs av intervjuerna utifrån ett analysverktyg bestående av implementeringsteori i form av Lundquists (2001) förstå, kunna, vilja samt Job Demand-resourses-theory (Bakker & Demerouti 2017).Studiens slutsats är att skolledare visar god förståelse kring hur förebyggande arbete ska bedrivas, samt vilja att utföra det samma. Dock upplever skolledarna att de saknar tillräckliga ekonomiska resurser för att kunna bedriva ett fullgott förebyggande arbete mot stress och utbrändhet. Vidare framgår att skolledarna upplever att inga större skillnader föreligger i hur de arbetar nu kontra innan AFS 2015:4 trädde i kraft. En möjlig förklaring till att sjukskrivningar bland lärare ökar är att skolledarna saknar vissa ekonomiska resurser för att kunna arbeta förebyggande. Ytterligare en möjlig förklaring är att AFS 2015:4 inte är tillräcklig för att skapa förutsättningar för att ett fullgott förebyggande arbete ska kunna bedrivas. Sick leave due to stress and burnout is increasing among workers. The increase is greatest among teachers. To clarify employers' responsibilities regarding the psychosocial work environment, on 31 March 2016, a new work environment regulation, AFS 2015: 4, came into force. Despite this, sick leave due to stress and burnout among teachers continues to increase. Given the above, the purpose of this study is to investigate how school leaders who work in Swedish primary and secondary schools describes the conditions to work preventively against stress and burnout. Furthermore, the purpose is to investigate if the school leaders interviewed feel that there is any difference in how they work preventively now compared to how they worked before AFS 2015: 4 came into force. The above is analyzed to, if possible, find an explanation for why sick leave among teachers continues to increase even though AFS 2015: 4 came into force and has been valid for four years.The purpose is fulfilled through an interview study where school leaders in primary and secondary schools are interviewed about what conditions they feel they have to conduct preventive work, and whether they feel that there are differences in working methods between "now and then". The interviews are analyzed based on an analysis tool consisting of implementation theory in the form of Lundquist's (2001) förstå, kunna, vilja (understanding, ability, will) and Job Demand resources theory (Bakker & Demerouti 2017) which are combined.The study concludes that school leaders show a good understanding of how preventive work should be conducted, as well as a willingness to perform the same. However, school leaders feel that they lack sufficient financial resources to be able to conduct adequate prevention work against stress and burnout. Furthermore, it appears that school leaders feel that there are no major differences in how they work now versus before AFS 2015: 4 came into force. One possible explanation for the increase in sick leave among teachers is that school leaders lack certain financial resources to be able to work preventively. Another possible explanation is that AFS 2015: 4 is not sufficient to create the conditions for full preventive work to be carried out.

Denna studie har gjorts i syfte att undersöka nyexaminerade socialarbetares arbetssituation samt för att skapa förståelse för vilka utmaningar de möter i arbetet och hur de hanterar dessa. Med anledning av att resultatet speglas av höga arbetskrav och olika strategier användes krav-kontroll- stödmodellen samt coping för att analysera empirin. I studien har en kvalitativ forskningsmetod använts och intervjuer har gjorts med fem nyexaminerade socialarbetare. Vidare har tidigare forskning inom området som socialarbetares första tid i yrkesrollen, kollegialt stöd, socialarbetares kravfyllda arbetsmiljö, verktyg för att hantera arbetsmiljön samt konsekvenser av den analyserats och använts i arbetet. Resultatet visade att det finns en koppling mellan en bra introduktion och upplevelsen av en god arbetsmiljö. Respondenterna vars upplevelser av en bristfällig introduktion, gav uttryck för en känsla av hög arbetsbelastning och stress. Stressupplevelser varierar samtidigt som respondenterna visar på olika metoder för att hantera sin arbetssituation. Beskrivningar har getts av arbetsplatsens förebyggande arbete för att skapa god arbetsmiljö samt respondenternas upplevelser av det kollegiala stödet. Vidare framgick deras känsla av otillräcklighet inför klienterna. This study has been conducted with the aim of examining the work situation of newly graduated social workers. This to create an understanding of the challenges they face at work and how they handle them. The requirements-control-support model and coping were used to analyze the empirical data, reflecting the high workload and different strategies of the social workers. Furthermore, has previous research in the field as a social worker ́s demanded work environment, tools for managing the work environment and consequences of it been analyzed and used in the study. The result showed that there is a link between a good introduction and the experience of a good working environment. The respondents, whose experiences of a poor introduction, expressed a feeling of high workload and stress. At the same time stress experiences vary as respondents show different methods for managing their work situation. Descriptions have been given of the workplaces preventive work to create a good working environment and respondent ́s experiences of the collegial support. Furthermore, their sense of inadequacy was apparent to clients.

Den psykiska ohälsan ökar i samhället och så även sjukskrivningar med anledning av detta. För den som drabbats av utmattningssyndrom väntar oftast en lång rehabilitering, där kontakt med olika instanser förekommer. Försäkringskassan fungerar som en samordnande aktör som styr över personens rehabilitering och bedömer rätten till sjukpenning. Medialt får Försäkringskassan ofta utstå kritik och myndighetens agerande är ständigt föremål för diskussion. Denna studie har undersökt hur personer med utmattningssyndrom upplevt kontakten med Försäkringskassan. En webbaserad enkät lades ut i Facebook-gruppen “Vi som drabbats av utmattningssyndrom”. Resultatet indikerar ett övervägande stort missnöje kring kontakten med Försäkringskassan, då den ofta genererar mer stress och försämrat mående. Mer studier kring sjukskrivnas möte med socialförsäkringen och dess inverkan på rehabiliteringen är att önska. Sick leave due to mental illness, such as burnout, has faced an prominent increase over the past decades. The rehabilitation for burnout is often long and includes contact with multiple actors. The Swedish Social Insurance Agency, Försäkringskassan, works as an coordinating actor that decides both over rehabilitation arrangements and the right to sick leave benefits. Försäkringskassan and its’ acting is often criticised, especielly in the media. The following study focuses on how people suffering from burnout have experienced the contact with Försäkringskassan. To collect data a web-based survey was sent to members in the Facebook-group ”Vi som drabbats av utmattningssyndrom”, which can be translated into ”We who have suffered from burnout”. The results indicate a considerable discontent concering the contact with Försäkringskassan, since it often leads to worsening mental health. More studies focusing on the relationship between people on sick leave and the social insurance agency is needed.

Stressrelaterad psykisk ohälsa ökar mest och står för den längsta varaktigheten bland sjukskrivningarna. Förändringar i sjukförsäkringssystemet och beslut om att minska sjuktalen har gett konsekvenser som ökat antal avslag om sjukpenning. Syftet med studien var att undersöka erfarenheter av avslag om sjukpenning från Försäkringskassan hos personer med stressrelaterad psykisk ohälsa för att beskriva och förstå vad det får för betydelse för deras sjukdomsbild och återhämtning. Studien är kvalitativ och har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med fem personer som drabbats av stressrelaterad psykisk ohälsa och fått avslag om sjukpenning från Försäkringskassan. Materialet som samlats genom intervjuerna har analyserats med Ulrich Becks teorin om risksamhället och Randall Collins teori om symboliska interaktionskedjor samt tidigare forskning. Resultatet i studien indikerar att avslag om sjukpenning påverkar sjukdomsbilden och möjligheten till återhämtning negativt för personer som drabbats av stressrelaterad psykisk ohälsa. Respondenterna upplevde att avslaget förlängt sjukdomstiden, genom minskad möjlighet till återhämtning och förvärrad sjukdomsbild. Resultatet visar även på en samlad bild av upplevelsen av avslaget om sjukpenning från Försäkringskassan. Personerna upplever inte att handläggare på Försäkringskassan tror dem och därmed känner de sig kränkta. Stress-related disorders have increased and accounts for the longest duration of sick leave. Changes in the health insurance system and decisions to reduce the sick-leave have had consequences such as an increased number of rejection of sickness benefits. The aim of this study was to investigate the experience for people having a stress-related disorder and being rejected sickness benefits from the Social Insurance Fund, to describe and understand the importance for their disease image and recovery. The study is qualitative and has been conducted through semistructured interviews with five participants who suffered from stress-related disorders and received a refusal of sickness benefits from the Social Insurance Fund. The material gathered through the interviews has been analyzed with Ulrich Beck’s theory of risk society and Randall Collin’s theory of symbolic interaction-chains and previous research. The result of this study indicates that the refusal of sickness benefits affects the recovery rate negatively for the participants in the study. The participants felt that the refusal extended the disease time, and they experienced reduced opportunities to recover and a worse diseases image. The result also shows a consistent picture of the experience of receiving a refusal of sickness benefits from the Swedish Social Insurance Agency. The participants do not feel that the case officers at the Social Security Fund believe them and thus they feel offended.

Syftet med studien är att undersöka hur enhetschefer arbetar med sjukskrivningar på grund av arbetsrelaterad psykisk ohälsa inom offentlig äldreomsorg. Utifrån syftet har fyra frågeställningar bearbetats fram för att utveckla och öka förståelsen till studiens problemområde. Studiens metodval är kvalitativa intervjuer med en hermeneutisk ansats och tematisk analys som bearbetningsmetod. De kvalitativa intervjuerna gjordes med nio stycken enhetschefer från två olika kommuner i södra Sverige. Resultatet visade att enhetschefer har handlingsutrymme att arbeta förebyggande för att reducera sjukskrivningar och att det skiljde sig åt från hur rehabilitering hanteras. Enhetschefer inom äldreomsorgen har tydliga riktlinjer när det handlar om rehabilitering medan det förebyggande arbetet inte har det. Det finns därmed handlingsutrymme för att arbeta mer förebyggande för att reducera sjukskrivningar. Alla respondenter hade förståelse om att det förebyggande arbetet är en viktig faktor för att sjukskrivningar ska reduceras men att tid och antal medarbetare kan försvåra att det förebyggande arbetet prioriteras. Nyckelord: The purpose of the study is to investigate how unit managers work with sick leave due to work-related mental health in public elderly care. Based on the aim, four issues have been worked out to develop and increase understanding of the study's problem area. The methodology of the study is qualitative interviews with a hermeneutic approach and thematic analysis as a method of processing. The qualitative interviews were conducted with nine unit managers from two different municipalities in southern Sweden. The results showed that unit managers have latitude to work preventively to reduce sick leave and that differs from how rehabilitation is handled. Unit managers in elderly care have clear guidelines when it comes to rehabilitation while preventive work does not have it. Therefor, unit manager have latitude for working more prevention to reduce sick leave. All respondents understood that preventive work is an important factor in reducing sick leave, but that time and number of employees can make it difficult for preventive work to be prioritized.

Employers can be viewed as a center of a so called work ideology. This ideology is at least as old as the ancient greeks and effects how we view people who work, and people who for different reasons do not work. Work ethic as a choice is a content analysis of interviews with five employers regarding work and leisure. This study shows that the interviewed employers speak about labour as something everybody must, and will at some point in life, do. People who are on sick leave are to be respected, and all decisions regarding the persons use of their time should be decided by their doctor. No one should get money without first contributing to society by working in a wage paying job. Work is however something healthy and makes people feel good, mostly because of the social context and the feeling of being part of something; of contributing. The work ideology is highly present in the interviewees language and differs between them in accordance with difference in class and economic, social and cultural capital. Arbetsberoendet

The purpose of this paper is to investigate and analyse the employers legal right to demand a medical certificate from an employee from the very first day in a leave of absence due to illness. Further the paper will investigate the possible consequences and repercussions that an employee faces if he or she is not willing or able to procure a medical certificate by the demand of an employer. A minor comparative study about work security during illness and sick leave in Sweden and Denmark will be carried out and analysed. To gain a broader perspective on sick leave a gender perspective will be analysed as well. The paper is largely based on a doctrinal method of traditional legal analysis. Due to the change in legislation regarding sick pay paid by employer in 2008 all employers without collective agreements gained the right to demand a medical certificate from an employee. Reasons behind the requests can vary from an early start in rehabilitation to the suspicion of unrightfully use of sick pay. The general rule in Sweden unlike Denmark is that you cannot be dismissed due to illness, and there are comprehensive obligations for an employer to partake in the rehabilitation and return to work for an employee. Permanent reduced capacity for work or lack of cooperation in the rehabilitation process by the employee stipulates exceptions for dismissal due to illness. By not procuring a medical certificate an employee could consequently face dismissal.

Under tjugohundratalets första decennier har det kunnat konstateras ett ökande av antal svenskar som sjukskrivs på grund av psykisk ohälsa. Vilka slags lärdomar upplever personerna att de tillägnat sig efter att ha varit sjukskrivna? Hur kan drivkrafter identifieras i personernas berättelser? Och vilka betydelser har samspelet med omgivningen haft för personerna vid återgång i arbete? Syftet med denna studie är att undersöka personers upplevelser om lärande efter en sjukskrivning till följd av arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Studien är kvalitativ och bygger på åtta intervjuer av personer med egen erfarenhet av sjukskrivning. Dessa intervjuer har sedan analyserats med hjälp av Illeris tre lärandedimensioner samt delvis av Mezirovs transformativa lärande. Resultat och slutsats visar att det sker lärande efter en sjukskrivning där lärdomen varit ökad självkännedom, där drivkraften varit att åter komma in i ett sammanhang och där omgivningens bemötande och stöd haft stor betydelse. During the first decades of the twentyfirst century, an increase in the number of Swedes reported on sick leave due to suffering from mental illness has been noted. What kind of learning do people experience after being on sick leave? How can driving forces be identified in their stories? And what meanings have the interaction with the environment had for people when returning to work? The purpose of this paper is to investigate people's experiences of learning after a sick leave due to work-related mental illness. The study is qualitative and based on eight interviews of individuals with own experience of sick leave. These interviews have then been analyzed using Illeris’ three learning dimensions and partly by Mezirov's9 transformative learning. The result and conclusion show that learning takes place after a sick leave where learning gave increased self-awareness, where the driving force was to be able to re-enter a context and where the receivement and support from the environment was of major importance.

Syftet med studien var att undersöka hur enhetschefer i kommunal äldreomsorg hanterar sjukskrivningar bland omsorgspersonal. I studien användes en kvalitativ metod och sammanlagt genomfördes fem intervjuer med yrkesverksamma enhetschefer inom kommunal äldreomsorg. Vi har inspirerats av kritisk teori som analysmetod. Den teoretiska referensramen i studien är handlingsutrymme, handlingsfrihet och klämsits. Studiens resultat visar att sjukskrivningar bland omsorgsarbetare enligt enhetscheferna är ett omfattande problem. Resultatet visar att enhetschefer själva är ett viktigt verktyg i hanteringen av sjukskrivningar. Samtliga enhetschefer är medvetna om den ram som styr deras handlingsutrymme i form av lagar, regler och organisatoriska förutsättningar, men resultatet visar att de hanterar sjukskrivningar på olika sätt. Hur man skall hantera sjukskrivningar är upp till varje enskild enhetschef att avgöra och det kan ibland vara svårt att parera de olika förväntningar som de har på sig själva och sitt uppdrag. Enhetscheferna beskriver bristande stödfunktioner som en orsak till att det blir svårt och menar att de tvingas utveckla egna strategier för att kompensera för dessa. Resultatet visar också att det finns bristande resurser, både i form av tid och av pengar för att kunna möta de juridiska skyldigheter som enhetscheferna har i sitt arbetsgivaransvar. The purpose of this study was to examine how first line managers in municipal elderly care manage sick leave among care workers. The study uses a qualitative method and five interviews were performed with first line manager professionals in municipal elderly care. We have been inspired by critical theory when analyze the result. The theoretical framework is space of action, freedom of action and conflict of interest. The result of the study shows that according to first line managers sick leave among care workers is an extensive problem. The result shows that first line managers themselves are an important tool while managing sick leave. They are all aware of the framework that controls their space of action and the framework consists of laws, rules and organizational conditions. The result shows that first line managers manage sick leave in different ways. How to manage sick leave is up to each and every one of them and it can sometimes be difficult to parry the different expectations they have on themselves and on their mission. First line managers describe lack of support functions as a reason why it can be difficult and they say that they are forced to develop their own strategies to compensate for these. The result also shows that there is a lack of resources, in both time and money to meet the legal obligations that first line managers have by their employer's' responsibility.

Sjukfrånvaro innebär en kostnad för både arbetsgivare och arbetstagare. För en anonym fullgrossist är detta ett problem på en av deras lagerlokaler, där sjukfrånvaron är hög. Uppsatsen syftar till att identifiera intressanta mönster över tid som leder till sjukfrånvaro genom att analysera data från företagets lönesystem och tidssystem. Datamaterialet är longitudinellt och för att upptäcka mönster som leder till sjukfrånvaro används sekvensanalys. För att generera de sekventiella mönstren används algoritmen cSPADE då den möjliggör att tidsbegränsningar kan anges för sekvenserna. Relevansen hos de genererade sekvenserna utvärderas med tre intressemått: support, konfidens och lift. Tre separata analyser genomförs där olika antal variabler används, beroende på om de förändras över tid eller har ett konstant värde, och för dessa analyser aggregeras data veckovis. De vanligaste händelserna som leder till sjukfrånvaro hos expeditörer är olika anställningstider, kön och födelseår. Några dagars sjukfrånvaro under en vecka, det vill säga mellan 8 och 40 timmar, är mer förekommande bland expeditörerna jämfört med kortare respektive längre sjukfrånvaro. Det går att konstatera att mönster med tidigare sjukfrånvaro ofta leder till fortsatt sjukfrånvaro. Uppsatsen belyser även de problem som uppstår inom sekvensanalys, till exempel att konstanta variabler överskuggar de icke-konstanta variablerna i de genererade sekvenserna. Detta händer när variabler som förändras över tiden används i kombination med variabler som har konstanta värden, något som kan förekomma i longitudinella datamaterial. Absence due to sickness results in a cost to both employers and employees. For an unnamed wholesaler this is a problem at one of their warehouses, where the rate of sick leave is high. The aim of this thesis is to identify interesting patterns over time that lead to sick leave by analyzing data from the company's payroll system and their attendance system. The data is longitudinal and to detect the patterns that lead to sick leave, sequence analysis is used. To generate the sequential patterns the algorithm cSPADE is used since it allows time constraints to be specified for the sequences. The relevance of the generated sequences is evaluated with three interest measures: support, confidence and lift. Three separate analyses are performed where different variables are used, depending on whether they change over time or have a constant value, and for these analyses the data is aggregated weekly. The most common events that lead to sick leave for the employees are different duration of employment, gender and birth year. A few days sick leave during a week, namely between 8 and 40 hours, is more common among the employees compared to shorter and longer sick leave. It can be noted that the pattern of previous sick leave usually leads to continued sick leave. The thesis also highlights the problems that arise in sequence analysis, for example that the constant variables overshadow the non-constant variables in the resulting sequences. This happens when variables that change over time are used in combination with variables that have a constant value, which may occur in longitudinal data.

Digital development has taken place at a dramatic pace, this development has brought about new work-related challenges for those who work with software development. This qualitative essay highlights the IT staff's experience of their work situation. The study is based on a number of individuals who work in the IT sector. In view of the fact that sick leave in the IT sector has increased in recent years, the purpose of this paper is to provide an in-depth understanding of their work situation, focusing on requirements, control and social support, thus providing some explanations for the increased sickness absence. The theoretical reference framework applied to empirin is the requirement-control and support model as well as previous research on occupational health. The study follows a qualitative method where semistructured interviews have been conducted with IT staff. The empirical result indicates that IT staff at different levels have different requirements and that self-control is an important factor in managing them. Self-control also means that the boundary between work and leisure is wiped out, which may reduce the possibility of recovery. The result shows that social support creates a cooperative spirit with IT staff, which results in a good working environment. The essay thus shows that it may be a good idea to try to implement measures, which allows less work-life-free interfaces and improve the informative support to reduce sick leave. Den digitala utvecklingen har skett i en dramatisk takt, denna utveckling har medfört nya arbetsrelaterade utmaningar hos dem som arbetar med mjukvaruutveckling. Denna kvalitativa uppsats belyser IT-personalens upplevelse av sin arbetssituation. Studien tar sitt avstamp ifrån ett flertal individer vilka jobbar inom IT-sektorn. Mot bakgrund av att sjukskrivningarna inom IT-sektorn har ökat de senaste åren är syftet med denna uppsats att ge en fördjupad förståelse för deras arbetssituation med fokus på krav, kontroll och socialt stöd och därmed ge några förklaringar till de ökade sjukskrivningarna. Den teoretiska referensram som appliceras på empirin är krav-kontroll-och stödmodellen samt tidigare forskning kring arbetsrelaterad hälsa. Studien följer en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har skett med IT-personal. Det empiriska resultatet tyder på att IT-personalen har i varierande nivå olika slags krav och att egenkontrollen utgör en viktig faktor för att hantera dessa. Egenkontrollen innebär även att gränsen mellan arbete och fritid suddas ut, vilket kan innebära att möjligheten till återhämtning minskar. Resultatet visar att det sociala stödet skapar en samarbetsanda hos IT-personalen vilket resulterar i ett gott samarbetsklimat. Uppsatsen visar således att det kan vara en god ide att försöka implementera åtgärder vilket möjliggör en mindre gränslöshet mellan arbete och fritid samt att förbättra det informativa stödet för att minska sjukskrivningarna.

Sjukskrivningar hos sjuksköterskor är ett utbrett problem, både i Sverige och globalt. Orsaker i arbetsmiljön gör att sjuksköterskor löper risk för sjukskrivning. Syftet med studien var att beskriva orsaker till arbetsmiljörelaterade sjukskrivningar hos sjuksköterskor. En allmän litteraturstudie användes som metod för studien. Studien baserades på nio kvantitativa samt två kvalitativa artiklar. Resultatet visade att orsaker till sjukskrivning hade sitt ursprung i tre områden, som bildade tre kategorier. Sjukvårdsorganisatoriska brister och problem, En psykosocial arbetsmiljö präglad av höga krav och otillfredsställande relationer samt Ogynnsamma förutsättningar i den fysiska arbetsmiljön. Genom att erhålla förståelse och kunskap till vad som bidrar till arbetsrelaterade sjukskrivningar skulle åtgärder kunna vidtas för att främja en god arbetsmiljö både för hälso-och sjukvårdspersonal men även utifrån ett omvårdnadsperspektiv. En djupare förståelse av problematiken ökar möjligheten för sjuksköterskor att ställa krav på organisationen i syfte att ge en patientsäker vård. Sickness absence in nurses is a widespread problem, both in Sweden and globally. Causes in the working environment make nurses at risk of sick leave. The purpose of the study was to describe the causes of occupational health-related sick leave in nurses. A general literature study was used as a method. The study was based on nine quantitative and two qualitative articles. The results show that several causes of sick leave originated in three areas, which formed three categories. Healthcare organizational shortcomings and problems, A psychosocial work environment characterized by high demands and unsatisfactory relationships, as well as Unfavorable conditions in the physical working environment. By gaining understanding and knowledge of what contributes to work-related sick leave, measures could be taken to promote a good working environment for healthcare professionals, but also from a nursing perspective. A deeper understanding of the problem increases the possibility for nurses to claim the organization in order to provide patient-safe care.

Purpose – The purpose of this study is to identify patterns in the absence due to illness at a distribution center with higher absence due to illness compared to other companies in the same industry, and to investigate how managers work with routines for absence due to illness. To achieve the purpose, it has been divided into two research questions: Which patterns in absence due to illness can be found at a distribution center with higher sick leave compared to other companies in the same industry? How do managers work with routines regarding the absence due to illness at a distribution center with higher sick leave compared to other companies in the same industry? Method – Theories about sick leave, work environment, psychosocial health, motivation, organization and leadership were collected to fulfil the purpose of the study. A case study was carried out to collect empirical data on the basis of interviews and document studies which then were compared with the theory for further analysis. Findings – The study identifies patterns that were found after mapping the statistics of the absence due to illness on the case company. The result shows that women have higher absence due to illness than men, mostly younger women and older men. Permanent and temporary employees have more absence due to illness than workers on deputy posts and that employees who have worked one to three years have more absence due to illness than other groups. The mapping also shows that employees have the highest sick leave in the fall, on Mondays and only one day is most prevalent. There are clear routines regarding sick leave and rehabilitation at the case company. Improvements can be made with the documentation in the web-portal for sick leave, how the first day reporting sick should be done, and that a comprehensive action plan could be designed for managers to use. The study shows that the managers who are committed and have a higher focus on creating a good group dynamic through activities generally have lower absence due to illness. By creating a satisfying work environment where employees have the opportunity to participate, influence, take responsibility, develop and be seen and heard can therefore improve productivity, motivation and workplace health. Implications – A mapping of absence due to illness can improve the same work on other companies and create a greater understanding of why some groups have higher absence due to illness in the workplace than others. This case study also shows that the work environment, motivation and leadership are essential to encourage health in the workplace which can be applied on companies in several sectors. Limitations – Deviation may have occurred as a large amount of data during the study was processed. To do a mapping is considered generalizable but the result may differ between companies, therefore is the study not applicable in all contexts. The authors consider however that the study could be applied in general to other businesses as work environment and absence due to illness is an issue in all industries. Syfte – Syftet med studien är att kartlägga mönster i sjukfrånvaro på en distributionscentral vars sjukfrånvaro är högre än liknande aktörer inom samma bransch samt att undersöka hur chefer arbetar med rutiner kring sjukfrånvaro. För att uppnå syftet har det brutits ned i två frågeställningar: Vilka mönster kring sjukfrånvaro kan hittas på en distributionscentral vars sjukfrånvaro är högre än liknande aktörer inom samma bransch? Hur arbetar chefer med rutiner kring sjukfrånvaro på en distributionscentral vars sjukfrånvaro är högre än liknande aktörer inom samma bransch? Metod – Teorier om sjukfrånvaro, arbetsmiljöarbete, psykosocial hälsa, motivation, organisation och ledarskap samlades in för att uppfylla studiens syfte. En fallstudie genomfördes för att samla in empiri utifrån intervjuer och dokumentstudier som sedan jämfördes med teori för vidare analys. Resultat – Studien identifierar mönster som framkom efter kartläggningen av sjukfrånvarostatistiken på fallföretaget. Resultatet visar att kvinnor har högre sjukfrånvaro än män, främst yngre kvinnor och äldre män. Tillsvidareanställda och visstidsanställda har högre sjukfrånvaro än anställda på vikariat samt att medarbetare som varit anställda ett till tre år har högre sjukfrånvaro än övriga grupper. Kartläggningen visar dessutom att anställda har högst sjukfrånvaro på hösten, måndagar och att en dag är mest förekommande. Det finns tydliga rutiner kring sjukfrånvaro och rehabilitering på fallföretaget. Förbättringar kan göras med dokumentation i fallföretagets webbportal för sjukfrånvaro, hur första sjukanmälan ska gå till samt att en åtgärdsplan på gruppnivå skulle kunna utformas för chefer att använda. Studien visar att de chefer som är engagerade och har högre fokus på att skapa gemenskap genom aktiviteter generellt har lägre sjukfrånvaro. Genom att skapa en tillfredsställande arbetsmiljö där medarbetare har möjlighet att delta, påverka, ta ansvar, utvecklas samt bli sedda och hörda kan därmed produktiviteten, motivationen och hälsan på arbetsplatsen förbättras. Implikationer – En kartläggning av sjukfrånvaro kan underlätta arbetet med sjukfrånvaro på andra företag och skapa en större förståelse kring varför vissa grupper har högre sjukfrånvaro än andra på arbetsplatsen. I studien framgår dessutom att arbetsmiljöarbete, motivation och ledarskap är viktigt för att främja hälsan på arbetsplatsen vilket kan appliceras på företag inom flera branscher. Begränsningar – Avvikelser kan förekomma då en stor mängd statistik under studien har bearbetats. Metoden att göra en kartläggning anses generaliserbar men resultatet kan skilja sig mellan olika företag, därför kan inte hela studien tillämpas i alla sammanhang. Författarna anser däremot att studien bör kunna appliceras på andra verksamheter då frågor om arbetsmiljö och sjukfrånvaro är aktuellt i alla branscher.

Background: occupational injuries are common in health care and social welfare professions. Therefore, the municipality of offers all permanent nursing stuff a 20-hour course in staff - assisted transfers. Objective: to investigate the effects of this course in assisted client transfers with respect to self-reported health care professionals approach in moving situations, sick leave, perceived work load and work-related musculoskeletal disorders in the municipal activities, compared with health workers that have not received education during the same time. Method: A Quasi-experimental study with intervention and comparison group of 30 participants in each group. The course was based on the PRECEDE-PROCEED model with focus on 1) predisposing factors, 2) reinforcing and 3) enabling factors as these are considered important for the success when implementing a new work approach. The course was divided into 5 half-days and 20 hours in total. The participants responded to a study specific partly Web-based survey before, immediately after and six months after the education. Repeated measures ANOVA were used for data analyses. Results: The nursing stuff reported no change in working methods; to stimulate the patient's own activity and ability to influence their working load. Health care employees perceived work load in general and linked to transfer situations decreased compared to the comparison group. Number of people with self-reported work-related musculoskeletal disorders decreased and sick-leave increased less in the intervention group after the course. Conclusion: Perceived/self-reported work load related to mobility situations and generally decreased after the movement training. Bakgrund: Arbetsskador är vanligt förekommande inom vård- och omsorgsyrken. En kommun i Mellansverige utbildar därför all tillsvidareanställd vårdpersonal i en 20 timmars förflyttningsutbildning. Syfte: att undersöka effekterna av en verksamhetsanpassad och kompetensinriktad förflyttningsutbildning inom kommunal verksamhet med avseende på vårdpersonalens självrapporterade arbetssätt i förflyttningssituationer, sjukfrånvaro, upplevd arbetstyngd och arbetsrelaterade besvär, jämfört med vårdpersonal som inte genomgått utbildning under motsvarande tid. Metod: En kvasiexperimentell utvärderingsstudie med intervention- och jämförelsegrupp om 30 deltagare i varje grupp. Utbildningen hade sin grund i modellen PRECEDE-PROCEED med fokus på 1) mottagliggörande faktorer, 2) förstärkande faktorer och 3) möjliggörande faktorer då dessa anses viktiga för att lyckas med implementering av ett nytt arbetssätt. Utbildningen var uppdelad på 5 halvdagar om 20h totalt. Deltagarna fick svara på en studiespecifik delvis webbaserad enkät före, direkt efter och 6 månader efter avslutad utbildning. Repeated measures ANOVA användes för statistisk analys. Resultat: Vårdpersonalen rapporterade ingen förändring i arbetssätt; att stimulera brukarens egen aktivitet och förmåga att påverka sin arbetstyngd. Vårdpersonalens upplevda arbetstyngd generellt och kopplat till förflyttningssituationer minskade jämfört med jämförelsegruppen. Färre personer rapporterade arbetsrelaterade besvär och sjukfrånvaron ökade i mindre omfattning i interventionsgruppen efter utbildning. Slutsats: Arbetsrelaterade besvär och upplevd/självrapporterad arbetstyngd generellt och kopplat till förflyttningssituationer minskade efter genomförd förflyttningsutbildning.

Problembakgrund: Sedan 2010 har en ökning av sjukfrånvaro konstaterats i Sverige. Ökningen härleds bland annat till förändringar i attityder hos arbetare. Organisationer har väl kännedom om vilka risker, orsaker och problem som följer vid arbetsuppgifter av fysisk karaktär. Trots att organisationer har kunskap kring förebyggande åtgärder behöver det inte leda till en förändring kring sjukfrånvaro då även andra faktorer är betydande. I en större tillverkningsindustri har tendenser på skillnader mellan två avdelningar gällande sjukfrånvaro observerats. Arbetare kan i vissa fall välja sjukfrånvaro, vilket definieras som valet att inte gå till sin arbetsplats oavsett arbetarens upplevda hälsotillstånd. Då även andra faktorer påverkar sjukfrånvaron hos arbetare kommer detta diskuteras i studien och vad det kan tänkas bero på. Syfte: Studiens syfte är att utifrån arbetstillfredsställelse, engagemang och attityder utröna om det finns likheter och olikheter mellan två avdelningars sjukfrånvaro i en större tillverkningsindustri. Därför kommer arbetares upplevelse av arbetstillfredsställelse, engagemang och attityder i sitt arbete att undersökas. Metod: En enkätundersökning med 175 arbetare inom en större tillverkningsindustri utgör studiens datamaterial. Resultat: Studien visar att psykologiskt ägarskap har visat sig kunna förklara arbetares sjukfrånvaro i tillverkningsindustrier. Detta ger en förklaring till arbetares arbetstillfredsställelse, engagemang och attityder. Arbetare med hög grad av psykologiskt ägarskap tenderar visa mer stolthet mot det de producerar, ha en högre lojalitet mot organisationen samt en högre organisationsidentifikation vilket är kopplat till lägre sjukfrånvaro. Studiens bidrag påvisar faktorerna arbetstillfredsställelse, engagemang och attityders påverkan på arbetares sjukfrånvaro vid större företag inom tillverkningsindustrin. Studiens praktiska resultat kan användas av chefer och ledare inom större tillverkningsindustri, eftersom psykologiskt ägarskap har visat sig kunna ge viss förklaring till arbetares sjukfrånvaro då känslan av ägarskap påverkar arbetares arbetstillfredsställelse, engagemang och attityder. Problem: An increase in absenteeism has been observed in Sweden since 2010 and derives partly from changes in the attitudes of workers. Organizations are well aware of the risks, causes and problems which occur within a physical working environment. Although organizations have obtained knowledge regarding the prevention and minimization of these factors, there are still experienced difficulties when trying to change the trend for sickness absence, since other factors are also crucial. In a larger engineering plant, tendencies of differences between two departments regarding absenteeism have been observed. Workers in some cases choose sick leave, which is defined as the choice not to go to their workplace in spite of the workers' perceived health status. Other factors which also affects the absenteeism of workers will be further discussed in the thesis, and well as how to manage these obstacles. Purpose: The study's purpose is based on job satisfaction, commitment and attitudes to determine whether there are similarities and differences between the two departments absence at a major engineering plant. Therefore, workers' perception of job satisfaction, commitment and attitudes of their work will be examined. Method: A survey of has been conducted by asking 175 workers in a major engineering plant, which is the basis for this study's collected data. Results: The study shows that psychological ownership has proven to be able to explain workers sick leave in engineering industries. This provides an explanation for workers’ job satisfaction, commitment and attitudes. Workers with a high degree of psychological ownership tend to show more pride on what they produce, have a higher loyalty to the organization as well as a higher organization identification, which is linked to lower absenteeism. The study’s contribution also demonstrates the factors of job satisfaction, commitment, and of attitudes impact on worker absenteeism at major engineering industries. The results of this study can be used by managers and leaders within larger engineering industries, as psychological ownership has been shown to provide some explanation for worker absenteeism when the feeling of ownership affect workers’ job satisfaction, commitment and attitudes.

Purpose – The purpose of this study is to identify patterns in the absence due to illness at a distribution center with higher absence due to illness compared to other companies in the same industry, and to investigate how managers work with routines for absence due to illness. To achieve the purpose, it has been divided into two research questions: Which patterns in absence due to illness can be found at a distribution center with higher sick leave compared to other companies in the same industry? How do managers work with routines regarding the absence due to illness at a distribution center with higher sick leave compared to other companies in the same industry? Method – Theories about sick leave, work environment, psychosocial health, motivation, organization and leadership were collected to fulfil the purpose of the study. A case study was carried out to collect empirical data on the basis of interviews and document studies which then were compared with the theory for further analysis. Findings – The study identifies patterns that were found after mapping the statistics of the absence due to illness on the case company. The result shows that women have higher absence due to illness than men, mostly younger women and older men. Permanent and temporary employees have more absence due to illness than workers on deputy posts and that employees who have worked one to three years have more absence due to illness than other groups. The mapping also shows that employees have the highest sick leave in the fall, on Mondays and only one day is most prevalent. There are clear routines regarding sick leave and rehabilitation at the case company. Improvements can be made with the documentation in the web-portal for sick leave, how the first day reporting sick should be done, and that a comprehensive action plan could be designed for managers to use. The study shows that the managers who are committed and have a higher focus on creating a good group dynamic through activities generally have lower absence due to illness. By creating a satisfying work environment where employees have the opportunity to participate, influence, take responsibility, develop and be seen and heard can therefore improve productivity, motivation and workplace health. Implications – A mapping of absence due to illness can improve the same work on other companies and create a greater understanding of why some groups have higher absence due to illness in the workplace than others. This case study also shows that the work environment, motivation and leadership are essential to encourage health in the workplace which can be applied on companies in several sectors. Limitations – Deviation may have occurred as a large amount of data during the study was processed. To do a mapping is considered generalizable but the result may differ between companies, therefore is the study not applicable in all contexts. The authors consider however that the study could be applied in general to other businesses as work environment and absence due to illness is an issue in all industries. Syfte – Syftet med studien är att kartlägga mönster i sjukfrånvaro på en distributionscentral vars sjukfrånvaro är högre än liknande aktörer inom samma bransch samt att undersöka hur chefer arbetar med rutiner kring sjukfrånvaro. För att uppnå syftet har det brutits ned i två frågeställningar: Vilka mönster kring sjukfrånvaro kan hittas på en distributionscentral vars sjukfrånvaro är högre än liknande aktörer inom samma bransch? Hur arbetar chefer med rutiner kring sjukfrånvaro på en distributionscentral vars sjukfrånvaro är högre än liknande aktörer inom samma bransch? Metod – Teorier om sjukfrånvaro, arbetsmiljöarbete, psykosocial hälsa, motivation, organisation och ledarskap samlades in för att uppfylla studiens syfte. En fallstudie genomfördes för att samla in empiri utifrån intervjuer och dokumentstudier som sedan jämfördes med teori för vidare analys. Resultat – Studien identifierar mönster som framkom efter kartläggningen av sjukfrånvarostatistiken på fallföretaget. Resultatet visar att kvinnor har högre sjukfrånvaro än män, främst yngre kvinnor och äldre män. Tillsvidareanställda och visstidsanställda har högre sjukfrånvaro än anställda på vikariat samt att medarbetare som varit anställda ett till tre år har högre sjukfrånvaro än övriga grupper. Kartläggningen visar dessutom att anställda har högst sjukfrånvaro på hösten, måndagar och att en dag är mest förekommande. Det finns tydliga rutiner kring sjukfrånvaro och rehabilitering på fallföretaget. Förbättringar kan göras med dokumentation i fallföretagets webbportal för sjukfrånvaro, hur första sjukanmälan ska gå till samt att en åtgärdsplan på gruppnivå skulle kunna utformas för chefer att använda. Studien visar att de chefer som är engagerade och har högre fokus på att skapa gemenskap genom aktiviteter generellt har lägre sjukfrånvaro. Genom att skapa en tillfredsställande arbetsmiljö där medarbetare har möjlighet att delta, påverka, ta ansvar, utvecklas samt bli sedda och hörda kan därmed produktiviteten, motivationen och hälsan på arbetsplatsen förbättras. Implikationer – En kartläggning av sjukfrånvaro kan underlätta arbetet med sjukfrånvaro på andra företag och skapa en större förståelse kring varför vissa grupper har högre sjukfrånvaro än andra på arbetsplatsen. I studien framgår dessutom att arbetsmiljöarbete, motivation och ledarskap är viktigt för att främja hälsan på arbetsplatsen vilket kan appliceras på företag inom flera branscher. Begränsningar – Avvikelser kan förekomma då en stor mängd statistik under studien har bearbetats. Metoden att göra en kartläggning anses generaliserbar men resultatet kan skilja sig mellan olika företag, därför kan inte hela studien tillämpas i alla sammanhang. Författarna anser däremot att studien bör kunna appliceras på andra verksamheter då frågor om arbetsmiljö och sjukfrånvaro är aktuellt i alla branscher.

The purpose with this essay is to highlight the attending elements in a working environment that is marked by high absenteeism. Our aim is to gain a deeper understanding of the main factors that may have an affect on the attendance in a working environment that is characterized by high levels of sick leave. Therefore, we conducted a qualitative study through interviews on a communal home care center. In order to answer the study questions, we turned to the sociological theories of KASAM, thedemand control model and the process model for help during our investigation. Our results mainly suggest that the feeling of having social support is a contributing factor and also having a high sense of KASAM when it comes to maintain a high level of attendance in a working environment. These factors has been proven to be of great importance in order to handle situations that can easily lead to stress. We also concluded that by being able to maintain a boundary between your work and private life, you have a good chance of recovering properly between shifts. Syftet med denna uppsats är att lyfta fram frisknärvaronsbeståndsdelar i en arbetsmiljö som präglas av hög sjukfrånvaro. Vi vill få en djupare förståelse för vilka faktorer som kan tänkas påverka frisknärvaron i en arbetsmiljö som präglas av hög sjukfrånvaro och därför genomförde vi en kvalitativ undersökning med hjälp avsemistruktureradeintervjuer videnkommunal hemtjänst. Föratt besvara studiens frågeställningar har vi tagit hjälp av de sociologiska teorierna KASAM, Krav–kontrollmodellen samt processmodellen. Vårt resultat pekar på attkänslan av att ha ett socialt stödoch en hög känsla av sammanhang är tvåbidragande faktorertill att kunna haen hög frisknärvaro i en arbetsmiljö som präglas av en hög sjukfrånvaro. Det har även visat sig vara viktigt attkunna tänja på gränserna i form av att inte stirra sig blind på klockan. Dessa faktorer har visat sig ha en stor betydelse för attkunna hantera situationer som lätt kan leda till stress. Vi har även kommit fram till att genom att kunna upprätthålla en gräns mellan arbetet och privatlivet tenderar man att lättare kunna återhämta sig mellan arbetspassen.

Vårt intresse för äldreomsorgen och psykisk ohälsa i samhället grundar idén till denna uppsats. Uppsatsen riktar sig till sjukfrånvaron och vilka faktorer som är hälsofrämjande på en arbetsplats inom äldreomsorgen. För att få fram ett rikt resultat valde vi etnografi och semistrukturerade intervjuer som forskningsmetoder. Urvalet gjordes efter att statistik jämfördes på olika enheter inom äldreomsorgen i den aktuella kommunen. Vi genomförde observationer, enligt etnografisk metod, samt intervjuer på den valda enheten. Vi har valt att använda nya begrepp, osjuk och ofrisk eftersom de förklarar gråzonen mellan att vara sjuk och frisk och begreppen kan vara en del i att öka förståelsen för sjukfrånvaron inom äldreomsorgen. Studien visar att den mest betydande friskfaktorn på vår valda arbetsplats är trivsel i arbetsgruppen, samhörighet, teamkänsla samt de nya rutiner som införts angående sjukanmälan. Ledarskap som tidigare forskning visar är en stor bidragande del till sjukfrånvaro på en arbetsplats, visade sig inte vara lika betydelsefull som vi först trodde efter vår analys av vår studies resultat. The idea for this bachelor thesis was founded by our interest in elderly care and psychiatric illness in the community. This paper addresses absenteeism and the factors that are health promoting in the workplace in elderly care. To obtain representative results, ethnography and semi-structured interviews were selected as research methods. The selection was made after we compered the statistics from different units within elderly care in the municipality. We made observations based on ethnographic methods and semi-structured interviews within the selected unit. We have chosen to introduce two new terms, ”unsick” and ”unhealthy”, because they both explain the grey area between being sick and being healthy and can be used for increasing the understanding of absenteeism in elderly care. The study shows that the most significant health determinants was appreciation of the work group, solidarity, team spirit along with new routines regarding reported sickness. Leadership, that previous research shows is a major contributing part of absenteeism in the workplace, proved in this study, not to be as significant as above mentioned factors.

Syftet: Syftet med denna uppsats är att studera och kartlägga i vilken utsträckning användandet av formella styrmedel, i ambitionen att minska sjukfrånvaron, skiljer sig mellan stora och små företag. Metod: Vi har i denna studie tillämpat en kvantitativ forskningsmetod för att besvara uppsatsens forskningsfråga och syfte. Detta sker med hjälp av en explorativ studie, baserad på 60 slumpmässigt utvalda konsultföretag inom ekonomisk och juridisk verksamhet. Vi har utifrån befintliga teorier skapat hypoteser som testats på verkligheten och vi följer därför en deduktiv ansats. Det empiriska materialet har samlats in via telefonintervjuer och svaren har sedan sammanställts i olika tester i SPSS. Slutsats: Vi kan utifrån vår studie konstatera att användandet av formella styrmedel skiljer sig mellan stora och små företag i tre av fyra avseenden, nämligen användandet av nyckeltal, kalkyler som beslutsunderlag och användandet av förebyggande åtgärder. Detta trots att sjukfrånvaron inte skiljer sig åt mellan stora och små företag. Purpose: The purpose of this paper is to study and map out to what extent the use of management control systems vary between small and large companies in their ambition to decrease sick leave. Method: To fulfill the purpose of this study, we have used a deductive approach. We have conducted telephone interviews with 60 randomly selected consultancy companies within the accounting and legal field. The data has been analyzed using the computer software SPSS. Conclusion: We have come to the conclusion that the use of management control systems vary between small and large companies in three of four aspects, namely, the use of KPI’s, costs accounting and preventive measures.

Syftet med denna studie var att analysera anmälda arbetsolyckor inom sjöfarten utefter frekvens och konsekvens och således kunna dra slutsatser om vilka arbetsolyckor som är allvarligast. Studiens syfte var också att finna eventuella samband mellan dessa olyckor. Efter kontakt med Sjöfartens arbetsmiljönämnd beställdes statistik från Arbetsmiljöverket. Denna statistik bearbetades på olika vis, bland annat genom att stora avgränsningar gjordes gällande typ av befattning ombord. Efter att ha studerat hur förutsättningarna för anmälan av arbetsskada förändrats valdes relevanta år. Resultatet av studien visar att när en person snubblar, halkar, trampar snett eller går tungt leder det i många fall till lång sjukfrånvaro. Det är också denna typ av olyckor som sker oftast. Att en person förlorar kontroll över föremål eller utrustning för förflyttning av material är också något som sker ofta och leder till lång sjukfrånvaro. Det enda riktiga samband som hittats är att den yttre faktorn tross (förtöjningslina/grovt tågvirke) förekommer i flera arbetsolyckor med olika konsekvens och orsak. The purpose of this thesis was to analyse the reported work-related accidents in shipping by using frequency combined with consequence. Thereafter the purpose was to reach conclusions regarding which work-related accident was the most serious. The thesis also aimed to find if there were any connections between these accidents. Statistics were ordered from the Swedish Work Environment Authority. These statistics were processed in several ways, for instance demarcations regarding position onboard was made. Since the conditions of reporting workrelated accidents had changed during time, relevant years was chosen after consideration. The result of the study shows that when a person experiences an accident where he or she stumbles, trips, slips or treads heavily, the person is more likely to have a long sick-leave. These types of accidents are also the most common ones. To lose control of equipment or to lose control of equipment used to move material is also a common accident leading to a long sickleave. The only connection found is that the external factor hawser is present at several accidents with different consequences and cause.

Syftet med denna studie var att undersöka hur fyra olika aktörer med skilda yrkesroller upplevde organisationens befintliga rehabiliteringsprocess med dess möjligheter och begränsningar samt deras synpunkter på vad som kan förbättras för att undvika sjukskrivningar. En förhoppning var också att kunna ge konkreta förslag på hur man kan arbeta förebyggande i syfte att undvika sjukskrivningar inom organisationen. Fyra minifokusgruppintervjuer, bestående av två till fyra personer, genomfördes där två fiktiva fall användes som diskussionsgrund. Materialet analyserades med hjälp av en induktiv tematisk analys, vilket resulterade i de fyra temaområdena; Verktyg för att förbättra hälsoarbetet, Insatser för att motverka sjukskrivningar, Begränsningar i hälsoarbetet samt Chefens roll i hälsoarbetet. I studien framkom att deltagarna ansåg att rehabiliteringsprocessen är ett bra verktyg som förenklar rehabiliteringsarbetet, men att den behöver fortsatt utveckling. Resultatet visade även att deltagarna hade många förslag på åtgärder för att förbättra den fysiska och psykosociala arbetsmiljön. The aim of this study was to examine the experience, of four different actors’ with diverse occupational roles, of the existing rehabilitation process in the organization, with its limitations and possibilities. A further aim was to examine the preventive work and hopefully contribute with some practical solutions to counteract sick leave within the organization. Four mini focus group interviews with two to four people were carried out with two fictitious cases as a base for discussion. Data was analyzed by an inductive thematic analysis and resulted in four thematic areas; Tools to improve the health work, Efforts to avoid sick leave, Health work limitations and The manager’s role in health work. The study showed that the participants considered that the rehabilitation process was a good tool that simplifies the rehabilitation work, but it needs further development. The results also showed that the participants had many suggestions of how to improve the physical and psychosocial work environment.

Vi har fått i uppdrag att undersöka bakomliggande orsaker till varför korttidssjukfrånvaron är högre på en av företagets avdelningar. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod för att se vilka bakomliggande faktorer som kan finnas till korttidssjukfrånvaron. Vi vill besvara om faktorer i arbetsmiljö, karriärvägar, organisationens innehåll och arbetets innehåll kan påverka till en högre korttidssjukfrånvaro. Vi undersöker även om kön och vilken befattning arbetstagarna har kan spela in. Vår uppdragsgivare, som är en svensk pappersindustri, har genom deras hälsobokslut 2013 uppmärksammat en högre korttidssjukfrånvaro på en av deras avdelningar. Vi inleder uppsatsen med att beskriva korttidssjukfrånvaro från journalskriven sjukskrivningsdata. Därefter redogör vi för sambandet mellan korttidssjukskrivningar och yrke, samt redogör över kvinnors situation i industriverksamheter. Därefter lägger vi fram vår teoretiska referensram som behandlar relevanta arbetsvetenskapliga teorier för att besvara studiens syfte. Den teoretiska referensramen har vi förankrat i vår intervjuguide, för att genom den arbetsvetenskapliga verktygslådan undersöka vad korttidssjukfrånvaron kan bero på. När vi samlat in data och transkriberat intervjuerna kategoriserade och kodade vi intervjumaterialet, för att komma fram till olika teman för att lättare kunna analysera vårt resultat. Vår analys gjordes på genom att vi kopplade vårt resultat med våra teman till den teoretiska referensram vi använt oss av. Då kom vi fram till tre problemområden där olika faktorer samverkar och kan bidra till korttidssjukfrånvaro. Dessa tre områden har vi baserat den första frågeställningen på, arbetsmiljö, karriärvägar, organisationsinnehåll och- arbetsinnehåll . I slutsatsen diskuterar vi under de tre områden arbetsmiljö, karriärvägar och- organisationsinnehåll de tänkbara, bakomliggande faktorer som kan bidra till de ökade sjukdagarna.

Occupational Health Service (OHS) has an important role in society. It is designed to prevent illness and strengthen the health of workers. OHS operations and development are currently being studied at the School of Technology and Health at the Royal Institute of Technology in Sweden. One of the industries studied is the home maker service. During the 2010s were such employees one of the most ill groups in Sweden. This master's thesis in occupational environment development and change management focus on examining the special knowledge an OHS and its clients in one home maker service need to strengthen the workers of the industry and find out how the interaction between OHS and home maker service works and how it could be evolved. A qualitative study was conducted in a Swedish city on the basis of an organizational perspective. Six persons between 30 and 65 years of age were interviewed. The interviewed people’s occupations were ergonomist, safety engineer, home health aides and managers from both companies. To gain a deeper understanding of the phenomenon the interviews were transcribed. Key themes for the interviewees were collaboration, economy and engagement, important health and safety issues, prevention, the home help service needs of OHS and what support OHS need in their work with the home maker services. The studied parties agreed that they had no developed cooperation and that there was a gap between them. All interviewees consisted on the work environment problems in the industry. These were stress, time pressure, heavy physical work, patients’ homes were not always suited for the home health aides, lack of colleagues, intimidation and violence and smoking patients. There was found a barrier between the preventive work that could be undertaken and what was ordered from the home maker service. Företagshälsovården (FHV) har en betydelsefull roll i samhället. Den finns till för att förebygga ohälsa och stärka hälsan hos arbetstagare. Företagshälsovårdens verksamhet och utveckling studeras just nu på skolan för teknik och hälsa på Kungliga Tekniska Högskolan. En av de branscher som åskådliggörs är hemtjänsten. Under 00-talet var arbetstagarna i hemtjänsten en av de mest sjukskrivna grupperna i Sverige. Det här magister-examensarbetet inom arbetsmiljöutveckling och förändringsledning fokuserar på att undersöka vilken specialkunskap FHV behöver för att stärka hemtjänstbranschens arbetstagare samt ta reda på hur samverkan mellan FHV och hemtjänsten fungerar och hur den kan utvecklas. En kvalitativ intervjustudie utfördes i en svensk storstad med utgångspunkt i ett organisationsperspektiv. Sex personer mellan 30 och 65 år intervjuades. Intervjuobjektens yrken var ergonom, arbetsmiljöingenjör, undersköterska i hemtjänsten och chefer från båda parter. För att få en djupare förståelse för fenomenet transkriberades intervjuerna. Betydelsefulla gemensamma teman för intervjupersonerna var samverkan, ekonomi och engagemang, viktiga arbetsmiljöfrågor, förebyggande arbete i dag, hemtjänstens tjänstebehov av FHV och vilket stöd FHV behöver i sitt arbete med hemtjänsten. De studerade parterna var överens om att de inte hade något utvecklat samarbete och att det bestod ett glapp mellan dem. Alla intervjupersoner var eniga om arbetsmiljöproblemen i branschen. Dessa var stress, tidspress, tungt fysisk arbete, att brukarnas hem inte alltid var anpassade för hemtjänstpersonalen, avsaknad av kollegor, hot och våld samt rökande brukare. Det fanns idag en barriär mellan det förebyggande arbete som skulle kunna bedrivas och vad som beställdes av hemtjänsten. "Nyttiggörande av branschkunskap – implementering av nätverk” med projektledare Annika Vänje

Sammanfattning Bakgrund Callcenter- verksamhet har vuxit fram snabbt och utvecklats mycket under de senaste årtionden, både internationellt och i Sverige. Det är en verksamhet som innebär många utmaningar i en ofta komplex arbetsmiljö med höga krav på samverkan inom systemperspektivet Människa - Teknik - Organisation. Arbetsförmedlingen tillhandahåller handläggning per telefon via kundtjänster på sju olika orter i Sverige. Korttidssjukfrånvaron ansågs högre i denna verksamhet än i övriga organisationen och målet var att minska den. Syfte Huvudsyftet med denna uppsats var att undersöka om det fanns arbetsmiljöfaktorer på Arbetsförmedlingen Kundtjänst som förklarade korttidssjukfrånvaron. Detta genom att tillämpa ett MTO- perspektiv (Människa - Teknik - Organisation). Metod För att få svar på vår frågeställning tillämpades metodtriangulering genom kvalitativ och kvantitativ datainsamling. En halvdags observation och 16 semistrukturerade intervjuer utfördes på Arbetsförmedlingens kundtjänst i Södertälje och 76 enkäter utfördes på kundtjänsterna i Södertälje och Söderhamn. Resultat Utifrån resultaten i vår studie gick det inte att se samband mellan fysisk arbetsmiljö, höga krav eller låg kontroll och korttidssjukfrånvaro på grund av arbetet. Det fanns dock en statistiskt signifikant skillnad beträffande vissa frågor om arbetsförhållanden och korttidssjukfrånvaro på grund av arbetet. Slutsats På de flesta frågor kunde sambandet mellan korttidssjukfrånvaro och fysisk och psykosocial arbetsmiljö inte påvisas. Däremot fanns en statistisk signifikans i några frågor gällande arbetsförhållanden i denna studie. Det fanns således flera faktorer i arbetsmiljön som skulle kunna förbättras och därmed individens upplevelse av arbetsmiljön. Detta kanske kunde bidra till minskad korttidssjukfrånvaro. Trots att det fanns vissa frågor som påvisade en signifikant skillnad mellan arbetsförhållanden och korttidssjukfrånvaro var det svårt att dra slutsatser på grund av studiens design samt att underlaget var litet. Interventioner i systemkomponenterna Människa – Teknik - Organisation kan vara av värde för att minska korttidssjukfrånvaron.

Occupational Health Service (OHS) has an important role in society. It is designed to prevent illness and strengthen the health of workers. OHS operations and development are currently being studied at the School of Technology and Health at the Royal Institute of Technology in Sweden. One of the industries studied is the home maker service. During the 2010s were such employees one of the most ill groups in Sweden. This master's thesis in occupational environment development and change management focus on examining the special knowledge an OHS and its clients in one home maker service need to strengthen the workers of the industry and find out how the interaction between OHS and home maker service works and how it could be evolved. A qualitative study was conducted in a Swedish city on the basis of an organizational perspective. Six persons between 30 and 65 years of age were interviewed. The interviewed people’s occupations were ergonomist, safety engineer, home health aides and managers from both companies. To gain a deeper understanding of the phenomenon the interviews were transcribed. Key themes for the interviewees were collaboration, economy and engagement, important health and safety issues, prevention, the home help service needs of OHS and what support OHS need in their work with the home maker services. The studied parties agreed that they had no developed cooperation and that there was a gap between them. All interviewees consisted on the work environment problems in the industry. These were stress, time pressure, heavy physical work, patients’ homes were not always suited for the home health aides, lack of colleagues, intimidation and violence and smoking patients. There was found a barrier between the preventive work that could be undertaken and what was ordered from the home maker service. Företagshälsovården (FHV) har en betydelsefull roll i samhället. Den finns till för att förebygga ohälsa och stärka hälsan hos arbetstagare. Företagshälsovårdens verksamhet och utveckling studeras just nu på skolan för teknik och hälsa på Kungliga Tekniska Högskolan. En av de branscher som åskådliggörs är hemtjänsten. Under 00-talet var arbetstagarna i hemtjänsten en av de mest sjukskrivna grupperna i Sverige. Det här magister-examensarbetet inom arbetsmiljöutveckling och förändringsledning fokuserar på att undersöka vilken specialkunskap FHV behöver för att stärka hemtjänstbranschens arbetstagare samt ta reda på hur samverkan mellan FHV och hemtjänsten fungerar och hur den kan utvecklas. En kvalitativ intervjustudie utfördes i en svensk storstad med utgångspunkt i ett organisationsperspektiv. Sex personer mellan 30 och 65 år intervjuades. Intervjuobjektens yrken var ergonom, arbetsmiljöingenjör, undersköterska i hemtjänsten och chefer från båda parter. För att få en djupare förståelse för fenomenet transkriberades intervjuerna. Betydelsefulla gemensamma teman för intervjupersonerna var samverkan, ekonomi och engagemang, viktiga arbetsmiljöfrågor, förebyggande arbete i dag, hemtjänstens tjänstebehov av FHV och vilket stöd FHV behöver i sitt arbete med hemtjänsten. De studerade parterna var överens om att de inte hade något utvecklat samarbete och att det bestod ett glapp mellan dem. Alla intervjupersoner var eniga om arbetsmiljöproblemen i branschen. Dessa var stress, tidspress, tungt fysisk arbete, att brukarnas hem inte alltid var anpassade för hemtjänstpersonalen, avsaknad av kollegor, hot och våld samt rökande brukare. Det fanns idag en barriär mellan det förebyggande arbete som skulle kunna bedrivas och vad som beställdes av hemtjänsten. "Nyttiggörande av branschkunskap – implementering av nätverk” med projektledare Annika Vänje

Bakgrund Celiaki är en autoimmun sjukdom som ger inflammation i tunntarmsslemhinnan vid intag av gluten. Symtom hos vuxna kan vara diffusa och därför svåra att koppla till celiaki. I Sverige är genomsnittstiden från första symtom till celiakidiagnos ungefär 10 år och det finns luckor i kunskapen om vilka konsekvenser fördröjningen till diagnos ger. Syfte Studiens syfte är att överblicka hur fördröjd diagnos av celiaki hos vuxna påverkar samhällets resurser, hur dessa individer upplever att symptomen påverkat deras sociala liv före och efter diagnos, samt om diagnostiken behöver effektiviseras. Metod I Sverige, september 2012, skickades en Internetbaserad enkät ut till 4337 medlemmar i Svenska Celiakiförbundet varav 611 kvarstod efter bortfall. Enkätens fokus var främst sjukfrånvaro, vårdkontakter och social påverkan p.g.a. symtom av celiaki. Enkäterna analyserades i SPSS (v.20.0) med p

The aim of the thesis is to describe and analyse how a group of women experience that their every-day lives are affected during and after primary breast cancer treatment. The thesis is a consecutive, longitudinal study that takes an explorative qualitative approach. Seventy-one women younger than 60 years of age with primary breast cancer were consecutively included in the study. The women were interviewed four or five times over a period of 4 to 6 years from end of radiotherapy. The analyses of the interviews were inspired by grounded theory and narrative analysis. The thesis encompasses four papers. Paper I focused on the women’s contact with health care. The results of this study indicate that it is crucial for patients in a vulnerable situation to be admitted into a supportive system – ‘admitted into a helping plan’ – that, more or less explicitly, displays a well-thought-out plan of care. This is a process built on individual relationships with members of the health-care staff, but it ends up in a relationship to health care as a helping system, a ‘safe haven’ to attach to. Study II explored the women’s ideas about what motivated and discouraged their return to work. The results illustrate that the meaning of work fluctuates over time and that the processes of returning to work are conditioned by the patients’ individual life situations. Returning to work was regarded as an important part of the healing process because of how it generated and structured the women’s everyday lives. Returning to work meant demonstrating well-being and normalcy after breast cancer. Study III examined how life was lived and valued during and after treatment for breast cancer compared to pre-cancer life. The analysis showed that being afflicted with breast cancer was evaluated from a context of the women’s former everyday lives and stressed that how the women experienced breast cancer was a matter of personal circumstances. Study IV focused on how the women experienced and dealt with their altered bodies. The results showed that the women followed three different body-mind trajectories that depended to a significant extent on the severity of side effects and bodily alterations that resulted from their treatments. Being afflicted by breast cancer implies vulnerability and losses, but it can also involve benefits and provide new perspectives on life. How the overall breast cancer experience is valued seems to be very much a matter of circumstances in everyday life. This thesis highlights circumstances that focus in particular on contacts with health care, the body, the work situation, and the family situation.

Hälften av personalen inom äldrevården uppger att de dagligen lyfter tungt vilket kan ge skador i rygg, skuldra och nacke som kan leda till arbetsskada alternativt sjukskrivning. Durewall-systemet och Stockholmstekniken är de vanligaste lyfttekniksmetoderna i Sverige. På undersökningsplatsen användes Stockholmstekniken. Rapportens syfte är att identifiera faktorer som associeras med sjukskrivning på grund av smärtupplevelse vid lyftmoment i arbetet inom äldrevården, beskriva eventuella smärtupplevelser vid lyft av boende samt undersöka om eventuell information om lyftteknik är effektivt förebyggande mot upplevd smärta vid lyft av boende. Då undersköterskor återfinns längst ner i svensk sjukvårds hierarkiskala har yrkesgruppen svårt att påverka. Studien genomfördes på ett boende i Västsverige med enkäter och omfattade 18 undersköterskor. Samtliga deltagare har fått lyfttekniksutbildning. T-test genomfördes och resultaten visade att kön, träningsgrad samt antal arbetade arbetsår hade ett signifikant samband med sjuskrivning på grund av smärtupplevelse vid lyftmoment i arbetet. Inget signifikant samband mellan tobaksanvändning eller antal arbetade timmar i veckan och sjukskrivning på grund av smärtupplevelse vid lyftmoment i arbetet hittades. Samtliga deltagare uppgav att de fått lyfttekniksutbildning och majoriteten av deltagarna uppgav att informationen har minskat smärtupplevelsen vid lyft av boende. Half of all employees in geriatric care are doing heavy lifting daily, which can cause injuries in backs, shoulders or necks and lead to work-related injuries and sick leave. The Durewall-system and the Stockholmstechnique are lifting techniques that are often taught to care providers in Sweden, for proper lifting techniques. This study identifies factors associated with sick leave and examines if training in lifting techniques is associated with reduced body pain. The study also wants to identify possible body pain in assistant nurses, who are found on the bottom of the Swedish health care hierarchy and therefore have low influence. The data was collected from 18 participants that work in a nursing home in Western Sweden. All participants received lifting education. Gender, level of physical training and number of worked years have significant associations with sick leave caused by lifting patients. No significant association was found between tobacco use or number of working hours per week and sick leave caused by lifting patients. All participants received lifting education and the majority of the participants reported reduced body pain when lifting patients after they had received lifting education.

Bakgrund Celiaki är en autoimmun sjukdom som ger inflammation i tunntarmsslemhinnan vid intag av gluten. Symtom hos vuxna kan vara diffusa och därför svåra att koppla till celiaki. I Sverige är genomsnittstiden från första symtom till celiakidiagnos ungefär 10 år och det finns luckor i kunskapen om vilka konsekvenser fördröjningen till diagnos ger. Syfte Studiens syfte är att överblicka hur fördröjd diagnos av celiaki hos vuxna påverkar samhällets resurser, hur dessa individer upplever att symptomen påverkat deras sociala liv före och efter diagnos, samt om diagnostiken behöver effektiviseras. Metod I Sverige, september 2012, skickades en Internetbaserad enkät ut till 4337 medlemmar i Svenska Celiakiförbundet varav 611 kvarstod efter bortfall. Enkätens fokus var främst sjukfrånvaro, vårdkontakter och social påverkan p.g.a. symtom av celiaki. Enkäterna analyserades i SPSS (v.20.0) med p

It is now increasingly common for organisations to work actively with HR issues. Furthermore, it is a constant top priority for organisations to remain profitable. The purpose of this study was to investigate whether so called soft HR values, as manager’s communication skills, has an actual impact on hard values in terms of costs for the organisation. Leadership is largely characterised by emotional communication, which together with personnel costs were the main focus of the research. The study was conducted by letting store managers and department heads in shops carry out an emotion perception test and the test results were related to the store/department employee turnover and the number of sick leave hours. The results showed a strong tendency for statistical significance between emotion recognition and the predictors. This suggests that stores, which have low employee turnover and low sick leave hours, can be explained by the manager's capability in emotion perception. The study complements current research by emphasising the importance of emotionally competent managers to operate successful and profitable organisations. Det är idag allt vanligare för organisationer att arbeta aktivt med HR-frågor. Dock är den största prioriteringen alltid ekonomiska lönsamheten. Syftet med denna studie var att undersöka om så kallade mjuka HR-värden, så som chefers kommunikation, har en faktisk påverkan på hårda värden i fråga om kostnader för organisationen. Ledarskap präglas till stor del av emotionell kommunikation, vilket tillsammans med personalkostnader utgjorde huvudfokus i studien. Studien genomfördes genom att låta butikschefer och avdelningschefer i butiker göra ett emotionsperceptionstest där testresultatet sedan relaterades till butikens/avdelningens personalomsättning och antal sjukskrivningstimmar. Resultatet visade en stark tendens till statistisk signifikans mellan emotionsperception och prediktorerna. Detta tyder på att butiker som har låg personalomsättning och lågt antal sjukskrivningstimmar kan förklaras med hjälp av chefens goda förmåga till emotionsperception. Studien kompletterar aktuell forskning genom att poängtera vikten av emotionellt kompetenta chefer för att driva framgångsrika och lönsamma organisationer.

Studiens övergripande syfte är att belysa och gestalta det sociala stöd respektive sociala tryck personer sjukskrivna för utmattningsdepression anser sig uppleva från omgivningen, vad gäller både att vara sjukskriven och att återgå till arbete. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativ metod, och sex personer som var sjukskrivna för utmattningsdepression intervjuades individuellt. Resultatet visar att de sjukskrivna upplever en komplex blandning av både press och stöd i processen att ta sig tillbaka till arbetslivet. Stödet, oftast i form av förståelse och undvikande av press, upplevs främst från personer i individens nära omgivning, medan pressen att återgå till arbete oftast relateras till personer och grupper på längre avstånd. Störst press att återgå till arbetet upplevdes från den "samhälleliga" normen "att göra rätt för sig", men även omgivningens okunskap och brist på förståelse upplevdes som en press. The overall aim in this essay is to highlight and describe the social support and social pressure, people on sick leave for burnout feel they experience by their environment, both in terms of being on sick leave and in terms of return to work. The survey was conducted using qualitative methodology, and six people being sick for burnout were interviexed individually. The result shows that people on sick leave for burnout are experiencing a complex mixture of both social pressure and social support in the process of returning to work. Social support, often in the form of understanding for the disease and avoidance of pressure, are mostly experienced by people in the individual's near environment, while the pressure usually is related to individuals and groups at longer distances. The strongest pressure to return to work was experienced from the "societal" norm "to do the right thing", but also lack of krowledge and lack of understanding were experienced as a pressure to return to work.

Försäkringskassan (FK) har fått i uppdrag av regeringen att vidareutveckla bedömningsförfarandet för sjukskrivna i Sverige. Som en del i detta har bland annat ett nytt bedömningsinstrument tagits fram för att användas vid arbetsterapeutisk kompletterande bedömning av medicinska förutsättningar för arbete. Instrumentet bygger på det redan befintliga bedömningsinstrumentet Assessment of Work Performance (AWP), med tre utvalda arbetsuppgifter och kallas för AWP-FK. Syftet med den här studien var att göra en initial prövning av AWP-FK med fokus på innehållsvaliditet och användbarhet. Som metod användes kvalitativa telefonintervjuer med nio arbetsterapeuter som ingick i Försäkringskassans pilotstudie. Resultatet indikerar att AWP-FK har en god innehållsvaliditet och användbarhet. Arbetsterapeuterna i studien ansåg att instrumentet var relevant för både målgruppen och bedömning i förhållande till den reguljära arbetsmarknaden. Några förslag på förändringar föreslogs, t.ex. att förtydliga vissa instruktioner i manualen till AWP-FK. I diskussionen tas vikten av att klienterna förstår syftet med bedömningen och får återkoppling på sitt utförande upp. Även bedömningsmiljöns påverkan på bedömningen har diskuterats. Vidare studier kring AWP-FK behövs för att säkerställa en god validitet, användbarhet och reliabilitet. The Swedish Social Insurance Agency (Försäkringskassan, FK) has been commissioned by the Government to further develop the assessment procedure for those on sick leave in Sweden. As part of this, a new assessment instrument has been developed for occupational therapy assessment of the medical ability to work. The instrument is based on the Assessment of Work Performance (AWP), using three selected tasks, and is called AWP-FK. The purpose of this study was to do an initial assessment of AWP-FK with a focus on content validity and utility. The method chosen was qualitative telephone interviews with nine occupational therapists who participated in the Agency's pilot study. The results indicate that AWP-FK has good content validity and utility. The occupational therapists in the study believed that the instrument was relevant, both for the target group and assessment in relationship to the regular labour market. Some suggestions for change have been included, for example that certain instructions in the AWP-FK manual be clarified. The importance of clients understanding the purpose of the assessment and receiving feedback on their performance, and the influence of the assessment environment is discussed. Further studies on AWP-FK are needed to ensure high validity, utility and reliability.