Search

Det här kapitlet undersöker lärarstudenters upplevelser av så kallad internationalisering på hemmaplan (IPH) och hur exempelvis interkulturella och internationella dimensioner inlemmas och kommer till uttryck i undervisningen. Den svenska högskolan har en historia av att arbeta proaktivt med internationaliseringsfrågor, men det har ofta kommit att förstås som en fråga om mobilitet och utbyten av olika slag. På senare tid har även IPH lyfts fram som en allt viktigare internationaliseringsambition för landets lärosäten (SOU 2018:3). I detta kapitel analyseras intervjuer med 23 studenter från olika program inom lärarutbildningens område. Resultatet visar att även om studenterna resonerar mycket insiktsfullt om såväl interkulturella kompetenser som färdigheter är de internationella dimensionerna de mött i sin utbildning starkt begränsade. Lärarutbildning som kunskapsfält uppfattas i mångt och mycket som en utbildning orienterad mot den nationella sfären och det påverkar hur studenterna möter de ämnesmässiga inslagen i utbildningen liksom hur de förbereds för det framtida yrkeslivet. En central slutsats utifrån studenternas berättelser är att det finns ett betydande utrymme för att utveckla goda interkulturella och internationella lärmiljöer som kan möta de krav som ställs på såväl en högkvalitativ utbildning som i den kommande yrkesutövningen.

Validerat; 20110218 (anonymous)

In 1999, the Swedish Parliament decided to launch an experiment to test the idea of replacing, at the compulsory educational level, the national time schedule with localized control of schedules. This was in keeping with strategies of deregulation, decentralisation and increased local autonomy that had dominated Swedish education policy, particularly since the 1990s. The aim of the thesis is to describe and analyse the initiation, decision, implementation and consequences of this experiment The analytical framework combines several different approaches and theories from the literature on public policy and policy analysis. The framework encompasses four dimensions, which cover the experiment’s origins, local application in the classroom setting and consequences. On the empirical level, findings are based on interviews with 32 municipal school directors, and head teachers, teachers and pupils in three schools participating in the experiment, as well as written sources from schools, municipalities, and the national level. The thesis shows that the policy problem the experiment was intended to resolve was represented in an inconsistent manner: On the one hand, the experiment was perceived as a driving force for change; on the other hand, it was seen as legitimising a change that had already taken place. Furthermore, the experiment was formulated in vague terms, which accorded far-reaching discretionary space to the schools. The program’s causal theory expressed by the policy makers was complex, containing a multifaceted chain of presumptions on a range of activities and processes through which the experiment ultimately would lead to improved opportunities for pupils to reach the educational objectives. Empirically, this prediction proved to be invalid as student achievement did not increase. The degree of implementation at the local level varied according to the comprehension, capability and willingness of those involved to carry out the experiment. The courses of action taken by the schools frequently could have been undertaken within the existing legislative framework, as they mostly concerned new ways of working and organising staff and pupils. An assessment of the objectives attained showed that, even if elements of developmental work corresponding to the direction stated in the policy documents were observed, the experiment did not emerge as the primary explanatory factor for this result Thus, the net impact of the experiment can be questioned. If judged against the criterion of adaptiveness, the results are more successful than if the experiment is assessed according to goal-attainment and the validity of the program theory. The experiment was found to integrate, alter and accommodate itself readily to local needs. The thesis illustrates the complexity of formulating and implementing policy in a decentralised context and points to important aspects in the historical background of the programme, which often tend to be overlooked when policy is analysed and discussed. At the same time, the study sheds light on the significant role played by street-level implementation actors in the educational context.

Att företag bedriver vård, omsorg och andra verksamheter på det offentligas uppdrag är idag en del av vår vardag. Den svenska förvaltningen har förändrats och blivit alltmer business.I den här boken väcker forskare från flera lärosäten frågor och uppmuntrar till fortsatt diskussion på detta tema. Vi tar upp vad marknadisering, konkurrensutsättning och privatisering betyder för den svenska demokratin och förvaltningsmodellen. Hur står det till med politikens möjligheter till styrning? Vad händer med synen på medborgarskapet? Finns det till exempel vinnare och förlorare? Finns det en framtid för förvaltningen som business? INNEHÅLL1. Urban Strandberg: Marknadisering av förvaltningen– medborgarskapets nya skepnader i dettidiga 2000-talet, sid. 12. Matilde Millares: Politiska berättelser om valfrihet, sid. 213. Elin Wihlborg: Valfrihetens framsidor – information omoch val av offentlig service på internet, sid. 41,4. Ulrika Winblad o Paula Blomqvist: Kundvalsmodeller i äldreomsorgen– kan de äldre välja?, sid. 575. Ingrid Grosse: Icke-vinstdrivande välfärd i Sverigeoch Tyskland, sid. .776. Ester Andréasson: IT-utveckling i offentlig sektor– privat och offentligt vävs samman, sid. 977. Anna Bendz. Vilka gillar vårdvalet?, sid. 1178. Linda Rönnberg: Skolans marknadsanpassning– kontroll som frälsare eller förgörare?, sid. 1359. Jon Nyhlén: Kommunen och skolmarknaden– strategier och förhållningssätt, sid. 15310. Oscar Larsson: Säkerhet, samverkan och business– oförenliga ideal, sid. 16911. Linda Nyberg: Vad får staten göra?– EU:s statsstödsregler och svensk förvaltningspolitik, sid. 18712. David Feltenius: Vinna eller försvinna?– Organisationerna och marknadsstyret, sid. 209Författarpresentationer, sid. 229