Search

Textilindustrin står inför nya utmaningar till följd av den ökande globala textilkonsumtionenoch den ökande avfallsmängden. På grund av bomullens resursintensiva och miljöfarligaproduktion ökar förväntningarna att kunna möta framtidens textilefterfrågan med mindreresursintensiva och mer miljövänliga alternativ. Idag saknar vi en storskalig svensktextilåtervinning och det ökade textilavfallet kan samtidigt hanteras med hjälp av cirkulärekonomi. Genom en uppskalning av en kemisk återvinningsprocess utan stora materialförlusterkan hållbarare alternativ till bomull erhållas samtidigt som textilavfallet hanteras på ett effektivtsätt. Återvinningsprocessen omvandlar bomull till dissolvingmassa (en typ av textilmassa) förviskosproduktion. Därför undersöker vi i detta projekt vilka problem som finns och anger vårarekommendationer för att kunna realisera en sådan textilåtervinning för svenska textilflöden påen större skala, sett ur ett resurseffektivitets- och miljöperspektiv.Vi har genomfört ett kvalitativt projekt med stor vikt på litteratur. Kompletterande intervjuerhar genomförts för att identifiera och kartlägga olika steg i återvinningscykeln. Dessutom hartextilindustrins utveckling analyserats. Utifrån analysen har slutsatser dragits om hur framtidenssituation kan bli för cellulosabaserade textilier. Insamling, sortering, mekanisk och kemiskåtervinning har identifierats som huvudkomponenter och vår slutsats är att dessa behöverutvecklas gemensamt för en fungerande, resurseffektiv och miljövänlig textilåtervinning. Dettagörs för att undvika olika flaskhalsar i återvinningscykeln. Därmed kan en cirkulär ekonomiuppnås. Utifrån analysen konstateras att textilindustrin ändrar karaktär och blir allt merkemibaserad, likt ett bioraffinaderi, där man tar tillvara på alla restprodukter. The textile industry is facing new challenges as a result of increasing global textile consumptionand the increasing volume of waste. Due to the resource-intensive and environmentallyhazardous production of cotton, expectations are increasing to meet future demand for textileproducts with less resource-intensive and more environmentally friendly alternatives. Todaywe lack a large-scale Swedish textile recycling and the increased amount of textile waste canbe handled by means of circular economy. By scaling up a chemical recycling process withoutmajor material losses more sustainable alternatives to cotton can be obtained while managingthe waste efficiently. The recycling process converts cotton into dissolving pulp (a type oftextile pulp) for viscose production. Thus, we will during this project investigate the problemsthat exist and give our recommendations to implement such a textile recycling for Swedishtextile flows on a larger scale, viewed from a resource efficiency and environmentalperspective.We have made a qualitative study with emphasis on literature studies. Additional interviewshave been conducted to identify and map out various steps in the recycling process. In addition,the development of the textile industry has been analyzed. Based on this analysis, conclusionshave been drawn about how the future situation may be for cellulose-based textiles. Collection,sorting, mechanical and chemical recycling have been identified as main components in therecycling process and our conclusion is that they need to be developed simultaneously for aresource efficient and environmentally friendly textile recycling. The purpose is to avoiddifferent bottlenecks in the recycling process. A circular economy could therefore be achieved.Based on our analysis, a conclusion can be drawn that the textile industry is changing itscharacter and is becoming more chemically intensive, similar to a biorefinery, where allresidues are used.

Klimatförändringen är ett av det största miljöproblem som vi står inför idag och beror på den förstärkta växthuseffekten som orsakas av främst koldioxid. SÖRAB är ett avfallshanteringsföretag och fick förfrågningen av en av sina kunder angående hur mycket koldioxid som en avfallstyp genererar när den lämnas i en av deras sex återvinningscentraler och återvinns. Den frågan har besvarats i det här examensarbetet för fem olika typer av avfall: gips, däck, hårdplast, betong och textil. Utöver det har en miljönytta också beräknats genom att jämföra SÖRABs återvinningsprocess med en alternativ process i det fall avfallet istället skickas till deponering eller förbränning. En positiv miljönytta indikerar således att det sker besparing av koldioxidutsläpp till miljön genom att återvinna avfallet i fråga hos SÖRAB och inte förbränna eller deponera den. Avgränsningarna för återvinningsprocesserna inkluderar: Transport av avfallet (inkluderar biltransport och färjetransport) Intern transport av avfallet hos SÖRAB Transport från SÖRABs anläggningar till extern återvinningsföretag. Energiförbrukningen från avfallskrossar på SÖRAB Drivmedelutsläpp från arbetsmaskiner på SÖRAB Koldioxidutsläppet från behandling av avfallet i externt företag. Vilket även inkluderar koldioxidutsläppet vid eventuell vidaretransport till förbränningsanläggning och koldioxidutsläppet vid förbränning. Avgränsningen för koldioxidutsläppet börjar frän det att kunden lämnar avfall hos SÖRAB och sträcker sig olika långt beroende på avfallstyp. I resultatdelen illustreras avgränsningarna för varje avfallstyp. Resultaten av beräkningarna visade att koldioxidutsläppet för varje avfallstyp skiljer sig mycket. Skillnaderna berodde på att varje avfallstyp återvinningsprocess i SÖRAB skiljer sig vad gäller vikter som transporteras, transportlängder, transportmedel och utsläppsgrader i de externa företagen. För plast-, textil- och däcks återvinningsprocess är det transporterna som bidrar till den största delen av utsläppen. För gips och betong är utsläppen i de externa företagen som bidrar mest vilket beror på att transportlängderna i deras återvinningsprocess är relativt korta. Däckens miljönytta blev högst, 611 kg C02/ton plast besparas genom att inte skicka däcken till förbränning och istället skicka den till återvinning genom SÖRABs återvinningsprocess. Resultatet beror bl.a. på att den alternativa processen inkluderar förbränning av ett ton däck och en relativt lång färjetransport på ca 150 km. Miljönyttan blev positiv för alla avfallstyper förutom för hårdplasten (-9,85 kg CO2/ton hårdplast) som hade en väldigt lång transportlängd i förhållande med den alternativa processen som var att skicka den till förbränning. Dock var inte slutsatsen att det vore bättre att förbränna hårdplasten eftersom den egentliga miljönyttan möjligtvis ligger i det koldioxidutsläpp som besparas genom att inte behöva tillverka nytt hårdplast från jungfruligt material. The climate change is one of the biggest environmental problems we face today and is due to the increased greenhouse effect caused by mainly carbon dioxide. SÖRAB is a waste management company in Sweden who has been getting questions from its customers about the amount of carbon dioxide that is emitted when different types of waste is recycled through their process. This thesis answers this question for five different waste types: gypsum, plastic, textile, concrete and tires. In addition to the emissions from the recycling process in SÖRAB the emissions from another alternative process for each waste is estimated. The alternative process will be either incineration or landfill. With the help of both the alternative process and SÖRABs process an environmental benefit is calculated where a positive environmental benefit means that a saving of carbon dioxide emissions has been made by not sending the waste to incineration or landfill. The carbon emission from the following parts of the process is included: Transportation of the waste (includes transport by truck and ferry) Transportation within SÖRABs different facilities Transportation from SÖRABs facilities external recycling companies. The energy consumption from ”waste crusher” machine in SÖRAB Fuel consumption from the machines in SÖRAB The carbon dioxide emissions from the external companies where the waste is recycled. This also includes the transportation in the case a part of the waste is further transported to be incinerated and the emission from the incineration itself. The results showed that the carbon dioxide emissions for each waste differed very much. The differences were due to each waste recycling process in SÖRAB, which differed in the transported weights, transport lengths, and emission levels in the external company. For plastics, textiles and tires, it was the transportation to the external companies which was the factor that contributed the most to the total carbon dioxide emission. For gypsum and concrete it was the emissions in the external companies that contributed the most, which is due to transport length being shorter for their recycling processes. The environmental benefit was the highest for the recycling of tires, 611 kg C02/ton plastic is saved by not sending it to incineration and instead recycle it through SÖRABs process. The result is mainly due to the alternatives process emission from the ferry and incineration. The environmental benefits were positive for all the waste types except for plastic (-9,85) kg CO2/ton textile) which had a long transportation length in comparison to the alternative process which was to send to incineration. In this report it was nevertheless concluded that this doesn’t mean that it would be a better option to incinerate the plastic since the real environmental benefit of plastic and all the other waste types is in the amount of carbon dioxide that is being saved by not needing to manufacture more of the material that is being regenerated through the recycling process.