Search

Denna undersökning har studerat fäbodstugan och fäbodmiljön i ett tidsperspektiv. Från att ha varit en del av jordbrukssystemet till att bli ett område för rekreation. En enkätundersökning genomfördes för att fånga brukarnas åsikter i Västtjärnslindans fäbod. En jämförelse mellan värden ur ett myndighetsperspektiv och ett brukarperspektiv genomfördes därefter. Förändringar i fäbodmiljön undersöktes också i Västtjärnslindans fäbod. Undersökningen visar att värderingen skiljer sig inte så mycket mellan parterna, snarare att det handlar om benämningar och tolkningar av de kulturvärden som lyfts i Bastbergets fäbod jämfört med i Västtjärnslindans fäbod. Studien visar att de förändringar som identifierats i Västtjärnslindan inte utgör något hot mot bevarande av kulturmiljön. Snarare att nya värden appliceras på de gamla värdena som kvarstår, som lager på lager. Oavsett om fäbodmiljön är utpekad av kulturarvsmyndigheter eller ej innehar den höga kulturvärden som i ett brukande bevaras för framtida generationer. Ett bevarande i brukandet vill uppnås för att få ett användbart hållbart kulturarv. This study looks into shacks in a time perspective from being a part of the agricultural system to a new purpose for recreation. This was made by studying cultural values and changes from a authority-perspecitve and from the peoples-perspective living and using the cultural area in these shacks. From the authority-perspecive the study looked into processes in valuing cultural values and management regulations in Bastbergets fäbod as an example. A survey was created to investigating the peoples-perspective in Västtjärnslindan fäbod. The study shows that the most important cultural values are quite similar independent of whom valuing the cultural environment (either authorities or people using it). Changes to more modern appearance in the study shows that they are not affecting character traits of the cultural shacks environment. The cultural values appears to be a layer on layer values in the cultural environment. To conclude it is importent to reach conservation in using the shacks environment to obtain a useful sustainable cultural heritage.

Aim: The aim of this study was to explore female teachers' experiences regarding their authority and legitimacy in socio-economically vulnerable areas in Stockholm. The research questions used were: 1. How do female teachers experience their authority regarding students, legal guardians, co-workers and executives? 2. How do female teachers experience that their physical attributes and gender affects their authority regarding students, legal guardians and co-workers? 3. How do female teachers experience that their legitimacy affects their authority in regards to students, legal guardians and co-workers? Method: A qualitative hermeneutic approach was used. Eight female teachers working in two different schools in socio-economically vulnerable areas in and outside of Stockholm were interviewed. The interviews were executed digitally after requests of the respondents and they were audibly recorded in order to be able to transcribe them in direct connection to the interviews. Since the study has an inductive work procedure, the theoretical framework was not determined until after the interviews, which turned out to be hermeneutics. Hermeneutics lets our pre-understandings and interpretations reflect the result. We have tried to find connections between the experiences of the female teachers regarding their authority and legitimacy in relation to students, legal guardians, co-workers and executives. Result: Female teachers are struggling with/and maintaining authority in regards to students. Authority seems to grow as time passes, which is in line with previous research. The female teachers in our study experience a difference in who is given authority: white, Swedish men seem to be advantageous in regards to authority, over others. We can also determine that female teachers do not experience problems in regards to authority or legitimacy in relation to legal guardians, though it differs from students, co-workers and executives where the female teachers in some degree do experience questioning. Conclusion: We interpret the results as some of the female teachers seem to struggle in order to keep their subject legitimized. Lastly, authority seems to be in parallel to personal characteristics where gender, ethnicity and physical attributes are crucial in order to experience authority and legitimacy. Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att undersöka hur kvinnliga lärare upplever sin auktoritet och legitimitet i socioekonomiskt utsatta områden i Stockholm. Forskningsfrågorna som använts är: 1. Hur upplever kvinnliga lärare sin auktoritet gentemot elever, vårdnadshavare, kollegor och ledning på sin arbetsplats? 2. Hur upplever kvinnliga lärare att deras fysiska attribut och könstillhörighet påverkar auktoriteten gentemot elever, vårdnadshavare och kollegor? 3. Hur upplever kvinnliga lärare att deras legitimitet påverkar deras auktoritet i förhållande till elever, vårdnadshavare och kollegor? Metod: Åtta kvinnliga lärare intervjuades för att besvara studiens syfte och frågeställningar vilka alla utfördes digitalt efter respondenternas önskemål. Intervjuerna spelades in efter respondenternas godkännande och transkriberades i direkt anslutning till intervjuerna. Eftersom studien har ett induktivt arbetssätt formulerades den teoretiska referensramen först efter intervjuerna var genomförda. Hermeneutiken, som var det teoretiska begrepp som ansågs mest användbart, grundar sig i att våra förståelser och uppfattningar har färgat resultatet. Vi har försökt hitta samband mellan de kvinnliga lärarnas upplevelser gällande auktoritet och legitimitet gentemot elever, vårdnadshavare, kollegor och ledning. Resultat: Resultatet i studien visar att de kvinnliga lärarna har svårt att uppnå auktoritet och att hålla kvar auktoriteten i relation till elever. Auktoritet är något som verkar förstärkas ju längre tid en lärare är yrkesverksam, vilket även är i linje med tidigare forskning. De kvinnliga lärarna i vår studie ser en skillnad i vilka som får auktoritet, de menar att det är fördelaktigt att vara en vit svensk man. Vi har även sett att de kvinnliga lärarna i vår studie inte upplever en problematik gällande auktoritet och legitimitet gentemot vårdnadshavare. Däremot framgår det att några av lärarna upplever en viss begränsning i upplevd auktoritet gentemot både elever, kollegor och ledning. Slutsats: Vi tolkar resultatet som att vissa av kvinnorna i vår studie upplever det svårt att hålla deras ämnen legitima. Slutligen verkar auktoritet ges i förhållande till personliga karaktärsdrag där framförallt kön, etnicitet och fysiska attribut är direkt avgörande för att uppleva auktoritet och legitimitet.

To study if women experience limitations in public space is to study the obvious, there is sufficient research made in that research field established a long time ago. Women experience more limitations in public places than men, and their biggest concern regard being exposed to sexual violence. With this background, the focus of this study is if the experiences of women, resident in two different geographical regions, are the same. Additionally, the aim of this study is to investigate if their conditions result in different experiences in the dark. The aim of this study is fulfilled using qualitative, semi-structured interviews. Four different women in each region were interviewed. The result of this essay is in line with previous research which claim that the women’s biggest fear regards being exposed to sexual violence. Furthermore, it also claims that the experienced insecurity is much due to darkness. The results show no significant differences between the interviewed women in the different regions regarding limitations to the women. The actual place where women experience most limitations is what differs between the regions the most. The women in the different regions have similar experiences that are in line with previous research. The women adjust themselves and learn to somewhat feel unsafe in public space. This is something that they are taught as children, and they do not always realize that they adjust their behavior.

Som ett kandidatarbete vid Linköpings universitet har ett program för att automatisera videoanalyser tagits fram, med Nationellt forensiskt centrum som kund. Kunden har tidigare använt sig av manuellt arbete för att analysera videoklipp vilket har krävt mycket resurser. Rapporten är indelad i två delar där den första delen beskriver gruppens gemensamma arbete och de erfarenheter som har samlats in under projektet. Den andra delen är individuella bidrag från gruppmedlemmarna som behandlar områden inom mjukvaruutveckling och projektarbeten. Projektgruppen har använt sig av en agil arbetsmetod i projektet, en variant av Scrum. Eftersom programmet har utvecklats i iterationer har en iterativ utvecklingsprocess varit lämplig och de erfarenheter som detta medfört finns presenterade i rapporten. Resultatet av rapporten beskriver systemet ViAn som är en videospelare med utökad funktionalitet med bland annat möjligheten att detektera rörelse. Systemet har också funktionalitet för att automatisera rapportgenerering genom att skapa Word dokument utifrån de bokmärken som användaren har skapat. I resultatet presenteras även de erfarenheter som gruppen har samlat. I diskussionsdelen diskuteras bland annat vilket värde som systemet har för kunden. De främsta slutsatserna för rapporten är att nära kontakt med kunden är en viktig del i att skapa ett värde i produkten, att användning av ett standardformat för GUI:t gör att inlärningskurvan blir brant och att designmönster kan användas för att underlätta vidareutveckling av programmet.

Titel: En skola i förändring - En undersökning av lokalpressens rapportering kring Gävle kommuns beslut att omorganisera skolan 2012/2013 Nivå: C-uppsats inom media och kommunikationsvetenskap Författare: Marie-Louise Proos Handledare: Gabor Bora Examinator: Mats Hyvönen Ämne: Lokalpressens rapportering kring Gävle kommuns beslut att omorganisera skolan 2012/2013. Syfte: Uppsatsens syfte är att se hur Arbetarbladets och Gefle Dagblads rapportering om grundskolan sett ut efter Gävle kommuns beslut att omorganisera skolan 2012/2013. Undersökningens huvudsakliga intresse är att beskriva vilken uppfattning de lokala tidningarna förmedlar till medborgarna i deras rapportering. Metod: Arbetet är en kvalitativ innehållsanalys av tidningarnas artiklar. Delar av materialet kvantifieras. Artiklarna har publicerats i artikelserier. Dessa handlar om kommunens beslut att omorganisera skolan. Slutsatser: Kommunens omorganisering framställs som en kamp mellan de styrande politikerna och medborgarna men också politikerna emellan. Elever, föräldrar, lärare, rektorer, politiker och journalister ges utrymme i artiklarna men politikernas uttalanden dominerar. En av tidningarna har en genomgående negativ inställning till förändringarna, tendensen finns även i den andra. Den negativa rapporteringen medför att negativa attityder gentemot kommunens beslut och kommunens arbete sprids och förstärks hos läsarna. Nyckelord: Kvalitativ innehållsanalys, Kent Asp, Dramaturgi, Lokalpress, Arbetarbladet, Gefle Dagblad, Gävle kommun, Lärarlegitimation.

Syftet med följande arbete är att undersöka vilka variationer det kan finnas i förskolans respektive grundskolans lärares förhållningssätt kring barn i behov av särskilt stöd, samt hur samverkansprocessen fungerar vid övergången från förskola till förskoleklass. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring styrdokument, barn i behov av särskilt stöd, förhållningssätt och samverkan. För att få svar på vårt syfte valde vi att intervjua fem lärare i förskola och fem lärare i förskoleklass. Resultaten pekar på att både lärare i förskolan och förskoleklassen beskriver att det finns ett flertal definitioner av barn i behov av särskilt stöd. Lärare i förskoleklassen säger också att barn som inte når målen är i behov av särskilt stöd. Lärarna i förskolan ger däremot inte denna definition. Alla lärare beskriver att de har skriftliga rutiner för hur samverkansprocessen ska ske. Samverkan mellan lärare i förskolan och lärare i förskoleklass fungerar bäst om verksamheternas lokaler ligger nära varandra och om förskolan och förskoleklassen är kommunala. Förskolan och förskoleklassen har olika sträng sekretess, detta påverkar överföring av information kring barn som är i behov av särskilt stöd. Det är bara den information som föräldrarna har gett sitt tillstånd till, som ges till förskoleklassens lärare. Något som skiljer sig mycket mellan förskolan och förskoleklassen är hur de organiserar verksamheten. Förskoleklassen har enligt vårt arbete trängre lokaler än förskolan, inte lika mycket kreativt material, mindre lärartäthet och är mer inriktade på kunskapsinhämtning. Detta kan leda till att fler barn blir i behov av särskilt stöd i förskoleklassen än i förskolan.

Denna uppsats studerar universitetssjukhus implementering och användning av måttet KPP, kostnad per patient, inom den interna ekonomiska uppföljningen i somatisk slutenvård genom en intervju- och enkätundersökning. Syftet är att se hur KPP bör implementeras och användas. Slutsatsen är att sjukhusens ledning inte fokuserats på den strategiska och operativa styrningen med hjälp av KPP, vilket försenat utbredningen av den interna användningen. KPP-måttet måste vara tillgängligt för alla nivåer inom sjukhuset och speciellt för verksamhetschefer med ansvar för vården av patienter; goda IT-system är också nödvändiga. Tiden sedan KPP införts har påverkat den interna användningen.

Uppsatsen behandlar ämnet recept, med fokus på ett verksamhetsrecept och hur det används i ett företag. Recept är generella beskrivningar eller anvisningar för hur olika idéer ska användas i organisationers verksamhet. Genom att anpassa ett recept till en specifik verksamhet skapas ett verksamhetsrecept, vilken kan används som problemlösare. Undersökningens syfte var, att i ett utvalt företag, undersöka vilka tankar och idéer som fanns bakom deras verksamhetsrecept, det framgångsrika ledarskapet, DFL, samt undersöka hur DFL kan fungera som en problemlösare och vilken effekt som företaget förväntar sig av att använda DFL. För att besvara dessa frågor användes kvalitativ metod. Dokumentstudie och halvstrukturerade intervjuer med öppna frågor genomfördes. Resultatet visade att DFL är en överlevnadsstrategi som ska stärka företaget i konkurrensen om arbetskraften, genom att utveckla chefernas ledarskap. DFL ska fungera som ett verktyg i företaget och symbolisera en bra arbetsplats.

Barnmorskor på mödravården har möjlighet att upptäcka depressiva symptom under graviditeten. Studiens syfte är att undersöka barnmorskors inställning till och möjlighet att identifiera och stödja gravida kvinnor med depressiva symptom, samt undersöka barnmorskors syn på Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS) som metod. Senare forskning pekar på att depressiva symptom under graviditeten är lika vanligt som postnatal depression. Forskning har även funnit att depression under graviditeten har negativa konsekvenser för barnets utveckling. Tio personer, varav åtta mödravårdsbarnmorskor, samtliga verksamma inom Stockholms läns landsting, har intervjuats med utgångspunkt från reflexiv metod. Fyra av de intervjuade barnmorskorna använder EPDS som metod för att upptäcka och erbjuda stöd till gravida kvinnor med depressiva symptom. Resultaten visar att de barnmorskor som arbetar på mottagningar belägna i områden med hög problembelastning rapporterar i större utsträckning bristande personalstöd och remitteringssvårigheter. De har även mindre möjligheter att erbjuda tidiga insatser både gällande upptäckt och behandling.