Search

Användandet av agila metodiker har ökat under de senaste decennierna. Detta har lett till en uppskalning av agila metodiker då även stora organisationer vill uppnå fördelarna som kommer med det agila arbetssättet. Att skala upp agila metodiker, och använda dessa i storskaligt agila miljöer (författarnas koncept skagila miljöer, som återfinns i sektionen ’Begreppet ’skagil’'), kommer dock med flera nya organisatoriska utmaningar. En utmaning, som omnämns i både litteratur och i arbetets empiriska undersökning på företaget Avanza, är inter-teamsamordning i skagila miljöer. Avanza har identifierat problemen med beroenden mellan team i skagila mjukvaruutvecklingsprojekt. För att möta problemet med beroenden initierades det här arbetet med syftet att, utifrån Avanzas nuvarande projekt design, undersöka hur teamöverskridande arbete kan samordnas för att möta beroenden i projektprocessen. För att uppnå syftet genomfördes en fallstudie på Avanza innehållande intervjuer med tolv respondenter och observation av interna dokument. Den empiriska undersökningen bekräftade ursprungsproblematiken gällande inter-teamsamordning och bidrog även med information om företagets nuvarande projektdesign. Resultatet visade att projektorganisationen verkar som en hybrid organisation med starka, agila inslag. Dock visade sig Avanza uppleva sin projektdesignen som helt agil. Vidare ansågs projektets beroenden bidra till agilt slöseri, vilket påverkar både produktivitet och effektivitet negativt i mjukvaruutvecklingsprocessen. Fyra huvudområden av agilt slöseri identifierades vilka var väntan, rörelse, defekter och tilläggsprocesser. Genom att klustra ihop liknande slöseri framtogs tre problemområden kopplade till Avanzas projektprocess, nämligen ’viss frånvaro av proaktivt angreppssätt och planering’, ’viss frånvaro av forum för hantering av inter-teamberoenden’ och ’skillnader i implementering av agila metodiker och projektprioritering bland teamen’. För att möta problemen fastställdes sex åtgärder, nämligen implementering av en mer proaktiv projektledarroll, anammning av hybridkulturen, skapande av rollspecifika team, implementering av arrangerade forum för teamsynkronisering, kodifiering och utveckling av befintliga mekanismer och samordning samt skapande av ett gemensamt förhållningssätt till agila principer i projekt. Arbetets slutsatser är till viss del generaliserbara och skulle kunna adopteras av andra företag eller projektorganisationer som har liknande problem och projektdesign som Avanza. Dock krävs en viss ansträngning för att först identifiera vilken projektdesign intressentföretag har samt att identifiera projektrelaterat slöseri. Avanza är även verksamma inom tech-branschen där projektorganisationen verkar kring mjukvaruutveckling. Därför kan det antas att slutsatserna mer sannolikt, passar andra organisationer som jobbar med mjukvaruutveckling. The usage of agile methodologies has rapidly increased over the last decades. This has led to an upscaling of agile methods since larger organizations want to gain the benefits of the agile way of working. However, this has not come without issues, and using agile at scale (authors’ concept scagile, in upcoming section ’Begreppet ’skagil”) has introduced new organizational challenges. One challenge that is mentioned both in literature and in the empirical findings at the case company, Avanza, is inter-team coordination in scagile environments. Today Avanza is struggling with dependencies between teams in scaled agile software projects. To address this issue this study was initiated with the purpose to, based on Avanza’s current project design, investigate how cross-team collaboration could be coordinated to face and overcome dependencies in the project process. To accomplish this a case study, containing interviews with twelve respondents and observation of internal documents, was made. The empirical findings confirmed the original issues related to inter-team coordination and also provided valuable information about the company’s project design. Regarding the project design the findings showed that the project organization is a hybrid organization with strong agile influences. However, the alleged perception of the project design was a fully agile organization. Further, the dependencies in the projects seem to cause agile waste, which has a negative influence on productivity and efficiancy in software projects. Four main areas of agile waste were detected, namely waiting, motion, defects and extra processes. By clustering similar waste, three main problem areas were detected, viz ’a certain absence of a proactive approach and planning’, ‘a certain absence of forums for handling inter-team dependencies’, and ‘differences between teams regarding the implementation and usage of agile principles, and project prioritization’. To face these issues, six measures were determined, namely implementation of a more proactive project management approach, embracing the hybrid culture, creating role specific teams, arranging forums for team synchronization, codifying and developing the current coordination mechanisms and deciding on a shared approach for project methodologies. The findings of this study is to some extent generalizable and could be adopted by other companies, or project organizations, that are struggling with the same problem areas and have the same project design as Avanza. However, some effort is required to first determine current project design and to identify project related waste. Further, the client company is operative in the fin-tech industry where the project organization orbits around software development. Therefore it can be assumed that the findings are more likely to fit another software organization.

Syftet med studien är att undersöka vilka verktyg som används för att främja kunskapshantering inom ett företag som arbetar i projekt, då tidigare forskning indikerar att projektformen medförsvårigheter i arbetet med kunskapshantering. För att besvara syftet undersöker uppsatsen vilka förutsättningar som är avgörande för att kunskapsdelning ska komma till stånd samt vilka metoder som finns att tillgå för att dela och överföra kunskap inom och mellan projekt. En fallstudie med semi-strukturerade intervjuer genomfördes för att besvara frågeställningarna. Resultatet visar att det finns en tro bland respondenterna att individen bär på kunskap och det framkommer en tilltro till de sociala aspekterna av kunskapsdelning. För att kunskapsdelning ska främjas krävs att medarbetarna har ett brett socialt nätverk samt att det existerar en företagskultur som uppmanar till kunskapsdelning. Det bör finnas systematiska processer föröverföring av såväl explicit och implicit kunskap då resultatet indikerar på att ett fungerande IT-verktyg för kunskapslagring tillsammans med verktyg och systematiska processer som lessons-learned, tillsammans bidrar till en effektiv kunskapshantering och säkerställer att kunskap överförs mellan projekt. The purpose of this paper is to investigate which tools are used to promote Knowledge Management in project-based organizations, since previous research indicate that the project form experience difficulties regarding Knowledge Management. An empirical research was conducted in order to examine which conditions are crucial for knowledge sharing and which methods are available to share and transfer knowledge within and between projects. The data was gathered through semi-structured interviews. The result of the study shows that there is a belief among the respondents that knowledge exists within the individual. The result also indicates that the preferred way to share knowledge is through personal communication and asocial network. Hence, in order for knowledge sharing to be promoted, employees must have abroad social network. Furthermore, there must exist an organizational culture that promotes knowledge sharing behavior among the employees. Nevertheless, a successful Knowledge Management process should ensure to include systematic processes for both sharing and transferring of explicit and implicit knowledge. The result indicates that tools for knowledge storage and tools like lessons-learned, together contribute to effective Knowledge Management processes that ensure knowledge being transferred between projects.

Bakgrund: Projektledning är en yrkesroll som i regel innebär arbete i ett klimat som präglas av faktorer som kan tänkas påverka individers välmående och psykosociala arbetsmiljö. Det finns flera tidigare studier som studerar relationen mellan projektledare och psykosocial arbetsmiljö, främst studier som har utgått från Karaseks och Theorells krav/kontroll/ stödmodell. Den föreliggande studien har däremot valt att använda en alternativ infallsvinkel och se på ämnet utifrån Antonovskys hälsoteori Känslan Av SAMmanhang, KASAM. Syfte: Syftet med studien var att få en ökad förståelse för hur projektledarens arbetsroll påverkar projektledarens upplevda well-being. För att undersöka syftet med studien utgick studien från forskningsfrågan om vad i arbetsmiljön som påverkar projektledarens upplevda KASAM. Metod: Undersökningen har skett genom kvalitativ forskningsmetod där intervjuer använts för att samla in empirisk data. Totalt fyra projektledare har deltagit som respondenter i studien. Organisationen som samtliga projektledare kom ifrån är ett stort världs-etablerat företag inom teknisk produktutveckling och produktion. Resultat och Slutsats: Studien visade på att det fanns flera faktorer som påverkade projektledarens KASAM och well-being, både positivt och negativt. De olika faktorer som sågs påverkar individens upplevda well-being var främst faktorer som är socialt relaterade på olika sätt, har med individuella förutsättningar att göra och faktorer som är kopplade till projektmiljöns karaktärsdrag. Projektmiljön kan upplevs som oförutsägbar och föränderlig, vilket är en riskmiljö som kan bidra till minskad upplevda well-being. Däremot visade studien på att de intervjuade projektledarna upplevde en hög grad KASAM och tillika en hög grad well-being vid intervjutillfället. Resultatet tyder därmed till att projekt och projektledarrollen kan ha goda förutsättningar för hög upplevd grad av well-being, och därmed inte är extra utsatt för bristande psykosocial arbetsmiljö. Background: Project management is a professional role that works in a climate that is characterized by factors which could affect individuals well-being and psychosocial work environment. There are a number of academic studies that analyse the relationship between project managers and psychosocial work environments, most of these studies are based on the Karasek and Theorel's model. The present study looks at a different perspective based on Antonovsky's health theory Sense Of Coherence. Aim: The aim of the study is to gain more insight into how project manager's work role affects there perceived well-being. To investigate the aim, the study is based on the question about what in the work environment affects the project manger’s Sense Of Coherence. Method: The survey has been conducted through qualitative research methods where interviews were used to gather the empirical data. There where a total of four project managers who participated in the study. The chosen organization from which the project mangers came from is a world-wide established company that mainly works in the fields of technical production and product development. Result and Conclusion: The study showed that there were several factors that affected the project managers Sense Of Coherence and well-being, both positively and negatively. The different factors seen affect the perceived well-being of the individual were mainly factors that were socially related in different ways, with individual circumstances and factors that were linked to the nature of the project environment. The project environment can be perceived as unpredictable and changeable, and this type of environment can contribute to factors that reduce perceived well-being. On the other hand, the study showed that the project managers that were interviewed experienced a high degree of Sense Of Coherence and also a high degree of well-being. The result therefore suggests that projects and the project manager’s role have good conditions for a high perceived degree of well-being, and consequently are not particularly exposed to a lack of psychosocial work environment.