Search

Bakgrund: Drygt 90.000 individer dör årligen och 70.000-75.000 bedöms ha ett behov av palliativ vård i Sverige. Palliativ vård handlar om att lindra lidandet, främja hälsa och främja en god livskvalité. Sjuksköterskor beskrev känsliga och svåra samtal som utmanande, särskilt vid samtal i livets slutskede. Sjuksköterskans uppgift är att symtomlindra och stödja patienter när det sker känsliga och svåra samtal vid livets slutskede.Syfte: Att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av känsliga och svåra samtal inom palliativ vård. Metod: En litteraturstudie med beskrivande design där resultatet baserades på 11 kvalitativa artiklar från databasen Pubmed. Resultat: I de inkluderade kvalitativa studierna visade det sig att sjuksköterskorna i de flesta studierna att de kände sig osäkra när de skulle kommunicera med patienter och närstående. Sjuksköterskor beskrev att det fanns kunskapsbrister i hur de skulle kunna hantera problematiska situationer. Sjuksköterskor upplevde att tydlig kommunikation underlättade det svåra samtalet. De fyra huvudteman som har identifierats i denna litteraturstudie var; Osäkerhet vid kommunikation av känslig information, betydelsen av tydlig kommunikation, Sjuksköterskans betydande roll för patienten samt Behov av utbildning. Slutsats: Denna litteraturstudie kommer förhoppningsvis spegla det patienter och närstående behöver vid samtal av känslig information. Vidare hoppas författarna att kunskap i varför svårigheter finns i samtal om känslig information finns och hur det skulle kunna förebyggas. Det som även framkom i denna litteraturstudie var att det är viktigt att avsätta tid för samtalen och kommunicera strukturerat för att undvika stress som skulle kunna hämma en öppen dialog om det svåra samtalet.

The thesis gives a contribution to the general theory of administrative and public law in order to develop a systematic and conceptual framework for better and more realistic descriptions of public administration. The central claim is that administrative law should take as its starting point the fact that public administration is concrete activity. This instead of focusing on administrative procedure and exercise of public authority (myndighetsutövning). Rather than being seen as a peripheral aspect surrounding the normal core of administrative procedure, the concrete activity should be seen as the normality. Administrative procedures and exercise of public authority instead function as exceptions which are procedurally regulated to a higher degree. The understandable focus in administrative law on these parts of public administration activity should thus be adjusted through a shift of perspective towards administrative activity as a whole. The first chapter describes the theoretical and methodological approach. The first aspect is a broader view of public law, inspired by global administrative law, international public authority, the German tradition of Staatslehre , the contemporary revival of administrative law in the Neue Verwaltungsrechtswissenschaft, and political jurisprudence (Martin Loughlin). Theoretical inspiration comes from Scandinavian legal realism, the shift of focus from the sovereign towards the administration (Michel Foucault, Giorgio Agamben). Also concerted action (Hannah Arendt) and concrete order thinking (Carl Schmitt) as part of a broader vein of institutionalist thinking (Santi Romano, Marco Goldoni). The methodological approach is inspired by the concept of description (Anne Orford, Michel Foucault) as well as a materialist perspective and immanent critique (Karl Marx). The second chapter consists of a close reading of all important doctrinal and legislative sources in Swedish administrative law pertaining to the theme of the study. Important findings include: The great difficulty with which administrative law can grasp the heterogenous activity of public administration; The negative definition of administration as what is left of state or public activity when legislation and adjudication is positively defined; The critical development of the concept of exercise of public authority in connection with the codification of general administrative law in the Swedish Administrative Procedure Act of 1971; The lack of positive definitions and in general discussion, theoretical or otherwise, of concrete activity in administrative law literature. The third chapter develops the immanent critique through an analysis of the different components of administrative activity, especially before, during, and after an administrative decision. Six new or developed concepts are suggested: unregulated administration; measure as a basic concept in administrative law; forms of administrative action (Handlungsformen); two dimensions of exercise of public authority; consumption of exercise of public authority in decisions; and a special administrative relation to complement the general administrative relation and the private law relation. The fourth and final chapter summarizes the preceding study and suggests future avenues of research. The main aim here is to further develop a broader public law discipline, incorporating international research, comparative studies as well interdisciplinary sources. Along this path there is a hope and potential for a restored eclectic discipline that could take up the mantle of what Hegel called a »science of the state».

Syftet med det här arbetet är att få en bild av vilka fel elever gör på några uppgifter vid Nationellt kursprov i matematik, kurs A. En analys av hur vanligt förekommande dessa fel är och vad i elevens matematikuppfattning som möjligen kan ha orsakat felen. Utifrån ett mindre urval av PRIM-gruppens insamlade elevlösningar kartlades och analyserades olika feltyper. Resultatet blev att bland de fullständiga lösningarna till matematiska problem som löses med algebra kunde jag se att det var varken de aritmetiska beräkningarna eller de förberedande bearbetningarna av givna fakta som var det största problemet för eleverna. Det var framför allt formel-behandlingen som eleverna gick bet på. Fyra typer av fel förekom inom det området: eleverna använder fel formel, en formel med felaktigheter i, rätt formel felaktigt pga bristande algebra-kunskaper samt rätt formel men de stoppar in eller plockar ut något annat än vad formeln avser.

Marknadsekonomins genomslag och den starka globala konkurrensen har gjort delar av arbetslivsforskningens traditionella paradigm inaktuellt. Vi behöver förnya problemställningar och diskurser. I artikeln analyseras hur de ”befriade” marknadskrafterna underminerar den svenska modellen. Riskkapitalet har tagit kontrollen över företagen från den verkställande ledningen. Deras krav innebär att företagen rensas på ekonomiska buffertar, att lönsamhet inte längre garanterar att löntagarna får behålla jobbet eller del i rationaliseringsvinsterna. Aktiemarknaden belönar ett antal beteenden som står i direkt motsättning till den svenska modellen och dess långsiktiga krav.

Internationellt sett har de fackliga organisationerna i Sverige på flera sätt mycket goda förutsättningar att verka för hållbara arbetsplatser. Hit hör den höga organisationsgraden, den välutbyggda fackliga arbetsplatsorganisationen, en relativ frånvaro av facklig rivalitet samt den långa traditionen av samarbete mellan arbetsmarknadens parter. Sedan 1990-talet förefaller facken på många arbetsplatser ändå ha svårt att leva upp till rollen som aktiv förändringskraft. Metalls vision om det goda arbeten har i vissa avseenden havererat och vänts i sin motsats. Även medlemmarnas förväntningar på vad facket kan uträtta har avtagit de senaste femton åren. I kapitlet diskuteras orsakerna till denna utveckling och hur förändringar på arbetsgivarsidan kan komma att påverka framtidens arbetsplatser.