Search

Byggsektorn står för 35 procent av allt genererat avfall i Sverige och en stor del av Sveriges inhemska utsläpp av växthusgaser. Bygg- och fastighetsbranschen har därför ett ansvar för att bidra till en mer hållbar utveckling. Bland annat genom att jobba för hållbara städer och samhällen samt en mer hållbar konsumtion och produktion, vilket är det 11:e respektive 12:e globala målet för hållbar utveckling. Ett förfarande för att uppnå målen är att ställa om från en linjär till en cirkulär ekonomi, där återbruk är en bidragande faktor. Det har därför varit relevant att undersöka hur en kommersiell fastighetsägare kan lyckas med återbruk i lokalanpassningar, eftersom vägen dit inte är självklar. Examensarbetet har begränsats till att identifiera en organisationsstruktur med ett förslag till en förvaltnings- och projektorganisation för att hantera återbruk vid lokalanpassningar samt en affärsmodell. I organisationsstrukturen läggs fokus på samverkan mellan alla involverade parter i en lokalanpassning. Övergången från ett linjärt till ett cirkulärt arbetssätt där flertalet arbetsroller är involverade från ett tidigt skede aktualiseras. I projektorganisationen krävs nya kompetenser och samarbetspartners i form av inventerings- och återbrukskonsult och leverantör av tjänsterna lager och logistik, vilka förslagsvis läggs ut på externa parter. Internt kan fastighetsägare engagera en hållbarhetskoordinator med strategiskt och operativt ansvar för förändringen till mer återbruk. In-house miljösamordnare kan anlitas med ansvar för informationsinsamling och kunskapsspridning. Vidare ska det säkerställas att projektledaren har huvudansvaret för att återbruk tillämpas i lokalanpassningar, men med god hjälp från andra kompetenser vilket åstadkoms genom samverkan. Affärsmodellen tydliggör det värdeerbjudande och de nyckelaktiviteter som en kommersiell fastighetsägare implementerar i deras verksamhet genom återbruk i hyresgästanpassningar. Förändringen möjliggör att fastighetsägare kan erbjuda cirkulära och hållbara lokaler till sina kunder. Samtidigt behöver fastighetsbolag skapa och implementera arbetsprocesser för att möjliggöra återbruk vid lokalanpassningar. Bland annat rekommenderas fastighetsägare att genomföra återbruksinventeringar, bygga modulärt, vara aktiv på andrahandsmarknaden och bidra till ett cirkulärt beteende hos kunder, samarbetspartners och internt i bolaget. Omställningen till återbruk och inkorporerande av de nya arbetsrutinerna kan åstadkommas genom följande steg:1) Utbilda kunden och bolaget internt2) Inventera fastighetsbeståndet, sätta tydliga mål och bestämma en plan3) Göra investeringar för långsiktig lönsamhet4) Samarbetspartners och digitala verktyg5) Etablera processer inom bolaget6) Förankra förändringen The building sector is accountable for 35 per cent of all generated waste in Sweden and a considerable part of Sweden’s domestic pollution of greenhouse gases. The building and real estate sector is therefore compelled to contribute to a more sustainable development. The industry can, among other things, work for sustainable cities and communities in addition to a more sustainable consumption and production, which are the 11th and 12th global targets for sustainable development. The transformation from a linear to a circular economy, where reuse is a contributing factor, is one way to achieve these goals. It has therefore been relevant to investigate how a real estate owner can succeed with reuse in adaptions of commercial properties. The dissertation has been limited to identify an organisational structure with a suggestion to a property management and project organisation to handle reuse in property adaptions in addition to a business model. In the organisational structure, partnering between all involved parties in a project has been emphasized. The transition from a linear to a circular approach, where most employees are involved from an early stage, is made relevant. New outsourced collaborators in the form of inventory and reuse consultants and suppliers of the services storage and logistic are required. In-house, property owners can engage sustainability coordinators with a strategic and operational responsibility for the change to more reuse. Internal environmental coordinators can be employed with responsibility for data collection and disseminating knowledge. Furthermore, it should be ensured that the project manager has the main responsibility for the task that reuse constitutes. Reuse should, however, be carried out with considerable support from other the capabilities in the project which is achieved through partnering. The business model highlights the value and key activities that commercial property owners achieve and implement in their operations through reuse in tenant adaptions. The change enables real estate owners to offer circular and sustainable facilities to their clients. Simultaneously, property owners must create and implement processes to validate reuse in their operations. Among other things, real estate companies are recommended to carry out reuse inventories, modular building, participating on the second-hand market and contribute to a more circular behaviour with clients, partners and in-house in the company. The transition to reuse and incorporation of the new routines can be achieved through the following steps:1) Educate the client and the company in-house2) Take stock of the property portfolio, formulate specific goals and determine a plan3) Make investments for long-term profit4) Collaborators and digital tools5) Establish processes within the company6) Refreezing the change

Som yrkesverksam inom sociala arbeten möter professionella tragiska människoöden och traumatiska berättelser. Utifrån återkommande exponering för dessa berättelser kan den yrkesverksamma i längden själv riskera drabbas av traumasymptom. Detta kallas för sekundär traumatisering, vilket i sin tur kan leda till utbrändhet och sjukskrivning. Studien undersöker hur chefer inom sociala verksamheter i Sverige anser att deras organisation kan förebygga sekundär traumatisering bland deras medarbetare. Studien utgår ifrån en kvalitativ, induktiv ansats där sju chefer från olika kommuner intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Intervjupersonerna valdes utifrån ett målinriktat, bekvämlighets- och snöbollsurval. I genomförd innehållsanalys framkom tre kategorier gällande hur sekundär traumatisering kan förebyggas: genom kunskap, en planerad organisationsstruktur samt via en öppen organisationskultur. Resultatet har sedan diskuterats utifrån tidigare forskning samt ur ett chefsperspektiv på krav-kontroll-stödmodellen. Studien konkluderar att chefer kan förebygga sekundär traumatisering. För det första genom att skapa en planerad organisationsstruktur, vilken möjliggör kontroll och stöd för medarbetarna. För det andra genom att uppmuntra en god organisationskultur som bidrar till högt socialt stöd. För det tredje genom att öka kunskapen om sekundär traumatisering, vilket fungerar som ett skydd gentemot sekundär traumatisering. Dessutom dras slutsatsen att cheferna kan använda krav-kontroll-stödmodellen som ett verktyg i sitt förebyggande arbete mot sekundär traumatisering. Professionals within social work encounter tragic human fates and traumatic stories. Due to recurring exposure of traumatic stories it is possible for professionals to risk suffering from trauma symptoms. This is called secondary traumatisation, which can result in burnout and sick leave. The thesis investigates how managers within the social sector in Sweden find that they can prevent secondary traumatisation among their employees. The study is based on a qualitative, inductive approach where interviews with seven managers from different municipalities where conducted. The interviewees were selected based on target sampling, convenience sampling, as well as snowball sampling. In the content analysis three categories regarding how secondary traumatisation can be prevented was discovered: through knowledge, a planned organisational structure and through an open organisational culture. The result has been discussed based on existing research as well as from a manager’s perspective on the demand-control-support model. The findings conclude that managers can prevent secondary traumatisation. Fist, by creating a planned organisational structure, which enable control and support for employees. Second, by encouraging a good organisational culture, which contribute to high social support. Third, employees receive a form of protection from secondary traumatisation by increasing knowledge about the subject. Furthermore, the findings also conclude that managers can use the demand-control-support model as a tool in preventing secondary traumatisation.

Bakgrund: Eftermarknadsservice har både i tidigare forskning och praktiken länge setts som en svårkontrollerad funktion och även ett nödvändigt ont. Som en potentiell källa till konkurrenskraft genom innovation, marknadsföring, ökad kundnöjdhet och lönsamhet ställer vi oss därför frågan varför företag inte lyckas uppnå eftermarknadsservicens fördelar. Hur ser man egentligen på eftermarknadsservice? Kan det vara så att man inom företaget inte är ense om vad eftermarknaden ska bidra med? I så fall, vad beror det på, och vad får det för konsekvenser förföretaget? Syfte: Studiens syfte är att beskriva och skapa djupare förståelse för eftermarknadsservice och dess roll för olika funktioner inom företaget - samt att utreda vad deras syn beror på samt vad det får för konsekvenser. På så sätt syftar studien till att i förlängningen bidra med ny kunskapom vad det är som skapar de problem eftermarknaden upplever och hur dessa kan undvikas. Metod: Studien är av kvalitativ karaktär och utgår från ett hermeneutiskt perspektiv. Frågeställningar besvaras genom empirisk data som fåtts via djupgående intervjuer och egna observationer på det utvalda fallföretaget. De utvalda respondenterna innehar funktioner såsom direktör, eftermarknadschef, kundservicechef, produktchef, servicemedarbetare och servicetekniker. Slutsats: Olika funktioner inom företaget har olika syn på vad eftermarknadsservice ska bidramed. Till stor del ser de anställda hur eftermarknaden ska bidra till deras egen funktion och saknar helhetsperspektiv på dess potential. Detta identifierar vi som ett problem då konsekvensen blir att företaget går miste om funktionens potential som drivare av både kundnöjdhet, marknadsföring, innovation och lönsamhet. Vidare indikerar våra resultat att den enkelsidiga syn på eftermarknadsservice som finns i huvudsak beror på tre faktorer. Dels företagskulturen som bör underbygga gemenskap och vara öppen för förändring, dels hur man delar och integrerar kunskap för att inte gå miste om humankapital i form av tyst kunskap och slutligen hur organisationens struktur ser ut i grunden för att underbygga dessa andra aspekter. Background: After Sales Service is a disputed function which in practice and former research has been viewed upon as difficult to control and as a necessary evil. As a potential source of competitiveness through innovation, marketing, increased customer satisfaction and profitability we asked ourselves why businesses does not reach the true benefits of after sale services. How does different functions within the company view aftersales and its roll? Are there different views on what aftersales services should contribute with? And if that is the case, why is that and what are the consequences for the company? Purpose: The purpose of the study is to contribute to a deeper understanding of after sales services and its roll for different functions within the company. Further more to examine what different views are based on and what the consequences of this are. Through this, the study aims to by extension contribute to the understanding of what creates the troubles aftersales services are experiencing and how to mitigate them. Research method: The study is based on a qualitative research method with a hermeneutic approach. The research questions are answered through empirical data collection through interviews and observations at the chosen case company. The chosen respondents interviewed are the general manager, the aftersales service manager, the customer service manager, the product manager and several service employees and technicians. Findings: Different functions within the company have different views on what the aftersales should contribute to. In a big sense the employees see more to their own function and lacks a lager perspective on the potential of after sales services as a whole. We find this troublesome though it leads to that the company misses out on some of the potential after sales services can bring as a driver of customer satisfaction, marketing, innovation and profitability. Further more, our results indicates that the one-sided perspective on the function could depend on three different factors. Firstly the organisational culture which should support community and be open to change. Secondly how the company is sharing and integrating knowledge to decrease the loss of tacit knowledge, and lastly what the base of the organisational structure is to support these aspects.

Denna litteraturstudie fokuserar på Enterprise Architecture (EA), dess definitioner och underliggande ramverk. Vi har valt att göra en litteraturstudie då access till företag med information kring EA ansågs vara svår och utesluter därför intervjuer och andra direkta tillvägagångsätt då vi upptäckte att det är svårt att få tag på vettig information. Zifa konferensen är en internationell EA-konsult konferens som förespråkar konsulter och säljtekniker istället för att fokusera på grundvärdena av EA. Detta föreslår att ett objektivt resultat bara kunde erhållas genom en litteraturstudie. Ännu en anledning bakom valet av studie är att EA är en grundläggande process på detaljnivå, denna inkluderar basala saker så som inköps-/försäljningspriser. Detta anser vi vara känslig information som skapar förhinder för access. Syftet är att ta fram en integrerad modell som beskriver EA och verksamheter, med tanke på kostnaderna kring EA syftas här på medelstora till stora företag då det är dyrt att kartlägga en verksamhet.Litteraturstudien använde sig av snöbollsmetoden när det kom till val av källor samt en rad olika krav för vilka källor som skulle inkluderas. Dels för att det inte skulle bli överflödigt och dels för att det fanns så mycket litteratur att välja bland. Då det fanns så mycket litteratur kring ämnet anpassade vi strängt snöbollseffekten när vi valde studier, vi sökte fram tre vetenskapliga källor, därefter letade vi endast efter källor som var inkluderade eller härleddes från dessa. Fribergs modell av litteraturstudier användes som en utgångspunkt och grund för hur hela uppbyggnaden skulle se ut.Resultaten från samtliga källor visar på skiljaktigheter kring basala förklaringar såsom definitionen av EA samt mer invecklade teman där många källor visar att EA kan bringa vinst och hög avkastning till ett företag samtidigt som andra källor säger att EA är dyrt. Slutsatsen blev därför att det finns mycket kvar att undersöka inom området av EA och att företag borde öka sin kunskap inom detta område innan de implementerar EA. Den föreslagna möjligheten för företag är att skapa en intern arkitekturavdelning som en sjätte konfiguration enligt Mintzberg. Denna avdelning har hand om kartläggningen och arbetar för företaget istället för att hyra extern hjälp i form av konsulter som inte är invigda i verksamheten och som kräver lång tid för att lära känna den specifika verksamheten.

Traditionell marknadsföring tycks ha allt svårare att nå konsumenter. När flera vill göra sig hörda samtidigt blir det svårt att sticka ut och göra sig sedd. När någon kommer med något nytt, gör andra likadant. Ett sätt att sticka ut är genom att vara originell och ha en unik varumärkesidentitet, eftersom den är svår att kopiera. Evenemang kan också fungera som varumärken. De arrangeras ofta av flera olika organisationer, vilket gör att varumärkes-identiteten påverkas av många viljor. Syftet med den här studien är att ta reda på hur ett evenemang med flera olika organisationer arbetar med sin varumärkesidentitet för att kommunicera en enhetlig bild av evenemangsvarumärket. Eftersom kärnvärden är en viktig del av varumärkesidentiteten är syftet också att undersöka hur dessa återspeglas i ett evenemangs kommunikation via dess hemsida, som är ett effektivt sätt att nå konsumenter. För att besvara syftet gjordes en fallstudie med intervjuer och innehållsanalys. Vår studie visar att för att lyckas framgångsrikt med ett evenemang med flera bakomliggande organisationer är det en klar fördel att ha endast en drivande organisation som sköter det praktiska arbetet och att de andra endast bistår med ram- och/eller regelverk. Den drivande organisationen måste ha en tydlig organisationsstruktur och klara roller eftersom det under-lättar beslutsfattandet. Evenemangsorganisationen behöver arbeta aktivt med varumärket, både internt och externt, för att evenemangsupplevelsen (serviceprocessen) ska förmedla rätt bild av varumärket och leva upp till de löften som getts i de planerade kommunikations-budskapen, till exempel via annonser. Ett starkt varumärke behöver kontinuerligt ses över för att spegla varumärkets värderingar och samtidigt vara aktuellt. Studien tydliggör att kärnvärden ska vägleda det interna arbetet så att den externa kommunikationen sänder rätt budskap, även om de externt ska vara indirekta. En evenemangshemsida ska representera varumärket i både struktur och innehåll, och därför är det viktigt att kärnvärdena återspeglas i användarvänligheten, samt i bild och text. It seems like it is becoming increasingly more difficult for traditional marketing to reach consumers. When several companies and the like simultaneously want to be heard, it becomes difficult to stand out from the crowd and be seen. When someone comes with something new, others copy that. One way to stand out is to be original and have a unique brand identity, since it is harder to copy. Events can also act as brands. They are often arranged by various organisations, which mean that the brand identity is influenced by many. The purpose of this study is to determine how an event with various organisations involved works with the brand identity in order to communicate a coherent image of the brand. Since the core values are the foundation for the brand identity, the purpose is also to examine how these are reflected in an event’s communication via its website, which is an effective way to reach customers. To fulfil the purpose of this paper, a case study with interviews and content analysis was conducted. Our study shows that to succeed with a successful event, with several underlying organisations, there is a clear advantage in having only one organisation that manages the practical aspects of the event. The other organisations provide frames and/or set of regulations. The event organisation must be provided with a clear organisational structure and distinct roles, to facilitate the decision making. The event organisation has to actively work with the brand, both internally and externally, to convey the right image of the brand during the event experience (service process). Further, the event organisation has to make sure that the promises made in the planned communication, such as advertisement, are kept. A strong brand needs to be revised to reflect the brand values and to be up-to-date. The study clarifies that core values shall guide the internal work so that the correct message is conveyed in the external communication, where the core values are expressed indirectly. A website for an event should represent the brand in both structure and content. It is therefore important that the core values are reflected in usability as well as in pictures and text.

Habitual entrepreneurs building complex business structures are despite of their importance and media exposure little researched. Our paper has this category in focus and our research questions besides the entrepreneur himself deals with their business structure from the perspectives of organisational structure and accounting practice. Three habitual entrepreneurs are described and analysed, two in Sweden and one in United Kingdom. Analysis is made with help of the metaphor New Builder with the meaning that these persons are primarily building business secondly cleaning in business structures. Results show that these entrepreneurs can be categorised as constantly exploiting business opportunities in line with many other entrepreneurial studies, but can also be categorised as adventures not discussed in earlier research. Business structure created are quite complex and there is tensions based on entrepreneurs seeing synergy while other actors has to deal with the complexity in these structures. Also there is tension in accounting based on entrepreneurs’ simple revenue/cost model and the professional accounting norms of accurately measuring several dimensions.