Search

Under de senaste decennierna verkar det ha skett en förskjutning mot mer mätbara aspekter i skolans styrdokument. Detta är något som har väckt tankar kring vad det får för konsekvenser för litteraturundervisningen, då skönlitteraturen och de tolkningar och reflektioner som hör till läsningen är svåra att mäta och bedöma. I dagsläget inväntas en ny revidering av läroplanen, och därför är det av didaktisk relevans att belysa vilka förändringar som skett gällande litteraturens ställning i kursplanen för svenska. Syftet med denna studie är att belysa om några förändringar har skett i synen på skönlitteratur i svenskämnets kursplan med tillhörande kommentarmaterial från Lgr11 till Lgr22. De forskningsfrågor som studien ämnar ge svar på är: Hur legitimeras skönlitteratur i kursplanerna och kommentarmaterialen? Vilka likheter och skillnader går att utläsa gällande hur skönlitteratur legitimeras? Vilka sätt att läsa framträder genom legitimeringarna i dokumentens formuleringar? Studien har en kvalitativ metodansats i form av komparativ textanalys för att kunna belysa innehållsliga likheter och skillnader i materialet. Analysen utgår från ett litteraturdidaktiskt, transaktionsteoretiskt perspektiv där de centrala begreppen efferent läsning och estetisk läsning aktiverats som analysverktyg. Efferent läsning karakteriseras av att uppmärksamheten fästs vid vad läsaren kan föra med sig från läsningen vad gäller fakta och information. Vid estetisk läsning fokuseras i stället läsupplevelsen, den personliga tolkningen och meningsskapande. Dessa begrepp används för att synliggöra vilka förutsättningar som ges i kursplanerna och kommentarmaterialen till olika sätt att läsa. Resultaten visar att litteraturen legitimeras på mycket liknande sätt i de två kursplanerna med tillhörande kommentarmaterial, trots den starka kritik som förts fram mot hur skönlitteraturens roll i svenskämnet förminskades och instrumentaliserades i Lgr11. Sex olika legitimeringar gör sig gällande i de analyserade dokumenten, i vilka det framgår att litteraturen läses för att den kan bidra till: språkutveckling, identitetsutveckling, förståelse för omvärlden, kunskap om litteratur, läsupplevelser och att väcka läslust. Några skillnader i hur litteraturen legitimeras i skolan framträder således inte mellan dokumenten, men det finns skillnader legitimeringarna emellan och i vilken omfattning de ges stöd i dokumenten. Utifrån analysen tolkas det att formuleringarna skapar förutsättningar för både efferent och estetisk läsning, men i större mån för efferent läsning där praktiska göromål i läsningen fokuseras. Resultaten från denna studie bekräftar till stor del de resultat som tidigare forskning redogör för.

Den här studien handlar om att undersöka värmemotståndet för ett vattenrutschbaneelement för att se om det finns en skillnad mellan schablonmässiga och uppmätta värden för värmekonduktiviteten hos materialen men även undersöka hur stor påverkan de längsgåendeflänsarna har på transmissionsförlusten. Det finns ofta en skillnad mellan det schablonmässiga och faktiska värden när matningar genomförs på färdigställda konstruktioner. Syftet med studien är att undersöka riktigheten av schablonmässigt bestämt värmemotståndet för ett vattenrutschbaneelement (banmodell typ-1000) som produceras av Hydro Sport AB. Studien kommer även att undersöka materialens temperaturberoende utifrån värmekonduktivitet. En laboratoriemätning utfördes i ett klimatkammarskåp med värmeflödesmätare och termoelement för att bestämma värmekonduktiviteten för glasfiberlaminatet (GFRP) och mäta värmemotståndet för den sammansatta konstruktionen och genom att subtrahera glasfiberlaminatet värmemotstånd för att erhålla värmekonduktiviteten för Armaflex isoleringen. De framtagna värmekonduktiviteterna användes som parametrar i Comsol Multiphysics simuleringarna för att undersöka hur stor skillnad schablonmässiga och uppmätta värden har för denna specifika vattenrutschbana. Handberäkningar gjordes för att säkerställa att Comsol Multiphysics simuleringarna var pålitliga. Resultaten som framtagits i studien visar på att båda materialen men framför allt glasfiberlaminatet hade ett lägre värmekonduktivitetsvärde än det schablonmässiga som används i beräkningar i dagsläget. This study is about examining the thermal resistance of a water slide element to see if it’s a difference between standard values and measured values for the materials thermal conductivity and also see how big an impact the horizontal flanges have for the heat balance of the structure. There is often a difference between the theoretical and actual values that is measured when the construction is finished.The purpose of this study is to validate the accuracy of the thermal resistance of a water slide element (track model typ-1000) that is produced by Hydro Sport AB. This study also covers thermal conductivity temperature dependent for the materials. A laboratory measurement was performed in a climate chamber with heat flux meters and thermocouples to obtain the thermal conductivity for the glass fibre reinforced polymer (GFRP) and measure the heat resistance for the whole composite construction and from there substract the GFRP heat resistance to obtain the thermal conductivity for the Armaflex insulation. The obtained thermal conductivity was used as parameters for the simulations in Comsol Multiphysics to investigate how big the impacts are between standard values and measured for this particular water slide type. To make sure that the Comsol Multiphysics simulations were trustworthy a hand calculation was made for this purpose.The results in this study revealed that both materials but especially GFRP had a better thermal conductivity than the standard value that is used today.

During the 1800s until the First World War, the migration to Brazil by Swedish citizens reached several thousands. The majority of these migrants were poor laborers or peasants traveling in the hope of finding a prosperous life in the new country. The Swedish migrants migrated to the new country with minimal economic resources at their disposal and with limited opportunities to decide on their own situation. This article is concerned with the migrants’ representation of their routes in different Swedish newspapers or booklets at the time of their migration. These texts provide insights into the conditions the migrants experienced while traveling to the new country and establishing themselves there, as well as the confinements they experienced when encountering a powerful migration regime linked to the Brazilian government and the migration industry that consisted of agents that organized and administered the travel as well as ex-migrants of Swedish or other Scandinavian origin that offered different kinds of services. The article discusses how the Swedish migrants accounted for their attempts to improve their life-situation while dependent on the migration industry for their survival. However, their strategies also included networking with their friends and neighbors for both community and instrumental reasons. In this perspective, the migrants’ interest in publishing their experiences on the routes fits into their attempts to reclaim social agency and expand their social networks to include the broader Swedish society. One conclusion of the study is that the transatlantic migration of the 1800s seemingly had a resemblance to the current migration from the Global South toward the Global North; the migrants are struggling against exploitation and a powerful migration regime by investing their engagement in a larger social network.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om lärares upplevelser av att arbeta hbtq-inkluderande i religionsundervisningen för årskurs 4–6. Studien har en kvalitativ metodansats, och för datainsamling har semistrukturerade intervjuer genomförts med sju grundskollärare som undervisar i religionskunskap för årskurs 4–6. Respondenterna för studien valdes ut genom ett målstyrt urval i form av ett kriteriestyrt sådant. Det empiriska materialet har analyserats genom tematisk analys, för att belysa betydelsebärande teman i respondenternas upplevelser. Analysen utgår från ett queerteoretiskt perspektiv, där de centrala begreppen heteronormativitet, den heterosexuella matrisen samt performativitet aktiverats som analysverktyg. Heteronormativitet belyser de normer som upprätthåller bilden av allmän heterosexualitet. Den heterosexuella matrisen är en förståelseram som bygger på kulturella antaganden om de två genusidentiteterna man och kvinna. Performativitet syftar till handlingar, främst språkliga, som reproducerar socialt fastställda normer. Resultaten visar att samtliga lärare upplever att hbtq-inkludering är viktigt i såväl religionsundervisningen som i all övrig undervisning. Lärarna upplever även att heteronormativiteten är synlig i skolmiljön, och är något som bör problematiseras. Lärarna gav uttryck för att heteronormativiteten i undervisningen ifrågasätts genom det egna språkbruket, och genom diskussioner kring normer och stereotypa föreställningar. Samtliga lärare upplever också att det finns brister i läromedel vad gäller hbtq-inkludering och representation, och att det krävs kompletterande material för att alla elever ska inkluderas i undervisningen.

Bakgrund: Demens är en kronisk obotlig sjukdom som drabbar uppskattningsvis 20 000 – 25 000 personer i Sverige varje år. För att personer med demens ska få en så god livskvalitet som möjligt får de hjälp genom individanpassade omvårdnadsåtgärder. Intervention med vårdhund kan vara en sådan. Syfte: Att undersöka vårdhundars effekt på personer med en demenssjukdom. Metod: En litteraturstudie med utgångspunkt i Polit och Beck (2017) niostegsmodell. Databaserna som användes för att få fram artiklarna var Cinahl, Pubmed och PsycInfo. Totalt 14 artiklar inkluderades och databearbetningen utfördes med en induktiv ansats. Resultat: tre huvudteman framkom, ”Effekten av vårdhundar som gruppintervention”, ”Effekten av vårdhundar som individuellt anpassad intervention” och ”Effekten av vårdhundar som intervention över tid”. Flera studier har kunnat visa på goda effekter under interventionstiden, långsiktiga effekter har varit svåra att påvisa. Slutsats: Vårdhundar kan genom sin blotta närvaro eller individuellt planerade interventioner lindra lidandet orsakat av oro för personer med demens. Detta gör att en bättre livskvalitet kan uppnås. Samtliga inkluderade artiklar framhåller att evidensgraden är för låg för att kunna dra säkra slutsatser. Mer forskning behövs.

Det har skett en kraftig ökning kring intresset för hållbarhet de senaste två decennierna hos konsumenter. Företag har även insett att nyttjande av marknadsföring där de hållbara aspekterna lyfts fram lett till en ökad lönsamhet. I takt med att fler företag marknadsför grönt har det lett till att konsumenter översköljs av information kring hållbara tjänster, produkter och företag. Konsumenter vet inte längre vilket alternativ som är mest hållbart eller vilket företag de kan lita på. Uppmärksammade fall av felaktig grön marknadsföring har också bidragit till det sänkta förtroende hos konsumenter. Syftet med uppsatsen är därför att öka förståelsen kring utformandet av förtroendeingivande grön marknadsföring. För att uppfylla uppsatsens syfte har litteratur, artiklar och rapporter kring ämnet förtroende i grön marknadsföring samlats in. Teorin kompletterades med semistrukturerade intervjuer där personer på marknadsföringsbyråer med bred kompetens och erfarenhet inom grön marknadsföring valdes ut. Inom marknadsföring definieras förtroende som konsumenters tillförlitlighet och välvilja till ett varumärke. När konsumenters förtroende för ett varumärke ökar så minskar även deras oro samt osäkerhet och därför stärks varumärket som helhet. För att genomföra grön marknadsföring som inger förtroende är strategierna cause marketing, influencer marketing samt grön demarketing frekvent återkommande. Uppsatsen visar att faktorerna transparens, trovärdighet samt faktabaserade påståenden var grundläggande för förtroendeingivande grön marknadsföring. Den visar också att användandet av cause marketing kräver ett högt förtroende hos konsumenter samt en image som är i linje med problemet som ska bistås. I användandet av influencer marketing krävs även här ett befintligt högt förtroende, men också en analys av influencerns sociala medier och värderingar. Inom grön demarketing behövs också ett högt befintligt förtroende hos konsumenter, men också en tydlighet i budskapet samt en image som tillåter en skämtsam jargong. Sammanfattningsvis tyder uppsatsen på att företag med lågt förtroende hos konsumenter inom hållbarhet initialt bör fokusera på de grundläggande faktorerna för att bygga en förtroendegrund att stå på innan marknadsföringskampanjer utformas.

This is a study about graffiti as an artform and as a culture and whether it can be considered as cultural heritage. The purpose of this study was to get a greater understanding of what graffiti is, both as an artform and as a culture. The method used in this study was both descriptive and explorative, describing the style of graffiti as an artform against the concepts of cultural heritage and cultural policy. The results of this study were that there are aspects of graffiti as an artform and culture that can be recognized as cultural heritage. The conclusion of this study is that some types of graffiti that are more likely to be considered a culture heritage than other types and that the line between art and vandalism can be very thin.

Sedan långt tillbaka i tiden har idrottare behandlats olika på grund av sin ras, hudfärg eller etniska tillhörighet. Idrottsjournalistiken har visat sig ha stor inverkan på detta, då det konstaterats att medierna tenderar att framställa mörkhyade idrottare och idrottare med annan etnisk bakgrund på ett stereotypiskt och förvrängt sätt i jämförelse med vita idrottare. Genom att analysera artiklar från utvalda engelska nyhetssidor, och därefter jämföra den insamlade datan med resultat från tidigare studier som gjorts med fokus på USA, är syftet med följande studie att belysa hur framställningen av idrottare ser ut i olika delar av världen och hur framställningen eventuellt förändrats med åren. Studien tillämpade ett kvantitativt tillvägagångssätt i redogörelsen och sammanställningen av resultatet, medan artiklarnas innehåll analyserats ur ett mer kvalitativt perspektiv för att skapa en djupare förståelse för ämnet. Resultatet visade att idrottare med olika bakgrund alltjämt framställs på ett mer negativt och stereotypiskt sätt i och av media. Fortsättningsvis identifierades ett antal betydande faktorer i mediernas innehåll och hur de genom dessa på olika sätt skapar en uppfattning av att mörkhyade idrottare och idrottare med annan etnisk bakgrund är mindre mänskliga än vita idrottare. För att göra idrotten till en mer jämställd och rättvis plats för samtliga inblandade, ligger således det huvudsakliga ansvaret hos medierna och journalisterna själva med tanke på deras makt och inflytande på allmänheten.

This study examines the distribution of income in Sweden 1870–1900, alongside with the historical labour strikes during the same period. The income data is extracted from old tax records at the National Archive of Sweden, and the dataset of historical strikes was created by the economist Axel Raphael by analyzing newspapers from this time. I have combined the two datasets, processed them accordingly, and calculated descriptive statistics, in order to execute linear regression analysis. The descriptive statistics shows that the gini coefficients decreased nationally, and in every county, but the coefficients from 1870 are not particularly well correlated with the coefficients from 1900. The results from the regression analysis show that the strike concentration in each county, controlled for by the gini coefficient from 1870, increased the expected values of the gini coefficients from 1900. This model is then further controlled for by the level of industrialization in each county, and this new independent variable proves to have been the underlying variable as to why the strikes correlated with the increased inequality. The level of industrialization maintains its significance in all models, with a positive b-coefficient in relation to the gini coefficients from 1900, and the mechanism for this result is quite plausible. These results are then discussed as a context for the situation in some of today’s developing countries.

Synen på framgång genom tidningen Korrespondens 1923–1963Korrespondensundervisningen i början av 1900-talet i Sverige är något vi vet förvånansvärt lite om, fastän den var utbredd och påverkade miljontals unga människors liv. Tidigare forskning har undersökt hur reklamannonser lockade till sig nya elever och fick dem att påbörja sina studier, oftast med ekonomiska argument ur ett individuellt perspektiv. Den här undersökningen har till uppgift att undersöka hur man konstruerade synen på den framgångsrika individen i de ledare som fanns i skoltidningen Korrespondens. Under 20- och 30-talet ser vi att man främst kommer konstruera framgång utifrån ekonomiskt och individuellt perspektiv. Vi kommer att se att det i ledarna för tidningen också fanns andra motiveringar till vad som är en framgångsrik individ. Under 40- och 50-talet fanns flera exempel av att vara framgångsrik var något som kom hela samhällets till nytta, vilket förklaras med hjälp av begreppet kommunitarism.

2018-06-05

This project is comprised of a bachelor thesis authored at Karlstads Universitet on behalf of Camatec AB, a consulting firm specializing in the process industry. The goal of the project was to create manufacturing guidelines for a hydraulic security system that qualifies for PLr-d. The development process began with a pilot study followed by a concept and finally construction of the product. Throughout the project, certain limitations due to time and scope constraints were required: a prototype was not built and no cost estimate was calculated for the finished system. The project resulted in a CAD model, plans for the hydraulic system and manufacturing schematics for the different parts. Further development and what needs to be done to make the finished product viable for sale is also discussed and covered.

This essay aims at investigating the housing conditions for workers in mechanical workshops in Stockholm during the early postwar period of 1946. These conditions are measured by spaciousness and by the sanitary levels, according to appurtenant theory. Lacking a census regarding the target population the essay uses data from a 1946 survey about housing conditions for 266 working class families, where the familiy man was employed in a mechanical workshop, in Stockholm during 1946. This data, of spaciousness and sanitary levels, is thereupon used as a representation for the target population, since the average income per year is found to be equal between the two populations. This representatation rests on the hypothesis of income per year as an important factor for a person’s housing condition.

This paper aims at examining the distribution of income, from labour, business and capital, in Stockholm during the period from 1870–1914. The main source material consists of population records, with income data for all tax payers, and the investigation is limited to three observation years; 1870, 1893 and 1914. The results show a slow general equalization of incomes (with aggregate data), especially so in the period from 1870–1893, and this is coinciding with a reduction of income share for the top 10 percent. The results do however show a growing inequality in income shares between men and women (with decomposed data), where women’s share declined throughout the whole period from 1870–1914.

Syftet med denna kvalitativa studie är att bidra med kunskap om åldersrelaterad motivation, kreativitet och målorientering från musikers perspektiv. Resultatet är användbart för forskning inom ljud- och musikproduktion samt för musiker, kompositörer och liknande kreativa yrkesinriktningar. De övergripande forskningsfrågorna är: hur beskriver yngre och äldre utövande musiker sin musikaliska motivation?; när upplever de sig vara mest kreativ? Urvalet har delats upp i två kategorier, yngre och äldre. Sex intervjuer har genomförts med tre respondenter i respektive ålderskategori. Analysprocessen består av sammankopplingar mellan respondenternas svar och tre teorier: målorienteringsteorin, flow-teorin samt behovshierarkin. Studiens resultat påvisar ingen tydlig skillnad mellan yngre och äldre musikers uttalade motivation. Skillnad finns i hur de beskriver uppkomsten av kreativitet. De yngre menar att de är som mest kreativa när de har tid avsatt för ändamålet; ofta på ledig tid under lugna omständigheter. De äldre beskriver istället att kreativitet uppstår när de skapar förutsättningar för detta; ofta när de har mycket att göra. Förslag till vidare forskning är således förståelse kring åldersrelaterade skillnader i individers upplevda kreativitet. Fortsatt förslag gäller musikers anseende i Sverige i förhållande till andra länder.

Projektgruppen HigTech på Högskolan i Gävle ställer årligen upp i Shell Eco-Marathon, en tävling där det gäller att komma så lång sträcka som möjligt på en liter bensin. Ett datorstöd till föraren har efterfrågats och därför ska en mobilapplikation utvecklas där man tar till vara på de olika sensorer som finns inbyggda. Applikationen ska utvecklas mot Android. Med hjälp av applikationen ska information från GPS och accelerometer samlas in och analyseras. Målet är att ta reda på hur noggranna de relevanta sensorerna är i en smartphone och om det räcker för att användas i Shell Eco-Marathon. Resultatet är en empirisk undersökning som visar att denna teknik kan agera som ett stöd till föraren, samt en grundapplikation utvecklad mot Android.

Validerat; 20160623 (global_studentproject_submitter)

Denna arbetsrapport har tagits fram inom forskningsprojektet Införandet av ett landskapsperspektiv i svensk rumslig planering – behov av en relationell ansats (2012-2015), finansierat av Formas. Rapporten behandlar implementeringen av den europeiska landskapskonventionen i Sverige. Den europeiska landskapskonventionen togs fram av Europarådet 2000. Konventionens mål är att främja skydd, förvaltning och planering av landskap samt att organisera europeiskt samarbete i landskapsfrågor. Landskapskonventionen beskrivs som det första internationella instrumentet som på ett integrerat sätt behandlar ”hela landskapet”. Den ses bland annat som ett svar på den snabba omvandling som europeiska landskap möter idag. I Sverige trädde konventionen i kraft 2011. I arbetsrapporten redovisas resultat från tre delstudier, vilka främst baserats på semistrukturerade djupintervjuer med tjänstemän inom offentlig förvaltning och dokumentstudier. Den första studien behandlar implementering av landskapskonventionen på nationell och regional nivå. I delstudie två undersöks kommunala tjänstemäns erfarenheter av konventionen och den tredje omfattar Landskapsforum som genomfördes den 14 november 2013. I dokumentationen av Landskapsforum har 54 studenter från Landskapsarkitektsprogrammet i Ultuna medverkat. Utgångspunkten för genomförda studier är att implementering av en policy, i detta fall den europeiska landskapskonventionen, sker genom olika aktörer och deras tolkning av policyn. Det innebär att centrala aktörer i en implementeringsprocess och deras sätt att förstå och tala om det som ska implementeras är särskilt intressant att undersöka. I denna rapport presenteras några nyckelaktörer inom offentlig förvaltning som arbetar med implementering av landskapskonventionen, nämligen tjänstemän från nationella myndigheter, länsstyrelser och kommuner. För att undersöka pågående implementeringsarbete har vi använt en relationell ansats vilket bland annat innebär att vi studerat implementeringen på olika policy-nivåer, nationell, regional och lokal nivå samt relationen mellan dem. Vi har använt tre delkomponenter: identifiering av policy-gemenskaper för implementering av konventionen, meningsskapande av konventionen och landskap samt strategier för implementering av konventionen. Dessa komponenter har fungerat både som vägledning för studiernas uppläggning och för analysarbetet. Målsättningen har varit att med hjälp av den relationella ansatsen skildra betydelsefulla delar av den komplexa implementeringsprocessen. Vi har identifierat ett antal policygemenskaper på olika policynivåer. På nationell nivå har en nationell samordningsgrupp för implementering av landskapskonventionen bildats. På regional och kommunal nivå är implementeringsarbetet ofta knutet till en projektorganisation vars huvudsyfte inte är att implementera konventionen men däremot har konventionen inspirerat uppläggning och genomförande av projektet. Landskapskonventionen kräver, enligt de intervjuade, ett tvärsektoriellt arbetssätt och eftersom offentlig verksamhet vanligtvis är organiserad i expertområden stöter tjänstemännen ofta på svårigheter. Studierna visar att många aktörer upplever behov av att organisera samarbeten och involvera olika landskapsaktörer för att implementera landskapskonventionen, men att incitament och rutiner för detta vanligtvis saknas. Många intervjuade tjänstemän pekar också på att konkret juridiskt stöd för implementering av konventionen, t. ex. i PBL och Miljöbalken, saknas. Konventionens definition av landskap, ”ett område sådant det uppfattas av människor och vars karaktär är resultatet av påverkan och samspel mellan naturliga och/eller mänskliga faktorer” (Europarådet; 2000), är vanligtvis en utgångspunkt när olika aktörer pratar om konventionen. Enligt de intervjuade tjänstemännen ingår demokratiska aspekter och emotionella landskapsvärden i konventionen. Tolkningsramar som används är landskapet som helhet i motsatts till sektorperspektiv. I helhetssynen ingår både stads- och landsbygd, expert och medborgarkunskap. Landskapsperspektiv och landskapsanda används ofta för att beskriva arbetet med konventionen. Landskapsperspektiv/-anda innebär att ha helhetsperspektiv och involvera aktörer med olika kunskap och syn på landskap. Landskapsanda är ett aktivt förhållningssätt med syfte att agera i landskapsfrågor. Vi har funnit skillnader i tolkning och meningsskapande på olika policynivåer. På nationell nivå sker meningsskapandet främst kring det tvärsektoriella förhållningssättet till landskap. På regional och lokal nivå handlar det dessutom om karaktärisering och värdering av landskap. På denna nivå förs också konkreta diskussioner om landskapsförändringar och dess konsekvenser. På kommunal nivå är vardagslandskap och det levda landskapet begrepp som ofta används. Dessa begrepp fungerar som konkreta uttryck för den demokratiska dimensionen på lokal nivå. Handlingsstrategier för att implementera konventionen handlar främst om att organisera tvärsektoriellt samarbete och att skapa legitimitet för konventionen både politiskt och inom den egna organisationen. På regional nivå finns exempel på konkreta tillämpningar av konventionen genom landskapsstrategier och landskapskaraktärsbeskrivningar. På kommunal nivå där erfarenhet av landskapskonventionen ofta är låg, finns tre olika förhållningssätt. Det första är att avvakta nationella och regionala myndigheters initiativ och tolkning av konventionen. Det andra är att kartlägga intresset för konventionen inom den egna organisationen både bland tjänstemän och politiker. Denna strategi kan i vissa fall fungera som en förankrings- och legitimeringsprocess. Den tredje strategin innebär att tjänstemännen anammar konventionen och konkretiserar den i olika praktiska och konkreta sammanhang och projekt. Avslutningsvis kan vi konstatera att implementering av den europeiska landskapskonventionen är i sin linda. Det pågår ett myller av projekt och aktiviteter vilka har konventionen som inspirationskälla. Skäl för att arbeta med konventionen, som ofta anges, är dess sektorsövergripande karaktär samt uppmaningen att engagera landskapsaktörer på olika samhällsnivåer. Detta ses som en utmaning men också potentiellt mycket fruktbart för arbetet med förvaltning och planering av landskap.

Lean is one of the recent years most popular methods for organizations to use in order to increase efficiency, productivity and quality. Despite Lean's increased popularity, Lean is still difficult to define and can be explained and described in different ways. Previous studies have also shown that Lean is difficult to implement and challenging to maintain successfully. Knowledge of Lean is viewed as a necessity in the implementation of Lean, which leads to that organizations often chooses to bring in this knowledge through external consultants or other experts in order to implement Lean in their organization. Thus, it is interesting to examine the consultants view on Lean and the implementation process of Lean. The purpose of this study was therefore to investigate the consultants' assumptions about Lean and how the implementation of Lean should be performed in organizations, and what those assumptions are based on. This study is based on three semi-structured interviews with different consulting firms in Sweden. The findings in this study impose that the consultants have a philosophical and strategical view on Lean with some elements of social control. The assumption on that Lean is characterized by a holistic and continuously never ending process. The managers’ ability to create dedication, enthusiasm and motivation among the employees is important during the implementation. Therefore it’s also important for the managers to believe in the Lean concept in order for the implementation of Lean to become successful. Findings in this study show that a coaching aspect is also imposed to be important when working with Lean and implementing of Lean in organizations. Based on these results the paper impose further research on the impact of coaching in conjunction with Lean and implementation of the concept, both with and without the present of consultants.

SAMMANFATTNING Partnering är ett samverkansarbete mellan olika aktörer i ett byggprojekt där alla strävar mot gemensamma mål, vilket bidrar till ett mer hållbart byggande. Metoden härstammar från USA och har börjat implementeras allt mer i den svenska byggbranschen. ByggDialog är ett företag som arbetar enbart med partnering och strävar efter att förändra arbetssättet i dagens byggbransch. Kundens behov och önskemål sätts alltid i fokus, men för att skapa ett bättre samarbete bör kunden dela ByggDialogs värderingar. Resultatet av ett bra partneringarbete ger ett team som har en öppen dialog och arbetar mot samma mål. Trots att ByggDialog eftersträvar tät kontakt med brukare i alla projekt blir det av olika skäl inte alltid så. Syftet med rapporten var att stärka brukarmedverkan i partneringprocessen där målet var att hitta förbättringar på de brister som påvisats, samt alternativt skapa ett praktiskt processverktyg för att effektivisera byggprocessen. För att få en insyn i hela processen på kort tid har studien haft tillgång till tre referensprojekt, Mariebergsskolan, Sannerudsskolan och Dejeskolan som är i olika skeden i byggprocessen. Metodvalet arbetades fram utifrån en litteraturundersökning där observation och intervju visade sig vara det lämpligaste valet för studiens ämne. Studien använde sig av två observationsscheman, ett för information och ett för beteende samt en intervjumall enligt trattmodell. Intervjuerna blev den största informationsskällan till de brister som behövde förbättras. Intervjuer har gjorts med nyckelpersoner från beställare, brukare och entreprenör som har upplevts viktiga för studien. Respondenternas svar på intervjufrågorna gav resultat som la grunden till de brister som identifierades och som senare arbetades vidare med i analysen. Analysen gav förbättringar på de upptäckta brister som senare blev funktioner. Funktionerna är uppdelade från A-F, där de ska implementeras i en nuvarande process. Funktionerna kan vara en ny funktion eller en förbättring av ett redan befintligt arbetssätt. De övergripande förbättringarna ligger i förstudien och tidigt skede där arbetet ska engagera och motivera brukarna samt att en arbetsgrupp ska skapas för att hitta ”rätt funktion på rätt plats” i byggprocessen. Teamroller har visat sig vara mycket viktiga för att funktionerna ska kunna tillämpas som ger en bättre förståelse och ett motiverat och engagerat team. En bättre förståelse för vad resultatet kommer att ge, både till brukarna och deras organisation bidrar till en social utveckling. Finns det en bra kommunikation så är det lättare att undvika felbyggnationer vilket betyder mindre materialspill som främjar den miljömässiga aspekten. Genom att involvera brukarna i den öppna budgeten är det lättare att ”rätt” saker prioriteras för att hitta den bästa ekonomiska lösningen. Slutsats som kan dras för att stärka brukarmedverkan och effektivisera partneringarbetet är att det krävs en egen process, som ska implementeras i partneringprocessen med olika funktioner för att sträva efter den ideala processen. Funktionerna inriktar sig till både beställare, brukare och entreprenör, men där entreprenörens största uppgift är att vägleda och ge riktlinjer för att uppnå ett optimalt resultat.

Validerat; 20121219 (global_studentproject_submitter)

Marknaden för mobila system har utvecklats enormt snabbt de senaste åren. Idag är det ett område med en allt större omsättning och det har vuxit fram som en helt ny gren inom Software Engineering. Utvecklare av mobila applikationer står ständigt inför en utmaning när det gäller att välja vilket mobilt system man ska satsa på när man utvecklar applikationer. Valet av system kan vara helt avgörande för om man hittar rätt målgrupp av konsumenter och därmed kan generera tillräckligt med omsättning för att driva lönsam utveckling av applikationer. Det räcker inte att enbart kolla på vilket system som har mest användare eller vilket system som genererar mest omsättning, utan man bör noggrant överväga de förhållande som gäller för just den applikation som ska utvecklas. Genom att följa denna guiden och överväga de olika faktorer som vi har sammanställt så kan man som utvecklare göra ett val som är baserat på aktuella marknadsundersökningar. Även inom andra områden så kan man ha nytta av denna artikel, exempelvis inom den akademiska världen där man utbildar inom mobil utveckling.

Den här studien undersöker kontinuiteten, vitaliteten, exponeringen och möjliga naturvårdsåtgärder i Solnas ekmiljöer. Enligt det 16:e miljökvalitetsmålet "ett rikt växt och djurliv" ska den biologiska mångfalden bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt för nuvarande och framtida generationer. Gamla ekar har visat sig hysa en hög biologisk mångfald, men tyvärr minskar estånden av jätteträd kontinuerligt i Sverige samtidigt som föryngringen går långsamt eller i värsta fall helt avstannat. Åsikterna om jätteekarnas minskning verkar enstämmiga och bero på kontinuitetsglapp, upphörd hävd, igenväxning, plantering av gran på gamla odlingsmarker, brist på skötsel och ny bebyggelse i urbana miljöer. Kontinuiteten studerades genom att undersöka fördelningen mellan värdefulla ekar och ekefterträdare i hela Solnaområdet samt i fyra bestämda ektrakter. Kriteriet för god kontinuitet var 15 % värdefulla ekar och 85 % ekefterträdare. För att bedöma ekarnas vitalitet studerades andelen permanent döda grenar i trädkronan och för att bedöma ekarnas exponering struderades hur stor andel av trädkronan som täcktes av omgivande trädkronor. I varken hela Solnaområdet eller i trakterna observerades god ekkontinuitet. I hela Solnaområdet mår ekefterträdarna procentuellt sett sämre i samtliga vitalitetsklasser jämfört med de värefulla ekarna. För ekarnas exponeringstillstånd över hela Solnaområdet hade ekefterträdarna samma procentuella fördelning som de värdefulla ekarna när det gällde halvöppen exponering, men utöver det var ekefterträdarna jämförelsevis sämre exponerade. En viktig naturvårdsåtgärd för ekefterträdarna är att öka deras exponering, vilket kan göras med hjälp av frihuggning, slåtterhävd eller beteshävd.

Company X develops a laboratory information system (LIS) called System Y. The informationsystem has a two-tier database architecture consisting of a production database and a historicaldatabase. A database constitutes the backbone of a IS, which makes the design of the databasevery important. A poorly designed database can cause major problems within an organization.The two databases in System Y are poorly modeled, particularly the historical database. Thecause of the poor modeling was unclear concepts. The unclear concepts have remained in thedatabase and in the company organization and caused a general confusion of concepts. The splitdatabase architecture itself has evolved into a bottleneck and is the cause of many problemsduring the development of System Y.Company X investigates the possibility of integrating the historical database with the productiondatabase. The goal of our thesis is to conduct a consequence analysis of such integration andwhat the effects would be on System Y, and to create a new design for the integrated database.We will also examine and describe the practical effects of confusion of concepts for a databaseconceptual design.To achieve the goal of the thesis, five different method steps have been performed: a preliminarystudy of the organization, a change analysis, a consequence analysis and an investigation of theconceptual design of the database. These method steps have helped identify changes necessaryfor the organization, a new design proposal for an integrated database, the impact of theproposed design and a number of effects of confusion for the database.

This study has been made with the purpose of gaining an understanding of how a Swedish company may think and act concerning their internal control. An American body, COSO, have for some time published documents containing guidelines for how companies should go about this process, however, when conducting this study we were not aware of the extent to which companies in Europe and mainly Sweden used them. In order to learn about this, and also to gain an understanding of when these guidelines are appropriate, we conducted a case study with a large-sized, multinational Swedish company. We also conducted an interview with an expert in internal control monitoring, Anna-Clara af Ekenstam of Pricewaterhouse Coopers, in order to get the perspective of the evaluators in this process and to gain some insight as to whether our case is typical in Sweden or not. We found that our company disregards certain aspects of internal control condoned by COSO, while performing better on other dimensions. The main reasons for disregarding COSOs recommendations are a perceived lack of necessity for some of the control mechanisms, cost-effectiveness and cultural differences.

Studien fokuserar på Corporate Social Responsibility, CSR, och hur det implementeras i företag i Sverige. De tre typerna av företag; tjänsteföretag, varuproducerande företag och företag som erbjuder en blandning mellan en tjänst och en vara studeras i syfte att öka förståelsen för hur CSR implementeras. CSR handlar om företags sociala ansvarstagande, och rör frågor som miljö och etik. Konceptet är på frammarsch i Europa, och företags tycks känna en press att engagera sig i CSR-aktiviteter (Matten och Moon, 2008). Studiens teoretiska referensram baseras bland annat på Maignans et al (2005) modell om CSR-implementering. Åtta företag som arbetar aktivt med CSR-frågor är föremål för studien. Tre av företagen består av tjänsteföretag, tre är varuproducerande företag, och två består av företag som erbjuder en blandning mellan en vara och en tjänst. Det empiriska materialet samlas in genom telefonintervjuer. Våra respondenter varierar från VD:s till CSR-ansvariga, och den gemensamma nämnaren mellan dem är en god insyn i sina företags CSR-arbete. Resultaten indikerar att teoribildningen kring CSR-implementering är otillräcklig för att förklara hur implementeringen sker i företag i Sverige. I praktiken är CSR-implementeringen i Sverige en relativt ostrukturerad process, där konkreta riktlinjer för arbetet samt definitioner av CSR saknas. Vidare har vi funnit att företag i Sverige är tveksamma till att marknadsföra sina CSR-initiativ. Det finns en rädsla för att det ska ”slå tillbaka”. Slutligen kan vi konstatera att de företag som erbjuder en blandning mellan en vara och en tjänst skiljer sig från de tjänste- och varuproducerande företagen med avseende på policys och uppföljning.

Utifrån förändringar i omvärlden har konsumentens krav förändrats avsevärt. Följden av detta är att det blivit allt viktigare att kunna använda design för att differentiera sitt företag och produktutbud samt kunna erbjuda sina konsumenter ett mervärde. Hur detta ska kunna genomföras av företag utan designkompetens är oklart, i avsaknad av designteorier. Därför har vi valt att analysera och utvärdera två externa samarbetsformer möjliga för företag utan egen designkompetens. Vår uppsats syftar till att genom kvantitativa och kvalitativa undersökningar utvärdera två externa samarbetsformer i samband med produktutvecklingsprocessen. För att sedan kunna besvara vår problemformulering: Vilken av de externa samarbetsformerna joint venture och upphandling, skapar de bästa förutsättningarna för företag att skapa mervärde gentemot konsumenten? Vi har utgått från ett antal företagsekonomiska teorier, teorierna har ställts dels mot en kvalitativ undersökning i form av intervjuer av nyckelpersoner på dessa företag och dels mot en kvantitativ undersökning i form av en enkätundersökning hos de två företagens kunder. Slutsatsen utifrån undersökningens resultat är att joint venture skapar avsevärt bättre förutsättningar för att skapa mervärde gentemot kunden i förhållande till upphandling. Detta görs fördelaktigt genom samproducerande i en värdestjärna där möjligheten finns att skapa värde gentemot kunden. Samtidigt som företaget måste ha en fungerande utvecklingsprocess för att tillgodose kundens behov på längre sikt.

Volvo Hauler & Loader Division in Arvika produces wheel loaders which they deliver throughout the world. The factory which is situated in Arvika is the largest wheel loader plant in the whole world, with its 1 100 employees. The different models stretch from L60E all the way up to the brand new L350F, with a loader capacity from six tons up to a staggering 35. The assembly of the different models are divided into three different assembly lines, Small (L60-L90), Medium (L110-L120) and Large (L150-L220). The assembly of Heavy (L350)has just been started with an upcoming pre series. This examination paper gives recommendations of improvements and necessary modifications to rationalize the pre-assembly of boom units. Three different scenarios are presented in the paper. One scenario, where the work-station resembles the current workstation, but with a improved layout and safer working environment. The second scenario states a working-station where fully pre-mounted boom units should be produced, although this station requires some alterations in the construction which are mentioned in the paper. The last scenario is a vision of the future, where all three lines are gathered into one big line, accordingly with the visions of the company outline.

Godkänd; 2007; 20070905 (ysko)