Search

This literature study was conducted with the aim to examine how elementary school teachers use oral reading and silent reading in the classroom, and whether and in what way the two reading strategies benefit students’ reading comprehension. The questions that the study is based on are ”what purpose does the teacher have with reading aloud and silent reading in the classroom?” and ”is reading aloud and silent reading beneficial for student’s reading comprehension, and in what way?”. Initially, the study presents government documents and their perspective on reading and reading comprehension. Next, the following concepts are presented: oral reading, silent reading and reading comprehension. Continuously, research that analyzes the teachers’ purpose for oral reading and silent reading and in what way they affect reading comprehension, is introduced. The process of collecting data has been carried out in line with the method literature review, where the search process has been divided into two phases. Keywords are presented and the databases that have been used are: Educational Resource Information Center (ERIC, EBSCO) and Swepub. The results of the study show that teachers can have different purposes for reading. When reading aloud, the purpose may be to create participation by involving all students in the teaching. The reading aloud can be used to process and retell texts through questions asked by the teacher. Through the reading aloud, students are given an opportunity to reflect together. The purpose of silent reading can be to make students’ learning process visible by working with notes and feedback. Through notes and feedback, the importance of reading continuously is made visible in order for there to be a development in reading. This can be beneficial for students as it can contribute to a greater joy of reading. Greater joy of reading means that students feel an increased motivation to read. Furthermore, the results shows that reading comprehension consists of several different components and that it can be difficult to recognize from a teacher’s perspective. Among other things, it emerged that students perform better at comprehension questions after reading aloud. In contrast, they perform better at silent reading in situations where they are supposed to retell what they have read. Denna studie gjordes i syfte att undersöka hur låg- och mellanstadielärare använder högläsning respektive tyst läsning i klassrummet, och om och på vilket sätt de två lässtrategierna gynnar elevernas läsförståelse. Frågeställningarna som studien utgår ifrån är ”vilket syfte har läraren med högläsning respektive tyst läsning i klassrummet?” samt ”är högläsning och tyst läsning gynnsamt för elevers läsförståelse, och på vilket sätt?”. Inledningsvis presenteras vilka mål som styrdokumenten fokuserar på i relation till läsning och läsförståelse. Därefter presenteras begreppen: högläsning, tyst läsning och läsförståelse med utgångspunkt i tidigare forskning. Vidare introduceras forskning som analyserar lärarens syfte med högläsning och tyst läsning samt på vilket sätt de påverkar läsförståelsen. Datainsamlingen har skett i enlighet med metoden litteraturöversikt, där sökprocessen har delats in i två faser. Samtliga nyckelord presenteras och de databaser som har använts är: Educational Resource Information Center (ERIC, EBSCO) och Swepub. Resultatet av studien visar att lärare kan ha olika syften med läsning. Vid högläsning kan syftet vara att skapa delaktighet genom att involvera samtliga elever i undervisningen. Högläsningen kan användas för att bearbeta och återberätta texter genom frågor som ställs av läraren. Genom högläsningen ges eleverna en möjlighet att reflektera tillsammans. Syftet med tyst läsning kan vara att synliggöra elevers lärandeprocess genom att arbeta med anteckningar och återkoppling. Genom anteckningar och återkoppling synliggörs vikten av att läsa kontinuerligt föratt det ska ske en utveckling i läsningen. Detta kan vara gynnsamt för eleverna eftersom det kan bidra till en större läsglädje. Större läsglädje innebär att elever känner en ökad motivation till att läsa. Vidare visar resultatet att läsförståelse består av flera olika komponenter och att det kan vara svårt att observera ur ett lärarperspektiv. Det framkom bland annat att elever presterar bättre vid förståelsefrågor efter högläsning. Däremot, presterar de bättre vid tyst läsning i situationer där de ska återberätta vad de har läst.

I artikeln undersöks Poet Voice, en framträdande praktik för uppläsning av samtida poesi, utifrån tre svenska företrädare: Ida Börjel, Athena Farrokhzad och Jenny Wrangborg. Beskrivningen utgår från några av de prosodiska mått, gällande grundtonsfrekvensen (tonhöjd), som utvecklats av MacArthur, Zellou & Miller (2018). Detta kompletteras av ytterligare mätningar och iakttagelser, och de karakteristiska dragen för Poet Voice hos de tre poeterna förstås som ett led i en tradition; dess snäva tonala omfång och de jämna och reglerade frasenheterna och pauserna står i konflikt med konventionell prosodi, och motsvarar dels spänningen mellan meter och talrytm i bunden vers, dels konflikten mellan visuell versradsindelning och syntax i modernismens fria vers. Poet Voice gör visserligen den upplästa texten mindre konventionellt uttrycksfull, men förstådd på det här sättet kan Poet Voice-dragen genom ikonicitet ge annan mening på ett för poesin specifikt sätt. Poet Voice innebär också att vissa för skriften utmärkande drag kan representeras vid uppläsning. The study examines Poet Voice, a salient oral reading practice in contemporary poetry, based on the three Swedish examples: Ida Börjel, Athena Farrokhzad and Jenny Wrangborg. As a starting point, some of the prosodic measures, concerning the fundamental frequency (pitch), developed by MacArthur, Zellou & Miller (2018) are applied. Complemented by additional measurements and observations, the characteristic traits of Poet Voice in the three poets are analyzed as part of a tradition: a narrow pitch range, an even and regulated use of phrases and pauses are in conflict with conventional prosody, in a way equivalent to the conflict between meter and speech rhythm in traditional, metered verse, and to the conflict between visual lineation and syntax in free, modernist verse. While it is true that Poet Voice suppresses conventional expressiveness, it is argued that, viewed in this way, it also contributes to additional meaning production in a way specific to poetry, by means of iconicity. In addition, Poet Voice means that some traits of the written text can be reproduced in an oral performance.

Läsningen är en viktig färdighet för att kunna fungera och ta del av samhället. Läsningen lärs ut i en tidig ålder men det är dock inte alla som har positiva upplevelser av läsningen. Många elever möter stora svårigheter och utmaningar i sin läsning, vilket kan bidra till en förminskad tilltro till läsandet. En förminskad tilltro kan bidra till en negativ spiral av elevens läsupplevelse och den riskerar att eleven inte vill läsa eller ta del av textvärlden. Goda läskunskaper är en viktig grund för att eleven ska kunna fungera i samhället. Ett arbetssätt som möter och arbetar med elevers läsning är läshund och pedagogisk tjänstehund. Läshund är en hund som är specialutbildad och används som pedagogisk resurs i arbetet med elevers läsning. Elever läser för läshunden medan hunden sitter bredvid och lyssnar. Även pedagogisk tjänstehund kan användas i arbetet med elevers läsning, dock med större fokus på elevers kognitiva förmågor (Skolan för Pedagogiska Tjänstehundar).Syftet med studien är att få kunskap om hur elevers läsning med läshund kan påverka deras upplevelse av läsning. Tidigare forskning visar att läshund har positiv påverkan på elevers läsning gällande självförtroende, självkänsla och motivation. Forskningen lyfter också fram betydelsen av relationen mellan hund och läsare. Det teoretiska perspektivet som forskningen utgår ifrån är det sociokulturella perspektivet, med fokus på att vi lär oss när vi kommunicerar och samspelar med varandra. Metoden som valdes var intervjuer med elever där ljudinspelning användes i syfte att säkerhetsställa empirin. En observation genomfördes också som ett komplement till intervjuerna. Informationen från intervjuer och tidigare forskning visar att arbete med hundar, som en pedagogisk resurs för elever, bidrar till ett positivt förhållningssätt till läsning. Resultatet visar även att motivationen för att läsa fler texter ökar i samverkan med läshund.

The aim of the study was to investigate how teachers work with reading aloud. The aim also included examining their ideas about and motives for reading aloud. The study consisted of interviews with three teachers at the lower level of compulsory school along with observation of one of these teachers during a reading aloud session. The interviewed teachers work at three different schools in the same geographical area. The analytical tools chosen for the study were the theories of Rosenblatt. The three basic skills that Damber et al. showed children to develop through reading aloud were also used to interpret the result. The result showed that the teachers have two main purposes for the reading aloud sessions: relaxation and a structured occasion for learning. Two of the teachers use the project “A Reading Class”. The teachers say that the reading aloud creates a sense of community in the classroom when the children share the same reading experience. There are usually conversations during the sessions, but most conversations take place during the structured learning occasions. The teachers’ main motive for reading aloud is the ambition to develop an interest in books among the children, leading them into their own reading development. They want to give the children an entrance to the literary world.

Det här examensarbetet undersöker hur fem lärare arbetar med högläsning i grundskolans årskurs fyra till sex. Studien är kvalitativ och syftet har varit att utifrån ett didaktiskt perspektiv ta reda på hur lärare arbetar med högläsning i skolan. Urvalet för studien har förutom lärare på mellanstadiet varit skolor som har ett fokusbibliotek detta för att undersöka om dessa har haft inflytande på arbetet med högläsning. Underlag för studien har skapats genom intervjuer med verksamma lärare. Resultaten visar att samtliga lärare arbetar med högläsning främst på två sätt, dels när läraren läser högt och dels när eleverna läser högt. Förutom att bara högläsa använder lärarna olika metoder på ett varierat sätt. Reciprok undervisning och Chambers boksamtal är de två metoderna som är mest framträdande. Dessa metoder är introducerade för lärare och elever av fokusbibliotekarierna. Studiens resultat visar att lärarnas syften med högläsning är att ge eleverna läsupplevelser, större ordförråd, läsförståelse, använda lässtrategier, läsintresse, omvärldskunskap, kunskap om människors olika livsvillkor samt att uppmärksamma eleverna på att det finns en riklig tillgång av litteratur. Studien visar att lärarna bedömer att högläsning kan vara en effektiv och gynnsam undervisningsform om den används på ett strukturerat sätt med hjälp av särskilda metoder. Lärarna anser att det är positivt att ha ett fokusbibliotek med en utbildad bibliotekarie. Det är en fördel att ha en utbildad och kompetent bibliotekarie på plats i skolan därför att denne besitter kompetensersom lärarna inte har. Dit kan eleverna söka sig för att få hjälp att hitta en passande bok och söka fakta.

Det här examensarbetet undersöker hur fem lärare arbetar med högläsning i grundskolans årskurs fyra till sex. Studien är kvalitativ och syftet har varit att utifrån ett didaktiskt perspektiv ta reda på hur lärare arbetar med högläsning i skolan. Urvalet för studien har förutom lärare på mellanstadiet varit skolor som har ett fokusbibliotek detta för att undersöka om dessa har haft inflytande på arbetet med högläsning. Underlag för studien har skapats genom intervjuer med verksamma lärare. Resultaten visar att samtliga lärare arbetar med högläsning främst på två sätt, dels när läraren läser högt och dels när eleverna läser högt. Förutom att bara högläsa använder lärarna olika metoder på ett varierat sätt. Reciprok undervisning och Chambers boksamtal är de två metoderna som är mest framträdande. Dessa metoder är introducerade för lärare och elever av fokusbibliotekarierna. Studiens resultat visar att lärarnas syften med högläsning är att ge eleverna läsupplevelser, större ordförråd, läsförståelse, använda lässtrategier, läsintresse, omvärldskunskap, kunskap om människors olika livsvillkor samt att uppmärksamma eleverna på att det finns en riklig tillgång av litteratur. Studien visar att lärarna bedömer att högläsning kan vara en effektiv och gynnsam undervisningsform om den används på ett strukturerat sätt med hjälp av särskilda metoder. Lärarna anser att det är positivt att ha ett fokusbibliotek med en utbildad bibliotekarie. Det är en fördel att ha en utbildad och kompetent bibliotekarie på plats i skolan därför att denne besitter kompetensersom lärarna inte har. Dit kan eleverna söka sig för att få hjälp att hitta en passande bok och söka fakta.

This project revolves around the question raised by its title. The dissertation consists of an investigation of the culture of poetry-reading and how it has established itself in modern times, and what characterises this practice. The second half of the first chapter revolves around a number of poetry readings given by me some years ago. This chapter concludes by the concept of poetry reading being defined as something essentially different from other types of sonic poetic practices which goes under the name “poetry performance”. In the second chapter of the dissertation the focus shifts over to this kind of performative acts that became an important part of art and literary life during the 20th century. A movement is identified through which for example Ilmar Laaban and Sten Hanson abandons conventional modes of literary expression in order to seek out and stage various sound poetry and performance activities. In the concluding chapter, two of my own works are in focus. The first part is a discussion of the CD ADSR that just like the compositions on the record seeks to embrace a great many aspects. As it progresses, this essay also changes character and becomes more narrative in its mode. Since storytelling has always been something foreign to me as a writer, it is possible to regard this fragment of prose as yet another laboratory study of the significance of ways of writing in a practice aimed at producing knowledge. The last section of the dissertation discusses the collection of poems Att bli ved, where a number of key concepts such as: sound similarities; loops, metre and rhythm; and a line of poetry, act as a point of departure. All these elements constitute important contributions in the different attempts to produce the poems. This dissertation also includes the collection of poems Att bli ved and a CD-record

Vårt syfte med examensarbetet har varit att undersöka hur förskollärare och föräldrar arbetar med barnlitteratur och högläsning i förskola och hem. Vi intervjuade därför fyra förskollärare samt lät föräldrarna till de barn som går på intervjupersonernas avdelningar fylla i en enkät. För att få kunskap om varför och hur man kan arbeta med barnlitteratur och högläsning använde vi oss av litteraturundersökning. Genom vårt intervjumaterial fann vi att förskollärarna arbetar med barnlitteratur och högläsning i olika grad och med olika metoder. Alla föräldrar i vår enkätundersökning läser högt för sina barn. Samtliga förskollärare och en majoritet av föräldrarna använder sig av bibliotek. Det finns ett samarbete mellan förskola och bibliotek men inget samarbete mellan förskola och hem när det gäller barnlitteratur och högläsning.