Search

Bakgrund: Operationssjukvård är en av de äldsta specialistutbildningarna i Sverige. I operationsteamet besitter operationssjuksköterskan unik kompetens och är relativt ensam i sin roll. Att gå från grundutbildad sjuksköterska till specialistsjuksköterska i operationssjukvård är ett stort steg och kan bidra till stress. Syfte: Syftet med studien var att beskriva den nyutexaminerade operationssjuksköterskans upplevelser av att vara novis. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats användes. Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes med nyutexaminerade operationssjuksköterskor från tre olika sjukhus i Mellansverige. Intervjuerna transkriberades ordagrant och analyserades genom konventionell innehållsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier och sju underkategorier identifierades under innehållsanalysen. Huvudkategorierna var Emotionell stress, Samverkan och Utveckling. Egna prestationskrav och Rädsla för misstag presenteras som underkategorier till Emotionell stress. Teamarbete, Ledarskap och Stödjande kollegor presenteras som underkategorier till Samverkan. Slutligen presenteras Introduktion & handledning och Självständighet som underkategorier till Utveckling. Resultatet visar att operationssjuksköterskorna beskriver att rollen som novis är utmanande och svår, men även spännande och rolig. Introduktionens upplägg, teamarbete och kollegor är betydande för hur operationssjuksköterskor upplever sin nya roll. Slutsats: Studien kan bidra till större förståelse för nya kollegor och även ligga till grund för förbättringsarbete avseende struktur och upplägg av introduktionsperioden på operationsenheter. Trygga operationssjuksköterskor i en tillåtande arbetsmiljö kan bidra till bättre omvårdnad och ökad patientsäkerhet. Bakgrund: Kirurgisk vård är en av sveriges äldsta specialistutbildningar. I operationsteamet besitter operationssalens sjuksköterska unik kompetens och är relativt ensam i sin roll. Att gå från sjuksköterska till specialistsjuksköterska inom kirurgisk vård är ett stort steg och kan bidra till stress. Syfte: Syftet med studien var att beskriva den nyutexaminerade operationssalens sjuksköterskas erfarenheter av att vara nybörjare. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktivt tillvägagångssätt användes. Tio halvstrukturerade intervjuer genomfördes med nyutexaminerade operationssalar från tre olika sjukhus i mellansverige. Intervjuerna transkriberades ordagrant och analyserades av konventionell innehållsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier och sju underkategorier identifierades under innehållsanalysen. Huvudkategorierna var Emotionell stress, samarbete och utveckling. Egna prestationskrav och rädsla för misstag presenteras som underkategorier till emotionell stress. Teamwork, Leadership och Stödjande kollegor presenteras som underkategorier till Samarbete. Slutligen presenteras Introduktion & Handledning och oberoende som underkategorier till Utveckling. Resultaten visar att operationssalarna beskriver att rollen som nybörjare är utmanande och svår, men också spännande och rolig. Introduktionen, lagarbetet och kollegorna är viktiga för hur operationssalar upplever sin nya roll. Slutsats: Studien kan bidra till en större förståelse för nya kollegor och ligga till grund för förbättringsarbetet kring strukturen i introduktionsperioden vid operativa enheter. Trygga operationssalar sjuksköterskor i en tillåtande arbetsmiljö kan bidra till bättre omvårdnad och ökad patientsäkerhet.

Bakgrund: Professionell identitet tolkas utifrån tidigare studier som ett relativt inkonsekvent begrepp, vilket leder till att begreppet är svårt att konkret använda och tillämpa inom sjuksköterskeprofessionen. Det förefaller även finnas en kunskapslucka vad gäller professionell identitet i relation till specialistsjuksköterskor inom intensivvård samt hur professionell identitet kan ses ur ett livsvärldsperspektiv. Syfte: Belysa professionell identitet som begrepp för specialistsjuksköterskor inom intensivvård i kontext till deras livsvärld. Metod: En begreppsanalys enligt Walker och Avant med avsikt att finna betydelsen av professionell identitet som begrepp. Resultat: Utifrån ett livsvärldsperspektiv består professionell identitet av specialistsjuksköterskans upplevelse av sig själv, i en omgivning eller situation, via mötet med andra livsvärldar. Professionell identitet formas utifrån specialistsjuksköterskans egna levda erfarenheter och har starkt samband till den personliga livsvärlden. Professionell identitet karaktäriseras utifrån fyra attribut. Dessa innebär att (1) specialistsjuksköterskan inom intensivvård har den kunskap som krävs för att vårda kritiskt sjuka, samt värnar om professionens kärnvärderingar i sitt arbete. Att (2) specialistsjuksköterskan identifierar sig personligen med rollen som specialistsjuksköterska och utifrån en god självbild agerar med självförtroende. Vidare innebär det att (3) specialistsjuksköterskan agerar autonomt och utför sina arbetsuppgifter på ett yrkesskickligt vis som inger förtroende i arbetsgruppen. Detta för att (4) till sist urskilja sig från andra professioner dock med intentionen att vara en god samarbetspartner i teamet kring patienten. Positiva konsekvenser efterföljer in i verkligheten om förutsättningarna för professionell identitet som begrepp existerar. Slutsats: Fördjupad insikt i vad professionell identitet innebär som begrepp kan bidra positivt till att specialistsjuksköterskan inom intensivvård upplever starkare känsla av professionell identitet.

Bakgrund Hälso- och sjukvårdspersonal inom prehospital sjukvård uttrycker att det skiljer sig mellan att vårda barn och vuxna. Detta baseras på de anatomiska skillnaderna mellan barn och vuxna, de känslomässiga utmaningarna som uppkommer samt på grund utav att barn är en patientgrupp som de ej har frekvent kontakt med. Detta är i sin tur faktorer som kan påverka patientsäkerheten negativt. Syftet Syftet var att belysa specialistsjuksköterskors upplevelser av patientsäkerhet vid prehospitalt vård av barn. Metod För arbetet valdes en kvalitativ intervjustudie med en frågeguide som datainsamlingsmetod. Åtta sjuksköterskor som arbetat inom prehospital akutsjukvård i minst ett år intervjuades individuellt. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ induktiv innehållsanalys. Resultat Resultatet påvisade att patientsäkerheten vid prehospital vård av barn påverkades av flertalet faktorer genom hela vårdkedjan. Faktorer som hur mycket information sjuksköterskorna kunde få från larmcentralen, till tryggheten och kompetensen gällande barns fysiologi, läkemedelsdoseringar samt behandlingsrutiner. Även faktorer som brist på utbildning och praktiska övningar gällande vård av barn samt icke optimala hjälpmedel för att transportera barnet på ett säkert sätt till vårdinrättning framkom. Slutsats Denna studie ger en ökad kunskap om specialistsjuksköterskors upplevelser av patientsäkerheten vid prehospital vård av barn. Den visar att för att kunna uppnå god patientsäkerhet behövs tillgänglig, bättre storleksanpassad utrustning samt kontinuerlig medicinsk utbildning. Vidare behövs tydliga behandlingsrutiner samt hanteringsstrategier för att hälso- och sjukvårdspersonalen ska känna sig trygga i sitt omhändertagande av barn och på så sätt stärka patientsäkerheten ytterligare.

Studier visar att en god och säker vård har ett nära samband med en hög grad av omvårdnadskompetens hos personalen. Trots att specialistsjuksköterskor har ansvar för att initiera och tillämpa evidensbaserad vård samt att driva utvecklingen inom vården saknas en tydlig beskrivning av vad detta faktiskt innebär samt hur kompetensen bäst kan komma till användning. Syftet är att belysa specialistsjuksköterskors kompetens och dess betydelse för vårdkvalitet och vårdutveckling. För att kunna besvara syftet utfördes en litteraturöversikt. Arton artiklar, varav tolv med kvalitativ metod och sex med kvantitativ metod inkluderades i resultatet. Samtliga artiklar kvalitetsbedömdes med modifierade granskningsmallar. Därefter gjordes en tematisk analys av artiklarnas resultat. Specialistsjuksköterskors avancerade kompetens visade sig ha en viktig betydelse för flera patientgrupper såväl som för andra vårdprofessioner. Den avancerade kompetensen gjorde skillnad i både vårdkvalitet och vårdutveckling. Ett flertal utmaningar i form av organisatoriskt motstånd och otydligheten i rollbeskrivningar kan leda till brist på utvecklingsmöjligheter och att kompetensen som specialistsjuksköterskor har inte används fullt ut. Att sjukvårdsorganisationer tar tillvara på specialistsjuksköterskors kompetens behöver ses som en förutsättning för vårdens förbättringsarbete och för utvecklingen av vårdkvaliteten. Research has proven that a care of high quality is connected with a high degree of nursing competence. Although nurse specialists with advanced education have responsibilities to implement evidence-based research in practice, in addition to improve the quality of nursing care, there is a lack of a comprehensive and clear description of what this actually means and how their skills best should be applied. The purpose of this study is to examine the roles of nurse specialists and the impact their professional knowledge has on quality of care and health care development. A literature review was performed. Eighteen articles, of which twelve with qualitative method and six with quantitative method, were included in the result. A thematic analysis was made of the results of the articles. The skills of specialist nurses proved to be important for several patient groups as well as for other healthcare professions. The advanced competence made a difference for both quality of care and healthcare improvement. Thus, several challenges like organizational resistance and ambiguity in role descriptions can lead to a lack of development opportunities and that the competence of specialist nurses are not being fully utilized. The skills of nurse specialists need to be seen by healthcare organizations as a prerequisite for the improvement of care and for the development of care quality.