Search

Bakgrund: Patienter som blir diagnostiserade med akut leukemi genomgår krävande cytostatikabehandlingar som resulterar i långa vårdtider på sjukhus samt fysiska och psykosociala påfrestningar. Cytostatikabehandlingarna har senaste åren flyttats från slutenvård till öppenvård, och ges inom öppenvården via en förprogrammerad, portabel infusionspump (CADD-pump), och patienten kan vara hemma eller på patienthotellet under tiden som behandlingen ges. Behandlingsmetoden medför ett ökat egenvårdsansvar och ställer krav på patienterna att själva hantera infusionspump och centralvenös infart. Syfte: Syftet med studien är att belysa vilka upplevelser och erfarenheter patienter med akut leukemi har av cytostatikabehandling via CADD pump i hemmet eller på patienthotellet. Metod: Patienter med akut leukemi som behandlats med cytostatika i CADD-pump i hemmet eller på patienthotellet har inkluderats. Tio semistrukturerade intervjuer har genomförts via telefon, och har analyserats enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Informanternas upplevelser och erfarenheter kunde delas in i två övergripande teman; somatisk och fysisk värld samt psykologisk värld. Under de två övergripande teman identifierades tio olika huvudkategorier: Teknisk funktion, mat, rörlighet, miljö, egenvård, trygghet, känsla av frihet, kunskap, relationer, samt sinne och mentalitet. Slutsats: Att få vara i eget hem eller på patienthotell under pågående pumpbehandling bidrar till ökad självbestämmande, ökad välmående, bättre återhämtning och bättre förutsättningar att hantera psykosociala svårigheter förknippade med sjukdom. Polikliniseringen och den ökade grad av egenvård bidrar till ökad empowerment och kan ses som stärkande faktorer i känslan av sammanhang (KASAM).Noggrann, strukturerat utbildning och information till patienterna samt tydliga kontaktvägar är viktiga förutsättningar för att behandlingen i hemmet eller på patienthotellet ska upplevas tryggt och säkert. Utmaningar finns i omhändertagandet av patienter som har lång resväg till sjukhus.

De aktiviteter och den undervisning som sker på fritidshemmet ska stödja eleverna i deras relationsskapande arbete. I bakgrunden tas det upp tidigare forskning som behandlar elevers möjligheter att påverka, lärande, sociala relationer, upplevd stress och yttre faktorer som kan påverka om eleverna väljer att vara på fritidshemmet eller inte. Studiens syfte är att undersöka vilka uppfattningar de svarande eleverna har, till varför de slutade på fritidshemmet före årskurs sex. Metoden som använts är webbaserade enkäter som besvarats av elever som går i årskurs tre, fyra och fem. Svaren har analyserats med hjälp av en tematisk innehållsanalys och deskriptiv statistik. Enligt resultatet spelar elevers möjligheter att påverka aktiviteterna på fritidshemmet en stor roll kring om eleverna stannar kvar på fritidshemmet eller inte. Eleverna uppger också i enkätsvaren att de känner sig stressade över sina läxor och att de på grund av läxorna inte hinner vara på fritidshemmet. I diskussionen lyfter vi olika aspekter kring elevers möjligheter att påverka. Betygsdatum: 2021-11-04

Studiens problemområde grundar sig i att det finns ett behov av att barn undervisas i drama redan i förskolan. Syftet med studien var att undersöka hur barns kommunikativa signaler synliggörs i pedagogledda aktiviteter med estetiska uttrycksformer. Syftet ledde till forskningsfrågorna: Hur kommunicerar barn med drama som undervisningsmetod? och På vilket sätt visas barns olika sätt att samspela och stötta, med drama som undervisningsmetod? Studien inspirerades av det sociokulturella perspektivet och dokumenterades med hjälp av videoobservation. Materialet analyserades därefter med hjälp av inspiration från interaktionsanalys. De teman som framträdde var; Barn gestikulerar för att göra sig förstådda, Blickar som talar och Samtal för förståelse. Utifrån resultatet synliggjordes dramats vikt för barns kommunikation. Något som syntes tydligt i aktiviteterna var hur barnen kommunicerade med dramats hjälp. I resultatet går att läsa om hur barnen kommunicerade med hjälp av stöttning, artefakter och samspel. Studiens slutsats är att barn kommunicerar genom verbal och icke-verbal kommunikation med hjälp av blickar, tal, rörelser, ögonkontakt, skratt, gester och artefakter.

Bakgrund: Palliativ vård innebär att lindra lidande och främja livskvalité i livets sluskede. Runt om i världen är det ca 40 miljoner årligen som är i behov av palliativ vård i livets slutskede. Omvårdnad är en viktig del för att kunna ge stöd till patienten samt deras närstående, därför ställs stora krav på sjuksköterskans arbete. Syfte: Syftet var att undersöka närståendes upplevelse av sjuksköterskans stöd vid palliativ vård i livets slutskede. Metod: Studien är skapad utifrån en allmän litteraturstudie på ett systematiskt sätt med en induktiv ansats. Resultat: Vid palliativ vård i livets slutskede upplevde närstående att kommunikationen var den viktigaste delen relaterat till sjuksköterskans stöd. Sjuksköterskan var nyckeln till att närstående skulle känna stöd under processen när livet gick mot sitt slut. En regelbunden kontakt och tydlig kommunikation mellan närstående och sjuksköterskan behövdes för att hantera sorgen. Slutsats: Närstående uttryckte att starka känslor kunde uppkomma i samband med palliativ vård i livets slutskede. Det var viktigt att sjuksköterskans uppmärksammade detta. Närstående kunde även uppmärksamma att utbildning inom kommunikation ansågs vara värdefullt.

Sverige har i samband med globaliseringen blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle, där många kulturer, religioner, värderingar och synsätt möts. Detta innebär att den svenska förskolan idag möter barn från olika kulturer och språkliga bakgrunder. I förskolans läroplan (Lpfö98, 2016) beskrivs förskolan som en social och kulturell mötesplats som ska stärka barnen och förbereda barnen för ett liv i ett alltmer internationaliserat samhälle. Detta i sin tur ställer krav på förskolepersonalen som har uppdraget att tillmötesgå varje barns olika behov. Vårt syfte med studien är att ta reda på hur förskolepersonal uppfattar läroplansmålet om att förskolan ska sträva efter att varje barn: ”som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål” (Lpfö98, 2016). Framförallt grundar sig studien på pedagogers tolkning av barns kulturella identitet. Då läroplanen lämnar mycket åt den personliga tolkningen har vi valt att undersöka förskolepersonals medvetenhet och tolkning av målet och hur de förhåller sig till detta. För att kunna besvara studiens frågeställningar har vi genomfört kvalitativa forskningsintervjuer med sammanlagt sex pedagoger som alla är verksamma i förskolan. För att tolka vår empiri har vi har använt oss av den postkoloniala teorin och tidigare forskning som berör den mångkulturella förskolan, kulturell identitet samt flerspråkighet i förskolan. Resultatet visar att pedagoger upplever läroplansmålet som ett stort men också aktuellt och viktigt mål. Läroplanens tolkningsbarhet och otydlighet kring arbetets tillvägagångssätt hur förskolan ska bidra till utvecklingen av barns kulturella identitet ger sig tillkänna i resultatet. Resultatet vittnar om pedagogers intentioner till ett interkulturellt förhållningssätt men det visar sig även finnas vissa brister i det interkulturella arbetet. Pedagogerna själva drar slutsatser om bristen på kunskap om andra kulturer och den svenska normalitetsuppfattningen blir synlig. I arbetet med den kulturella mångfalden blir det i studiens resultat tydligt att detta främst uppmärksammas i ett språkfrämjande arbete.

To maintain a good course quality, the students at Uppsala University are asked to answer a course evaluation after each finished course. These evaluations are compiled by the course director to a report where the course director often include course results and own reflections. Today neither students, teachers or directors of study at TekNat, the Faculty of Science and Technology, at Uppsala University are able to get a clear overview of all course evaluations, course reports or course results. A clear overview of these things is important for all stakeholders since it will simplify the work to retain a good quality of the courses. Throughout this project we have developed a prototype of a website that gives a clear overview of the results for each of the courses. This project makes it clear whether the course evaluations and course reports are submitted and shows an average degree of the course based on the course evaluation. The project also visualizes grade distribution among students. The result was a functional prototype that is a first step in the development of a future system with the same purpose. The project fulilled all requirements and we hope that our design will be used for future development. För att upprätthålla en god kurskvalitet ombeds studenterna på Uppsala universitet att svara på en kursvärdering efter varje avslutad kurs. Denna kursvärdering sammanställs sedan av kursansvarig till en kursrapport där kursansvarig ofta inkluderar resultat från kursen samt egna reflektioner. I dagsläget kan varken studenter, kursansvariga eller studierektorer på TekNat, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, vid Uppsala universitet få en tydlig överblick över kursvärderingar, kursrapporter och resultat från kurserna. En tydlig överblick över dessa delar är viktig för samtliga intressenter eftersom det kommer att förenkla arbetet med att behålla en god kvalitet på utbildningarna. Vi har med detta projekt utvecklat en prototyp för en hemsida som ger en tydlig överblick över kurserna på TekNat fakulteten vid Uppsala universitet. Projektet gör det möjligt att se om kursvärderingar och kursrapporter rapporterats in, samt visar studenters omdöme om kurserna baserat på kursvärderingen. Projektet ger även möjligheten att jämföra betygsfördelning och kursomdöme från olika år som kursen givits. Resultat blev en fungerande prototyp som är ett första steg i utvecklingen av ett framtida system med samma syfte. Projektet uppfyllde alla krav och vi hoppas att vår design kommer att användas för kommande utveckling.

In the summer of 2016, several sexual assaults of women occurred in Swedish music festivals. These assaults were all carried out by men. As a response to this the equality foundation Make Equal launched the initiative #killmiddag or in English, #guytalk. The concept is that men have dinner and talk about topics they usually do not discuss using conversation guides from #guytalks website. The conversation topics are love, friendship, ego, avoidance, fragility, and sex. The ambition with #guytalk is that guys and men will start working with themselves as a step towards an equal society. The aim for the study is to discuss constructions of masculinity and how meaning is created in relation to #guytalk. Questions that guided the investigation was: How can #guytalk be understood through diverse discourses? What meanings do the informants ascribe #guytalk? How is masculinity constructed in relation to #guytalk? To answer these questions, I have interviewed five men who has participated in #guytalk at least one time. Furthermore, I have analyzed what has been written on #guytalks website. The study shows that there are two dominating discourses through which #guytalk is articulated. There is the fight-discourse through which #guytalk is understood as part of the fight for equality. Then there is the therapy-discourse that is connected to individualism through which #guytalk is understood as a form of group therapy for men. Both discourses are prominent in the material and sometimes but not necessarily contradicting each other. The discourses are central in how the informants ascribe meaning to the concept but also how it is presented on #guytalks website. I suggest that the masculinity ideals that take form in relation to #guytalk, which are associated to emotional growth and displaying emotion should be understood through inclusive masculinity theory rather than the theorization of hegemonic masculinity.

Denna uppsats handlar om samverkan mellan pedagoger och vårdnadshavare i fritidshemmet och hur en bör förhålla sig lojalt när krockar sker. Min undersökning tar sin utgångspunkt ur ett dilemma som återger ett möte mellan mig och en vårdnadshavare. Jag ställs inför valet att hålla med vårdnadshavaren om hennes upplevda oro eller att vara tyst och därmed vara lojal mot mina kollegor. Mitt syfte är att finna verktyg för att utveckla samverkan mellan pedagoger och vårdnadshavare och att undersöka hur lojalitetskonflikter kan undvikas. Metoden jag använder i min undersökning är en vetenskaplig essä, där jag reflekterar över mitt upplevda dilemma och för en dialog med litteratur inom sociologi och myndighetsutveckling. Jag undersöker vad som förutsätter god samverkan mellan pedagoger och vårdnadshavare och ställer det i relation till en lojalitetskonflikt. Jag finner självklara verktyg för en god samverkan i form av att pedagogen bjuder in till dialog, vilket skulle kunna förhindra lojalitetskonflikter.

Dagens biltrafik innebär många problem, speciellt i stadsmiljön. För att få människor att välja bort bilen behöver alternativ finnas som gör att det fungerar bättre utan bil och kollektivtrafiken måste göras mer attraktiv i form av bland annat turtäthet och snabbhet. Ett transportsystem som skulle kunna erbjuda detta är spårtaxi. Spårtaxi är ett transportsystem med mindre spårbundna, eldrivna vagnar som är helt automatiserade. Det går att resa när som helst på dygnet och användaren åker direkt till sitt mål utan några byten. Till följd av detta och att spåren som vagnarna åker på är planskilt från övriga transportvägar är det troligt att en resa tar kortare tid än med dagens transportlösningar inom staden. För att spårtaxi ska kunna realiseras är det väsentligt att lösa länken mellan användare och system. Ett verktyg som erbjuder planering och beställning av resor är en del av denna lösning och framtagandet av ett sådant verktyg är det som detta kandidatarbete harriktat in sig på. Verktyget har tagits fram utifrån användarcentrerade metoder. Genom en kvalitativ innehållsanalys av en genomförd fokusgruppträff har användarbehov tagits fram och även en beskrivning av vilka användarna är i form av användarporträtt. Med dessa som utgångspunkt och med hjälp av en marknadsundersökning har en pappersprototyp utformats för att testa de funktioner som verktyget bör ha utifrån användarna. Pappersprototypen har testats i två omgångar och slutligen landat i en slutgiltig version av verktyget. Today’s car traffic presents many problems, especially in the urban environment. To get people to opt out of using the car there needs to be options that make it work better without a car and public transport must be made more attractive in terms of, among others, frequency of service and speed. A transport system that would be able to offer this is PRT. PRT is a transport system with small track bound, electrically powered carriages that are fully automated. It is possible to travel at any time of the day and the user will go directly to their destination without any changes. As a result of this and that the tracks that the carriages go on is separated from other transport paths, it is likely that a trip will take less time than current transport solutions within the city. For PRT to be realized it is essential to solve the link between users and systems. A tool that provides planning and ordering of travel is part of this solution and the development of such a tool is what this Bachelor's Thesis has focused on. The tool has been developed using user-centered methods. Through a qualitative content analysis of a conducted focus group meeting user needs have been developed and also a description of who the users are in the form of user-portraits. With these as a starting point and with the help of a market research, a paper prototype as been designed to test the functions that the tool should have based on the users. The paper prototype has been tested in two rounds and has ultimately landed in a final version of the tool. TMKT82

Utvecklingen av sociala och digitala medier har möjliggjort en förenklad kommunikation konsumenter emellan. Detta har kommit att ha en betydande roll för organisationers överlevnad. Med utgångspunkt i The Conference, en icke vinstdrivande organisation belägen i Malmö, syftar denna studie till att ur en organisatorisk synvinkel undersöka vad som motiverar och engagerar individer att vara delaktiga inom sociala och digitala medier. Målet är vidare att omvandla detta till riktlinjer som kan överföras till andra liknande organisationer. The Conference arbete med sociala och digitala medier studeras genom innehållsanalyser, observationer inom organisationen och kvalitativa intervjuer med Vd:n samt kommunikatören för The Conference. Studien redogör för exempel samt strategier och attityder som präglar organisationens arbete med sociala och digitala medier. Den tydliggör exempelvis att The Conference följer de rekommenderade tillvägagångsätt som presenteras i teorin, för uppmuntrandet av delaktighet på sociala och digitala medier. Utöver detta arbetar The Conference kontinuerligt med att finna nya metoder som uppmuntrar deras målgrupper att vara mer aktiva inom de olika medierna. Istället för att fokusera på hur målgrupperna uppfattar The Conference, försöker de skapa en förståelse för hur målgrupperna uppfattar sig själva i förhållande till The Conference. För att tillgodose behoven hos de olika målgrupperna och lättare kunna anpassa sina strategier, används ett flertal olika digitala och sociala kanaler. En del av dessa är mindre säljande och uppmanar istället till interaktivitet från konsumenterna själva. Detta ger The Conference en indikation på vad som uppskattas av målgrupperna. Genom att skapa en känsla av delaktighet och ägandeskap för The Conference uppnås FoMO. Vilket bland annat görs genom att låta organisationen genomsyras av transparens. The Conference hade troligtvis kunnat förbättra sitt arbete ytterligare genom att tydliggöra sina riktlinjer för hur engagemang bör mätas och värderas på de olika medierna. The development of social and digital media has enabled and simplified the communication between consumers, and this form of communication heavily affects organizations. Therefore, this study aimed to examine what motivates and engages individuals to participate in social and digital media, by investigating The Conference, a non-profit organization located in Malmö. Furthermore, the study aimed to provide guidelines that can be applied to similar organizations. The Conference’s way of working with social and digital media is studied through a content analysis, observations within the organization, and interviews with the CEO and communication manager. The study describes examples, strategies and attitudes that characterize the organization´s work with social and digital media. The results reveal that The Conference follows the approach for the encouragement of participation in social and digital media that is recommended in the theory. The results further show that The Conference continuously tries to find new methods that engage their audiences to participate in various media. It is indicated that the organization tries to create an understanding of how the audiences perceive themselves in relation to The Conference, instead of focusing on how audiences perceive The Conference itself. Further the organization uses a variety of digital and social channels in order to satisfy the needs of different target groups. While some channels are used with the objective to sell, other is used with the objective to create interaction between consumers. By creating a sense of participation and ownership for The Conference among consumers, the phenomenon of Fear of Missing Out is achieved, facilitated by the organization’s high level of transparency. The Conference might be able to improve their work by clarifying its guidelines regarding the measurement and evaluation of the level of engagement in various media.

Denna uppsats tar sin början i ett intresse av att studera ungdomars konstituerande av identitet. Vi valde att utföra vår studie i Rädda Barnens projekt Ellen & allan som arrangerar samtalsgrupper med en normkritisk agenda för ungdomar i 14-års ålder. Syftet är att genom en kvalitativ studie skapa förståelse för hur ungdomarna som deltar i Ellen & allan konstituerar en maskulin respektive feminin identitet, samt betydelsen av ungdomarnas sociala relationer för detta konstituerande. Studiens omfattning utgörs av tre intervjuer med projektledare och samtalsledare för projektet och av sex timmars observation vid fyra separata tillfällen i en Ellengrupp och i en allangrupp. Intervjuerna bidrog till kunskap om projektet som förberedde oss och skapade ett tydligt fokus inför vårt möte med fältet. Intervjuerna var utformade på ett sådant sätt att de kom att generera material som korrelerade med våra observationsdata. Från vår analys av intervjuer och observationer drar vi slutsatsen att ungdomarnas behov av att skapa och upprätthålla sociala relationer leder till en konformitet inom samtalsgrupperna som bidrar till att ungdomarnas konstituerande av maskulin respektive feminin identitet görs med ursprung i en maskulin heterosexuell hegemoni. I denna hegemoni förknippas den maskulina identiteten med överordning och makt medan den feminina identiteten är passiv och underordnad och anses vara den maskulina identitetens motsats. The notion of this study initially started taking shape through our interest in studying the constitution of identity in young adolescent people. The study was carried out in the Save the Children project Ellen & allan which organizes discussion groups with a norm-critical agenda for young people in the age of 14. The purpose of this study was to analyze how young people participating in Ellen & allan constitutes a masculine and feminine identity, and the importance of young people's social relationships for this constituent. The study consists of three interviews with project managers and discussion leaders of the project, and of six hours of observation on four separate occasions in an Ellen-group and in an allan-group. The interviews contributed to an understanding of the project which prepared us and created a clear focus for our meeting with the field. The interviews were also designed in such a way that they came to produce data that could be correlated with our observation data. From our analysis of the interviews and observations, we conclude that young people’s need to create and maintain social relationships lead to conformity within the discussion groups, contributing to adolescents constituting a masculine and feminine identity that originates from a masculine heterosexual hegemony. In such hegemony the masculine identity consists of attributes of agency and power, whereas the feminine identity is passive and subordinate and is considered being the opposite of a masculine identity.

Syftet med denna studie var att undersöka om och hur flickor påverkas av sociala medier, med inriktning på fenomenen Facebook och Instagram. Studien omfattar 78 stycken enkäter besvarade av flickor som är mellan 14 och 15 år gamla och går på olika högstadieskolor i norra Sverige. Resultaten visar att de flesta av flickorna har konton på sociala medier och använder dessa regelbundet. Nästan alla har tillgång till internet via deras mobiltelefon vilket gör att sociala medier ständigt är närvarande. Slutsatsen i vår studie visar på att flickornas utseende tycks spela en stor roll när de presenterar sig själva på sociala medier. Jakten på ”likes” verkar bottna i flickornas bekräftelsebehov i att bli sedda och accepterade av andra. Baksidan av sociala medier är mobbning och kränkningar som visar sig vara relativt vanligt bland flickorna i vår undersökning.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur pedagoger kan motverka traditionella könsmönster i leken inom förskolans verksamhet. För att fördjupa syftet ytterligare valde jag följande frågeställningar; Vad finns det för definition på traditionella könsmönster, enligt pedagogerna? Vad och hur gör pedagogerna för att motverka traditionella könsmönster? Hur upplever pedagogerna att det fungerar med att motverka de traditionella könsmönstren? För att nå upp till mitt syfte genomförde jag kvalitativa intervjuer med fem verksamma pedagoger för att bland annat få deras syn på hur man kan motverka traditionella könsmönster i leken. Resultaten visade bland annat att det finns många sätt att arbeta med att motverka traditionella könsmönster och att pedagogers förhållningssätt spelar stor roll in på barngruppen. Jag fick även fram att det också handlar om att tillföra och inte ta ifrån barnen leksaker. Pojkar och flickor ska få ha samma möjlighet att leka med alla leksaker. Vidare resultat visade även på att det är viktigt att diskutera i arbetslaget om hur man vill gå till väga för att motverka de traditionella könsmönstren. Det för att inga barn ska kunna osynliggöras i barngruppen. The aim of this study was to find out how educators counteract traditional gender patterns while children are engaged in playing activities in preschool. To make clear the aim of the study, I used the following questions: What is the definition of traditional gender patterns, according to the educators? What and how do the educators do to counteract traditional gender patterns when the children are playing? How do the educators experiencing that the work whit to counteract traditional gender patterns works? In order to answer my research questions I did qualitative interviews with five educators to get their views on how to counteract traditional gender patterns while children are engaged in playing activities. The results show that there are many ways of working to counteract traditional gender patterns and that educators own approach plays a big role in the children's group. It also involves adding and not taking away toys from the children when they are playing. Boys and girls should have the same opportunity to play with toys for all groups. The results also show that it is important to discuss in the work teams on how to proceed in order to counteract traditional gender patterns, to make sure that no child should be invisible.

Att arbetstagaren innehar arbetsmotivation är ett nödvändigt och avgörande fenomen inom alla företag runt om i världen. Forskningen kring ämnet är bred men långt i från avslutad. Föreläggande studie kommer endast att fokusera på de stora drag som uttalats under 1900-talets forskning. Därför att det dels är de studierna som än i dag utgör en bas för inspiration för mycket forskning inom området. Samt att arbetsgivare och chefer inspireras av dessa än idag. Studiens syfte är att studera arbetsmotivationen på avdelning Y på företag X. Avdelning Y innefattar krävande arbetsuppgifter och syftet med föreläggande studie är därför att utforska vad som motiverar just dessa arbetstagare. En stor del av den tidigare forskning som formulerats inom området utgår från en kvantitativ ansats, medan denna fallstudie utgår från en kvalitativ ansats. Detta för att utifrån ett subjektivt perspektiv förstå arbetstagarnas upplevelser. Studiens urval består ut av sex olika deltagare, varav två stycken är män och fyra stycken är kvinnor från avdelning Y. Genomförandet baseras på intervjuer med semistrukturerade frågor. Den efterföljande analysen följde de principer som gäller för en tematisk analys. Resultatet innehåller en redogörelse av respondenternas upplevelser kring arbetsmotivation. Denna visar att det är en blandning mellan olika inre och yttre motivationsfaktorer som leder till motivation hos de olika arbetstagarna. Vidare visar detta på att det inte finns en enda universell sanning om vad som motiverar den enskilde arbetstagaren.

This dissertation was made since we wanted to investigate the conception called quality within the school sector. What it means and if there is something that can give an explanation of how they at look at the conception within the school sector. This will be the benchmark through the dissertation, trying to find out the most important things which might be equal to quality within the school. To find the answers of our questions we will read literature according to the subject. To get an increased understanding we will interview some people within the school efficacy, and give students a survey to fill in. The most important results from our investigation is to look at everything in its entirety, not only look at what grades students get. Even though this the most narrated sign of quality. There is so much more which is building quality of school. All other characteristics such as comfort, teachers etc. must work out too, to get grades and quality which is satisfying. By having these characteristics as good as possible you will get close as close as possible to an optimal solution to reach good quality. If you succeed with that, you will have a god quality.

BACKGROUND: There is a high incidence of pain amongst older people. Several studies have shown that between 50 to 80 % of older people, who require domestic care or live in care homes, suffer from pain. Despite this many older people are under treated. AIM: The aim of this study was to explore what care providers perceive to be obstacles and opportunities of managing pain in older people. METHOD: A qualitative approach was used and the date was semi-structured interviews with open-ended questions. In all, there were 41 participants in the study; 23 auxiliary nurses, 13 registered nurses, 5 physiotherapists/occupational therapists. RESULT: The analyses resulted in a structure of obstacles and opportunities in dealing with pain management amongst old people. The structure include; the care providers, the elderly person, the organization and various treatment methods. CONCLUSION: To achieve alleviation of pain among older people a holistic approach based on a structure of four elements is suggested.

Syfte och frågeställning: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur förskoleklassens verksamhet formas i gränslandet mellan förskola och skola. Undersökningen avgränsas till att omfatta två olika förskoleklasser. Syftet är också att undersöka om det finns skillnader på: lärarnas krav och förväntningar på eleverna, lärarnas/skolans arbetssätt, lärarnas samverkan med eleverna och elevernas skoltid i dessa två klasser.De frågeställningar vi utgått ifrån är: Vilken verksamhet bedrivs i en förskoleklass? Vilka faktorer kan inverka på verksamheten?Metod: Arbetet bygger på intervjuer av pedagoger samt observationer av verksamheten i två förskoleklasser. Observationerna använde vi för att beskriva verksamheten och intervjuerna för att förstå den. Resultat: De viktigaste resultaten i vår undersökning: Förskoleklassen blev inte som det var tänkt från början, en mjuk övergång till skolan. Det är inte förskolepedagogiken som har kommit in i skolan, utan det är skolkoden som tagit överhand istället. Miljön har stor betydelse för barns utveckling olika miljöer inbjuder till olika sätt att ta till sig kunskap.

Varför kan vi som vuxna inte mer om rymden? Varför verkar det ibland som om barn i årskurs tre vet mer? Dessa frågor ledde oss in på ämnet för vår uppsats. Är det så att skolans undervisning bygger på ytinlärning och att kunskap inte befästs på bästa sätt? Denna uppsats försöker visa hur undervisning skall ske för att förståelse skall uppnås och kunskap om rymden ska befästas och finnas kvar. Vår litteraturgenomgång visar hur viktigt det är att förstå hur inlärning sker. Vår egen undersökning visar att kunskap om rymden inte ökar med åldern, ska man generalisera kan man alltså påstå att vi inte får mer kunskap och erfarenhet kring rymden än vad vi har som 11-åringar.