Search

Den ökande användningen av information-och kommunikationsteknik (ICT) hos lärosäten i samband med omställningen till distansundervisning har inneburit att allt högre krav ställs på universitetslärare. Den stress som uppstår i samband med användningen av ICT kallas för teknikstress och kan bland annat ge upphov till problem med sömn, koncentration och sociala relationer. Det kan också leda till mindre trivsel och motivation på jobbet. Ålder och kön är faktorer som i tidigare forskning undersökts och man har kommit fram till blandade resultat, men ett relevant resultat är att medelålders lärare i åldern 35-45 år lider av mer teknikstress jämfört med lärare som är yngre än 35 och äldre än 45 och det tros bero på att de som är i medelåldern har ett mer komplicerat förhållande mellan hem och arbete på grund av att man till exempel har barn. Det finns också andra studier som kommit fram till resultat som skiljer sig från dessa. Syftet med denna studie var därmed att undersöka om det finns en korrelation mellan ålder och teknikstress. En kvantitativ undersökning i form av en enkät skickades ut till åtta högskolor och universitet i Sverige och 1422 svar togs emot. Frågorna i enkäten baseras på de fem källorna till teknikstress som är tekno-överbelastning, tekno-komplexitet, tekno-invasion, tekno-otrygghet och tekno-osäkerhet. Dessa används som underlag för att mäta mängden teknikstress hos respondenterna. De resterande frågorna behandlar de påverkande faktorer på teknikstress som identifierats i tidigare forskning. Datan analyserades med deskriptiva, univariata och bivariata analyser. En övergripande univariat analys utfördes på kön och ålder med frekvensfördelning. Resultatet visar på att det inte finns en korrelation mellan teknikstress och ålder och att samtliga åldersgrupper upplevde liknande mängder av teknikstress. Det fanns ingen skillnad i mängden teknikstress för män och kvinnor samt de med barn under 18 år och de utan barn under 18 år. The increasing use of information and communication technology (ICT) in higher education institutions in connection with the transition to distance education has meant that ever higher demands are placed on university teachers. The stress that arises in connection with the use of ICT is known as technological stress and can, among other things, give rise to problems with sleep, concentration and social relationships. It can also lead to less job satisfaction and motivation. Age and gender are factors that have been investigated in previous research which has shown mixed results, but a relevant result is that middle-aged teachers aged 35-45 suffer from more technical stress compared to teachers younger than 35 and older than 45 and it is believed to be due to the fact that those who are middle-aged have a more complicated relationship between home and work due to having children, for example. There are also other studies that have come up with results that differ from these. The purpose of this study was thus to investigate whether there is a correlation between age and technostress. A quantitative survey in the form of a questionnaire was sent out to nine universities in Sweden which yielded 1422 responses. The questions in the survey are based on the five technostress creators which are techno-overload, techno-complexity, techno-invasion, techno-insecurity and techno-uncertainty. These are used as a basis for measuring the amount of technical stress in the respondents. The remaining questions address the influencing factors on technostress identified in previous research. The data were analyzed with descriptive, univariate and bivariate analysis. An overall univariate analysis was performed on gender and age with frequency distribution. The results show that there is no correlation between technology stress and age and that all age groups experienced similar amounts of technology stress. There was no difference in the amount of technical stress for men and women as well as those with children under 18 years and those without children under 18 years.

Syftet med uppsatsen är dels att undersöka socialsekreterares upplevelser av stödinsatser till personer med missbruksproblem, med särskilt fokus på tillämpningen av tvångslagstiftningen Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM), dels huruvida socialsekreterare upplever etiska dilemman vid bedömning av LVM och hur sådana dilemman kan hanteras. Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie där totalt sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med socialsekreterare i olika kommuner i Sverige. Genom en tematisk analys, har vårt empiriska material analyserats. Teman som framkom var handlingsutrymme utifrånRiktlinjer och samarbete, Bedömning av helheten, Motivationsarbete, Tankar om tolkningsutrymme samt vård och Etiska dilemman. Det empiriska materialet har även analyserats med hjälp av tidigare forskning och teoretiska begrepp, det vill säga gräsrotsbyråkrati och handlingsutrymme. Resultatet visade att socialsekreterarna upplevde att samarbete med kollegor, teamledare och chefer var viktigt vid inledning av LVM. Vidare menade de intervjuade socialsekreterarna att riktlinjer och lagtext tydliggör när tvångsomhändertagande ska tillämpas. De uppgav dock att lagtexten är en svårighet på grund av tolkningsutrymmet. Etiska dilemman som lyftes av socialsekreterarna hängde samman med att klientens självbestämmanderätt försvinner vid tillämpning av LVM, samtidigt som klientens liv är i fara om LVM inte tillämpas. The aim of this study was to examine the experiences of social secretaries, in support measures for people with substance abuse problems, with special focus on the application of the law Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Additionally we examined potential ethical dilemmas and how these are handled by the social secretary. The study is based on a qualitative study where a total of six semi-structured interviews were conducted with social secretaries from different municipalities in Sweden. Through a thematic analysis, our empirical material was analyzed. Themes that emerged were Room for maneuver based on guidelines and laws, The overall assessment, Motivational work, Thoughts on room for interpretation, Care and Ethical dilemmas. The empirical material has been analyzed with the help of previous research and theoretical concepts. The results showed that the participants' collaboration with colleagues, team leaders and managers was important when initiating compulsory care. Further, the respondents emphasized that guidelines and legislation clarify when compulsory treatment is to be applied. However, the social secretaries stated that there were difficulties with the scope for interpretation. An ethical dilemma highlighted by the social secretaries was that the client's right to self- determination disappears when applying LVM, at the same time as the client's life is in danger if LVM is not applied.

Bakgrund Att bli mamma kan uppfattas som en omtumlande händelse i en kvinnas liv. Kvinnor som inte varit deprimerade under graviditeten kan utveckla en depression efter förlossning, en så kallad postpartumdepression. Det krävs mod hos sjuksköterskan för att kunna bedriva god omvårdnad där sjuksköterskan i mötet med patienten tar hänsyn till relationen och möjliggör partnerskap. I denna studie kommer därför faktorer som påverkar sjuksköterskans vårdrelation med kvinnor som lider av postpartumdepression att belysas. Syfte Syftet var att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskans vårdrelation med kvinnor som lider av postpartumdepression. Metod Designen som valdes för studien var litteraturöversikt som omfattar vetenskapliga artiklar. Dessa har tagits fram genom databassökningar i PubMed, CINAHL och PsycINFO. Resultatet baserades på 17 vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat Resultatet utgjordes av tre kategorier. Kunskap och information, Vårdrelation samt Stöd och uppmuntran. Resultatet visade att sjuksköterskan ska ha kunskap kring ämnet postpartumdepression för att kunna identifiera sjukdomen och kunna informera patienten. Sjuksköterskans förmåga att skapa vårdrelationer är grundläggande för om kvinnan kommer att vilja ta emot vården eller inte och därmed avgörande för kvinnans tillfrisknande. Stöd och uppmuntran är betydande i omvårdnaden som bör ske på ett familjefokuserat sätt. Slutsats Sjuksköterskan spelar en central roll i omvårdnaden av kvinnor som lider av postpartumdepression. Trots att studier visar att sjuksköterskor i de flesta fall är de första som tar emot kvinnorna som söker vård för depressiva symtom efter graviditet, så är kunskapen om denna sjukdom begränsad. Mer forskning krävs för att förbättra identifieringen och behandlingen av kvinnor med postpartumdepression inom sjukvårdsområdet. Background Becoming a mother may be a tumultuous event in a woman’s life. It is common that women who have not been depressed during pregnancy may develop postnatal depression, also known as postpartum depression. In order to facilitate a good working relationship between the nurse and a new mother suffering from postpartum depression, courage and consideration of the circumstances on behalf of the nurse are necessary. This study aims to highlight the nurse’s significance in the care of women with postpartum depression. Aim The aim of this study was to describe factors that affect the alliance between the nurse and the woman suffering from postpartum depression. Method The design of the study is that of a literature review. A search of the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO resulted in 17 articles. These articles were reviewed and analysed. Results The review resulted in three major categories; Knowledge and information, The relationship between the nurse and the patient, and Support and encouragement. The results implicated that the nurse needs be knowledgeable about postpartum depression in order to identify the disorder and provide the patient with relevant information. The results showed that women with a good working alliance with the nurse were far more likely to accept care, and thus more likely to recover from postpartum depression. The role of the nurse is therefore crucial to the woman’s recovery. Support and encouragement was found important to be delivered to the entire family. Conclusions The role of the nurse when providing care for women suffering from postpartum depression was found to be of great significance. Even though nurses often are the first in contact with women seeking care for depressive symptoms after pregnancy, the knowledge about postpartum depression is limited. Further research is needed to improve the identification and treatment of women with postpartum depression in the nursing field.

The purpose of this thesis is to study how the Swedish security discourse at near abroad (Baltic Sea Region) have been constructed and reproduced by the identity constitution of itself and the two central security actors of the region (Nato and Russia) between 1991–2018. Four periods in the Swedish security policy are analyzed: when the Swedish neutrality policy is abandoned and Sweden becomes a member of the European Union (1991–1995); Swedish security policy faces a period of stability and absence of military threats (1996–2008); the Swedish solidarity towards EU-members and Scandinavia is declared (2009–2013); and the impact of the Ukraine-crisis on Swedish security in the Baltic Sea Region (2014–2018). The study uses poststructuralist discourse analysis to understand how the Swedish security discourse is ordered and what central concept (node) is navigating the discursive meaning constituted as the Swedish “Self”, and how the “Self” constitutes “the Other” (Russia and Nato). The conclusion is that the Swedish security discourse was ordered as hegemonic throughout all the analytical periods but the last one (hegemonic intervention) and that the current Swedish identity relationship since the Cold war with Nato is the strongest whereas with Russia it is the weakest.

The purpose of this study is to analyze the role of domestic political actors in Ukraine’s transition process (2000-2005), under which it went from a competitive authoritarian regime to a democracy in the year 2005. Ukraine was chosen as a single case study since previous theories, such as Levitsky & Ways’ structural theory of linkage, leverage and organizational power and Bunce & Wolchiks’ regional diffusion-theory, have difficulties in explaining Ukraine’s democratization. These theories have focused excessively on either the regime’s or the opposition’s role in the transition but not on how they interact. The result of this study suggests that the actors in the political game, between regime (hardliners and softliners) and opposition (moderates and radicals), had a more prominent role in Ukraine’s democratic transition. It also suggests that the actor-oriented approach may be tested as a plausibility probe in other deviant cases of competitive authoritarian regimes in the theory of linkage, leverage and organizational power, such as Benin and Mali, whose regime trajectories unexpectedly led to democratization.

Bakgrund: För företag är alla ekonomiska aspekter viktiga, dit hör medarbetarnas hälsa som kan bli en stor kostnadspost. I dagens samhälle ökar stress och depression från arbetsplatsen trots gedigna kunskaper inom ämnet. Syfte: Studiens syfte är belysa kopplingen mellan medarbetarskap och arbetshälsa. Teori: Studien har sin utgångspunkt ur medarbetarskap och arbetshälsa. Tidigare forskning inom arbetshälsa har kopplats till medarbetarskapshjulet för att studera om något av medarbetarskapets fyra begreppspar kan förklara arbetshälsa i högre grad än något annat begreppspar. Metod: Det empiriska materialet har samlats in genom en kvantitativ undersökning i form av en enkät där antalet respondenter uppgick till 83 individer. Tidigare forskning har gjort det möjligt att koppla svaren från enkäten till möjliga påverkande faktorer för arbetshälsa inom medarbetarskap. Analys: I resultatet framkommer att det finns många faktorer som har samband med arbetsglädje. Det visade sig att kommunikation, samhörighet, relationer, uppskattning och utveckling har starka samband med den arbetsglädje som medarbetarna upplever. För faktorn stress visades samband med förtroende för chefen och kontroll. Slutsats: Medarbetarskap är ett bra redskap för att förhindra arbetsohälsa. Då arbetshälsa är komplext och många faktorer för arbetshälsa påverkar varandra bör inga av medarbetarskapets begreppspar bortses ifrån. Background: For companies are every economic aspect essential. One aspect is the workplace health that employees feel whom can be a big cost. In our society is stress and depression increasing despite extensive knowledge in the topic for workplace health. Purpose: The purpose of the study is to illustrate the connection between followship and workplace health. Theory: The study has it starting point from followship and workplace health. Previous research in the topic for workplace health have been related to the wheel of followship to study if one of the four factors in followship can explain workplace health more than the other factors. Method: The empirical material have been collected from a quantitative research in form of a survey, is was 83 participants who responded. Previous research and literature have made it possible to relate the answers from the survey to factors affecting workplace health in the strategy of followship. Result: The result show that there are many factors that influence workplace happiness. It showed that communication, affinity, relations, appreciation and personal development have connections with workplace happiness. Factors that influence in stress is trust in the manager and control of the workday. Conclusion: Followship is a good tool to prevent workplace related illnesses. Workplace health is a complex topic and many factors for workplace health affect each other, therefore should none aspect of followship be ignored.

The purpose of this study is to examine whether different student year base intake in Swedish schools have an impact on the pupils age of debut for cigarettes, alcohol and drugs. In the 1990 changes were made erasing the traditional three stages of Swedish school system (low1-3, middle 4-6 and high 7-9). Individual schools were allowed to change their student base resulting in that a lot of schools let pupils in the 6th grade attend class in the same buildings as grade 7-9. The hypothesis of this study is that schools that changed their student base will suffer a decline in the age of debut for cigaretts, alcohol and drugs. By using trend-data from the Stockholm Survey (Stockholmsenkäten) between the years 2002-2012 I examine differences between three types of student base systems. First schools that had pupils in 7-9th grade (13-16) until 2000/2001 and then changed their student base by including 6th grade and becoming grade 6-9 schools. Second, schools that had student base from grade 1-9 (7-16) through the entire period. Third, schools with grade 7-9 through the entire period. The study shows that there is a difference in students habits of tobacco, alcohol and drugs depending on what kind of year base the schools have. The difference is most visible among girls. Girls in schools with grade 6-9 start drinking alcohol at an earlier age than in schools with grade 7-9 or 1-9.

I mötet med lärare ute på de skolor där vi har utfört vår verksamhetsförlagda utbildning, har vimött lärares emotionella reaktioner på lärobokens betydelse för deras arbetssituation. Studienskontakt med tidigare forskningsrapporter knutna till studiens undersökningsområde efterfrågadevidare forskning om hur lärare upplever situationen då valet av läroböcker ska göras,men även vilka erfarenheter, känslor och värderingar lärare upplever och ger uttryck för i sinrelation till läroböckerna. Studien ämnar genom sitt syfte undersöka och beskriva de känslor,värderingar och attityder som kan uppstå i processen kring valet och användandet avläroböcker och läromedel i undervisningen. Studien har använt sig av enkäter och intervjuerför att närma sig undersökningsområdet. Resultatet visar att lärare ger uttryck för en frustrationöver att inte kunna påverka valet av lärobok. Oförmågan att påverka sin arbetssituationkan av lärare beskrivas som en upplevd stressfaktor som även kan påverka deras privatliv.Nyckelord: Didaktik, pedagogik, lärobok, läromedel, lärare, stress

Purpose/aim: To investigate individual experiences of how a new communication technology, e-mail, influences a) the structure of the internal communication – does it for example make networking any easier? – and b) the form of the persons everyday language. Material/method: A theoretical framework gathered through a literature study and empirical data gathered through interviews with two persons. Main results: Differences and similarities exist between the experiences studied in this paper. The most unexpected result is that the system of e-mail does not seem to be able to create new channels of communication. If anything, it reinforces the structure that already exist. An aspect of decisive importance is the original rules and norms concerning internal communication within the organization.

Människor tillskriver varandra egenskaper. Detta sker omedvetet och systematiskt och syftar till att underlätta förståelsen av omvärlden. Syftet med detta arbete har varit att undersöka i vilken utsträckning det är möjligt att utifrån vald språkstil i ett e-postmeddelande bedöma en persons egenskaper, vilket i denna rapport benämnts en persons sociala styrka. En engelskspråkig undersökning har legat till grund för arbetet och tanken har - förutom ovanstående - varit att utröna hur väl ett experimentellt engelskspråkigt undersökningsresultat står sig under förhållandevis naturalistiska svenska förhållanden. Resultatet visar inte entydigt att språkstilen styr de egenskaper som författaren tillskrivs. Framräknade medelvärden ger en indikation på att kraftfullt formulerade meddelanden i större utsträckning bedömts som författade av personer besittande en hög social styrka, men endast ett fåtal av resultaten var statistiskt signifikanta. Bl.a. kan en viss skillnad i mäns och kvinnors bedömning skönjas, en skillnad som dock kan vara ett utslag av att grupperna storleksmässigt varit olika.

For some reason the Swedish role poem has attracted very little attention among literary scholars, and this dissertation is the first attempt to make up for this shortage. Since Romanticism, lyric poetry focusing on the personal feelings and emotions of the poet has been the dominating form of poetry. The role poem instead presents the reader with a speaking "I" separate from the poet. The dissertation revolves around questions about how the speaking "I" of the role poem is constructed, and discusses the function of the role poem. The tension created by different levels of meaning; i.e. the mimetic and the rhetoric, and how this tension renders the poem ambiguous, is discussed in length. The dissertation also investigates features of the role poem that change and features that remain unaltered when Classicism changes into Romanticism. The material for this dissertation consists of a selection of poems ranging from approximately 1760 to 1840 and authors include Carl Michael Bellman (1740-1795), Anna Maria Lenngren (1754-1817), Frans Michael Franzén (1772-1847), Erik Gustaf Geijer (1783-1847), Julia Nyberg (1785-1854) who wrote under the pseudonym Euphrosyne, Carl Jonas Love Almqvist (1793-1866), Wilhelm von Braun (1813-1860) and Johan Ludvig Runeberg (1804-1877). The theoretical approach to the material is on one hand the use of the concepts of the mimetic I and the rhetoric I that has been used in modernist lyric research, and on the other hand the use of classical rhetoric, focusing on characterization and the method called sermocinatio. The analysis shows that sermocinatio can be considered a possible origin of the Swedish role poem, and the concepts mimetic I rhetoric I have proved useful for describing the tension created between the role poem's different levels of meaning. The tension created activates the reader to regard the poem from a wider perspective, drawing attention to the construction of the poem. The analysis shows that the Swedish role poem can be defined as a poem where the speaker is someone separate from the author, speaking in first tense. The speaker is always the center of attention. The role poem also displays a tension between its different levels of meaning that can be referred to as its mimetic and its rhetorical aspects. The speaker is usually a representative of a larger group of people, for example a certain profession. Denna avhandling är en pilotstudie i den svenska rolldikten som det hittills inte har funnits en djupgående undersökning om. I en rolldikt möts läsaren av en jag-röst som är någon annan än författaren. Därför skiljer sig rolldikten från centrallyriken som kretsar kring poetens känslor och upplevelser, och som vi sedan romantiken har vant oss vid är den dominerande formen av poesi. I en rolldikt märker läsaren, förutom den fiktiva jag-rösten, också närvaron av en författarinstans som skapar det etiska och estetiska normverk diktens verklighet utspelar sig mot. Närvaron av såväl ett fiktivt jag som författarinstansen gör att det uppstår en spänning i dikten som aktiverar läsaren. Materialet i avhandlingen består av ett urval dikter från ca 1760 till 1840. Dikterna som analyseras inkluderar klassiker som Carl Michael Bellmans Opp Amaryllis ur Fredmans sånger och två av Johan Ludvig Runebergs idyllepigram ur Dikter II, men också numera i stort sett bortglömda författare som Wilhelm von Braun och Julia Nyberg (Euphrosyne) finns representerade. Avhandlingen fokuserar på rolldiktgenrens teoretiska aspekter och undersöker vilken funktion rolldiktsformen fyller. Avhandlingsförfattaren argumenterar också för att den klassiska retorikens karaktärsgestaltning, sermokinationen, kan ses som ursprunget till rolldikten. I avhandlingen undersöks också vad som händer med genren när klassicismen övergår i romantik.

Få personer har i modern tid haft lika stort inflytande på europeisk kultur och tankeliv som Jean-Jacques Rousseau. Hans skrifter, vare sig de var politiska traktater, romaner, skrifter om teaterkonsten eller självbiografiska texter, lästes med en enorm uppmärksamhet och väckte såväl lojal beundran som ilsken kritik. De två polerna utgör titeln på denna antologi nyskrivna studier om Rousseau och Sverige, Kritik och beundran. Jean-Jacques Rousseau och Sverige 1750–1850. Genom att ses via det svenska mottagandet får Rousseaus idéer om uppfostran, statsskick, naturen och musiken en intressant och allsidig belysning, samtidigt som den stora idéomvälvningen i Sverige mellan 1700- och 1800-tal ges nya spännande fasetter.