Search

The norm shift in mediated scandals A comparative study of how the norm-breaking acts behind a mediated scandal have changed from the 1990s to the 2020s. This study aims to discover how the normbreaking actions described in mediated scandals have changed from the 1990´s to the 2020´s, whilst also analyzing how actors with different attributes, man or woman, are being portrayed in the mediated scandals. The topic was chosen due to the lack of research made on tabloid-articles in the field of mediated scandals. Previous research focuses primarily on scandals including political actors. A fact that this study aims to change. The study uses a theoretical framework of sociological theories by Durkheim and Douglas, which provides the tools nececcary to analyze social norms. The analysis is strengthened by a complementary theory by Lull & Himerman, involving criteria for mediated scandals. These criteria assisted in the selection process of empiricism and in the analysis. The twelve articles, based on four cases composed of two actors, one woman and one man, have been analyzed with an adjusted version of Camilla Gervides critical discourse analysis. The results shows that the journalists' role in mediated scandals have changed since the 1990´s. From sharing their own opinions then, to using experts to exemplify normbreaking behavior today. Beyond that there's also a wide gap between genderdepictons in the material. Women are treated more harshly and are defined as prime examples of bad social movements. Whilst the men, who share many attributes with the women, are treated with a professional distance. These depictions risk creating norms which put unfair expectations on women.

Detta projekt söker efter vägledande principer för en kunskapsproduktion kring fetischistisk sexualitet. Detta har utförts genom diskursanalytiska och genealogiska studier av hur fetischism konstrueras i olika sociokulturella sammanhang. Analysen indikerar att fetischistisk sexualitet existerar i en marginaliserad position i ett maktrelationellt landskap, där yttre grupper har olika incitament till att återge fetischism på bristfälliga, sexualiserande och andrafierande sätt. Detta medför olika problem vad gäller kunskapsproduktionen kring fetischistisk sexualitet och kan antas bidra till upprätthållandet av nuvarande sexualnormer. För att minimera dessa kunskapsproduktionsproblem föreslås åtta vägledande principer: En ansvarstagande kunskapsproduktion som utgår från subjektet; medvetenhet om stereotyper och om patologins kvardröjande ok; användande av icke-andrafierande terminologi; medvetenhet om könsorienteringsnormen; medvetenhet om politiserade begrepp; undvikande av låsning i subkulturell identitetspolitik; en förståelse för den abjektas möjligheter att tala; samt bruk av intrasektionell analys. Dessa principer kan förstås bidra till ett tillgängliggörande av forskningsfältet kring fetischism samt bidra till en allmän förståelse för sexualitet bortom kön. This project aims to find guiding principles for a knowledge production around fetishism. This has been conducted through discourse analysis and genealogical studies of the construction of fetishism in central contexts. The analysis indicates that fetishism is marginalised in a weave of power relations, where external interests have incitaments to vilify, sexualise and otherise fetishistic sexuality. This is understood to potentially cause various problems when it comes to knowledge production around fetishism. In order to minimise these problems, eight guiding principles are suggested: A knowledge production based in the subject; awareness of lingering pathological notions and stereotypes; usage of non-othering terminology; awareness of the sex/gender orientation norm; awareness of politicised definitions; awareness of subcultural identity politics; an understanding of the abject's ability to speak; and usage of intra-sectional analysis.

This research overview describes the potential of children’s literature in English and how it can be used in teaching for grades 1 to 3, including preschool, to make students aware of gender norms and gender stereotypes. This topic is important due to the Swedish school's value-based mission. One way that the teacher can pursue this mission is through children's literature. The teacher selects which literature they use in the classroom and can therefore control the gender norms mediated in the books. In order to provide a backdrop for the two research questions the background chapter describes the history and role of children's literature and how gender norms are mediated through children’s books. Different concepts such as children's literature, gender and norms are described to provide a theoretical basis and answer the research questions. The research overview answers the two research questions about how teachers work with children's literature and the potential affordances of children's literature to make students aware of gender norms and gender stereotypes. The discussion first describes the research overview’s patterns and then discusses the advantages and disadvantages of the methods. The discussion also describes appropriate methods for grades 1 to 3, including preschool, in an EFL and ESL context. This research overview concludes that more research is needed on how children's books are used and can be used in EFL or ESL contexts to make students aware of gender norms and gender stereotypes.

Våld i olika former beskrivs av många vara ett omfattande och ihållande samhällsproblem, ett som skapar en uppsättning av negativa påföljder; psykiska, fysiska och ekonomiska. Hur våldet ska motarbetas blir därför på grund av dess komplexitet svårt att ge tydliga direktiv på. Olika vetenskapliga ställningstaganden kring vilka interventioner som är effektiva kan vara något motsägelsefulla för den som försöker sätta fingret på vad våldsförebyggande arbete inom skolan betyder. Denna studie syftar därför till att undersöka lärares och skolkuratorers sätt att prata om våldsprevention; vad det innebär och hur det ser ut för dem i deras vardag. Studien utfördes utifrån en kvalitativ metodansats där datan samlades in genom semistrukturerade intervjuer med lärare och kuratorer från skolor inom olika utbildningsnivåer. Resultatet analyserades genom en diskursanalys för att få fram essensen i deltagarnas svar, men även för att undersöka vilken betydelse dessa svar har i det praktiska våldspreventiva arbetet. Resultatet visar att en god elev-lärare relation, tillsammans med samverkan mellan skolkuratorer och lärare, kan vara viktiga aspekter i det våldspreventiva arbetet; liksom att undersöka konstruktionen av våld utifrån ett genusperspektiv. Violence in various forms is often described by many as a widespread and persistent social problem, one that creates a range of negative consequences; psychological, physical and economic. Because of its complexity, it is difficult to give clear directives on how to combat violence. Different scientific positions on which interventions are effective can be somewhat contradictory for those trying to pinpoint what violence prevention work in schools means. The purpose of this study is therefore to investigate teachers' and school counselors' way of talking about violence prevention, what it means and how it looks for them in their everyday lives. The study was carried out using a qualitative approach, where the data was collected through semi-structured interviews with teachers and counselors from schools at different education levels. The results were analyzed through a discourse analysis to bring out the essence of the participants' responses, but also to examine the significance of these responses in practical violence prevention. The results show that a good student-teacher relationship, along with collaboration between school counselors and teachers, can be important aspects in violence prevention; as well as examining the construction of violence from a gender perspective.

"I can't play with Barbie! It is just for girls." is a scientific essay that is based on a story, in which I portrayed a self-perceived dilemma. In the dilemma, it emerged that I was not aware that my own perceptions of gender could influence my actions in the professional role, and that I was unsure of how I could work in practice to change the traditionally ingrained gender patterns, that manifested themselves in the after-school care center. The essay thus aimed to investigate whether the after-school teachers' own perceptions of gender could affect the way they treated the students, and to investigate how after-school teachers could work in practice to change the traditionally ingrained gender patterns that manifested themselves in the after-school care center. I have thus examined this through a writing process, in which I have had a reflective dialogue with the literature, in which I have turned to Eidevald, Butler, Ambjörnsson, Mac Donald and Persson Sjödell, among others, as their theoretical perspectives on gender and norm-critical work have helped me gain a deeper understanding of my dilemma. I have also conducted a participatory observation where I have talked to three after-school teachers about gender equality, as their perspectives, like the literature, were helpful in my reflection. I have concluded that my perceptions of gender affect my actions in the professional role and therefore also my treatment of the students, but that we can understand this in different ways. I have also come to realize that it can be difficult to change the traditionally ingrained gender patterns, but that it is entirely possible. That we, the after-school care teachers can create a change, by learning about gender and how differences are made between the sexes, and by critically examining what we say, do and make visible in the after-school care center. Because by making ourselves aware of what we are normalizing in our work, we can also act in a way that normalizes the gender patterns that go against the accepted norms. Sammanfattning ”Jag kan ju inte leka med Barbie! Det är ju bara för tjejer.” är en vetenskaplig essä som utgår ifrån en berättelse, i vilken jag gestaltade ett egenupplevt dilemma. I dilemmat framkom det att jag inte var medveten om att mina egna föreställningar kring genus kunde påverka mitt agerande i yrkesrollen, samt att jag var osäker på hur jag i praktiken skulle kunna arbeta för att förändra de traditionellt invanda könsmönster som yttrade sig i fritidshemmet. Essän syftade därmed till att undersöka om fritidshemslärarnas egna föreställningar kring genus kunde påverka sättet de bemötte eleverna på, samt att undersöka hur fritidshemslärare kunde arbeta i praktiken för att förändra de traditionellt invanda könsmönster som yttrade sig i fritidshemmet. Jag har således undersökt detta genom en skrivprocess där jag har fört en reflektiv dialog med litteraturen, i vilken jag bland annat vänt mig till Eidevald, Butler, Ambjörnsson, Mac Donald och Persson Sjödell, då deras teoretiska perspektiv på genus och normkritiskt arbete har hjälpt mig få en djupare förståelse av mitt dilemma. Jag har även genomfört en deltagande observation där jag samtalat med tre fritidshemslärare kring jämställdhet, då deras perspektiv, likt litteraturen, var behjälpliga i min reflektion. Jag har kommit fram till att mina föreställningar kring genus faktiskt påverkar mitt agerande i yrkesrollen och därmed även mitt bemötande av eleverna, men att vi kan förstå detta på olika sätt. Jag har även kommit till insikt om att det kan vara svårt att arbeta med att förändra de traditionellt invanda könsmönsterna men att det är fullt möjligt. Att vi fritidshemslärare kan skapa en förändring, dels genom att ta del av kunskap kring genus och hur skillnader görs mellan könen, dels genom att kritiskt granska det vi säger, gör och synliggör i verksamheten. Eftersom vi, genom att göra oss själva medvetna om vad vi normaliserar i verksamheten, även kan agera på ett sätt som normaliserar de könsmönster som går emot de vedertagna normerna.

Syftet med denna kunskapsöversikt var att sammanställa och undersöka kunskap kring BDSM kopplat till våld, samtycke och normer. Genom att samla in forskning från en bredd av olika fält introducerade denna studie olika perspektiv på BDSM till socialt arbete. För människor som arbetar med individer som misstänks vara våldsutsatta eller möter människor som utövar BDSM är det viktigt att kunna skilja på BDSM-utövning från våld och övergrepp. Analysen av de 28 relevanta källorna redovisades i tre teman. Våld och BDSM som visade att även om det finns klara skillnader gällande samtycke och syfte mellan våld och BDSM ser vissa människor BDSM som våld. Sexuella normer, samtycke och BDSM uppmärksammade att BDSM-gemenskaper både har en mer komplex förståelse och ett tydligare sätt att kommunicera kring samt förhandla fram samtycke än övriga samhället. BDSM:s stigmatisering och dess konsekvenser uppmärksammade bemötandet av BDSM-utövare och behovet av mer kunskap och förståelse, speciellt inom människobehandlande yrken. The aim for this literature review was to compile and examine research on the topic of BDSM connected to consent, norms, and violence. By collecting research from different scientific fields, this study introduced the different perspectives of BDSM to the field of social work. It is important for people who work with individuals who practice BDSM or people that might be subjected to violence to maintain knowledge about how to differentiate abuse and violence from BDSM. The analysis of the twenty-eight studies are declared in three themes. Violence and BDSM which showed that despite the clear differences in consent and purpose between violence and BDSM there are still people who see BDSM as abusive. Sexual norms, consent and BDSM highlighted how BDSM-communities have both a more complex understanding surrounding consent as well as more clear-cut way of communicating and negotiating it compared to the rest of society. BDSMs stigmatization and its consequences highlighted the treatment of BDSM-practitioners and the need for more knowledge and understanding especially when it comes to professions that are supposed to help people.

Polisen är en tungt belastad yrkesgrupp som får möta en stor hotbild samt misär. Detta samtidigt som högt ställda krav och ouppnåeliga förväntningar utgör en stor del av det polisiära yrket. Detta påverkar samhället i stort men främst individerna bakom uniformen. Forskarparet vill med denna studie belysa polisens egen upplevelse av sin yrkesroll. Studiens formulerade syfte är därför att förstå manliga polisers upplevelser av den polisiära yrkesrollen. Syftet besvaras genom en socialpsykologisk ansats där rollteoretiska begrepp tillhörande strukturell symbolisk interaktionism likt roll, rolltagande och rollkonflikt utgör studiens teoretiska utgångspunkt. Empiriinsamlingen består av tio stycken enskilda semistrukturerade intervjuer med poliser som arbetar inom yttre tjänst. Resultatet visar att den polisiära yrkesrollen präglas av komplexitet, utmaningar, tungt belastande normer samt förväntningar från poliskåren och allmänheten. Vidare är polisens egen uppfattning att yrkesrollen innehåller en hel del positiva aspekter och de uttrycker att det finns en stor passion för yrket. Gemenskap, engagemang och identifiering med yrket anses vara viktiga faktorer för poliserna och har en betydande roll för hur poliserna upplever sin yrkesroll. Kollegor motiverar rolltagande mest, där sökandet efter en hög självkänsla motiverar poliserna att utvecklas. Symboliken i uniformen hjälper poliserna att gå från privatperson till yrkesverksam polis och anses därmed ytterligare motivera rolltagande. The police are a heavily burdened professional group that has to face threat and misery. Simultaneously, high demands and unattainable expectations make up a large part of the police profession. This affects society at large but mainly the individuals behind the uniform. With this study, the research couple wants to shed light on the police's own experience of their professional role. The formulated purpose of the study is therefore to understand male police officers' experiences of the police professional role. The purpose is answered through a social psychological approach where role theoretical concepts belonging to structural symbolic interactionism such as role, role taking and role conflict form the theoretical starting point of the study. The empirical collection consists of ten individual semi-structured interviews with police officers who work in the external service. The results show that the police professional role is characterized by complexity, challenges, heavy burdensome norms and expectationsfrom the police force and the public. Furthermore, the police's own opinion is that the professional role contains a lot of positive aspects and they express that there is a great passion for the profession. Community, commitment and identification with the profession are considered important factors for the police officers and have a significant role in how the police officers experience their professional role. Colleagues motivate role taking the most, where the search for a high self-esteem motivates the police officers to develop. The symbolism in the uniform helps the police officers to go from private to professional police and is thus considered to further motivate role taking.

Det är svårt att låta bli att jämföra sig med andra och det är någonting jag själv och många andra kämpar med. Vi lever i en tid med konstant uppkoppling med omvärlden och möts ofta av olika normer som exempelvis kropps- eller utseendeideal. ”Som jag är” är en metodbok som är framtagen för att stärka ens självkänsla och utrusta med verktyg för att kunna se sig själv från ett positivt perspektiv. Fördelen med att jobba med sig själv inifrån är att det på sikt ändrar hur vi väljer att se på oss själva. Det som vi tidigare sett som annorlunda kan i stället lyftas som styrkor och någonting som gör oss unika. Glöm inte att du är perfekt precis som du är. It’s hard not to compare yourself with others and that is something I and many others struggle with. We live in a time of constant connection with the outside world and we often encounter different standards such as body or beauty ideals. “As i am” is a method book that is designed to strengthen your self-esteem and provide tools to be able to see yourself from a positive perspective. The benefit of working with yourself from the inside is that it eventually changes the way we choose to see ourselves. What we previously saw as different can instead be lifted as strengths and something that makes us unique. Don’t forget that you are perfect exactly as you are.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur pubertet, sexualitet, kärlek och relat- ioner framställs i text och bild i läroböcker för biologi utifrån normer. För studien analyseras sex olika läroböcker, tryckta och digitala, i ämnet biologi för årskurs 4–6. Den insamlade data analyseras genom en normkritisk diskursanalys utifrån queerteoretiskt och normkritiskt per- spektiv. Studiens resultat visar att alla sex läroböcker synliggör normer gällande sexualitet, pubertet, kärlek och relationer. Vidare framkommer att tillämpningen av språket har stor betydelse för vilka normer som synliggörs samt vem eller vilka som får framträda. Heteronormen är åter- kommande och den norm som tydligast kan uttydas i läroböckerna. Normerna som synliggörs framträder främst genom språkliga antaganden. I analysen framkommer vidare att pubertet re- lateras till människans reproduktion och sexualitet och att den representation som finns av sex utgår från heteronormativt perspektiv.

The purpose of this study is to examine how social studies teachers deal with issues related to norm-critical aspects in the classroom and what opportunities and challenges teachers experience with this approach. The paper also examines what it means to implement a norm-critical perspective in the social studies classroom. In addition, it explains a range of norm-critical strategies that teachers use. The research and literature selected for the thesis addresses the subject of social studies, the curriculum and syllabus, norms and values, the pedagogy of tolerance, norm-critical pedagogy, and the didactics of social studies. There is little research on norm critique and, in particularly, norm critique as it relates to social studies for grades 4-6, which reinforced the relevance of examining the purpose of this study. The theoretical perspective used to analyze the empirics of the work is Vygotsky's sociocultural perspective. The method used to investigate the purpose and questions of the work are qualitative semi-structured interviews. Six people participated in the interview, all of them working as social studies teachers in grades 4-6. The result shows that a norm-critical approach is to countering discrimination and violations by promoting normative diversity. It appears that teachers do not value the curriculum and syllabus in terms of a norm critical approach, but rather draw from their own experiences and values in terms of working with norm-criticism, norms, and values. Furthermore, the results show that teachers see several opportunities in norm critical pedagogy and challenges in this work. They believe that norm critique is relevant in the social studies subject because it offers opportunities to provide students with foundational knowledge and understanding of norms in order to develop their critical thinking. It also seems that a norm-critical approach is relevant to the values-based mission because it helps foster democratic citizens who have respect for their fellow human beings. Examenarbetets syfte är att undersöka hur lärare inom samhällskunskapen behandlar frågor gällande normkritiska aspekter i undervisningen. Syftet är även att synliggöra de möjligheter och utmaningar lärare ser med ett normkritiskt förhållningssätt. Arbetet undersöker även vad det innebär att implementera perspektivet i samhällskunskapsundervisningen och skolverksamheten i sin helhet. Dessutom redogörs det för ett antal normkritiska strategier som lärare använder sig av. Den valda forskningen och litteraturen för examensarbetet behandlar ämnet samhällskunskap, styrdokument, normer och värden, toleranspedagogik, normkritisk pedagogik och samhällskunskapsdidaktik. Det finns lite forskning gällande normkritik och särskilt normkritik kopplat till samhällskunskap för årskurs 4–6, vilket stärkt relevansen gällande att undersöka examensarbetets syfte. Det teoretiska perspektivet som har använts för att analysera examenarbetets empiri är Vygotskijs sociokulturella perspektiv. Metoden som användes för att undersöka arbetets syfte och frågeställningar är kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Sex respondenter deltog i undersökningen och samtliga är verksamma som samhällskunskapslärare i årskurs 4–6. Resultatet som framkommer är att innebörden av ett normkritiskt förhållningssätt är att motverka diskriminering och kränkningar genom att främja en normmässig mångfald. Det framkommer att lärarna inte lägger någon vikt vid styrdokumenten gällande ett normkritiskt förhållningsätt utan de utgår ifrån sina egna erfarenheter och värderingar gällande arbetet med normkritik, normer och värden. Vidare visar resultatet att lärare ser ett antal möjligheter med en normkritisk pedagogik och utmaningar med arbetet. De anser att normkritik är relevant i samhällskunskapsämnet då det ger tillfällen, att ge elever grundläggande kunskaper och förståelser för normer för att vidareutveckla deras kritiska tänkande. Det framkommer även, att ett normkritiskt förhållningssätt är relevant för värdegrundsuppdraget då det bidrar till att fostra demokratiska medborgare som hyser respekt för sina medmänniskor.

The purpose of this study is to analyze and describe perceptions and strategies of social studies teachers regarding students' norm-breaking behaviors during the teacher's teaching. The study's basic approach was based on a qualitative method with semi-structured questions that were designed according to the survey's theoretical framework, deviant behaviors and value pedagogy. The interviews were conducted by six teachers who teach the subject of social studies, both at primary- and high school, where they had the opportunity to contribute with their life experience, thoughts and experiences within school operations.All respondents in the study feel that they have at least once come across students who exhibit norm-breaking behavior in their working time as teachers. In addition, all participants feel that they have a greater obligation, because they are trained teachers with the subject of social studies, to educate and nurture students according to the mission of democracy. This in turn leads to the teacher reflecting on her/his role as leader and role model, which is based on ethics and morality, what is right and wrong, how one should behave and act.The school's values and mission are highlighted in the curriculum, where it is stated that all education must be based on democratic working methods and preparation for students to develop personal responsibility. According to the respondents, there are different types of norm-breaking behavior among students, which in this study are finally characterized as physical and verbal norm violations. All teachers relate to basic value issues continuously, through hidden or direct teaching methods. It can be anything from deliberately provoking students by highlighting the importance of democracy, to using different tools such as signs of various kinds. Respondents felt that the majority of students' attitudes were temporary and others could be long-lasting. The result was that teachers considered that these provocative norm-breaking behavior of the students need varying efforts more individually, than collectively ie. in a whole group of students, from teachers and the school activities part. Which, among other things, can be effectively counteracted by the teacher self-reflectively analyzing her-/himself and her/his role as a leader, in order to then reflect her/his behavior and actions on the students.

Denna studie undersöker effekterna av könsstereotypisk marknadsföring inom sport- och hälsobranschen. Forskningsfrågorna tar upp effekterna av både könsstereotypisk och icke-könsstereotypisk marknadsföring på varumärkesimage samt hur det påverkar konsumenters köpintention. Syftet med studien var att undersöka vilken typ av marknadsföring som är mest fördelaktig för varumärkesimage och köpintentionen: könsstereotypisk reklam eller icke-könsstereotypisk reklam. Studien använde en kvantitativ forskningsansats där primärdata samlades in genom en digital enkätundersökning med 80 respondenter. Data analyserades med hjälp av korrelationsanalys och sample t-test. Resultaten visar att varumärkesimage och köpintention påverkas negativt av extrem könsstereotypisk reklam, positivt av förebyggande reklam som inte använder könsstereotyper, men förblir oförändrade vid mindre tydliga könsstereotypiska reklamannonser. Företag bör vara medvetna om de negativa effekterna av extrem könsstereotypisk marknadsföring på varumärkesimage och köpintention. Istället kan förebyggande reklam som inte använder sig av könsstereotyper vara mer fördelaktig för att skapa en positiv varumärkesimage och påverka köpintentionen hos konsumenterna positivt. This study examines the impact of gender-stereotypical marketing in the sports and health industry on a company's brand image and purchase intention. The research questions address the effects of both gender-stereotypical and non-gender-stereotypical marketing on brand image, as well as the influence on consumers' purchase intention. The aim of the study is to determine whether using gender-stereotypical or non-gender-stereotypical advertising is more beneficial for brand image and purchase intention. A quantitative research approach was employed, and primary data was collected through a digital survey completed by 80 respondents. The collected data was analyzed using correlation analysis and sample t-tests in the statistical software SPSS. The findings indicate that brand image and purchase intention are negatively affected by extreme gender-stereotypical advertisements, positively influenced by non-gender-stereotypical preventive advertisements, but remain unchanged with less explicit gender-stereotypical advertisements. Thus, companies should be cautious about using extreme gender-stereotypical marketing, as it can have detrimental effects on their brand image and purchase intention.

This thesis takes its starting point in the massive attention paid to artificial intelligence (AI) in recent years, especially the reporting on how AI maintains and reinforces power imbalances linked to gender and other categories. The aim is to examine and problematize relations between influential technology and gender from a feminist perspective. More specifically, the focus is on how co-productions of technology and gender are reproduced and changed in contemporary technology research that in various ways links to AI. The theoretical framework consists primarily of feminist science and technology studies (STS). Thus, the overall theoretical starting point is that technology and gender are “done” in relation to each other in ways that involve notions, and values about what is important. In addition, some concepts and perspectives from feminist organization studies are used, especially the concept of gender structure and centre-construction. Empirically, the study is based on semi-structured interviews with researchers and doctoral students in two academic technology research environments, and on observations of their everyday research practices. At both of these environments’ respective universities, the work on gender equality was extensive by international standards. The gender structure of the environments differed: where one of the environments was numerically male-dominated in general and had no female assistant professors, associate professors or full professors, the other environment had a relatively high proportion of women, especially among the full professors. Central to the thesis is how the researchers and doctoral students made a distinction between traditional and new/contemporary AI. Whereas traditional AI was articulated as a delimited technology discipline with the aim of imitating humans, the new form of AI was articulated as disciplinarily vaguer and as striving to support humans; the new AI was articulated as technologies in the service of humans. Based on this division, the thesis examines which technologies, which humans and what kinds of services the articulation of the new AI refers to. It also explores the norms and ideals of being a researcher or doctoral student in the two technology research environments. The thesis highlights some specific ways in which structural and discursive aspects can impact upon how gendered norms and ideals are reproduced and challenged in technology research on influential technologies. The findings indicate that a disruption of the conventional male-dominated gender structure of technology research enables alternative understandings and ways of conducting such research. By examining how interviewees from different gendered technology research directions described their research’s relationship with AI, the thesis also illustrates how researchers’ and doctoral students’ ways of relating to emerging technological phenomena can be understood as parts of wider negotiations about the status of gendered research directions. Furthermore, the thesis discusses how the interviewees’ articulations of the potential benefits of influential technology were influenced by both power-blind and power-critical discourses. This highlights nuances in how researchers and doctoral students engaged in technology research on influential technology understand the relationship between technology research and the wider context of technology. These nuances enable a situated criticism, with greater potential to be heard from within the field itself. Denna avhandling tar avstamp i senare års uppmärksamhet på artificiell intelligens (AI), särskilt i relation till frågor om hur AI upprätthåller och förstärker maktobalanser kopplade till bland annat kön. Syftet är att, utifrån ett feministiskt perspektiv, undersöka och problematisera relationer mellan inflytelserik teknik och kön. Mer specifikt fokuseras hur samproduktioner av teknik och kön återskapas och förändras inom samtida teknikforskning som på olika sätt knyter an till AI. Det teoretiska ramverket utgörs huvudsakligen av feministiska teknik- och vetenskapsstudier (STS). Den övergripande utgångspunkten är därmed att teknik och kön skapas i relation till varandra och på sätt som involverar föreställningar och värderingar av vad som är viktigt och inte. Därtill används några begrepp och perspektiv från feministisk organisationsteori, särskilt begreppen könsstruktur och centrumkonstruktion. Studiens empiri baseras på semistrukturerade intervjuer med forskare och doktorander i två akademiska teknikforskningsmiljöer, liksom på observationer av informanternas vardagliga forskningspraktiker. Vid båda miljöernas universitet bedrevs ett i internationell bemärkelse omfattande jämställdhetsarbete. Miljöernas könsstruktur skilde sig åt: där en av miljöerna var antalsmässigt mansdominerad i allmänhet och inte hade några kvinnliga biträdande lektorer, lektorer eller professorer, hade den andra miljön en relativt hög andel kvinnor, i synnerhet bland professorerna. Centralt för avhandlingen är hur forskarna och doktoranderna gjorde en åtskillnad mellan en traditionell och en mer samtida AI. Där den traditionella AI:n artikulerades som en avgränsad teknikdisciplin med syfte att efterlikna människan artikulerades den nya AI:n som disciplinärt vagare och som eftersträvande att stötta människan; den nya AI:n artikulerades som tekniker i människans tjänst. Med utgångspunkt i denna uppdelning undersöks vilka tekniker, vilken människa och vilken tjänst som artikulationen av den nya AI:n refererar till. Därtill utforskas normer och ideal för att vara forskare och doktorand i teknikforskningsmiljöerna. Avhandlingen lyfter fram några specifika vis som strukturella och diskursiva aspekter kan inverka på hur könsrelaterade normer och ideal återskapas och utmanas inom forskning på inflytelserik teknik. Empirin indikerar att en störning av teknikforsknings konventionella mansdominerade könsstruktur möjliggör alternativa förståelser av och sätt att bedriva teknikforskning. Genom att undersöka hur intervjupersoner från olika könsmärkta teknikforskningsinriktningar beskrev sin forsknings relation till AI, illustreras hur forskares och doktoranders förhållningssätt till framväxande teknikfenomen kan förstås som del av förhandlingar om könsmärkta forskningsinriktningars status. Vidare diskuteras hur intervjupersonernas artikulationer av inflytelserik tekniks potentiella nytta präglades av både maktblinda och maktkritiska diskurser. Därigenom uppmärksammas nyanser i hur forskare och doktorander inom forskning på inflytelserik teknik förhåller sig till teknikforskningens vidare sammanhang. Det är nyanser som möjliggör en situerad och konstruktiv kritik, med större potential att hörsammas inifrån fältet självt. Baksidestext: Var och varannan dag kan vi numera läsa om hur artificiell intelligens (AI) ska revolutionera allt från fordonstrafiken och arbetsmarknaden till bekämpandet av diverse sjukdomar. Enligt rapporteringen gäller det för företag och länder att investera i AI för att inte komma efter i kapplöpningen. Samtidigt heter det att vi ska vara på vår vakt så att mänskligheten inte utplånas av superintelligensen. Allt fler nyhetsreportage uppmärksammar oss också på hur redan implementerade AI-system bidrar till diskriminering kopplat till bland annat kön. Det är tydligt att AI seglat upp som vår tids främsta exempel på inflytelserik teknik. Och att denna teknik formar olika människors liv på olika sätt. Tekniker i människans tjänst tar oss med bakom kulisserna till samtidens inflytelserika teknik. Åsa Johansson Palmkvist har studerat forskare och doktorander i ett par forskningsmiljöer som på olika sätt knyter an till AI. Hur görs inflytelserik teknik och hur hänger det ihop med kön? Vad behöver man kunna och gilla – och vad får man prata om på lunchrasten – för att inkluderas i forskningen? Hur definieras samtida AI? Vilka teknikforskningsgrenar har högst och lägst status? Och för vem skapas tekniken? Boken belyser aspekter av inflytelserik teknik som sällan uppmärksammas i offentliga diskussioner om AI. Vi får veta hur forskare och doktorander upprätthåller och utmanar könsrelaterade normer och ideal för personerna inom forskningen och för tekniken i sig. Vi får också en unik inblick i hur ett ökat utrymme för kvinnor inom forskning på inflytelserik teknik – liksom diskurser om teknik, AI och jämställdhet – kan påverka hur tekniken utvecklas.

Syftet med studien är att, utifrån ett sociokulturellt perspektiv, bidra med kunskap om hur lärare förhåller sig till normkritik i verksamheten. Det preciserades genom frågeställningen: Hur förhåller sig lärare i åk 4–6 till genusnormer, könsnormer och normer om sexualitet i skolan? Den kvalitativa data samlades in genom semistrukturerade intervjuer av åtta lärare med utbildning 4–6 i en mellanstor kommun i Sverige. Alla intervjuer spelades in och transkriberades före analysarbetet. I resultatet framgick det att lärare upplever att de förhåller sig till normer om kön och genus mer än de arbetar med normer om sexualitet. Några lärare lyfter ämnesområdet vid planerad undervisning medan andra endast lyfter det när eleverna är drivande i frågan. Vems ansvar det är att undervisa om ämnet, råder det delade meningar om. De flesta lärarna upplever att de har ett gemensamt ansvar, men att det ändå läggs på läraren som undervisar i NO eller i SO, då det står skrivet i de ämnenas centrala innehåll. Okunskap, fördomar och osäkerhet var några anledningar till att lärare inte arbetar med normer som kön, sexualitet och genus. Undervisningen hamnar lätt där lärarna är bekväma och tenderar att hamna i heteronormen. Då enskilda lärare upplever ämnet olika viktigt, uppskattade flera lärare när det fanns en gemensam plan på skolan. Det tvingade lärarna att bedriva någon form av undervisning av det känsliga ämnet. The Purpose of this study, from a sociocultural perspective, is to contribute knowledge about how teachers engage with norm-critical practices in their educational setting. This was further specified through the research question: How do teachers in grades 4-6 relate to gender norms, norms related to sexuality, and norms related to genus in their school environment? Qualitative data was collected through semi-structured interviews with eight teachers with education in grades 4-6 in a medium-sized municipality in Sweden. All interviews were recorded and transcribed before the analysis work. The results showed that teachers feel that they relate to norm about gender and sex more than they work with norms about sexuality. Some teachers bring up the topic during planned teaching while others only bring it up when the students are proactive in this question. There are divided opinions about whose responsibility it is to teach the subject. Most feel that they have a responsibility, but it is still placed on the teacher who teaches science or social studies, as it is written in the curriculum in those subjects. Ignorance, prejudices, and uncertainty were some reasons why teachers do not work with norms related to gender, sexuality, and sex. Teaching often ends up where teachers are comfortable and tends to fall into heteronormativity. As different teachers perceive the subject differently, individual teachers appreciated when there was a common plan in the school. It forced teachers to conduct some form of teaching on the sensitive subject.

Syftet med studien har varit att undersöka kvinnors upplevelse av otrygghet. Detta genom frågeställningar som berör otrygghetens uppkomst, kvinnornas emotioner och handlande i otrygga situationer. Ett hermeneutiskt och kvalitativt synsätt har använts med en abduktiv ansats. Tio kvinnliga studenter på Linköpings universitet har intervjuats med hjälp av semistrukturerade intervjuer och foto-elicitering. Analysstrategin som använts är tematisk analys, vilket lett till ett resultat med fyra teman - yttre faktorer, emotioner, handlade och rutiner. Alltifrån mörker och ensamhet till uppfostran och medier påverkar upplevelsen av otrygghet, visar resultatet. Emotioner som uppstår i otrygga situationer är exempelvis stress, rädsla och oro. Dessa kan sedan vara drivmedlet till att kvinnorna handlar på ett visst sätt, exempelvis går fortare. Vissa delar av handlandet är dessutom rutiner. Sist visar resultatet att kvinnors otrygghet reproduceras genom handlande, men även genom språk och medier. Genom en figur visas det hur otrygghet kan härledas och förstås. The purpose of this study has been to examine women’s feeling of insecurity. It has been done through questions concerning the occurrence of insecurity, women’s emotions and acting in unsafe situations. A hermeneutic and qualitative approach has been used with an abductive approach. Ten female students from Linköping University have been interviewed through semistructured interviews and photo-elicitation. The analysis strategy used is thematic analysis, which has led to a result and a figure with four themes - external factors, emotions, actions and routines. Everything from darkness and loneliness to upbringing and media affect the experience of insecurity, the result shows. Emotions that arise in unsafe situations include stress, fear and anxiety. These can be the driving force for women to act in a certain way. Some parts of their actions are also routines. Finally, the results show that women's insecurity is reproduced through actions, but also through language and media.

The COVID-19 pandemic in 2020 accelerated a new digital era and created a new societal order, which led to an expansion of IT in all levels of society. This increased expansion resulted in a greater need for IT-solutions, indicating a need for expertise within the industry. Despite this significant societal change, the number of professional women did not increase. The reason for this is believed to be due to a lack of female role models to attract more women to the industry. It has been shown that the main reason why women do not pursue careers in this industry is because it is a non-inclusive environment, and they actively choose to seek other careers whereas white men remain in the field. The respondents of this study, who are currently working in the industry, have through qualitative interviews provided useful insights regarding their experiences in a non-gender-equal industry and the ways in which this phenomenon unfolds in practice. The results reveal several pitfalls, including recruitment, where there is a tendency touse male-coded language, which deters women from pursuing careers in the field. There is also a problem with "one hires his own equal", which hinders the advancements of adiverse workforce. The study highlights systems and initiatives that aim to reduce these tendencies, but it is found that these systems have not really made an impact in the field as respondents had limited knowledge about them. However, the study indicates that there is some resistance to the outcome of initiatives, and that the respondents believe that it is more about diversity and inclusion rather than just focusing on women to solely achieve a gender-equal industry. Respondents believe that women do not need more support in their professional roles than men, and the vision for gender-equality promoting systems and innovation is applicable in both society and the IT-field.

The following study aims to investigate the concept of macho culture among younger boys in schools. The paper examines the extent to which the concept can be seen as a problem and whether schools are working with the topic. The paper is presented inductively through qualitative data collection based on interview studies. Before that, two theories, hegemonic masculinity and the gender schema theory, which permeate the study's results and analysis. The interview study took place over the course of the thesis and involved eight different professional school counsellors in different municipalities. The data generated was then subjected to thematic analysis where four themes emerged: poor attitudes, difficulties with emotions, limited norms and working methods. The constructed themes are later presented in terms of results, but also as a discussion analysis to highlight the connection with selected theories and previous research. Conclusions relevant to the study include the recognition of macho culture as a problem in the schools where we conducted interviews, the problem of working methods, and the influence of norms and values from home. Följande studie syftar till att undersöka begreppet machokultur bland yngre killar inom skolvärlden. Uppsatsen kommer att studera i vilken grad begreppet kan ses som ett problem och huruvida skolor arbetar runt ämnet. Genom att inhämta data kvalitativt med utgångspunkt i intervjustudier har uppsatsen framställts induktivt. Dessförinnan introduceras två teorier, den hegemoniska maskuliniteten och the gender schema theory som genomsyrar studiens resultat och analys. Intervjustudien har skett över tid under uppsatsens förlopp och har innefattat åtta olika yrkesverksamma skolkuratorer och skolsocionomer inom varierande kommuner. Den data som framställts har sedan genomgått en tematisk analys där fyra teman framträdde: dålig attityd, svårt med känslor, snäva normer och svårt att omsätta arbete i praktiken. De teman som konstruerats presenteras senare rent resultatmässigt men även som en diskussionsanalys för att belysa anknytning till valda teorier samt tidigare forskning. Slutsatser som ligger till vikt för studien är bland annat erkännandet av machokultur som ett problem på de skolor där vi utfört intervjuer, problematiken med arbetssätt samt präglandet av normer och värderingar hemifrån.

Jämställdhet är en mänsklig rättighet, men trots det präglas idrotten fortfarande av en mansdominerad kultur. Hur de aktiva spelarna som ligger till grund för att idrottsrörelsen finnssjälva upplever jämställdheten i sin idrott, är däremot ett till stora delar outforskat område. Genom att ta reda på spelarnas egna upplevelser av jämställdhet, kan man få en tydlig och bred bild av vilka faktorer man bör utveckla inom sporten. Som kvinna och aktiv elitidrottare inom innebandy, föll mitt val på att undersöka just innebandy. Syftet med föreliggande undersökning, är att genom en kvantitativ metod undersöka om föreningsinnebandyn bland seniorer i Värmland är jämställd sett ur aktiva spelares perspektiv.En webbaserad enkätundersökning gällande spelarnas upplevelser av jämställdheten i respektive förening i form av resursfördelning, samt vad gäller attityd och inställning i de olika lagen har blivit genomförd. Arbetet avgränsades genom att endast föreningar med både herr- och damlag kontaktades. Totalt besvarade 176 spelare enkäten fördelat på 53 män och 123 kvinnor. Slutsatsen av resultatet är att spelarna generellt upplever seniorinnebandyn i Värmland som jämställd, då med en något bättre upplevelse av jämställdheten i laget än i föreningen. Det förekom signifikanta skillnader i upplevelser vad gäller kön och nivå, men inga baserat på ålder.Utvecklingspunkter för jämställdheten baserade på spelarnas upplevelser berör framför allt machokultur, ekonomi, funktionärer, arrangemang, engagemang samt domare. Att generalisera resultatet bör ske med största försiktighet, då flertalet faktorer talar för att de spelare som till slut svarade på enkäten inte är helt representativa för populationen. Enligt min personliga åsiktsäger dock upplevelserna något om hur verkligheten är beskaffad. Gender equality is a human right, despite this, sport is still characterized as a culture made of and for men. An unexplored territory is the opinion of the active players who are fundamental for the sport. By investigating the players own thoughts on gender equality, a clear and broad perception on which factors to develop can be obtained. Since I am a female and an active elite athlete in floorball, I decided to investigate equality in this precise area. The purpose of this project is to investigate if the senior floorball in Värmland is gender equal from an active athlete’s point of view. This will be investigated through a quantitative method.A web-based survey was implemented regarding the active players experiences based on resource allocation and attitude. The project was defined by only reaching out to clubs with both male and female teams. In total the survey was answered by 176 people, of which 53 were male and 123 female. The conclusion of the survey is that the players consider the senior floorball in Värmland to be equal, with the team being somewhat more equal than the club. There were some significant differences in terms of gender and athlete level, but not in age. Areas of development in order to become more equal are, based on the players experiences, macho culture, economy, arrangement, commitment and referees. Generalizing the result should be done with great caution, because the players who answered the survey are not representative for the population. In my opinion though, the experiences are somehow defining reality.

Advertisements and other media types have, for a long time, had a strong influence on society and the general public’s view of the world and different social concerns. Advertisements are often based on the stereotypes and societal norms that dominate in whichever culture they are broadcast in, which in the long run can be harmful to those who deviate from these norms. The purpose of the study is to investigate how different romantic and/or sexually intimate twosomes are visually represented in current Swedish televised advertisements to investigate potential differences and similarities, and to discover ways to improve their visual representation. It consists of a quantitative content analysis where different twosomes are documented, and a semiotic image analysis that examines how these different twosomes, from a design perspective, are represented visually and what they communicate to their audience.

Denna uppsats har undersökt hur de kvinnliga huvudkaraktärerna i två Spider-man filmer framställs och om det finns några skillnader utifrån ett könsstereotypiskt perspektiv. Frågeställningen som har undersökts är: Hur skiljer sig framställningen av den kvinnliga huvudkaraktären i Spider-man från Spider-man: Far from home, utifrån ett könsstereotypiskt perspektiv? För att ta reda på detta har en komparativ semiotisk analys gjorts på fyra scener från vardera film där olika tecken analyserats utifrån konnotation och denotation. Materialet är filmerna Spider-man från 2002 med Mary Jane Watson som den kvinnliga huvudkaraktären, och Spider-man: Far From Home från 2019 med Michelle Jones som den kvinnliga huvudkaraktären. Teorin som används är forskningar kring stereotyper, representation, genus, könsroller och den manliga blicken. Analysen och resultatet visar att det finns skillnader i det sätt som Mary Jane respektive Michelle Jones framställs på utifrån ett könsstereotypiskt perspektiv.Dessa skillnader kan ses både i de visuella elementen som klädsel, det kompositionella och kamerans utsnitt men också i handlingarna och narrativet. Mary Jane har främst en roll som kärleksintresse där hennes utseende har mycket fokus medan Michelle är mer självständig och sin egna person där hon är en del av narrativet. This paper has examined how the female main characters in two Spider-Man films are portrayed and whether there are any differences from a gender stereotypical perspective. The question examined is: How does the portrayal of the female main character in Spider-man differ from Spider-man: Far from home, from a gender stereotypical perspective? To examine this, a comparative semiotic analysis has been done on four scenes from each film where different signs have been analyzed based on connotation and denotation. The material consists of the films Spider-man from 2002 with Mary Jane Watson as the female main character, and Spider-man: Far From Home from 2019 with Michelle Jones as the female main character. The theory used is research on stereotypes, representation, gender, and the male gaze. The analysis and the results show that there are differences in the way Mary Jane and Michelle Jones are presented from a gender stereotypical perspective. These differences can be seen both in the visual elements such as the clothes, the compositions and the camera's placement, but also in the characters’ actions and the narrative. Mary Jane's role is mainly as a love interest where her appearance has the main focus while the character of Michelle is portrayed as more independent and her own person that has a larger part in the narrative of the film.

”Representation matters: history education through the intersectional lens” is a critical intersectional content analysis based on a qualitative interview study with three grade school teachers and one high school teacher of history. The purpose of the interviews was to chart teachers ́ perspectives on history education and to analyze their history textbooks. The participants’ thoughts were thereafter connected to our pre-constructed theoretical interpretive framework. The result that appeared through the empirical data was that the teachers experience the subject of history as a male dominated arena where women are dedicated minimal attention. Furthermore, the teachers illuminate the fact that Swedish history education is characterized by Eurocentric values, since other cultures and ethnicities remain unattended. In addition, stereotyping is a frequent occurrence. Schools constitutes as childrens’ main social platform and by exposing the pupils to stereotypical illustrations of women and people of color, the children are socialized into normative hierarchical power structures at an early age. The teachers provide testimonies of encounters with children who express hopelessness and exclusion because of deficient representation. This study also shows that the teacher is completely in charge of the pupils’ learning. This means that the teachers own identity and level of interest affect the selection of history which is conveyed to the pupils. Therefore, to rely on the teachers’ good judgement makes education arbitrary and undermines the equivalent school system.

The aim of this essay is to investigate how gender and gender patterns are presented in Swedish picture books. The essay is based on a analyze of five Swedish picture books for the ages of three to five years. The selection of books was made on the library's most borrowed list and on Bokus and Adlibris top lists. The study takes its theoretical starting point in a gender perspective with a hermeneutic approach. With the support of Hirdman's (2003, 2004) gender theory and Nikolajeva's (2017) opposite scheme as an analysis tool, the characters gender representation is made visible in the books. Through analysis of the characters appearance, characteristics and actions, gender stereotypical norms will be identified and interpreted in the essay and then also compared with theory and previous research.The result from this study shows that the presentation of the characters in the picture books both deviates and maintain society's gender stereotypical norms. The conclusion of this study provides in-depth knowledge regarding gender norms in children's literature Syftet med denna uppsats är att undersöka hur genus och könsmönster framställs i svenska bilderböcker. Uppsatsen bygger på en analys av fem svenska bilderböcker för åldrarna tre-fem år. Urvalet av böcker gjordes på biblioteks mest lånade-lista och på Bokus och Adlibris topplistor. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i ett genusperspektiv med ett hermeneutiskt synsätt. Med stöd av Hirdmans (2003, 2004) genusteori och Nikolajevas (2017) motsatsschema som analysverktyg synliggörs karaktärernas genusframställning i böckerna. Genom analys av karaktärernas utseende, egenskaper och agerande kommer könsstereotypa normer att identifieras och tolkas i uppsatsen för att sedan också jämföras med teori och tidigare forskning.Resultatet från den genomförda studien visar att framställningen av karaktärerna i bilderböckerna både bryter mot och upprätthåller samhällets könsstereotypa normer. Slutsatsen är att denna studie ger fördjupad kunskap gällande könsnormer i barnlitteratur.

It has become increasingly common for individuals with intellectual disabilities to choose to have children, but research shows that they often have difficulty assimilating the parental role. Historically society has mainly assumed that it is the intellectual disability that causes deficiencies in the parenting role. In recent decades research has begun to focus on other factors that may influence parenthood. Despite the development of research it does not appear that social work has developed at the same pace. In this qualitative overview study the purpose was to report on the research situation regarding parenting ability of parents with intellectual disabilities and the formal support. The research results are presented through a thematic analysis as parenting ability of parents with intellectual disabilities, the Peter Pan-metaphor, go into parenthood blindly and support for parents with intellectual disabilities. A theoretical connection to the stigma theory and empowerment theory has been made to shed light on how the surrounding structures affect the parenting ability of the intellectually disabled and to provide a deeper understanding and explanation of the study results. The results show that the view of intellectually disabled parents is largely based on dominant societal norms, which in turn lead to consequences for how the formal support measures are designed. The conclusion is that there is a need to focus more on the parents' strengths and abilities rather than their difficulties and incapacities. Thus, to make the support more effective, but also so that professionals and society can give intellectually disabled parents a fair and honest chance to both become and be parents. Det har blivit allt vanligare att individer med intellektuell funktionsnedsättning väljer att skaffa barn, men forskning visar att de ofta har svårigheter att tillgodogöra sig föräldrarollen. Historiskt sett har samhället huvudsakligen utgått ifrån att det är den intellektuella funktionsnedsättningen som medför brister i föräldraskapet. De senaste decennierna har forskningen börjat fokusera på andra faktorer som kan tänkas påverka föräldraskapet. Trots utvecklingen av forskningen framstår det inte som att det sociala arbetet har utvecklats i samma takt. I denna kvalitativa översiktsstudie var syftet att redogöra för forskningsläget gällande föräldraförmågan hos föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning och det formella stödet. Forskningsresultatet presenteras utifrån en tematisk analys som föräldraförmågan hos föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning, Peter Pan-metaforen, går in i föräldraskapet i blindo och stöd till föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning. En teoretisk anknytning till stigmateorin och empowerment-teorin har gjorts för att belysa hur de omgivande strukturerna påverkar intellektuellt funktionsnedsattas föräldraförmåga och för att ge en djupare förståelse samt förklaring till studiens resultat. Resultatet visar att synen på intellektuellt funktionsnedsatta föräldrar till stor del bottnar i dominerande samhällsnormer som i sin tur leder till konsekvenser för hur de formella stödinsatserna utformas. Slutsatsen är att det behövs fokuseras mer på föräldrarnas styrkor och förmågor snarare än deras svårigheter och oförmågor. Detta för att kunna effektivisera stödet, men även för att professionella och samhället ska kunna ge intellektuellt funktionsnedsatta föräldrar en rättvis och ärlig chans att både bli samt vara föräldrar.

I takt med digitaliseringen skapas fler digitala nyhetssidor och därmed blir konkurrensen högre mellan nyhetskanaler. Eftersom nyhetsartiklar blir mer lättillgängliga är det intressant att se huruvida de inkluderar människor med alla olika könsidentiteter eller ej. Hbtq-personer har en högre risk för att känna psykisk ohälsa och i Sverige är det även fler transsexuella som övervägt att begå självmord under de senaste åren (Folkhälsomyndigheten, 2019). Studien undersöker därför om svenska nyhetsmedier väljer att upprätthålla samhällets diskurser om transpersoners utanförskap i samhället. Anledningen till att studien fokuserar på Sverige är för att landet anses vara ett inkluderande samhälle (Svenska Institutet, 2019). Därför studeras nyhetsmedia i form av Expressens nyhetsartiklar kring två valda fall. Syftet med studien är att undersöka hur olika könsidentiteter blir representerade i nyhetsmedia och hur nyhetsurval sker. Detta görs med en kritisk diskursanalys och med hjälp av teoretiska utgångspunkter såsom nyhetsvärdering, det idealiska offret och genus och normer. Det empiriska material som behandlas är fyra artiklar om mordet på Emilia Lundberg och fyra artiklar från mordet på Wilma Andersson. Artiklarna väljs ut genom ett strategiskt urval och en tidslinje med fyra olika moment. Studien visar att transpersoner inte ses som lika nyhetsmässiga som cispersoner, transpersoner får mindre uppmärksamhet och ses som mindre idealiska offer. Transpersoner får varken samma uppmärksamhet, empati och representeras inte heller på ett likvärdigt sätt som cispersoner i nyhetsmedia. In line with the digitalisation, the Internet's webpages increase and so does the competition between news media channels. Since it is getting easier to access news articles, it is interesting whether they include people with different gender identities or not. Hbtq people have a higher risk of feeling mental health issues and there are also more transsexuals in Sweden who intend to commit suicide in recent years (Folkhälsomyndigheten, 2019). The study therefore examines whether Swedish news media choose to erect society's discourses about transgender people's exclusion in society. Another reason why the study examines Sweden is because they are considered an inclusive society (Svenska Institutet, 2019). For those reasons, it will be interesting to examine Sweden's news media and Expressen's articles on two selected cases. The purpose of the study is to investigate how different gender identities are represented in the news media and how news selection takes place. This will be done through a critical discourse analysis and theoretical starting points such as news evaluation, the ideal victim and gender and norms. The empirical material that is negotiated in the study is four articles about the murder case of Emilia Lundberg and four articles from the murder case of Wilma Andersson. The articles are chosen after four moments in terms of a timeline. The study shows that transgender people are not seen as newsworthy as cis people, transsexuals get less attention in the news, and they are seen as non-ideal victims. Transsexuals do not receive the same attention, empathy or get represented in an equivalent way as cispersons in the news.

This thesis was conducted since the Covid-19 pandemic has meant that work, as well as workplace meetings, has become virtual. The purpose of the study was to research individual experiences of power relations between actors within virtual, video-mediated meetings in regard to the effect technology, body and place have on these power relations. The Data was collected by conducting ten semi-structured interviews through Teams and Zoom. The result was analyzed within the framework of power through persuasion, authority, and coercion (Turner, 2005), and also by including the concepts of social power and dominance (Linell & Luckmann, 1991). Further, the result was put in a broader academic context by relating it to previous research. The result showed that technology has had an effect on the relations of power by creating new areas of responsibility, by increasing control over oneself and others within meetings, but also by giving people a greater sense of freedom surrounding them. In the second part of the result, it was reported that absence of body during virtual meetings has meant difficulties in being able to give feedback through one’s body language, and that it, in addition, has led to new conditions when it comes to who gets to speak. Third, the result showed that the transition of the workplace from being an office to it becoming a virtual space, in theory, could mean increased access to meetings, but that the person in charge of the meeting has a decisive role in realizing that opportunity. Finally, it appeared as if friction has arisen between norms within the office and norms of the home, and that people within a place of authority has been able to exercise excessive control by demanding that coworkers have their cameras on at all times. The paper ended by giving suggestions on further research.

Background: Men around the world seek help to a lesser extent than women for mental health problems. Standards have demonstrated themselves negative in how men seek help for their mental problems, as they are usually associated as female problems. Men tend to minimize their mental illnessin fear of becoming stigmatized. The stigma can affect men's social life and aggravate their mental illness. Aim: The aim of the literature study was to describe how masculinity norms affect men’s help seeking when suffering from mental health issues. Method: A qualitative literature review based on 15 qualitative articles analyzed with a thematic analysis. Results: Five themes were identified; Mens obligations, Stigma to seek help for mental illness, Prejudice against mental illness, Lacking knowledge about mental illness, Lacking confidence to the healthcare. Conclusion: Norms affect men’s help seeking for mental health problems from several different angles. They can be enforced by the men themselves or by the community. Through knowledge of which thenorms are and how they are enforced, can they be changed.

The purpose of the study is to examine whether norms and expectations about motherhood affect mothers and whether normative notions of motherhood are reproduced by mothers in today's society. We live in a society that is constantly changing, as is the role of mother. Becoming a mother is something that women do through socio-cultural aspects and norms and by reflecting on themselves in the role of mother. The study has used a qualitative approach with semi-structured interviews. There were six mothers who participated in the study, those who participated were students or working women. Previous research shows how norms and values as well as close contacts can be central factors in how women shape their mother roles, in addition, how deviant factors can affect women in their role and identity. The result was that the women in the study are influenced by some norms, they maintain and reproduce the norms and expectations that they think are good regarding motherhood and challenge the norms and expectations that they consider less good. In conclusion, the informants agreed that an obligation that exists in motherhood is to adapt to the child and the child's needs., Studiens syfte är att undersöka hur normer och förväntningar kring moderskap påverkar mödrar och om normativa föreställningar av moderskap reproduceras av mammor i dagens samhälle. Vi lever i ett samhälle som förändras kontinuerligt, det gör även modersrollen. Att bli mamma är något som kvinnor gör via sociokulturella aspekter och normer samt genom att reflektera kring sig själv i rollen som mamma. Det var ett kvalitativt förhållningssätt med semistrukturerade intervjuer som användes i studien. Det var sex mödrar som deltog i studien, de som deltog var studerande eller arbetade kvinnor. Den tidigare forskningen visar hur normer och värderingar samt nära kontakter kan vara centrala faktorer i hur kvinnor formar sina modersroller, dessutom presenteras hur ett avvikande faktorer kan påverka kvinnorna i deras roll och identitet. Resultatet var att kvinnorna i studien blir påverkade av en del normer, de upprätthåller och reproducerar de normer och förväntningar som de tycker är bra gällande moderskapet och utmanar de normer och förväntningar som de anser som mindre bra. Avslutningsvis var informanterna eniga om att en förpliktelse som finns på moderskapet är att anpassa sig efter barnet och barnets behov.

The aim of this thesis is to identify what actions of change museums have taken to adjust to the ebb and flow of societal norms and values. The empirical evidence is based on three case studies of objects in three museums: the Birka warrior from grave Bj-581 in the Swedish History Museum in Stockholm, the G’psgolox totem pole in the Museum of Ethnography in Stockholm, and the Benin bronzes in the Museum of Ethnography in Stockholm and the British Museum in London. Through observations of objects and exhibitions in combination with interviews with museum professionals and researchers, an overall picture is created that shows traces of regulation but also remaining attributes from older times. Through theories of structuration, authorized heritage discourse, norm critique and postcolonial ideas, we highlight the strong connections between social structures, social relations and authorized governing groups that exist in the process of disentangling. With this thesis, we intend to highlight how the phenomenon of change is portrayed and managed in museums. Museums in the west were foremost established during a time when nationalistic and colonial ideals characterized societal norms and the work that took place within museums. As a result of the preservation and presentation of the national identity, museums were often attributed with a character of identity making. Over time, the world has changed and so have the norms within society. Aspects of ethics and morals have become increasingly incorporated into discussions about power and governance. In line with these changes, museums have also had to change to stay relevant in their time. The museums hold to this day some of the old nationalistic and colonial ideals which they were built upon. The old ideals can be identified within the museums’ exhibitions, and because of this, clashes may occur between older and newer norms and values in the process of change, within which transparency becomes an important key element. This is a two year master's thesis in Museum and Cultural Heritage Studies.

Det finns evidens som bekräftar fördelarna med att barn ägnar sig åt aktiva skoltransporter(AST). Trots detta har andelen barn som ägnar sig åt AST radikalt minskat under de senasteårtiondena. Vårdnadshavare är de som fattar beslut gällande sina barn, vilket skulle kunna spela en viktig roll när det kommer till AST, då deras attityder gentemot detta kan påverka huruvida barnet ägnar sig åt AST eller inte. Syftet med denna studie var att undersöka de attityder vårdnadshavare till barn i årskurs 1–6, boende i ett arktiskt klimat har till aktiva skoltransporter. Studien utgick från ett befintligt projekt som ämnade att främja AST i en kommun i norra Sverige och utfördes med en kvalitativ metod och deskriptiv design för att besvara syftet. Datainsamlingen bestod av individuella intervjuer tillsammans med sex deltagare. Intervjuerna utfördes utifrån en förberedd intervjuguide och frågeställningarna utgick ifrån theory of planned behavior. En manifest analys av den insamlade datan gjordes genom fem steg, vilket resulterade i att en huvudkategori växte fram, Rörelse – en gemensam målsättning, samt tre underkategorier; Ett hållbart liv (1), Olika former av trygghet (2), Inre och yttre påverkan (3). Resultatet indikerar att vårdnadshavare anser att en hållbar vardag, hälsa och miljö är viktigt samt att olika former av trygghet värderas högt och kan påverkas av en rad olika faktorer. Resultatet indikerar att vårdnadshavares egna erfarenheter påverkar inställningen till AST samt att uppfattningar av omgivningens värderingar och normer gällande AST på ett omedvetet plan kan ha inflytande på den egna inställningen till skoltransportens genomförande. Hälsopromotiva insatser som ökar andelen barn som ägnar sig åt AST kan vara en del i skapandet av normer som resulterar i att andelen transporter med bil minskar. Vilket utöver att den fysiska aktiviteten ökar också skulle gynna miljön och skapa tryggare skolvägar. There is evidence to confirm the benefits of children engaging in active school transportation (AST). Despite this, the proportion of children engaged in AST has radically decreased in recent decades. Guardians are the ones who make decisions regarding their children, which could play an important role when it comes to AST, as their attitudes towards AST can affect whether the child engages in AST or not. The aim of this study was to investigate the attitudes towards active school transportation among guardians of children in grades 1-6, living in an arctic climate. The study was based on an existing project that aimed to promote AST in a municipality in northern Sweden and was performed with a qualitative method and descriptive design to answer the purpose. The data collection consisted of individual interviews together with six participants. The interviews were conducted from a prepared interview guide and the questions were based on the theory of planned behavior. A manifest analysis of the collected data was done through five steps, which resulted in a main category: Movement - a common goal, and three subcategories; A sustainable life (1), Different forms of safety (2), Internal and external influences (3). The results indicate that guardians believe that a sustainable everyday life, health and environment are important and that various forms of safety are highly valued and can be affected by several different factors. The results indicatethat the guardian's own experiences affect their attitude towards AST, and that the perceptions of the environment's values and norms regarding AST on an unconscious level can have an influence on the guardian's own attitude to the implementation of school transport. Health-promoting initiatives that increase the proportion of children who engage in AST can be a part of the establishing of norms that result in a reduction of the proportion of transport by car. Which in addition to increasing physical activity would also benefit the environment and create safer school roads.

Föreliggande studies syfte var att undersöka hur lärare i ämnet idrott och hälsa upplever att kroppsideal aktualiseras i undervisningen och hur de arbetar med det. De teoretiska utgångspunkterna i denna studie var Chris Shillings begreppsliga utveckling av Marcel Mauss, Emile Durkheim och Arthur Franks typologier. Studiens empiriska material har insamlats genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex lärare i ämnet idrott och hälsa på gymnasienivå. Resultatet visade att kroppsideal träder fram som en överförbar samhällsnorm, social konstruktion, självbild och självkänsla och som en funktionell kropp. Studiens resultat visade också att det finns svårigheter med att hantera kroppsideal som ett moment i undervisningen på grund av att det finns en rädsla hos idrottslärarna i hur de ska uttrycka sig för att inte skapa oönskat beteende hos eleverna. Trots detta uttryckte idrottslärarna att de har möjligheten att ge eleverna de nödvändiga verktyg som krävs för att kunna skapa en positiv kroppsbild. The purpose of the present study was to investigate how teachers in the subject of physical education experience that body ideals are actualized in teaching and how they work with it. The theoretical starting points in this study was Chris Shilling's conceptual development of the typologies of Marcel Mauss, Emile Durkheim and Arthur Frank. The empirical material of the study has been collected through qualitative semi-structured interviews with six teachers in the subject of sports and health at upper secondary school level. The results showed that body ideals emerge as a transferable societal norm, social construction, self-image and self-esteem and as a functional body. The results of the study also showed that there are difficulties in dealing with body ideals as an element in teaching due to the fact that there is a fear among physical education teachers in how to express themselves in order not to create unwanted behavior in students. Despite this, the physical education teachers expressed that they have the opportunity to give the students the necessary tools needed to be able to create a positive body image.

In this essay Sarah Coakley’s, Margaret Melin’s and Wilfred Stinissen’s texts on the use of prayer are analyzed with the help of Justin Barret’s theory of theological correctness and DZ Philips’ ideas on prayer. The essay is focused on finding out how useful they are to the study of prayer in practice. Parallels are also drawn between theological correctness and political correctness. The analyses show that Barret’s theories are useful, but not in the way formulated by him. Examination of the theologians’ writings in this essay shows that Barret’s theory is too narrow concerning how theologically correct thought develops. The theologians all had different theories on achieving a paradigmatic prayer, but not correctly from a theological point of view according to Barret. It seems that the social context plays a greater part in how theologians reach prayer in a manner that is correct to them, than the manner in which Barret formulates context in his theory. If cognitive context is interpreted in a wider concept, his theory becomes more easily applicable. DZ Phillip’s ideas about prayer is also useful to relate to the theologians’ texts, as they all assume that prayer is total dedication to God. But the theologians realize the challenges of prayer differently from the way that Philips does. The parallel between theological and political correctness raises discussion, as all the theologians, consciously or unconsciously, indicate norms for prayer that in a religious context can be interpreted as “politically incorrect” and represent norms for correctness that should be regarded critically.

Under Covid-19-pandemin infördes en nationell vaccinationsplan i Sverige, som medförde att vissa restriktioner belades med vaccinationsbevis. Bevisen var en del i ledet för att förhindra att ovaccinerade individer samlades i större grupper och bidrog till smittspridning. Vaccinationsbevisen polariserade befolkningen till vaccinerade och ovaccinerade, där de ovaccinerade riskerade att exkluderas till följd av sitt demokratiska ställningstagande. Då sociala krav och förväntningar kan vara utlösande stressfaktorer riskerade de ovaccinerade individerna att bli en del av folkhälsans statistik. Syftet med studien har varit att förstå hur den ovaccinerade individen upplevde restriktionerna. Med anledning av situationens karaktär har studien antagit ett socialpsykologiskt angreppssätt som med hjälp av de teoretiska utgångspunkterna social makt, stämpling och psykosocial stress sökt förståelse för problemet. De tio ovaccinerade respondenterna som deltog i studien intervjuades med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att restriktionerna upplevdes som ett indirekt maktutövande till följd av skepticism och känslor av orättvisa med falsk trygghet, då det med tiden visade sig att vaccinerade också spred smittan. Deras ställningstagande upplevdes även som normbrytande, vilket genererade ett undanhållande av vaccinationsstatuset. Vidare visade resultatet att omedveten stress och subjektiva värderingar genererade copingstrategier som därmed föranledde en alternativ tillvaro med acceptans. During the Covid-19 pandemic, Sweden decided to implement a national vaccination plan for all citizens. This brought restrictions which imposed a vaccination certificate to prevent unvaccinated individuals from gathering in large groups and spread the infection. The vaccination certificate polarized the population to vaccinated and unvaccinated, and where the unvaccinated risked exclusion due to their democratic choice. Social demands and expectations can be triggers for stress related illnesses and the unvaccinated therefore risked being a number in the statistics of public health. The purpose of this study was to understand how the unvaccinated individual experienced the restrictions. Due to the character of the situation a social psychology approach was used and with help of the theories social power, labeling theory and psychosocial stress the understanding of the problem was sought. The ten unvaccinated respondents who took part in the study were interviewed with the help of qualitative semi structured interviews. The results showed that the restrictions were perceived as an indirect exercise of power as a result of skepticism and feelings of injustice with false safety, when it in time showed that vaccinatinated also spread the disease. Their position was also perceived as norm- breaking which generated a withholding of the vaccination status.The result also showed that subconscious stress and subjective values led to an alternative existence with acceptance.

The purpose of this study is to illustrate how norms of the human body appears in childrens informational books. To answer the purpose of the study a discourse analysis of text and pictures has been made. The analysis was conducted on eight different informational books which are directed for children. The informational books were borrowed from a major library in central Sweden. The informational books was analysed through four different steps where five different questions was used in each step. The result and conclusion indicates that the norm of the human body who appears in the analyzed childrens informational books are mostly the thinner one. The knowledge that this study may contribute with is the importance of presence of descriptions and portrayals of the human body in literature that children can identify themselfs with. Further knowledge that this study may contribute with is how childrens self-esteem can be affected if there do not occure human bodies they can identify themselfs with. Syftet med studien är att belysa hur normer om människokroppen framträder i faktaböcker om kroppen riktade till barn. För att besvara studiens syfte användes en diskursanalys av text och bild. Analysen genomfördes på åtta faktaböcker om människokroppen riktade till barn. Faktaböckerna som analyserades lånades på ett större bibliotek i Mellansverige. Faktaböckerna analyserades utifrån fyra olika steg där varje steg utgick ifrån fem olika frågor som besvarades. Resultatet och slutsatsen av studien visar på att det mestadels är en norm av en smalare eller tunnare kroppsform som framkommer i de faktaböckerna som analyserades. Den kunskap som studien kan bidra med är vikten av att det förekommer beskrivningar och gestaltningar av människokroppar i litteratur som barnen kan identifiera sig med. Ytterligare kunskap som studien kan bidra med är hur barns självkänsla kan påverkas om det inte förekommer människokroppar de kan identifiera sig med.

Incel är ett relativt nytt begrepp som står för ”involuntary celibacy” och syftar i denna studie till män som lever i ett ofrivilligt celibat. Denna grupp ses framför allt i de digitala miljöerna och är en del av manosfären. Vad som kännetecknar dessa män är att de besitter starka antifeministiska tankar. De anser att feminismen motarbetar såväl biologiskt betingade skillnader mellan könen samt traditionella könsroller. Enligt en ny forskningsrapport har det framkommit att Sverige kan betraktas som ett av världens mest inceltätaste länder. Trots detta finns det lite forskning som utgår från ett svenskt perspektiv om incels. Vår studie bygger på en kvalitativ metod, med ett hermeneutiskt angreppssätt. Vi vill med vår studie öka förståelsen för hur diskussioner om normativa föreställningar kring kön och genus konstrueras på det svenska diskussionsforumet Flashback Forum. Vi utgår från ett sociologiskt perspektiv med fokus på genussystem och hegemonisk maskulinitet. Analysen har gjorts i en incelrelaterad diskussionstråd på Flashback Forum där vi har använt oss av tematisk analys. Resultatet visar att det förs liknande diskussioner på svenska Flashback Forum som det görs på internationella incelforum. Flashbackmedlemmarnas konstruktioner av normer är byggda på samhällets normer, dock mer extrema. Resultatet visar även att flera medlemmar anser att kvinnor har fått mer makt och att de sociala strukturerna i samhället har förändrats till det sämre. Incel is a relatively new phenomenon that stands for "involuntary celibacy". This group of men are primarily in the digital environments, and they are a part of the manosphere. Characteristic for these men is their strong anti-feminist beliefs. They believe that feminism counteracts both biologically conditioned differences between the sexes and traditional gender roles. New research shows that Sweden is one of the most incel-dense countries in the world. Despite this, there is little research from a on a Swedish perspective. Our study is based on a qualitative method, with a hermeneutic approach. The aim of this study is to increase the understanding of how discussions about normative ideas about sex and gender are constructed on the Swedish discussion forum Flashback Forum. We have used a sociological perspective with a focus on gender systems and hegemonic masculinity. The analysis has been done in an incel-related discussion thread on Flashback Forum where we have used thematic analysis. The results show that discussions on Flashback Forum are similar to discussions held on the international incel forums. The Flashback Forum members' constructions of norms are built on society's norms, but they are more extreme. The results also shows that several members believe that women have gained more power and that the social structures in society have changed for the worse.

Bakgrund: Fetma är ett växande problem världen över, som ger en ökad risk för bland annat hjärt-kärlsjukdomar och diabetes typ 2. Fetmans uppkomst påverkas av olika faktorer som miljö, genetik och livsstil. Sjuksköterskans uppgift är att ge en jämlik vård med respekt för människors lika värde. Studier visar att personer med fetma undviker vården på grund av rädsla för ett dåligt bemötande. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors attityder till vuxna personer med fetma. Metod: Allmän litteraturöversikt med nio kvantitativa och en kvalitativ artikel, vilka hittades genom databassökningar i PubMed, Cinahl complete och PsychInfo. Dataanalysen utfördes i fyra steg enligt Fribergs metod. Resultat: Fem teman växte fram ur resultatet: Fördomar och stereotypa föreställningar, kunskap om fetmans uppkomst och viktkontroll, attityder relaterade till demografiska faktorer, sjuksköterskornas egen vikt och kroppsuppfattning, attityder i omvårdnadsarbetet. Sammanfattning: Fetma är en komplex sjukdom som påverkas av en rad faktorer. En förenklad bild av sjukdomens uppkomst leder till mer fördomar. Att medvetandegöra samhällets normer om hälsa och kroppar kan sjuksköterskor upptäcka egna fördomar. Fortbildning kan ge sjuksköterskor en bättre kunskap vilket kan påverka deras attityder. En etisk diskussion rörande individens kontra samhällets ansvar samt påverkbara faktorer är av vikt så att sjuksköterskor sätter upp rimliga mål för patienterna. Background: Obesity is a growing problem worldwide, which increases the risk of, among other things, cardiovascular disease and type 2 diabetes. The onset of obesity is affected by various factors such as the environment, genetics and lifestyle. The nurse's task is to provide equal care with respect for the equal value of human beings. Studies show that people with obesity avoid care due to fear of poor treatment. Aim: The aim was to describe nurses' attitudes towards adult patients with obesity. Method: General literature review with nine quantitative and one qualitative article, which were found through database searches in PubMed, Cinahl complete and PsychInfo. The data analysis was performed in four steps according to Friberg's method. Results: Five themes emerged from the results: prejudices and stereotypical perceptions, knowledge about factors, causation and weight control of obesity, attitudes related to demographic factors, nurses' own weight and body perception, attitudes in nursing care. Summary: Obesity is a complex disease that is affected by a number of factors. A simplified explanation of the etiology of obesity leads to more prejudice. Awareness about society's norms about health and body images, may help nurses to discover their own prejudices. Education can give nurses more knowledge, which may affect their attitudes. An ethical discussion whether responsibility and controllability is placed on individuals or society is important so that nurses sets reasonable goals for the patients.

The purpose of this study has been to critically review RF-SISU Vasterbottens communication channels in text and picture with a focal point of different norms related to social belonging. Which can become visible from a norm-critical perspective. To analyze how different norms can be visible in RF-SISU Vasterbottens communication channels the chosen method has been document analysis. What is normal? How do pictures and text express power structures? How are the social categories presented in text and pictures? In which sports are these social categories presented? These have been central questions to support the result of the study. The results showed that the organization in general is aware of norms in the communication when the topics are around diversity and gender equality however in general communication the invisible concepts of norms create areas of discussion. Racialization and hegemony are two of these concepts that shone through during the analysis. In order to achieve the organization's goals of gender equality and equal conditions regardless of where you are from, how you look or how you function they need to be aware consistently through their communication.

The unequal gender distribution in the construction industry is a verifiable truth and previous research indicates that there may be a connection between this inequality and the work environment. Therefore, this report will address gender equality and its correlation with the work environment in the construction industry. The questions of the report aims to further investigate the said connection and understand which factors may need to be improved in the areas of gender equality, gender distribution and work environment. These are further investigated with a survey poll and interviews, conducted at five of the larger construction companies in Sweden, alongside with a literature study which in turn serves/function as the basis for the survey. the five interviewed companies consist of JM AB, JME, NCC Sverige AB, Skanska Sverige AB and Peab Sverige AB.The purpose of this bachelor thesis is to explore and illustrate the current problems linked to gender distribution within the construction industry and thus investigate the benefits of a more equal gender distribution. This is in conclusion completed from a work environment point of view. The goal of the project is hence to gain increased knowledge regarding gender equality related to the work environment at a construction site. Furthermore, this report is limited to examining the subject within construction sites and mainly with gender equality from a gender distribution point of view.The results of the surveys indicate that there is a connection between gender distribution and the work environment. It is, furthermore, indicated that the work environment can be improved with a more equal gender distribution. There is also a desire for a more equal treatment between both genders which some of the correspondents are not currently experiencing. Additionally, it is believed that current norms and macho cultures can affect the work environment and safety work in a negative way to a large extent. This can also have an impact on women ́s propensity to apply to the construction industry. Furthermore, these results indicate that there are several factors that need to be improved in the construction industry linked to gender equality, gender distribution and the work environment. One factor is thus to include both men and women in the gender equality work, which in turn can lead to an overall improvement of the industry for everyone involved. In conclusion, the framework of this report provides an industry perspective, although not allowing for a conclusion to be drawn from it. To do so a more comprehensive investigation would be required and therefore the result of this project only gives an indication on the branch perspective.

Samhället idag präglas av normer, ojämställdhet och snäva könsroller. Studiens syfte var att analysera pedagogers arbete med dessa ämnen, läroplanens riktlinjer samt ett upplevt ansvar i att forma/utveckla barnen ur ett framtidsperspektiv. Socialkonstruktivism handlar om kön som konstruktion och är den teori jag utgått ifrån. Tidigare kunskap har visat på en bristande läroplan som inte ger tillräckligt med verktyg, men betonar samtidigt hur viktigt ansvar pedagoger har för att forma barnen. Resultatet visade att informanterna arbetar mycket med böcker och gestaltning för att lära barnen normer och jämställdhet. Det visade sig också att läroplanen inte tillhandahåller de verktyg som informanterna önskar. De är däremot redo att axla ansvaret för att forma och utveckla barnen ur ett framtidsperspektiv, och upplevde sig ha yttersta ansvaret för att forma barnen till demokratiska medborgare. Jag ställde mig dock frågan om strävan mot könsneutralitet i förskolan är det mest effektiva sätt för att få barnen att överskrida snäva könsmönster. Society today is characterized by norms, inequality and narrow gender roles. The purpose of the study was to analyse educators' work with these subjects, curriculum guidelines and a perceived responsibility in shaping/developing children from a future perspective. Social constructivism is about gender as a construct and is the theory I started from. Previous knowledge has shown a lack of curriculum that does not provide enough tools, but at the same time emphasizes how important responsibility educators have to shape children. The results showed that the informants work a lot with books and design to teach children norms and gender equality. It also turned out that the curriculum does not provide the tools that informants desire. On the other hand, they are ready to shoulder the responsibility for shaping and developing children from a future perspective, and felt they had the ultimate responsibility for shaping the children into democratic citizens. However, I asked myself whether the pursuit of gender neutrality in preschool is the most effective way to get children to transcend narrow gender patterns.

För dagens moderna organisationer är incitament ett centralt verktyg inom företagsstyrning. Med rätt incitament skapar det förutsättningar för organisationer att attrahera, motivera och behålla sin personal. Idag finns det dock mycket begränsad forskning som adresserar hur incitament är uppbyggda. Det finns mycket kunskap om incitamentens effekter och påverkan men mindre om hur de skapats och vad de bygger på (Anthony, et al., 2014). I och med att genus historiskt sätt haft en direkt påverkan på de organisationsstrukturer vi ser idag skapades ett intresse i att undersöka om incitament kan ha en koppling till maskulina normer (Elvin- Nowak & Thomsson, 2003; Acker, 1990). Studien syftar därmed att undersöka om incitament i mansdominerade organisationer grundas i maskulina normer. Studien bygger på sex kvinnors upplevelse av incitament. Respondenterna arbetade samtliga inom den privata sektorn i medelstora, mansdominerade organisationer. En kvalitativ metod och en semistrukturerad intervjuform har använts vid genomförandet av undersökningen. Ett urval gjordes i val av incitament där tre monetära incitament; lön, bonus och aktier, och fem icke-monetära incitament; befordran, ansvar, självständighet, feedback och arbetsmiljö har analyserats. Incitamenten jämfördes därefter med elva olika maskulina och feminina normer. Urvalet av de maskulina och feminina normerna bygger på en sammanställning av normer presenterat i det teoretiska ramverket. Resultatet visar på att incitament i mansdominerade organisationer grundas i maskulina normer. For today's modern companies, incentives are a key tool in corporate governance. With the right incentive it creates the circumstances for companies to attract, motivate and retain their staff. Today, however, there is very limited research that addresses how incentives are created. There is a lot of knowledge about the effects and impact of incentives, but less about how they are formed and what they are based on (Anthony, et al., 2014). As gender has historically had a direct impact on the organizational structures we see today, it created an interest in investigating whether incentives can be linked to masculinity (Elvin-Nowak & Thomsson, 2003; Acker, 1990). Thus, the study aims to investigate whether incentives in male-dominated organizations are based on masculine norms. The study's analysis is based on six different women's experiences of incentives. The respondents all worked in the private sector in a medium-sized, male-dominated organization. A qualitative method and a semi-structured interview form have been used in the conduct of the study. A selection was made in the choice of incentives where three monetary incentives; salary, bonus and shares, and five non-monetary incentives; promotion, responsibility, independence, feedback and work environment were analyzed. The incentives were then compared with eleven different masculine and feminine norms. The selection of the masculine and feminine norms is based on a compilation of norms presented in the theoretical framework. The results showed that incentives in male-dominated organizations are based on masculine norms.

Syftet med studien är att undersöka och analysera arbetssituationen för män och kvinnor i en könsintegrerad organisation utifrån ett genusperspektiv. Studien har genomförts på en enhet inom en könsintegrerad organisation i Sverige. Åtta respondenter varav fyra män samt fyra kvinnor från den studerade organisationen har medverkat genom digitala semistrukturerade intervjuer. Studiens teoretiska ramverk presenterar teorier och tidigare forskning gällande genus, könssegregation, möjlighetsstrukturer samt organisationskultur och normer. Resultatet visar att enheten har en jämlik möjlighetsstruktur och att organisationen arbetar med insatser för att öka inkluderingen samt jämställdheten. Dock visar även resultatet att det finns en könssegregation inom enheten samt en manlig kultur och norm som formar de manliga och kvinnliga medarbetarna. Tidigare forskning gällande arbetssituationen för män och kvinnor är till största del fokuserad på mansdominerade samt kvinnodominerade yrken. En slutsats av resultatet visar att könssegregering även förekommer i könsintegrerade organisationer. Ytterligare en slutsats av studiens resultat visar att den manliga kulturen samt den manliga normen ligger till grund för den könsmarkering som förekommer inom enheten. Denna studie bidrar till en grund för vidare forskning inom området, eftersom det finns en brist av forskning inom könsintegrerade organisationer är vidare forskning inom ämnet betydelsefullt för att belysa hur könsintegration påverkar män och kvinnors arbetssituation i en större utsträckning. The purpose of the study is to investigate and analyze the work situation for men and women in a gender-integrated organization from a gender perspective. The study was conducted at a unit within a gender-integrated organization in Sweden. Eight respondents, of which four men and four women from the studied organization have participated through digital semi-structured interviews. The study's theoretical framework presents theories and previous research regarding gender, gender segregation, opportunity structures as well as organizational culture and norms. The results show that the unit has an equal opportunity structure and that the organization works with initiatives to increase inclusion and gender equality. However, the results also show that there is a gender segregation within the unit as well as a male culture and norm that shapes the male and female employees. Previous research regarding the work situation for men and women is largely focused on male-dominated and female-dominated occupations. A conclusion from the results shows that gender segregation also occurs in gender-integrated organizations. Another conclusion of the result from the study shows that the male culture and the male norm form the basis for the gender marking that occurs within the unit. This study contributes to a foundation for further research in the field, as there is a lack of research within gender-integrated organizations, further research in the subject is important to create an understanding of how gender integration affects men and women's work situation to a greater extent.

ADHD is often considered a boy's diagnosis, but girls are as likely as boys to bear the symptoms. This requires knowledge among social workers to prevent girls from being stigmatized and create destructive strategies with social consequences. The purpose of this study is to describe and analyses women´s experiences of living with ADHD and to understand the social consequences and adaptation strategies women use from a life course perspective. This qualitative study is based on autobiographies and blogs to provide answers to the research question. It appears that the women suffer from internalized symptoms that often go unnoticed and are noticed only when women's self-esteem is damaged, as they are no longer able to hold together and destructive strategies such as self-harm, eating disorders and addiction are developed. Like boys from whom the diagnostic template is structured, it also appears that the girls have symptoms such as lack of consistency, impulsivity and difficulty in keeping concentration, however, it appears that girls do not have acting out behavior as boys. The results in this study show that girls often were diagnosed in high age, which is often when they are adult women. It appears that the women experience a redress, belonging and relief once the diagnosis takes place. Not all women in the study have experienced that their difficulties have been noticed, but instead they have been identified as deviant by their surroundings.

Denna uppsats syftar att undersöka hur yrkesprogrammen på gymnasieskolan förhåller sig till olika könsnormer på individnivå. En kvalitativ intervjustudie används för att ge en personlig inblick hur individer reflekterar över sin gymnasietid utifrån könsnormer, valprocessen och studie- och karriärvägledares påverkan. Genom att tillämpa teorier från Linda Gottfredson och Erving Goffman kopplas dessa till individers begränsningar, kompromisser och självuppfattning samt de olika rollerna en tar i en grupp eller i en klass. Vi har sett hur könsnormer ser ut och hur dessa påverkar en individ. Resultaten visar att alla har lagt märke till könsnormer på de olika yrkesprogrammen. Könsnormer finns i gymnasieskolan och visar sig på olika sätt. Studien ger insikt i hur olika teorier kan användas för att analysera och problematisera olika normer i gymnasieskolan. This essay aims to investigate how the vocational programs in upper secondary school relate to different gender norms at the individual level. A qualitative interview study is used to provide a personal insight into how individuals reflect on their upper secondary school years based on gender norms, the selection process and the influence of a study and career counselor. By applying theories from Linda Gottfredson and Erving Goffman, these are linked to individuals' limitations, compromises, and self-perception as well as the different roles in a group or in a class. We have seen what gender norms look like and how those affect individuals. The results show that everyone has noticed gender norms in the various vocational programs. Gender norms exist in upper secondary school and manifest themselves in different ways. The study provides insight into how different theories can be used to analyze and problematize different norms in upper secondary school.

Bakgrund: Samhället har skapat en idealbild av hur en kvinna bör se ut. Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland den kvinnliga populationen där bröstet är en kvinnlig markör och kan behövas opereras bort. Detta ingrepp benämns som mastektomi. Trots stora förbättringar av vården inom bröstcancer har sjuksköterskan ett ansvar över att främja delaktighet och upprätthålla integritet. Inte minst viktigt att sjuksköterskor inom hela sjukvården kontinuerligt utvärderar mastektomerade kvinnors hälsotillstånd och främjar hälsa utifrån helhetssyn på kvinnornas behov. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser efter mastektomi vid bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt som baserades på 9 kvalitativa studier och en mixad studie. Artiklarna var tagna från databaser Cinahl Complete och PubMed. Studierna kvalitetsgranskades och analyserades i fyra steg utifrån Fribergs instruktioner. Resultat: I resultatet framkommer fyra teman: En förlorad självbild, Kroppsuppfattning och Sexualitet, Sorgeprocess och Acceptans: att fortsätta framåt samt Stödjande omgivning: att gå igenom en förändring tillsammans. Sammanfattning: Mastektomi påverkar kvinnorna psykosocialt och leder till en känsla av förlorad/minskad kvinnlighet och en förlorad identitet. Förlusten av bröstet och starka samhälleliga normer kring kvinnligt utseende leder till lidande, sorg samt uteblivna sociala interaktioner. Stödjande omgivning och vårdpersonal kan underlätta kvinnors adaption samt acceptans av nya verkligheten. Background: Today's society holds an ideal image of what a woman should be and what she should look like. When a woman suffers from one of the most common cancers among the female population, her female marker which is the breast, may need to be completely surgically removed. This procedure is called a mastectomy. Despite major improvements in breast cancer care, the nurse is responsible for promoting participation and maintaining integrity. Not least, it is important that nurses in the entire healthcare system continuously evaluate the health status of mastectomized women and promote health based on a holistic view of women's needs. Aim: The aim was to describe women's experiences after mastectomy in breast cancer. Method: A literature review based on 9 qualitative studies and one mixed study. The articles ware retrieved from the databases Cinahl Complete and PubMed. The studies were quality reviewed and analyzed in four steps based on Friberg's instructions. Results: The result shows four themes: Lost self-image, Body image and Sexuality, Grieving process and Acceptance: to continue moving forward and Supportive environment: going through a change together. Summary: Mastectomy affects women psychosocially and leads to a feeling of lost / diminished femininity and a lost identity. The loss of the breast and strong societal norms around female appearance lead to suffering, grief and default social interactions. Supportive environment and care staff can facilitate women's adaptation and acceptance of the new reality

Denna studie tar avstamp i den samhälleliga debatten om pornografi och dess påverkan och konsekvenser bland unga. Syftet är därmed att undersöka hur upplevelsen av pornografi beskrivs av unga killar samt hur den eventuellt påverkar både dem själva och andra samt deras relationer. Undersökningen baseras på en kvalitativ forskningsmetod där empirin består av fritextsvar från 380 stycken respondenter. Fritextsvaren utgår från en Sifo-undersökning som släpptes våren 2022 på initiativ av organisationen MÄN, där killar i 13-25 årsåldern medverkat. Studiens empiri har analyserats med hjälp av en tematisk analysmetod samt utifrån kategorierna attityder, konsumtion och påverkan. Med hjälp av ett teoretiskt ramverk bestående social inlärningsteori och sexuella script samt relevant forskning på området visar studiens resultat och slutsatser att killar i stor utsträckning har en negativ inställning till pornografi. Attityder är något som formas i en social kontext och utgår huvudsakligen från normer och värderingar. Killar har ett behov av att utforska sin sexualitet där pornografin fungerar som ett verktyg, samtidigt upplever killar en påverkan av pornografi där den till stor del beskrivs som negativ. Sammanfattningsvis kan vi se att det finns ett behov av samtal och vägledning där vuxenvärlden lyser med sin frånvaro. This study finds its origins in the social debate about pornography and the impact and consequences it has on adolescents. The aim is to examine their experiences of pornography in regards to themselves, their peers and to explore its influence on their relationships. (Un)desire is based on a study completed by Sifo about young men’s pornography consumption between the ages of 13-25. The study was published in Spring 2022 and was initially commissioned by the organisation MÄN. It used qualitative research methods where the research material consisted of open ended questions that were given to a total of 380 participants. The research material has been analysed using a thematic analytical method and took three categorical viewpoints into consideration: attitude, consumption and impact. By using theories consisting of social learning theory, sexual script and relevant research this study finds that young men generally have a negative attitude towards pornography. Attitudes, norms and values regarding pornography are most often constructed through the process of socialisation. Pornography is being used by young men as a tool to explore their sexualities however, it predominantly has a negative influence. Finally, there is an absence of conversation and guidance from adults around pornography which adds to the negative impact it has on young men.

The aim of this study is to analyze whiteness in textbooks for civics. The study is executed through a text analysis of two textbooks in civics for upper primary school in Sweden. In this approach a postcolonial theoretical framework is used which is thoroughly presented, after which resulted in two analytical models. One model was used to identify binary dichotomies, while the other consisted of five questions that aimed to highlight patterns regarding whiteness in the textbooks. One of the most important contributions of the postcolonial theory was the visualization of the links between historical colonialism and contemporary societal problems such as various forms of racism and discrimination. On these grounds, the theory was chosen. The result showed a partly problematic presentation in the textbooks.