Search

Illegal drugs are disgusting, while legal and medical drugs are not. This is a message that has long been promoted in Sweden and has become a self-evident claim, even though the active substances in legal and illegal drugs can be the same. What is then the difference between a threatening, disgusting drug and a non-threatening medical cure? In this article, proximity and distance to objects already designated as disgusting is analysed as key to how drugs acquire disgustingness, in line with Sara Ahmed’s queer phenomenology. In the same way as drugs themselves, users of drugs can acquire disgust. To avoid disgustingness, disgust must be shown if a proximate drug, or user of a drug, turns out to be disgusting, making judgements of whether or not a drug is disgusting a matter of human value as well as valuation. If the source of the threatening is placed in previous contacts, a line of affects and assessments is central, transforming the discussion about a certain substance into a discussion about proximities. Perceptions of a corrupt medical industry, for example, can direct disgust towards prescription medicines from the point of view of users of illegal drugs. Medical facilities, conversely, can provide information that relies on assumptions of threatening otherness regarding drugs that are far from Western medicine. Betelnut – a mild stimulant that is uncommon and legal in Sweden – listed alongside notorious drugs such as heroin and crack in an information folder handed out at a hospital, serves as an example of how a drug can be perceived as threatening without reference to pharmacology or illegality. Campains that strive to make people reject drugs to keep them safe from potential drug-related harm, can in this way instrumentalise disgust in ways that relate to constructions of race and class. Instrumentalisations of disgust can thus pose a risk for some, while others are kept away from the disgusting.

Bakgrund: Substansbrukssyndrom är en sjukdom som påverkar flera miljoner individer i världen idag, varav sjuksköterskor är en särskilt utsatt grupp. Detta bland annat på grund av tillgängligheten till narkotika på arbetsplatserna. Trots detta råder det stor kunskapsbrist kring ämnet. Det medför att omvårdnadsarbetet kan påverkas negativt, och patienter, kollegor och den missbrukande sjuksköterskan själv kan utsättas för risker. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelse av personligt substansmissbruk och missbruksrehabilitering. Metod: Litteraturstudien baserades på åtta kvalitativa studier inhämtade genom databassökningar i CINAHL och PubMed. Analyserades med Fribergs femstegsmodell.Resultat: Fyra huvudkategorier framkom ur analysen: ”Orsaker till missbruket”, “missbrukets konsekvenser”, “Att konfrontera missbruket” samt “rehabilitering”. Huvudkategorierna delades upp i 8 underkategorier. Konklusion: Missbruk leder till sociala och ekonomiska konsekvenser för sjuksköterskan samt kan negativt påverka kvaliteten på patientens vård. Det finns effektiva interventioner men upplevelsen av dessa varierar och är beroende av flera faktorer. Det finns ett kunskapsgap och det behövs mer forskning kring frågan. Background: Substance use disorder is a disease that afflicts millions of individuals worldwide today, of which nurses are vulnerable as a group because of the easy access to narcotics amongst other reasons. Despite this, there is a great lack of knowledge about the subject. This affects the nursing care negatively, and patients, colleagues and the substance abusing nurse themselves can be put at risk. Aim: To describe the nurses’ experience of personal substance abuse and rehabilitation. Methods: This literature study is based on eight qualitative studies acquired through database-searches in CINAHL and PubMed, the analysis was conducted using Friberg`s five step model. Results: Four main categories were found through the analysis: “Causes for substance abuse”, “consequences of substance abuse”, “Confronting the substance abuse” and “rehabilitation”. The main categories were divided into 8 subcategories. Conclusion: Substance abuse leads to social and economic consequences for the nurse and can negatively affect the quality of the patient's care. There are effective interventions but the experiences of these vary and are dependent on multiple variables. There is a lack of research on the subject, and more is needed.

In drug analysis, different kinds of immunoassays are often used as an initial screening for urine samples. The positive screening results are then followed by a confirmatory test, which consists of mass spectrometry methods to detect the drugs. The confirmatory tests are considered to be more resistant to manipulation than the screening tests. If the tested person wants to obtain a false negative result in the drug analysis, there are a lot of different manipulation strategies available today. Manipulation of urine with oxidants before the drug analysis, oxidizes the drugs, and obtains negative results. The aim of this study was to investigate how the results of the drug analysis with the screening test; cloned enzyme donor immunoassay (CEDIA) and the confirmatory test; liquid chromatography- high resolution mass spectrometry (LC-HRMS), were affected when the urine was manipulated with oxidants before the analysis. Four different oxidants (pyridinium chlorochromate, hypochlorite, sodium nitrite and povidone iodine) in three different concentrations, were investigated and evaluated on 37 different drugs with LC-HRMS. The most effective oxidant and the most adulterated drugs were then further investigated with LC-HRMS, CEDIA and with urine adulteration test strips. The results of the drug analysis were affected by the oxidants with both the CEDIA, and LC-HRMS analysis. All samples containing pyridinium chlorochromate and hypochlorite obtained negative results with CEDIA. With LC-HRMS, the tested samples containing 1 % hypochlorite effectively lowered the drug concentrations under the cut-off. Adulteration tests can be used to identify urine samples, manipulated with oxidants.

Bakgrund: Synen på narkotika har blivit mer liberal och frekvensen av substansbruk hos ungdomar har ökat. Ungdomar anser att narkotikaklassade preparat har blivit mer lättillgängliga. Ungdomsåren är en riskfaktor för både narkotikabruk och kriminalitet. Ungdomsbrottslighetens omfång har inte förändrats mycket sedan 70-talet, dock blir brotten allvarligare och vanligare i yngre ålder. Ungdomar är den mest brottsaktiva gruppen i samhället. Brottsligheten kan dock ofta ses som en övergående fas. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva ungdomars erfarenheter av att lida av ett missbruk med samtidig kriminalitet. Metod: Studien är en litteraturöversikt. Datainsamlingen gjordes genom systematiska informationssökningar med bestämda inklusions- och exklusionskriterier. Analysmetoden som användes var Aveyards tematiska analysmodell. Nio artiklar ansågs ha ett relevant resultat som kunde besvara studiens syfte samt ha hög kvalitet. Resultat: Resultatet presenteras utifrån fyra teman och nio subteman. De fyra temana som framkom var ”Från nöje till problem”, ”Den sociala arenans dubbla roll”, ”Förändrat beteende och psykisk ohälsa” samt ”Vård- och rättssystemets komplexitet”. Slutsatser: Narkotikabruket gick från att bruka för nöjets skull till att problem skapades. Att bruka tyngre narkotika sker ofta i samband med brott i grupp och är ofta kopplat till grövre brottslighet. Det framkom att en trygg och säker miljö under uppväxten var en skyddsfaktor som minskade risken för narkotikabruk och kriminalitet i ungdomsåren. Background: The view on drugs has become more liberal and the frequency of substance use among youth has increased. Adolescents also believe that illegal drugs are more easily accessible. The adolescent years are a risk factor for drug use and criminality. The extent of juvenile delinquency has not changed much since the 1970s, however, the crimes have become more serious and more common in younger ages. Adolescents are the most criminally active group in society. However, crime can often be seen as a transient phase. Aim: The aim of this literature review is to describe adolescents experiences of substance abuse with co-occurring criminality. Method: The method used in this study was a literature review. Data was collected through systematic information searches with specific inclusion and exclusion criteria. The method used to analyse the articles was Aveyard's thematic analysis model. Nine articles were considered to have a result that could answer the aim of the study and to be of high quality. Findings: The results are presented based on four themes and nine sub-themes. The four themes that emerged were “From recreational use to problems”, “The dual role of the social arena”, “Changed behaviour and mental health” and “The complexity of the care- and justice system”. Conclusion: The use of narcotics went from using for the sake of fun to creating problems. Heavier drugs were often associated with committing crimes in groups as well as committing more serious crimes. The importance of a safe and secure environment during childhood were a protective factor which could reduce the risk of drug use and criminality in adolescence.

The aim for this study is to examine how school personnel perceive adolescents attitude towards drugs and narcotics in general and, in this case, cannabis in particular over a time period of about eleven years. The study focuses on two smaller municipalities to determine whether the previous big city problems of drugs now also effects smaller cities. In the light of a world where cannabis has been liberalized in many countries, both in Europe and America, the question rises of how this will affect the Swedish youth and the Swedish schools. By the two cases examined in this study, one can determine that cannabis has been liberalized in the sense of it being more accepted among the adolescents even if the amount of people using not has risen notably during the examined period. This raises the question what this means for the school personnel, such as mentors, principals and school nurses. In the two cases examined in this study we can determine that the biggest difference in their case is how you must talk to the students about cannabis and how you must present the dangers of using it. Earlier it seems to have been easier to motivate a student not to smoke by mostly talking about how it affects your health negatively. Today, according to some of the respondents, the teachers and other personnel has to be more prepared to face counterargument from students concerning the use of cannabis and whether it is dangerous or not.

I denna studie undersöker vi vilka samband som finns mellan lagidrott och temana, narkotika, välbefinnande, alkohol samt motivation. Data har samlats in från 78 respondenter i urvalsgruppen, pojkar i åldrarna 15–18 år aktiva inom lagidrott, samt jämförts med kontrollgruppen i samma ålder och könskategori från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning CAN (Gripe & Thor, 2017) gällande temana alkohol och narkotika. Relevant tidigare forskning och teorin socialisation har nyttjats vid analys och diskussion kring resultatet i vår studie. Resultatet tyder på att det finns en mängd positiva effekter förknippade med lagidrott och att de motivationsfaktorer och orsaker respondenterna valt är kopplade till deras välbefinnande. Dessa positiva effekter och det ökade välbefinnande kan antas leda till ett lägre bruk av alkohol och narkotika då våra respondenter utmärker sig i att de ligger under genomsnittet i kontrollgruppen.

The purpose of this study has been to gain an understanding of how drug addicts get out of an addiction from the perspective of people who have previously been addicted to narcotics. To achieve the purpose of this study we interviewed former addicts and social workers whose work is to help drug addicts. The interviews with the informants have been semi structured where as we had prepared some open questions but also as the interviews went on we thought of follow up questions to ask. The analysis was conducted with three theories: the turning point, natural recovery and social bond. The results show that there are different ways to reach a turning point when you decide to quit the habit and then there are various factors that facilitate a person of getting out of an addiction that also prevent relapse. Furthermore, the results show that their own perspective on what mattered the most during their way out of an addiction was the support of people who had gone through the same process of changing their lifestyle. They found that fellowship is essential to recovery and relapse prevention.

Sveriges narkotikapolitik har en tydlig noll vision; Sverige skall bli ett drogfritt samhälle. För att uppnå det målet följer Sverige en så kallad nolltoleransmodell, vilket innebär en strikt policy som säger att all hantering och bruk oavsett volym och syfte är olagligt. Jag argumenterar att det är en skadlig och ineffektiv policy att applicera på drogproblematiken i Sverige och argumenterar därför istället för att införa en så kallad skadereducerande policy. Detta är istället en policy som accepterar att droger är en del av samhället. En sådan policy jobbar främst med förebyggande och behandlande åtgärder, jag argumenterar för en avkriminalisering av personligt bruk av drog. Jag kommer använda mig av empirisk källor och moralfilosofiska argument för att påvisa att en skadereducerade policy gynnar samhället både ur ett socialt och ekonomiskt perspektiv.

Bakgrund: Konsumtionen av alkohol har i stort minskat i hela västvärlden, denna nedåtgående trend är extra tydlig bland ungdomar. Fler och fler ungdomar konsumerar mindre och många väljer att helt avstå från att konsumera alkohol. Denna trend är förstås positiv på många sätt men väcker även frågor om hur och varför denna trend uppkommit. Samtidigt som konsumtionen av alkohol har minskat har studier visats att vissa former av narkotika blir vanligare och har därmed skapat teorin om ett eventuellt samband. Syfte: Syftet med denna studie är att analysera ungdomars minskade alkoholkonsumtion och koppla detta till eventuell ökning eller minskning i brukandet av narkotika bland de som inte konsumerar, konsumerar måttligt samt de som konsumerar mycket alkohol. Metod: Studiepopulationen består av 71 852 ungdomar i åldern 15-16 år från hela Sverige. Studien är en upprepad tvärsnittsstudie med data från åren 2001 till 2014. Den insamlade data analyseras med hjälp av flera logistiska regressioner. Resultat: Resultatet visar att de ungdomar som inte konsumerar alkohol inte använder narkotika eller cannabis i större utsträckning, de som konsumerar måttligt och konsumerar mycket använder dock narkotika och cannabis i större utsträckning. Slutsats: Sambandet mellan narkotika- och cannabisanvändandet och de ungdomar som konsumerar måttligt och mycket kan stärkas. Normalitetsprincipens hypotes att vid tider med låg totalkonsumtion av alkohol är det de som konsumerar mycket som använder narkotika och cannabis stärks av resultatet. Background: Consumption of alcohol has declined substantially throughout the western world, this downward trend is extra clear among adolescents. More and more adolescents drink less and many choose to completely refrain from consuming alcohol. This trend is of course positive in many ways but also raises questions about how and why this trend has arisen. While alcohol consumption has decreased, studies have shown that certain forms of drugs are common and have thus created the theory of a possible connection. Aims: The purpose of this study is to analyze adolescents reduced alcohol consumption and link this to any increase or decrease in the use of narcotics among those who do not drink, drink moderately, and those who drink a lot. Methods: The study population consists of 71 852 adolescents aged 15-16 years from all over Sweden. The study is a repeated cross-sectional study with data from 2001 to 2014. The collected data is analyzed using multiple logistic regressions as well as an interaction regression. Results: The results show that the non-drinking adolescents do not use drugs or cannabis to a greater extent, but those who drink moderately and drink a lot, use narcotics as well as cannabis in greater extent. Conclusions: The relationship between narcotics/cannabis use and the adolescents who drink moderately and heavy can be strengthened. The results are consistent with the principle of normality which shows that at times with low total consumption of alcohol the heavy consumers of alcohol use more narcotics and cannabis.

I studien undersöks huruvida en grupp narkotikasäljare på den svenska hemsidan Flugsvamp drivs av andra motivationer än ett grundläggande vinstintresse. Sidan bygger på de teknologiska verktyg som utvecklades av den libertarianskt inspirerade Cypherpunkrörelsens arbete med stark kryptografi i slutet av 1990-talet. Dessa verktyg skyddar både brottslingar och frihetskämpar, men har främst associerats med de som använder anonymiteten i kriminella syften och således har verktygen fått ett dåligt rykte som riskerar äventyra kryptografins framtid. Genom semistrukturerade onlineintervjuer med fem säljare av skiftande karaktär samlade jag information gällande deras upplevelse av sidan, relationerna till kunder och administratörer, hur de rent moraliskt rationaliserade sin verksamhet och vilken påverkan de såg sig ha på samhället och kryptografin. En bild framträdde där majoriteten av säljarna uppvisade ansvarskänsla och eftertänksamhet genom att agera med transparens och professionalitet. Genom att utkonkurrera oärliga aktörer och med ett nära kollegialt samarbete med varandra använde dessa säljare sin roll för att utmana den traditionella majoritetsinställningen till narkotika och visa hur den ansvarsfulla digitala försäljningen i längden kan vara samhällsförändrande. En minoritet uppgav att de endast använde sidan för att tjäna extrapengar och egentligen tyckte att det var en rimlig idé för staten att förbjuda de kryptoanarkistiska verktygen då de främst anses användas i kriminella syften. Studien når fram till slutsatserna att samhället som helhet tjänar på att det narkotikarelaterade våldet försvinner från gatorna, visar på hur en inkonsekvent och konservativ lagstiftning gör sig mottaglig för starka motargument samt understryker att den framtida digitala mänskligheten kommer ha en betydande användning för de kryptoanarkistiska verktygen.

Before the regulation of opium as a “narcotic” in Sweden in 1923, opium was not regulated for its intoxicating properties and was freely available. But not in any kind of shop. Opium was legally available only through the pharmacies. This thesis explores how this free availability of a narcotic was understood by its traders, the pharmacists. The title of this thesis – The Value of Poison – indicates how opium could be conceptualized both as a safe, everyday remedy essential to keep freely available and as a drug of intoxication. As a poison it could be articulated as a matter of primarily pharmacological, not moral or medical, concern. This also gave the pharmacists, with their special knowledge of pharmaka (drugs, poisons), an autonomous space of knowledge free from the ever more intruding “medical gaze”. But, in order to articulate this kind of understanding of opium, another kind of knowledge was needed to be acknowledged: that of the user. In this articulation a “sensus communis” was tied in with a broader cultural knowledge of drugs. Problems with opium were focused on the danger of acute poisoning, not recreational intoxication. Concepts that could have problematized this kind of use were rearticulated as problems either of illegitimate trade, unregulated markets and advertising or of draconian regulation by greedy or sloppy doctors. These rather opposite elements were made equivalent through the articulation of ignorance in both cases, thus further emphasizing the special knowledge of the pharmacist. The thesis locates a process of contradiction that contributes to the eventual diminishing of the discourse of poison towards the end of the period. The pharmaceutical knowledge that guaranteed the discourse was based on a “pharmaceutical gaze” on pharmaka. It pierced through the drug to identify its constituent parts. In this process it was promised that the different effects of opium would be separated. “Narcotic” could be a by-product, to be discarded or controlled, without dispensing of other therapeutic effects. With this ever deeper knowledge of opium, knowledge in the pharmacies was made insufficient for the full understanding or opium, and so too was that of the traditional user. The era of opium as a poison was over. Före den första särlagstiftningen om narkotika i Sverige 1923 reglerades inte opiumets rusgivande egenskaper. Drogen var fritt tillgänglig i handeln. Men inte i vilken butik som helst. Opium kunde bara köpas lagligt på landets apotek. Den här avhandlingen undersöker hur denna fria tillgänglighet av narkotika förstods av droghandlarna själva, apotekarna. Titeln pekar på hur opium på en och samma gång kunde tänkas som en säker husmedicin vars tillgänglighet var avgörande för folkhälsan och som en rusgivande drog. Som ”gift” artikulerades det som en i första hand farmakologisk angelägenhet, inte en moralisk eller medicinsk. När de talade på detta sätt upprättade apotekarna, genom sin särskilda kunskap om farmaka, ett eget rum för sitt vetande, fritt från läkarnas allt mer genomträngande ”kliniska blick”. Men för att kunna artikulera denna förståelse av opium krävdes också att en annan typ av kunskap vidkändes: brukarens. Genom denna artikulation knöts brukarnas ”sensus communis” samman med en bredare kulturell kunskap om droger. De av opiumets problem som lyftes fram handlade om akut förgiftning, inte rekreationellt rusbruk. De begrepp som hade varit möjliga att användas för att problematisera denna senare form av bruk reartikulerades: antingen förpassades de till den olagliga handeln, de oreglerade marknaderna och reklamen, eller också till de drakoniska regleringarna som giriga och slarviga läkare stod bakom. Apotekarna artikulerade dessa båda helt motstående element som ekvivalenta genom en brist på kunskap, vilket i sin tur ytterligare stärkte deras egen kunskapsmakt. Avhandlingen lokaliserar även en processande motsägelse som sker när giftets diskurs tynar bort vid slutet av den undersökta perioden. Den farmaceutiska kunskap som underbyggde diskursen vilade på en ”farmaceutisk blick” på farmaka. Denna genomborrade drogämnet för att avslöja dess beståndsdelar. Genom denna process utlovades att opiumets olika effekter skulle kunna skiljas från varandra. ”Narkotikan” kunde ses som en bieffekt, som kunde kastas åt sidan eller kontrolleras separat, utan att opiumets kvarvarande terapeutiska effekter minskade. Denna allt djupare kunskap medförde att de enskilda apotekarnas eget vetande på apoteken inte räckte till för att fullt ut förstå opium, och därmed bröts även samartikulationen med brukarnas kunskap. Tidseran när opium var ett gift tog därmed slut under mellankrigsperioden.

Syftet med denna studie var att titta på kriminalitet, brottsutsatthet och narkotika ien ungdomsgrupp. Även samband mellan dessa tre variabler studerades. Dettagjordes genom en enkätstudie som besvarades av gymnasieungdomar i åldrarna16-21 år. Tidigare forskning på området visar att den mest förekommandenarkotikasorten som ungdomar provar är marijuana. Lindrigare stöldbrott, somsnatteri, är enligt tidigare studier det vanligaste brottet. 12,7 % av deltagarna idenna studie har någon gång provat narkotika och det vanligaste brottet somungdomar har begått är lindrigare stöldbrott. I studien kommer vi fram till att detfinns ett samband, både mellan kriminalitet och narkotikaanvändning, ochbrottsutsatthet och narkotikaanvändning. Sambandet med att ha provat narkotikavar starkare för den egna kriminaliteten jämfört med brottsutsattheten. Socialtumgänge hade en korrelation med narkotikaanvändning där de som umgicks mermed sina vänner och ”driver runt” oftare hade provat narkotika. The purpose with this study was to look at crime, victimization and narcotics in ayouth group. The correlation between these three variables was studied as well.This was done by doing a survey that was answered by high school students in theage between 16-21 years old. Previous research in this area has come to theconclusion that the most frequent kind of narcotics being used by youths ismarijuana. Kinds of larceny, like shoplifting, is according to previous research themost common crime performed by youths. 12, 7 % of the participants have usedsome type of narcotics and the most common crime in this youth group waslarceny. In the study we find a correlation, both between crime and use ofnarcotics, as well as between victimization and having tried narcotics. Thecorrelation between narcotic use and victimizations was stronger then the onebetween narcotics and crime. Social company had a correlation with usingnarcotics where the ones that spent more time with their friends “doing nothing”more often had used narcotics.

Den ekonomiska och fysiska tillgängligheten av narkotika är idag historiskt hög, vilket bidrar till att narkotikan numera ses som en normalitet i samhället. Denna kvalitativa intervjustudie skildrar hur sex personer, alla med någon form av narkotikabakgrund, upplevt att narkotikan på ett eller annat sätt varit en del i deras liv. Deltagarna ger en bild av människors olika anledningar till att börja, fortsätta och sluta ett narkotikabruk samt beskriver hur attityden hos narkotikabrukare ofta förändras över tid. Resultatet visade att det sociala nöjet samt upplevelsen att bli fri sin inre oro var komponenter som medförde en positiv attityd, medan destruktiva konsekvenser i form av självförstörelse, kontrollförlust och sociala problem var komponenter som resulterade i en negativ attityd. Då den mänskliga attityden är en följd av våra tankar, känslor och handlingsinriktningar kom dessa aspekter att utgöra fokus för studien. Materialet analyserades utifrån en induktiv och deskriptiv ansats genom en kvalitativ innehållsanalys.

Syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskor som arbetar på en akutmottagning upplever mötet med patienter som är påverkade av alkohol och droger. En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerad intervjuguide genomfördes. Materialet transkriberades och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Sju sjuksköterskor som arbetar på en akutmottagning i Mellansverige deltog i studien. Det framkom att informanterna känner empati för påverkade patienter vilka samtidigt beskrivs som opålitliga. Sjuksköterskorna är på sin vakt då patienterna snabbt kan bli aggressiva och hotfulla om de upplever sig bli provocerade. Sjuksköterskorna behöver ibland värja sig mot påverkade patienter som utsätter dem för oönskad fysisk kontakt och de upplever det som en trygghet att ta hjälp av väktare eller polis vid behov. Känslor som osäkerhet, frustration, irritation, olust och ilska väcks hos sjuksköterskorna i mötet med patientgruppen men de eftersträvar att bemöta alla lika. Trots detta uppges påverkade patienter behandlas annorlunda, prioriteras lägre och tas inte riktigt på allvar. Trots att sjuksköterskorna upplever att påverkade patienter är oberäkneliga och framkallar osäkerhetskänslor känner de empati för dessa individer. Ett professionellt bemötande eftersträvas men trots det antyds att toleransen är låg gentemot påverkade patienter. Vidare utbildning välkomnas och tros kunna bidra till bättre omvårdnad av en komplex patientgrupp. The aim of this study was to illustrate how nurses working in an emergency department experience meeting with patients under the influence of alcohol and drugs. A qualitative study was undertaken with a semi-structured interview guide. Data was transcribed and analyzed by qualitative content analysis. Seven nurses who work in an emergency department in central Sweden participated in the study. It was found that nurses feel empathy for patients under the influence of substances, although they also described them as unreliable. Several nurses described themselves as being on guard as patients can become aggressive and threatening, and that situations can quickly turn when the patients perceive themselves to be provoked. When nurses are exposed to unwanted physical contact they sometimes need to defend themselves. When it is warranted, the help of security or the police can offer some degree of comfort. The nurses are experiencing feelings of insecurity, frustration, irritation, unease and anger in the encounter with this group of patients, but retain their professionalism and strive to treat everyone equally. Despite this it is indicated that patients under the influence of substances are treated differently from other patients, are a lower priority and are not taken as seriously. Although patients under the influence of substances may appear volatile and threatening nurses feel much empathy. A professional approach is sought but despite that it is suggested that the tolerance is low in relation to patients under the influence of substances. Further education is welcomed and is believed to contribute to better care for a complex population of patients.

The purpose of this study was to, through the life stories of four women and their experiences, thoughts and feelings according to a life in drug dependency reach an increased knowledge about how a dependency can arise, continue and be brought to an end. The question at issue were: How do a small amount of women describe and comprehend their experiences, thoughts and feelings according to their drug addiction seen through a process perspective. In order to answer that question three themes were investigated: the road into dependency, living as an addict and the road to recovery from dependency and the time that follows. The study followed a qualitative method and the theoretical approach was hermeneutic. The results were analysed through a process analyse perspective, from the view of the chosen theoretical perspectives, social constructivism, experience perspective and a psychodynamic perspective. The results of the study showed a concordance in the initial experiences in contact with the drug between the informants. The informants all had difficulties in realizing that the drug had become a problem. The process of ending the dependency was seen as a lenghty process. They expressed feelings of loss in connection to drugs and drug taking.