Search

Historiskt har föräldraskap inte varit något personer med utvecklingsstörning haft rätt till. Samhället har på olika sätt hindrat individer med utvecklingsstörning att fortplanta sig, antingen genom tvångssterilisering eller ”social sterilisering”, såsom att institutionalisera personer i enkönade boendeformer. Under 1970- och 1980-talen finner vi en förändring i hur samtalet kring samtliga personer med funktionsnedsättningars rättigheter i samhället förs. Tungvikt läggs på integration och lika rättigheter. Samtidigt menar vissa forskare att man ska betrakta barn till föräldrar med utvecklingsstörning som en extra utsatt grupp. Vi ämnar, genom att studera utvalda statliga offentliga utredningar, studera det statliga samtalet gällande denna målgrupp och deras eventuella barn genom att följa fyra av Premfors sju steg för policyanalys, samt studera till vilken grad utredarna använder normaliserande begrepp för att beskriva gruppen ”personer med utvecklingsstörning”. Samtalet kring barn till föräldrar med utvecklingsstörning är ett samtal som vi inte upplever bedrivs i adekvat nog utsträckning, något vi vill problematisera. Ämnet och frågeställningarnas natur tangerar filosofi och dess eventuella känsliga historiska inslag kommer beaktas med respekt.

Denna uppsats syftar till att ta reda på om män och kvinnor porträtteras olika i längre intervjuer baserat på deras kön. Åtta intervjuer i Dagens Nyheters lördagsbilaga från 2015 har analyserats enligt kvalitativ textanalys och retorisk bildanalys. Undersökningen har sin utgångspunkt i Queerteori. Undersökningens resultat visade att det finns strukturella skillnader mellan analysenheterna baserat på intervjupersonens kön. Skillnaderna fanns framför allt i hur intervjupersonens kropp porträtterades genom bild och text, samt skillnader i de samtalsämnen som intervjun behandlade. De kvinnliga intervjupersonerna talade i större utsträckning om jämställdhet och religion. De manliga intervjupersonerna var mer personliga och texterna handlade då om mer varierande ämnen. Kvinnorna talade om sina erfarenheter av att vara kvinna medan ingen av de manliga intervjupersonerna talade om hur det är att vara man. Även de händelser i vilken bilderna var tagna skiljde sig åt, de manliga intervjupersonerna var mer aktiva och de kvinnliga intervjupersonerna var mer fysiskt passiva.

Summary It is inspiring to see museum visitors evolve and develop through art exhibitions. Great potential lay in facilitating the learning experience by art exhibitions, and the possibility of designing exhibitions that make visitors attracted to learn. The purpose of the present work is to study the means of creating favorable conditions for lifelong and enjoyable learning in art exhibitions. The concept of learning has multiple definitions, and several have been used effectively in various ways in preceding works. The underlying principle of this work is that visitors learn by actively processing information in their own minds and through experiences. The term lifelong learning is often associated with employability and adaptability. In this work, the view of lifelong learning is from a museum perspective, and that it is a form of learning that involves enjoying learning and actively seeking opportunities to learn, irrespective of the level of education and employment status. We define enjoyable learning at art exhibitions as a state of mind when visitors enjoy themselves because they are learning. Art education has, since the first museums were founded, strived for becoming more available on many levels. Art educators have pursued and attempted to construct more pleasant forms of learning involving more dialogue and participation of visitors. Given that the field of art education is constantly evolving, critical examination of current practices remain useful tools. A series of questionnaires were handed out to museum visitors during four exhibitions. The visitors were asked to define the reason for coming to the art exhibition in question and to formulate their perceptions of their learning experience. A total of 200 questionnaire replies were collected, examined and analyzed. The primary attraction to the art exhibitions was to have an art experience. 72 of 200 people came just to see and experience art, and 124 people responded that they came to see and experience art along with any of the other options. There were only 6 people who came just to learn, and just as many said they do not like to learn and discover new things in art exhibitions. Based on these results, we find that providing motivation for learning appears important and an underexplored area. To create favorable conditions for lifelong learning in art education is to get a clearer link to personal development and employability. One can facilitate, and attract, visitors to enjoyable learning in exhibitions by letting them know more about the museum, the staff and the thoughts that are behind the exhibits. Partnerships can attract more and new visitors. It is important that the exhibition has an art education that is well established which can enhance the experience of art. The pedagogy should not interfere with the experience of art, considering that some visitors were disinterested or even negative towards learning. Many of the respondents were satisfied but wanted more information through interaction with staff and/or artist. The greatest art educational challenge appears to be providing the visitors motivation for learning by giving them what they did not know they wanted. Key words: Art education, Museum, Exhibition, Lifelong learning, Enjoyable learning. Sökord: Konstpedagogik, Museum, Utställning, Livslångt lärande, Lustfyllt lärande.

This dissertation focuses on interaction patterns between preschool children when doing mealtime in a preschool environment, analyzing how social order is displayed and constituted among 3 – to 6-year-olds. The analyses draw on a video ethnography with 15 hours of video recordings (30 mealtime events). An overall issue concerns how the participants position themselves as social actors in face-to-face conversations, and more specifically how the children themselves collaborate in making sense out of their daily lives within their peer groups. Theoretically, the thesis builds on social practice theories, including social constructivist perspectives, work on positionings and studies of language socialization (Ochs, 1996; Ochs, Pontecorvo & Fasulo, 1996; Ochs & Shohet, 2006). The findings show how children when eating together in their peer groups during mealtime participate and act on their own in the creation of mealtime rules and a local social interaction order (Goffman, 1983) and how the children direct each other and create and recreate a local mealtime order.

Vaginism är ett sexuellt problem som förekommer hos kvinnor och som i tidigare utvärderade behandlingar betraktats som kvinnans problem. Forskning inom området vaginism är begränsad och kunskap om parrelationens roll för vidmakthållandet av problematiken och upplevd relationstillfredsställelse saknas. Studiens syfte var att utforma en parbehandling där kommunikationsinterventionen validering lärs ut som färdighet, utforska om det fanns ett intresse för deltagande, samt utvärdera om behandlingen kan påverka relationskvalitet och individuellt välbefinnande. Studien använde en single subject design där ett par fullföljde behandlingen. Resultatet visar ett begränsat intresse för deltagande och ingen större effekt av interventionen. Validering är en outforskad intervention som behöver utvärderas vidare inom området parbehandling. Att erbjuda parbehandling för par där kvinnan har vaginism är utmanande., Vaginismus is a sexual problem that occurs in women. In previous evaluated studies it has been regarded as a problem belonging to the woman. The field of science is limited and the knowledge about the role of couple interaction for the maintaining factors of the problem and couple satisfaction is unknown. The aim of the study was to design a couple treatment where the communication skill validation, is learned, investigate if there where an interest for participating, and evaluate if treatment affect relationship satisfaction and individual well-being. The study has a single-subject design where one couple completed the treatment. The result shows that there was a limited interest for participating and no visible effect of the intervention. Validation is an unexplored intervention that needs to be evaluated further in the area of couple treatments. To offer couple treatment for couples where the woman has vaginismus is challenging.

Temat för konferensen i Umeå var ”Tala, lyssna, skriva, läsa, lära – modersmålsundervisning i ett nordiskt perspektiv”. De inledande fem honnörsorden i rubriken var inte tänkta som ett eko ur det förflutna, det vill säga från momentsplittringen i de gamla Lgr 69 och Lgy 70, utan fick ge namn åt parallella sessioner där svenskämnets helhet var en självklar utgångspunkt. Forskning om elevers språkutveckling i vid mening stimuleras av en vidare didaktisk syn som inte begränsas till enbart modersmålsundervisning. Forskning om hur man talar, lyssnar, läser och skriver i inlärningssituationer är något vi vill tro kan komma all undervisning till del. Det finns en risk med att sätta ’språkutveckling’ i fokus, som om studier inom fältet Svenska med didaktisk inriktning vore renodlat språkinriktade. Så är det inte. Forskning om hur skönlitteratur, och andra kommunikationsformer, kommer in i klassrummet är ett centralt forskningsområde som Nätverket vill stödja, vilket läsaren av denna konferensvolym kommer att upptäcka. Rapporter från projektet ”Den skönlitterära texten i skola och lärarutbildning” liksom samtal om framtida möjliga projekt var uppskattade inslag i konferensen. Svenska är det största ämnet i skolan, med vilka mått man än mäter och vilka aspekter man än betonar. I skolämnet Svenska ingår språk- och litteraturstudier. En lektor och lärarutbildare har än så länge normalt bara fördjupad kompetens i en av ämnets delar. Framväxten av forskarutbildning inom Svenska med didaktisk inriktning innebär på sikt en dubblering av kompetensen. Glädjande nog deltog flera doktorander och disputerade inom fältet Svenska med didaktisk inriktning i konferensen, vilket också avspeglas i denna volym. Ett utvecklat samarbete mellan universitetsämnena nordiska språk och litteraturvetenskap samt med Lärarutbildningen är en självklar förutsättning för utbildning av kvalificerade svensklärare. Vid Umeå universitet studeras nordiska språk och litteraturvetenskap vid en och samma institution, en lösning som bidragit till ett fördjupat samarbete i lärarutbildningen. Representanter från lärarutbildning, litteraturvetenskap och nordiska språk ingår också i ledningsgruppen för Nätverket, vilket bidragit till att arbetet med konferensen och konferensvolymen varit stimulerande och verklighetsförankrat. Svenskämnets storlek och betydelse gör att behovet av forskning inom både ungdomsskola, lärarutbildningar och andra inlärningssituationer är mycket stort. Nätverkets konferenser ska stimulera till adekvat forskning inom området och vara en naturlig mötesplats för forskare att presentera sina rön. Med konferensvolymen från Smdi:s fjärde konferens tar vi ännu ett steg framåt. Plenarföredragen får inleda volymen, varefter sektionsföredragen kommer i bokstavsordning.