Search

Bakgrund: Barnmorskors önskan att ge kontinuerligt stöd till födande personer är större än de förutsättningar som finns. Detta medför känsla av otillräcklighet hos barnmorskor. Kontinuerligt stöd från barnmorskan är centralt för en positiv förlossningsupplevelse. Syfte: Syftet med examensarbetet var att analysera begreppet "Kontinuerligt stöd" under födandet, ur ett barnmorskeperspektiv. Metod: En begreppsanalys av hybridmodell bestående av en teoretisk fas, en fätstudiefas och en sammanfattande analysfas, där fynden från både den teoretiska och fältstudiefasen sammanställdes. Resultat: Begreppet kontinuerligt stöd kan uppfattas olika för barnmorskor, men dessa tydliga gemensamma nämnare framkom ur både teori och fältstudier: Hög närvaro, individanpassat stöd, känslomässigt stöd, informativt stöd, fysiskt stöd samt försvarande stöd. Kunskap, profession samt samarbete och stöd av kollegor är av betydelse för att ge kontinuerligt stöd. Slutsats: Kontinuerligt stöd kommer i olika former med hög närvaro och individanpassat stöd som grundpelare. Kontinuerligt stöd som ges efter den födandes önskan, inger en trygghet samt en tilltro till sig själv under födseln. Barnmorskan ger det typ av kontinuerligt stöd som behövs till den födande, genom verbal och icke verbal kommunikation. För att barnmorskor ska kunna tillämpa detta behövs kollegialt stöd och samarbete. Klinisk tillämpbarhet: Ger ny och samlad definition och kunskap kring begreppet och vad det innebär som barnmorska att utföra detta till födande personer. Arbetet identifierar också vilka förutsättningar och hinder som finns för att ge kontinuerligt stöd. Kan ge grund för åtgärder och anpassningar för barnmorskors arbetssituation och därmed lägga grund för fler positiva förlossningsupplevelser. Background: Midwives' wishes to provide continuous support to women in active labour, are greater than the providings existing. This phenomenon contributes to a feeling of not being able to provide enough support, as a midwife. Continuous support from a midwife is essential for a positive birthexperience. Aim: The aim of the study was to analyze the concept of Continuous support, from a midwife's perspective. Methods: A concept analysis with a hybrid model. First a literature search was made to find theoretical findings. Then a fieldwork was done by interviewing four midwives at a delivery ward. The findings from both phases were gathered in an analysis phase. Results: The following common features were found in both the theoretical phase as well as the fieldwork phase with interviews: High presence; Individual adapted support; Emotional support; Informative support; Physical support and Advocacy. Knowledge, profession together with collegial support cooperation, are crucial for the midwife to provide continuous support. Conclusion: Continuous support comes in different shapes with high presence, individual adapted support and safety as a foundation. Continuous support provided according to the birthing person's wish, provides a sense of security and belief in oneself, that one is able to cope with the birth. Clinical applicability: Gives new and collected definition and knowledge about the concept, and what it requires as a midwife to perform this to women in active labour. The thesis also identifies which conditions and obstacles there are, that can help or hinder to provide continuous support.

Bakgrund: I Sverige förekommer perinatal psykisk ohälsa hos omkring 15 procent av alla gravida och rapporteras öka i samhället. Riskfaktorer för psykisk ohälsa anges vara sociala faktorer såsom våldsutsatthet, tidigare psykisk ohälsa, bristande socialt stöd eller familjehistorik av psykisk ohälsa. Graviditetsrelaterad oro, sömnbesvär och stress ses också öka risken. Barnmorskan har därför en viktig uppgift att tidigt fånga upp psykiska ohälsa under graviditet. Motiv: Gravida har en ökad risk att drabbas av psykisk ohälsa. Att lägga resurser riktade mot perinatal psykisk ohälsa är angeläget, då det kan få konsekvenser för gravida, deras barn, deras närstående samt samhället. Det är därför viktigt att barnmorskor uppmärksammar gravidas mående för att främja en god psykisk hälsa och förhindra negativa utfall under graviditet, förlossning och postpartum. Syfte: Syftet med studien var att belysa barnmorskors erfarenheter av att möta kvinnor med perinatal psykisk ohälsa. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats användes. Materialet analyserades med tematisk analys. Resultat: Barnmorskorna uttryckte att det var svårt, men viktigt, att fånga upp perinatal psykisk ohälsa. Barnmorskorna försökte att vid behov normalisera kvinnornas känslor. Att planera för en välmående familj var betydelsefullt och ibland var det svårt att släppa tankarna om vissa kvinnor och gå vidare. Samverkan var av stor betydelse då barnmorskornas kompetens inte täckte alla de behov som kvinnorna hade. Konklusion: När barnmorskor erfar kompetens och fungerande samverkan skapas trygga sammanhang vilket underlättar att fånga upp perinatal psykisk ohälsa. Förhoppningen är att studien synliggör barnmorskors viktiga arbete med perinatal psykisk ohälsa. Samt bidra till att förbättra vården av kvinnor med perinatal psykisk ohälsa. Background: In Sweden perinatal mental illness occurs in around 15 percent of all pregnant women and is reported to be increasing in society. Risk factors for mental illness are stated to be social factors, such as domestic violence, previous mental illness, lack of social support or family history of mental illness. Pregnancy-related anxiety, sleep problems and stress are also seen to increase the risk. The midwife has therefore an important task to detect mental illness early during pregnancy. Motive: Pregnant women has an increased risk of suffering from mental illness. Putting resources towards perinatal mental illness is urgent, as it can have consequences for pregnant women, their children, their relatives and society. It is important that midwives pay attention to pregnant women’s well-being in order to promote good mental health and prevent negative outcomes during pregnancy, childbirth and postpartum. Aim: The aim of this study was to illustrate midwives' experiences of meeting women with perinatal mental illness. Methods: A qualitative interview study with inductive approach was used. The material was analyzed with thematic analysis. Result: The midwives thought it was difficult, but important, to detect perinatal mental illness. The midwives tried to normalize the women's feelings. Planning for a prosperous family was significant and sometimes it was difficult to let go of thoughts about certain women and move on. The collaboration was of great importance as the midwives' skills did not cover all the needs that the women had. Conclusion: When midwives experience competence and effective cooperation, safe contexts are created, which facilitates the detection of perinatal mental illness.The hope is that the study makes visible the important work of midwives with perinatal mental illness. As well as contributing to improving the care of women with perinatal mental illness.

Recension av: Vainio-Korhonen, Kirsi: De frimodiga, Barnmorskor, födande och kroppslighet på 1700-talet. Svenska litteratursällska- pet i Finland, Helsingfors 2016. 230 s.

Bakgrund: När Corona pandemin bröt ut år 2020 kom restriktioner med syfte att minska smittspridningen. Restriktionerna utgjorde ett hinder för partners till gravida att kunna närvara vid besöken på mödrahälsovården. Syfte: Syftet med studien var att beskriva barnmorskors erfarenhet av att hantera situationen vid en fysisk frånvarande partner under besöken på mödrahälsovården under Corona pandemin. Metod: Studien är en fokusgruppstudie. Datainsamlingen bestod av tre fokusgruppsintervjuer med barnmorskor inom mödrahälsovården vilka valdes ut genom ett bekvämlighetsurval. Vid analys av materialet användes en kvalitativ empiriskansats med ett induktivt förhållningssätt. Resultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier: Det normala nya, Familjefokusering och Nya arbetssätt. Barnmorskorna upplevde en normalisering av partnerns frånvaro. Barnmorskorna påtalade att de försökt lägga fokus på att paret är ett team som ska gå igenom graviditeten tillsammans och därför uppmuntrat paret att läsa på och diskutera tillsammans om graviditet, förlossning och föräldraskap. Barnmorskorna var öppna för att utveckla digitala alternativ, men uppgav också att det krävdes nytt material, verktyg, rutiner och utbildning för att implementera detta. Slutsats: Det är viktigt att dra lärdom av situationen under Corona pandemin och tänka nytt. Utveckling av alternativa möten på mödrahälsovården bör bli högprioriterat både under och efter pandemin. En utveckling av digitala kommunikationsalternativ möjliggör för partners även i andra sammanhang, till exempel arbete på annan ort, att kunna delta i vården runt graviditeten. Background: When the Corona pandemic broke out in 2020, restrictions were introduced with the aim of reducing the spread of infection. The restrictions constituted an obstacle for partners of pregnant women to be able to attend the visits to the maternal health care. Purpose: The purpose of the study was to describe midwives' experience of dealing with the situation of a physically absent partner during visits to maternal health care during the Corona pandemic. Method: The study was a focus group study. The data collection consisted of three focus group interviews with midwives in maternal health care, which were selected through a convenience sample. When analyzing the material, a qualitative empirical approach with an inductive approach was used. Result: The results revealed three main categories: The normal new, Family focus and New ways of working. The midwives experienced a normalization of the partner's absence. The midwives pointed out that they tried to focus on the couple being a team that will go through the pregnancy together and therefore encouraged the couple to read and discuss together about pregnancy, childbirth and parenthood. The midwives were open to developing digital alternatives, but also stated that new material, tools, routines and training were required to implement this. Conclusion: It is important to learn from the situation during the Corona pandemic and think new. Development of alternative meetings in maternal health care should be a high priority both during and after the pandemic. The development of digital communication alternatives enables partners in other contexts, such as work in other places, to be able to participate in care around pregnancy.

Bakgrund: Alla människor har rätt till sjukvård på lika villkor, trots detta förekommer diskriminering och vården är inte jämlik för alla. Både personal och patienter kan utsättas för olika typer av diskriminering. Kvinnor som har negativa vårderfarenheter avvaktar med att söka vård på grund av rädsla för att bli diskriminerade. Syfte: Studiens syfte var att belysa barnmorskors erfarenheter av diskriminering i förlossningsvården. Metod: Datainsamlingen utfördes genom tre fokusgrupper med elva barnmorskor. En kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats valdes som analysmetod. Resultat: Resultatet frambringade tre huvudkategorier med tre underkategorier vardera: erfarenheter av kommunikationssvårigheter, erfarenheter av omedveten diskriminering och verksamhetens begränsningar. Studiens resultat visade att bristande kommunikation var en anledning till att födande kvinnor utsätts för diskriminering. Det kan leda till minskad delaktighet samt att de födande inte får det stöd de behöver. Det framkommer att det finns en vilja hos barnmorskorna att inte diskriminera men det kan vara svårt att urskilja vilka beteenden som uppfattas diskriminerande. Strukturella och organisatoriska faktorer möjliggjorde diskriminering och ansågs vara svåra att påverka för barnmorskorna. Slutsats: Genom att medvetandegöra och diskutera diskrimineringsgrunder på barnmorskornas arbetsplats skulle förutsättningar kunna skapas för att minska diskrimineringen både gentemot barnmorskor och patienter. Att ge varje födande tillgång till en egen närvarande barnmorska skulle kunna skapa rätt förutsättningar för en vård utan diskriminering. Background: Everyone has the same rights to health care on equal terms, despite this, discrimination exist and the health care is not equal for everyone. Both health-care providers and patients can be exposed to different types of discrimination. Women who have negative care experiences are hesitant to seek care due to fear of being discriminated. Purpose: The aim of the study was to illustrate midwives’ experiences of discrimination in delivery care. Method: The data collection took place through three focus groups with 11 midwives. A qualitative content analysis with an inductive approach was used as an analytical method which resulted in three main categories with three subcategories each. Result: The result produced three main categories with three subcategories each: experiences of communication difficulties, experiences of unconsious discrimination and limitations at the delivery care. The study's result showed that lack of communication was one reason why the women giving birth were discriminated against. This can lead to reduced participation and that the mothers do not receive the support they need. It appears that there is a will among the midwives not to discriminate, but it can be difficult to distinguish which behaviors are perceived as discriminatory. Also, structural and organizational factors enabled discrimination and were considered difficult to influence for midwives. Conclusion: By raising awareness and discussing grounds for discrimination in the midwife's workplace, conditions could be created to reduce discrimination against both midwives and patients. Through allowing each mother to have access to her own present midwife could give the oppurtunity to create the right conditions for care without discrimination.

Bakgrund: Inom förlossningsvården används en typ av bedövning kallad pudendusblockad (PDB). Denna bedövning kan administreras på två olika sätt; antingen genom så kallad inre eller yttre teknik. Den yttre tekniken introducerades 2015, dess praktiska för- och nackdelar är ännu inte utförligt dokumenterade i litteraturen. Syfte: Att utforska barnmorskors erfarenheter av yttre pudendusblockad vid inspektion och suturering postpartum. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ design. Insamlad data består av intervjuer från totalt tio barnmorskor från två sjukhus i södra Sverige. Dataanalysen genomfördes med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultaten av studien indikerar bland annat att yttre PDB är en uppskattad bedövningsteknik i regionerna, de intervjuade barnmorskorna angav att de använde yttre PDB i majoriteten av alla förlossningar. Över lag var också samtliga deltagare positiva till bedövningen; den upplevs framför allt som en säker smärtlindring, lätt att administrera och kvinnorna ansågs väl bedövade inför suturering. Några väsentliga negativa aspekter kunde enligt deltagarna ej påvisas. Slutsats: Yttre PDB är en uppskattad bedövningsform som används i stor utsträckning på båda sjukhusen. Background: Pudendal nerve block (PNB) is a common anesthetic used in maternity care. This anesthesia can be administered in two different ways; either through the so-called inner or outer technique. The outer technique introduces 2015, its practical pros and cons have not yet been thoroughly described in literature. Purpose: To explore midwives experiences of outer pudendal nerve block during inspection and suturing after delivery. Method: The study is conducted with a qualitative design. Collected data consists of interviews from a total of ten midwives from two hospitals in southern Sweden. Data has been analyzed with qualitative content analysis. Result: The results of the study indicate for instance that outer PNB is an appreciated technique for anesthesia in the examined geographical region, the interviewees stated that they use outer PNB in the majority of all cases. Furthermore, every interviewee was positive towards the treatment; most importantly, it is viewed as a safe method, easy to administer and patients are well anaesthetized for suturing. No primary negative aspect could be concluded from the interviews. Conclusion: Outer PNB is an appreciated technique that is used to a large extent at the hospitals surveyed in this study.

Bakgrund: Gravida i Sverige är generellt sett nöjda med mödrahälsovården men önskar individanpassad vård, mer stöd från barnmorskan, ökad delaktighet och tillgänglighet. Behovet av insatser från mödrahälsovården skiljer sig mellan förstföderskor och omföderskor. Syfte: Undersöka om gravidas upplevelser av de tidiga besöken hos mödrahälsovården skiljer sig mellan förstföderskor och omföderskor i en region i Mellansverige. Metod: Retrospektiv tvärsnittsstudie av Sveriges Kommuner och Regioners graviditetsenkät. Resultat: Förstföderskor skattade generellt något lägre än omföderskor avseende upplevelserna av erhållen information, tillgänglighet, delaktighet, trygghet och stöd. Upplevelsen av mödrahälsovård påverkades av födelseland, utbildningsnivå samt tidigare behandling för psykisk ohälsa. Slutsats och klinisk tillämpbarhet: Insatser behövs för att möta förstföderskors behov inom mödrahälsovården då de generellt skattar sin upplevelse av mödrahälsovården lägre jämfört med omföderskor. Uppdaterad information om gravidas upplevelser av mödrahälsovården är viktig för att kunna utveckla verksamheter och vårdrutiner. Vården som erbjuds idag varierar mellan olika regioner och utvärderingar behövs för att bedöma behovet av verksamhetsutveckling på lokal nivå. Background: Pregnant women in Sweden are generally satisfied with the maternal health care but wants more individualized care and more support from the midwife, an increased participation in care as well as better access to care. The needs for interventions from maternal health care differs between nulliparous and multiparous. Aim: To investigate whether pregnant women's experiences of the early visits to maternal health care differ between nulliparous and multiparous in a region in midcentral Sweden. Method: A retrospective cross-sectional study of Sveriges Kommuner och Regioners survey, Graviditetsenkäten. Results: Nulliparous generally rated lower than multiparous regarding their experience of obtained information, accessibility, participation, security, and support. The experience of maternal health care was affected by the country of birth, level of education and whether the pregnant woman was treated för mental illness or not. Conclusion and clinical implications: Efforts are needed to meet the needs of nulliparous women in maternity care, as they generally rate their experience of maternal health care lower compared with multiparous. Updated information about pregnant women's experiences of maternal health care is important to be able to develop care routines. The care offered today varies between different regions and evaluations are needed to assess the need for development at a local level.

Bakgrund: Majoriteten av tonårsgraviditeterna var oplanerade men tonårsmammorna ställde sig ofta positiva till sin graviditet. Även fast graviditeten var oplanerad användes preventivmedel endast i liten utsträckning vid tiden för befruktningen. Tonårsmammans första kontakt med mödrahälsovården skedde någon gång mellan vecka 5–36. Barnmorskor i Sverige upplevde att bemötande av den gravida tonåringen var en svår balansgång. Tonårsmamman vill inte bli behandlad som en omogen person av barnmorskan utan vill ses och behandlas som den gravida kvinna hon är. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva tonåringars erfarenheter av vårdpersonalens bemötande i samband med graviditet och barnafödande. Metod: Studien genomfördes som en tvärsnittsstudie med en webbaserad enkät och med deskriptiv ansats. Resultat: Resultatet visade att den gravida tonåringen över lag var nöjd med vårdpersonalens bemötande under graviditet och barnafödande. Ungefär hälften uppgav att de blivit diskriminerade på grund av sin unga ålder. Ett tydligt samband sågs mellan en positiv förlossningsupplevelse och känslan av trygghet, stöttning, att bli lyssnad på och barnmorskans lyhördhet under förlossningen. Önskan fanns om riktade föräldragrupper till unga vuxna. Slutsats: Sammanfattningsvis visade studien att tonårsmammorna i stor utsträckning är nöjda med vården i samband med både graviditet och barnafödande. Det framkom önskemål om riktade föräldragrupper för unga vuxna. Det visade sig även finnas behov av förbättring kring vårdpersonalens kunskap om tonårsmammor, främst på BB. Mer forskning krävs för att ta reda på hur vården kan anpassas på bästa sätt för att ge bra vård till tonårsmammor. Background: Most of teenage pregnancies were unplanned, but the teenage mothers were often positive about their pregnancy. Even though the pregnancy was unplanned, contraceptives were used only to a small extent at the time of conception. The teenage mother's first contact with maternal health care took place sometime between weeks 5–36. Midwives in Sweden experienced that treating the pregnant teenager was a difficult balancing act. The teenage mother does not want to be treated as an immature person by the midwife but wants to be seen and treated as the pregnant woman she is. Aim: The aim of this study was to describe teenagers' experiences of the care staff's care encounter in connection with pregnancy and childbirth. Method: The study was conducted as a cross-sectional study with a web-based questionnaire and with a descriptive approach. Results: The results showed that the pregnant teenager was generally satisfied with the care staff's care encounter during pregnancy and childbirth. About half stated that they had been discriminated due to their young age. A clear connection was seen between a positive birth experience and the feeling of security, support, being listened to and the midwife's sensitivity during the birth. There was a desire for targeted parent groups for young adults. Conclusion: In summary, the study showed that teenage mothers are mainly satisfied with the care in connection with both pregnancy and childbirth. There were requests for targeted parent groups for young adults. It also turned out that there was a need for improvement in the care staff's knowledge of teenage mothers, mainly at postpartum ward. More research is needed to find out how care can adapt in the best way to provide good care for teenage mothers.

Syfte: Att beskriva barnmorskors erfarenheter av att vårda kvinnor som genomgått könsstympning. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Tio barnmorskor med erfarenhet av att vårda könsstympade kvinnor intervjuades med semistrukturerade intervjuer via Zoom. Intervjuerna spelades in på mobiltelefon, transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet utvecklades fem kategorier och 12 subkategorier. Kunskapsnivån varierade efter antal år i yrket samt hur ofta barnmorskorna vårdade kvinnor som genomgått könsstympning. Det framkom avsaknad av kunskap om sociokulturell kontext och svårigheter att förstå kvinnor som valt att könsstympas. Användandet av tolk ansågs utmanande då samtal skedde via trepartskommunikation. Beroende på var barnmorskorna arbetade i Sverige uppmärksammades skillnader i hur strukturerat omhändertagandet av kvinnor var samt vilken typ av vård som kunde erbjudas. Slutsats: Barnmorskornas erfarenheter av att vårda kvinnor som genomgått könsstympning var god. Det framkom att kunskapsnivån varierade utifrån antalet år i yrket. Samtidigt uttrycktes att det fanns kunskapsluckor och att det alltid gick att lära mer. Barnmorskeutbildningens undervisning om ämnet ansågs vara bristfällig. Patientgruppen ansågs som utmanande då det oftast fanns en språkbarriär. Det saknades tydliga riktlinjer på barnmorskornas arbetsplatser kring hur kvinnor som genomgått könsstympning skulle vårdas. Aim: To describe midwives’ experiences of caring for women who have undergone genital mutilation. Method: Qualitative interview study with an inductive approach. Ten midwives were interviewed with semi-structured interviews via Zoom. The interviews were recorded, transcribed, and analyzed with qualitative content analysis. Results: Five categories and 12 subcategories were developed. Knowledge varied according to years in the profession and how often midwives met the patients. There was a lack of knowledge about the socio-cultural context and difficulties in understanding the women who chose to be mutilated. The use of an interpreter was challenging as conversations took place via tripartite communication. Depending on where midwives worked in Sweden it showed differences in how structured the care of the women was and the type of care that could be offered. Conclusion: Midwives’ experience was good. Knowledge varied based on the number of years in the profession. Knowledge gaps existed and it was possible to learn more. The teaching of midwifery education on the subject was considered deficient. The patient group was considered challenging as there was usually a language barrier. There were no clear guidelines in midwives’ workplaces on how women should be cared for.

Bakgrund: Antalet planerade hemförlossningar i Sverige ligger idag på runt 100 per år. Kvinnor som har genomgått en hemförlossning upplever starka känslor av autonomi och tillit till sina kroppar och sin förmåga att föda barn. Fler önskar själva välja födelseplats samt vara delaktiga i sin vård och planering därav och i de beslut som tas under en förlossning. Motiv: Jag önskar med detta examensarbete undersöka varför kvinnor väljer att föda hemma och hur den förlossningen har upplevts i jämförelse med tidigare förlossningar på sjukhus. Vilka tidigare erfarenheter har bidragit till att kvinnor väljer att föda hemma? Hur kommer det sig att kvinnor väljer att betala för sin hemförlossning? Syfte: Syftet med detta examensarbete var att undersöka kvinnors motiv till och erfarenheter av att föda i hemmet. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex kvinnor runtom i Sverige. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I analysen framkom tre huvudkategorier och tio subkategorier. Huvudkategorierna var: Att välja hemförlossning på grund av negativa upplevelser i samband med sjukhusförlossning, att föda på egna villkor och att uppleva kontinuerligt stöd och närvaro av barnmorskor. Konklusion: Motiv som självbestämmande, en tryggare förlossning med barnmorskor som ger personcentrerad vård fick kvinnorna att välja hemförlossning fortsättningsvis. Förlossningsvården bör eftersträva en mer inkluderande och säker vård, där även valfri förlossningsmiljö kan erbjudas. Det kan medföra att fler kvinnor känner sig trygga var de än föder, samt ha valmöjligheten att föda hemma med professionellt stöd oavsett var de är bosatta och oberoende av socioekonomiska faktorer. En god förlossningsupplevelse med färre medicinska insatser, minskade obstetriska skador och en trygg miljö kan motverka negativa känslor kopplat till förlossning, skapa välbefinnande och stärka empowerment. Background: The number of planned home births in Sweden today is around 100 per year. Studies show that women who have had a home birth, experience strong feelings of autonomy and confidence in their bodies and ability to give birth. More people want to choose their own place of birth and be involved in their care, planning and the decisions that are made during a birth. Motive: With this thesis, I want to investigate why women choose to give birth at home and how that birth has been experienced in comparison with previous births in hospitals. What previous experiences have contributed to women choosing to give birth at home? How come women choose to pay for their home birth? Aim: The purpose of this study was to investigate women's motives for and experiences of giving birth at home.Methods: Semi-structured interviews were conducted with six women. The interviews were analyzed with qualitative content analysis. Result: Three main categories and ten subcategories emerged. The main categories are: To choose home birth due to negative experiences in connection with hospital birth, to give birth on one's own terms and to experience continuous support and presence of midwifes. Conclusion: Motives such as self-determination, a safer childbirth with midwives that provide person-centered care made women choose homebirth in the future. Maternity care should strive for more inclusive and safe care, where an optional delivery environment can also be offered. This can mean that more women feel secure wherever they give birth and have the choice to give birth at home with professional support regardless of where they live and regardless of socio-economic factors. A good delivery experience with fewer medical interventions, reduced obstetric injuries and a safe environment can counteract negative emotions linked to childbirth, create well-being, strengthen empowerment.

Förlossningskrisen beskrivs som en kris som eskalerat under 2021. Problematiken har däremot pågått under många år. Denna studie syftade till att undersöka barnmorskors upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön inom förlossningsvården. Kvalitativ metod tillämpades. Studien genomfördes i Sverige. En respondent valdes ut genom ett bekvämlighetsurval och resterande fem via ett snöbollsurval. Semistrukturerade intervjuer tillämpades via videosamtal och insamlad data analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultatet visade delvis i linje med tidigare forskning, att respondenterna upplevde sin psykosociala arbetsmiljö som påfrestande men meningsfull. Underbemanningen äventyrade patientsäkerheten och respondenternas möjlighet till att ge de stöd de önskade till patienterna begränsades. De främsta negativa faktorerna utöver underbemanningen var den höga graden av stress som respondenterna upplevde på arbetsplatsen, missnöjet kring att de tvingades arbeta treskift samt känslan av att de inte blev sedda. Stöd och gemenskap kollegorna emellan samt meningsfullheten i yrket beskrevs som bidragande faktorer till att respondenterna ville arbeta kvar inom förlossningsvården. The maternity care crisis is described as a crisis that has escalated in 2021. Although the same issue has been ongoing for many years. This study aimed to examine midwives' experience of the psychosocial work environment within maternity care. Qualitative method was applied. The study was conducted in Sweden. The first respondent was selected through a convenience sample and the other five through a snowball sample. Semi-structured interviews were applied via video calls and the data were analysed using thematic analysis. The results showed partly in line with previous research, that midwives experienced their psychosocial work environment demanding but also meaningful. Understaffing compromised patient safety and limited respondents ability to provide the support they wanted to patients. In addition to understaffing, the main negative factors identified in the study were the high levels of stress experienced by respondents in the workplace, dissatisfaction with having to work three shifts and the feeling that they were not being seen. Support and community among colleagues and the meaningfulness of the profession were described as contributing factors to respondents' desire to remain working in maternity care

Syfte: Att kartlägga mammors erfarenheter av amningsstöd på BB.Metod och Material: Webbaserad tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Inklusionskriterier; mammor som fått barn och vårdats på en specifik BB-avdelning i Mellansverige under åren 2019–2021 samt valt att amma. Enkäten bestod av 60 slutna frågor och 5 fritextfrågor. Redovisas med deskriptiv statistik samt kvantifiering av fritextsvaren. Resultat: Baserades på n=146 mammor. Både positiva och negativa erfarenheter beskrevs av mammorna. En majoritet av deltagarna önskade högre närvaro av barnmorskan och mer stöd i samband med amning. Det rapporterades erfarenheter av att ha blivit lämnade ensamma med barnet större delen av vårdtiden och fann det bästa stödet i partnern. Få beskrev dock att partnern involverades i amningsstödet. Olika råd gavs av personalen vilket skapade en känsla av otrygghet och tvivel till personalens kompetens. Många beskrev att hands-on metod användes i samband med amningsstöd. Upprättande av amningsplan saknades för majoriteten och bristfällig information om amningssignaler gavs. Slutsatser: Många mammor var missnöjda med amningsstödet och kände en otrygghetmed amningen vid hemgång. Det önskades mer stöd och bekräftelse i samband med amning. Möjligtvis kan det initiala bristande stödet ha påverkat mammornas fortsatta amning och lett till ett tidigare amningsavslut. Purpose: To map mothers' experiences of breastfeeding support at BB.Method and Material: Web-based cross-sectional study with quantitative approach. Inclusion criteria: mothers that had children and been cared for in a specific BB ward in Central Sweden during the years 2019–2021 and have chosen to breastfeed. The questionnaire consisted of 60 closed questions and 5 free text questions. Reported with descriptive statistics and quantification of the free text answers.Results: Based on n=146 mothers. Both positive and negative experiences were described by the mothers. Most of the participants wanted a higher presence of the midwife and more support with breastfeeding. Experiences of being left alone with the child for most of the care period were reported and found the best support in the partner. Few described that the partner was involved in breastfeeding. Various advice was given by the staff, which created a feeling of insecurity and doubt about the staff's competence. Many described that the hands-on method was used in connection with breastfeeding support. Establishment of a breastfeeding plan was lacking for the majority and inadequate information on breastfeeding signals was provided.Conclusions: Many mothers were dissatisfied with breastfeeding support and felt insecure about breastfeeding at home. More support and confirmation in connection with breastfeeding was desirable. Possibly, the initial lack of support may have affected the mothers' continued breastfeeding and led to an earlier termination of breastfeeding.

Bakgrund: Svenska förstföderskor blir allt äldre. Åldern då fertiliteten hos kvinnor är som högst sammanfaller för många med en tid i livet som innefattar olika krav och måsten. Ett stort antal kvinnor i fertil ålder har bristfällig kunskap om hur ålder och olika livsstilsfaktorer påverkar fertiliteten. Genom att undersöka kvinnors önskemål gällande information om fertilitet samt hur kvinnor önskar få denna information kan vården bättre anpassas efter dessa önskemål. Syfte: Att undersöka om svenska kvinnor i 18–45 års ålder önskar information om fertilitet samt på vilket sätt de önskar få denna information. Metod: Kvantitativ tvärsnittsstudie. Datainsamling genom webbenkät, sammanställd med deskriptiv statistik. Resultat: Totalt besvarade 267 kvinnor webbenkäten, en majoritet, 67%, var i åldrarna 24–35 år. Hälften av kvinnorna, 52%, önskade i nuläget information om fertilitet och nästan hälften, 48%, hade önskat information tidigare i livet. En majoritet ansåg att information om fertilitet är lämpligt att ges vid preventivmedelsrådgivning av en barnmorska, samt att skolklasser ska bli kallade till informationsträffar om fertilitet. Sveriges regioner ansågs ha störst ansvar att informera om fertilitet. Slutsatser: Kvinnor i fertil ålder önskar i hög utsträckning information om fertilitet. Genom regionernas ansvar är barnmorskor som yrkesgrupp viktiga informatörer och folkbildare, främst genom preventivmedelsrådgivning.

Förlossningsrädsla kan beskrivas som specifik rädsla kopplat till förlossning som i någon grad påverkar det dagliga livet på ett negativt sätt. Rädslor kan innefatta att kvinnan själv eller barnet ska skadas under förlossningen, tappa kontrollen, vara beroende av andra eller ha en koppling till fobier som rör sjukhusmiljön. Förlossningsrädsla ökar risken att få en negativ förlossningsupplevelse. Tidigare forskning visar också att den enskilt viktigaste riskfaktorn för svår förlossningsrädsla hos flerföderskor är en tidigare traumatisk förlossningsupplevelse. Prevalensen för förlossningsrädsla varierar mellan länder från 14 till 23 procent, få studier på förlossningsrädsla är gjorda i utvecklingsländer. Förlossningsrädsla kan drabba alla kvinnor men riskfaktorer är depression och ångest, bristande socialt stöd, låg smärttröskel, tidigare psykiskt förlossningstrauma, tidigare våld eller sexuella övergrepp samt annan kulturell bakgrund. Barnmorskan är central för att identifiera och stödja kvinnor med förlossningsrädsla. Hjälpen som kvinnorna får för sin rädsla varierar internationellt. Behandlingen kan bestå av stödsamtal, olika former av terapi, planlagd förlossning eller kejsarsnitt samt barnmorskeledda kontinuitetsmodeller. Konsekvenser av förlossningsrädsla är utdragna förlossningar med fler interventioner inklusive akuta kejsarsnitt, sänkt smärttröskel, psykiska svårigheter i efterförloppet som PTSD, fördröjning till nästa graviditet samt undvikande att skaffa fler barn. Förlossningsrädda kvinnor önskar sig i högre utsträckning kejsarsnitt vilket kan innebära fler risker än vaginal förlossning när det inte finns en medicinsk indikation. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa förlossningsrädda kvinnors upplevelser av föregående födsel som orsakat förlossningsrädsla. Metoden för arbetet var en allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Artiklar som granskats och använts i resultatet har baserats på intervjuer och skriftliga kommentarer från kvinnor med förvärvad förlossningsrädsla. Data har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet identifierades tre kategorier: ”Vikten av stöd”, ”Att tappa kontrollen över sin förlossning” och ”Att gå vidare”. Vidare kunde flera underkategorier urskiljas under varje kategori. ”Vikten av stöd” innefattade både bristfälligt bemötande och bristande fysisk närvaro av personal vilket skapade oro och en känsla av att vara betydelselös. ”Vikten av stöd” innefattade även upplevelser när vårdpersonal varit betydande för att ta sig igenom en traumatisk förlossning. ”Att tappa kontrollen över förlossningen” kunde innebära att bli exkluderad genom bristfällig kommunikation, dåliga attityder eller att medicinska ingrepp skedde utan samtycke. Detta kunde leda till att kvinnorna började tvivla på vårdpersonalens kompetens, kände sig felbehandlade, emotionellt frånvarande eller fråntagna sin förlossning. ”Att gå vidare” berörde hur kvinnorna hade hanterat sina traumatiska upplevelser, hur de förhållit sig till en ny graviditet och vilka rädslor som var kopplade till en eventuellt kommande förlossning. Slutsatsen är att vårdpersonalens stöd innan, under och efter förlossningen är av största vikt för att förlossningsrädda kvinnor ska kunna gå igenom en förlossning och äga sin upplevelse genom bevarad kontroll, samt för att kunna gå vidare efter en tidigare traumatisk förlossning. Fear of childbirth can be described as specific fear linked to childbirth that to some extent affects daily life in a negative way. Fears may involve the woman herself or the child being injured during childbirth, losing control, being dependent on others or phobias concerning the hospital environment. Fear of childbirth increases the risk of having a negative experience of childbirth. Previous research also shows that the single most important risk factor for severe fear of childbirth is a previous traumatic birth experience. The prevalence of fear of childbirth varies between countries from 14 to 23 percent, few studies on fear of childbirth have been done in developing countries. Fear of childbirth can affect all women, but risk factors are depression and anxiety, lack of social support, low pain threshold, previous psychological birth trauma, previous violence or sexual abuse and different, cultural backgrounds. The midwife is central to identifying and supporting women with fear of childbirth. The help that women receive varies internationally. The treatment can consist of counseling, various forms of therapy, induced delivery or caesarean section as well as midwife-led continuity models. Consequences of fear of childbirth are delayed births with more interventions including emergency caesarean section, lowered pain threshold, mental difficulties in the aftermath such as PTSD, delay to the next pregnancy and avoidance of having more children. Women who are afraid of childbirth want a caesarean section to a greater extent, which entails more risks than vaginal birth when there is no medical indication. The purpose of this literature review was to shed light on women's birth experiences that´s caused a fear of childbirth. The method of this study a general literature review with a qualitative approach. Articles reviewed and used in the results have been based on interviews and written comments from women with a fear of childbirth. Data have been analysed with qualitative content analysis. The results identified three main categories: "Support", "Losing control of childbirth" and "Moving on". Furthermore, several subcategories could be identified under each main category. The category “support” included both inadequate treatment and lack of physical presence of staff, which lead to anxiety and a feeling of being insignificant. “Support” also included experiences of the staff being important in getting through a traumatic birth. “Losing control of childbirth” meaning being excluded because of the staff´s poor communication, bad attitudes or medical interventions without the woman´s consent. This could make the women doubt the staff´s competence, feeling mistreated, emotionally absent or deprived of their birth. “Moving on” concerned how women handled their traumatic experiences, how they related to a new pregnancy and fears linked to a possible future birth. The conclusion is that the care staff's support before, during and after the birth is of the utmost importance for women who are afraid of giving birth to be able to go through a birth with preserved control and to be able to move on after a previous traumatic birth.

Bakgrund: Teamarbete anses nödvändigt i hälso- och sjukvården. Barnmorskan och undersköterskan ska kunna samarbeta i team tillsammans med andra barnmorskor, undersköterskor samt med andra professioner. Syfte: Syftet med studien var att beskriva barnmorskors och undersköterskors upplevelser av teamarbete på ett BB. Metod: En kvalitativ metod används i genomförandet av studien. Tio telefonintervjuer, med fem barnmorskor och fem undersköterskor, utfördes. Datamaterialet analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: Resultatet sammanställdes i sex kategorier: Att arbeta mot samma mål, Att kommunicera, Att stödja varandra i arbetet, Att ha förståelse för varandra inom teamen, Att känna trygghet i teamet samt Att hantera stress. Två av kategorierna genererade i underkategorier. Slutsats: Det är grundläggande att ha ett effektivt teamarbete för att skapa en god vård. För att skapa ett effektivt teamarbete krävs det att teammedlemmarna stödjer varandra och arbetar mot samma mål. Det är även viktigt att ha en god kommunikation med varandra och ha förståelse för varandras professioner. Background: Teamwork is considered necessary in health care. The midwife and the assistant nurse must be able to work in teams together with other midwives, assistant nurses and other professions. Purpose: To describe midwives and assistant nurses experience of teamwork in postnatal care. Method: A qualitative method was used. The data collection was conducted using semi structured interviews. Interview material was analyzed using a qualitative content analysis by Graneheim och Lundman. Result: The results were compiled in six categories: To work towards the same goal, To communicate, To support each other in the work, To have an understanding of each other in the teams, To feel secure in the team and To manage stress. Two of the categories generated in subcategories. Conclusion: It is fundamental to have effective teamwork to create good care. To create effective teamwork, team members need to support each other and work towards the same goal. It is also important to have good communication with each other and have an understanding of each other's professions.

Forskning visar på att information om planerad hemförlossning är av stor betydelse för den gravida kvinnan i sitt val av födelseplats. Det finns dock inte så mycket forskning om barnmorskors, verksamma inom mödrahälsovården, upplevelser av planerad hemförlossning. Syftet med studien var att beskriva barnmorskors upplevelser av planerad hemförlossning inom mödrahälsovården. Åtta barnmorskor som arbetade inom mödrahälsovården inom region Skåne intervjuades. Intervjuerna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. I resultatet framkom tre huvudkategorier och nio underkategorier. Huvudkategorier består av: ”Olika förutsättningar”, ”Det ”alternativa” födandet” och ”Den professionella rollen i samtalet”. I samband med intervjuerna framkom det att barnmorskorna inte informerar om planerad hemförlossning rutinmässigt, att barnmorskorna har bristande kunskap om planerad hemförlossning, att barnmorskorna saknar nationella riktlinjer kring planerad hemförlossning samt att planerad hemförlossning finns i det dolda. De intervjuade förklarade detta med att de inte hade information eller utbildning om planerad hemförlossning under sin utbildning till barnmorskor eller på sin arbetsplats. Barnmorskorna upplevde även att det finns ett motstånd till planerad hemförlossning inom sjukhusvården samt att de ekonomiska resurserna ser olika ut i olika delar av Sverige vilket bidrar till en ojämlik förlossningsvård. Mer forskning behövs inom området för att få en ökad förståelsen för hur barnmorskors, inom mödrahälsovården, upplevelser av planerad hemförlossning, påverkar den information som ges till de gravida kvinnorna. Research shows that information about planned home birth is of great importance for the pregnant woman in her choice of place of birth. However, there is not much research on the experiences of midwives operating within the maternal health care system about planned home birth. The purpose of the study was to elucidate midwives’ experiences of planned home birth in maternal health care. Eight midwives, operating within maternal health care in Skåne, Sweden were interviewed. The interviews were analysed using qualitative content analysis with an inductive approach. From the results emerged three main categories and nine subcategories: The main categories included: ”Different conditions”, ”The ”alternative” birth” and ”The professional role in the conversation”. It appears that the midwives do not routinely inform about planned home birth, that the midwives have deficient knowledge about planned homebirth, that the midwives lack national guidelines for planned home birth and that planned home birth is unseen. The interviewed thought a reason hereby was due to the fact that they had not received information or training about planned home birth during their training as midwives or at their workplace. The midwives experience that there is opposition to planned home birth from the healthcare system and that the financial resources look different in different parts of Sweden which contributes to an unequal maternity care. More research is needed in this area to gain an increased understanding of how midwives’ experiences in maternal health care affect the information given to pregnant women.

Bakgrund: Barnmorskans roll är att stödja kvinnan under graviditet och barnafödande. Gravida tonåringar behöver ofta mer stöd och hjälp av barnmorskan under graviditeten än äldre kvinnor. Syfte: Att belysa barnmorskors erfarenheter av att vårda gravida tonåringar i mödrahälsovården. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats genomfördes som är baserad på sex intervjuer av barnmorskor. Dataanalysen genomfördes med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet utgörs av fyra huvudkategorier: barnmorskans bemötande av tonåringen, förbereda tonåringen för livet efter graviditeten, kulturell bakgrund påverkar och känsla av otillräcklighet. Barnmorskorna försökte se till individen i varje möte för att skapa en förtroendefull relation. De ville förbereda tonåringen för föräldraskapet och framtiden. Barnmorskorna påtalade att tonåringens kulturella bakgrund påverkade hur hon hanterade graviditeten och förberedde sig inför föräldraskapet. Vidare beskrev barnmorskorna en otillräcklighet i basprogrammet och vikten av att involvera andra professioner. Slutligen uttryckte barnmorskorna sitt eget behov av handledning. Slutsats: Resultatet visar på vikten av ett individuellt förhållningssätt och hänsyn till kulturella skillnader gentemot de gravida tonåringarna för att bygga en förtroendefull relation. För att vården av gravida tonåringar ska kunna individanpassas i enlighet med barnmorskans erfarenheter ställs krav på både barnmorskans kompetens och förhållningssätt samt på verksamhetens ramar. Background: The role of the midwife is to support the woman during pregnancy and childbirth. Pregnant teenagers often need more support and help from the midwife during pregnancy than older women. Purpose: Investigate the experience midwives have of nursing pregnant teenagers in the Swedish maternal health care Method: A qualitative study with inductive approach based on interviews with 6 different midwives. The data analysis was performed using a qualitative content analysis. Result: The results can be subdivided into 4 main categories: The midwives encounter with the teenager, preparing the teenager for life post pregnancy, how cultural aspects may affect, and the feeling of inadequacy. The midwives tried to look after the individual in each meeting to create a trusting relationship. They wanted to prepare the teenager for parenthood and for the future. The midwives pointed out that the teenager's cultural background influenced how she handled the pregnancy and prepared to become a parent. Furthermore, the midwives described an inadequacy in the basic program in maternal health care and the importance of involving other professions. Finally, the midwives expressed their own need for guidance. Conclusion: The results show the importance of an individual approach and consideration for cultural differences towards the pregnant teenagers in order to build a trusting relationship. In order for the care of pregnant teenagers to be able to be individually adapted in accordance with the midwife's experience, requirements are placed on both the midwife's competence and approach, as well as on the management of the maternal health care.

Bakgrund: Efter förlossningen kan familjen få fortsatt vård och stöd på en BB-avdelning. Ett gott stöd efter förlossningen är av stor vikt för nyblivna föräldrar och är något som främjar föräldrablivandet. Dock drabbades världen av ett nytt virus, covid-19 i slutet av året 2019. Viruset medförde restriktioner på BB-avdelningarna, vilket innebar skyddsutrustning för personalen samt att partnern ej fick närvara på avdelningen. Nya rutiner samt okunskapen av Covid-19 har medfört att stödet förhindrats till viss del. Detta ämne är relativt outforskat och det finns ytterst få studier som berör Covid-19 pandemins inverkan på svensk BB-vård. Syfte: Att undersöka hur barnmorskan inom svensk BBvård upplever att ge stöd till föräldrar under pågående pandemi. Metod: Genom elvaindividuella intervjuer samlades datamaterial som analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat: Resultatet bestod av temat -Skyddsutrustning och besöksrutiner kräver uppfinningsrikedom och påverkar barnmorskors professionella stöd på BB och huvudkategorierna - Barnmorskan behöver anpassa sitt professionella stöd utefter pandemirestriktioner & Pandemin påverkar förutsättningar att ge stöd negativt. Konklusion: Barnmorskor har under Covid-19 pandemin fått utöka stöd till mödrar samt vara uppfinningsrika för att nå hela familjen. Barnmorskor upplever att stödet har varit otillräckligt, begränsat av hög arbetsbelastning och den skyddsutrustning som används. Background: After giving birth, the new family can receive care and support in a maternity-ward. Parenting is encouraged through support from the maternity-ward after the birth. By the end of the year 2019, the world was affected by Covid-19. Virus entailed restrictions at the maternity-ward, which resulted in protective equipment and partner restrictions. Covid-19´s restrictions have prevented the support. This topic is relatively unexplored and there are few studies in the field. Aim: To explore how midwives in Swedish maternity-ward experience to support parents during the ongoing pandemic. Method: The method is a qualitative content analysis with an inductive approach. Eleven midwives were interviewed individually. Result: The theme that emerged was: Protective equipment and visiting restrictions requires ingenuity and affects midwives professional support at maternity-ward. The results presented in two categories: The midwifes needs to adapt professional support according to the Covid-19 pandemic restrictions & how the Covid-19 Pandemic affects the conditions for providing support negatively. Conclusion: Midwives have had to increase their support to the mothers in various ways and be inventive in reaching the whole family. Midwives have also experienced the support as insufficient and limited by high workload and the use of protective equipment.

Att använda bad som terapi är inget nytt och finns omtalat redan under antiken. Idag är möjligheten att föda i vatten varierande globalt sett, och i Sverige erbjuds metoden endast på några få förlossningskliniker, trots en ökad efterfrågan. Evidensen visar att vattenfödslar inte påverkar förlossningen på ett negativt sätt och åsikter kring metoden grundar sig främst på attityder och inte fakta. De flesta barnmorskor har en positiv inställning till vattenfödslar trots att deras kunskap varierar. Forskning kring vattenfödsel lyfter främst kvinnors upplevelser men sällan barnmorskans. Syftet var att undersöka barnmorskors upplevelse av, och kunskap om vattenfödsel inom traditionell förlossningsvård på sjukhus. Med kvalitativ metod och induktivt förhållningssätt intervjuades åtta barnmorskor, med varierande erfarenhet, från en klinik som tillhandahöll vattenfödslar. Efter informerat samtycke genomfördes semistrukturerade intervjuer via zoom. Materialet analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultatet utgörs av kategorierna “Barnmorskans upplevelser av kvinnan”, “Barnmorskans inställning och handläggning”, “Utmaningar med vattenfödsel” och “Kompetens om vattenfödsel”. Det visade sig att barnmorskan upplevde vattenfödslar som stärkande för kvinnan och att vattnet hade många fördelar för den födande, där smärtlindring och avslappning särskilt lyftes fram. De menade att möjligheten att välja vattenfödsel borde styras utifrån kvinnans önskemål och inte utifrån tillgången. Vattenfödslar uppfattades som positiva och sågs som naturliga fysiologiska födslar, där kommunikationen hade en framträdande roll. Svårigheten att uppskatta blödning i vatten upplevdes som en utmaning. Utbildnings- och kunskapsläget var varierande och både den totala arbetslivserfarenheten som barnmorska och antalet handlagda vattenfödslar spelade in i hur trygga de kände sig med metoden. Klinikens tydliga PM kring vattenfödsel spelade också in i den upplevda tryggheten. Slutsatsen var att barnmorskan upplevde vattenfödsel som positivt för både kvinnan och barnmorskan själv. Kunskap erhölls främst genom praktisk erfarenhet, andra barnmorskor och tydliga riktlinjer. Vid jämförelse mellan förlossningspool och mindre badkar var poolen att föredra. Using baths as a therapy is not a new invention and is mentioned already in Antiquity. Today, globally, the possibility of giving birth in water is varying, and in Sweden the method is offered only on a few maternity clinics, despite an increased demand. The evidence shows that waterbirth doesn’t influence childbirth in a negative way, and opinions about the method mainly are based on attitudes rather than facts. Most midwives have a positive approach to waterbirths although their knowledge is varied. Research on waterbirth mainly focuses on women’s experiences, but rarely on midwives. The aim was to examine midwives’ experience of, and knowledge about waterbirth in traditional obstetric care in hospitals. With a qualitative method and inductive approach, eight midwives with varying experience, from a clinic that provides waterbirths, were interviewed. After informed consent, semi-structured interviews were conducted via zoom. The material was analyzed by using content analysis. The result consists of the categories “The midwife’s experiences of the woman”, “The midwife’s attitude and handling”, “Challenges with waterbirth” and “Competence about waterbirth”. It showed that the midwife experienced waterbirths as strengthening for the woman and that the water had many benefits for the woman, where pain relief and relaxation were especially highlighted. They believed that the possibility of choosing waterbirth should be governed by the woman’s wishes and not based on availability. Waterbirths were seen as positive, natural physiological births, where the communication had an important role. The difficulty of estimating bleeding in water was perceived as a challenge. The state of education and knowledge was varying, but the security in the method was based both in the experience as a midwife and in the number of experienced waterbirths. The clinic’s policies and guidelines about waterbirth also played a part in the perceived security. The conclusion was that the midwife experienced waterbirths as positive for the woman and the midwife herself. Knowledge was obtained mainly through practical experience, other midwives and clear guidelines. When comparing the birthpool and a smaller bathtub, was the pool to be preferred.

Patient influence for women giving birth in Caseload midwifery Background: According to the Patent Safety Act, a patient must be provided with expert and caring health care that meets certain requirements. The patient must be shown care and respect and the care is designed with and carried out in consultation with the patient, in that the patient has influence over their care. Person-centered, here women-centered, is about meeting the patient's need for coordination, continuity and with the participation of the patient. Motive: There are no studies done regarding patient-influence in caseload midwifery, which is so far the most women-centered model this author has found.Aim: To, based on previous research, describe and interpret women's experience of patient influence when they give birth to children in Caseload midwifery. Method: A search for qualitative articles using the PubMed and CINAHL databases was performed to make a metasynthesis. Inclusion criteria was articles were published from 2010 onwards in English and peer reviewed. Quality review was performed using SBU's protocol for review of qualitative studies, which resulted in sex articles. Results: Five themes that all showed that Caseload contributed to an increased patient influence. Continuity in the relationship, Consent to and be inclusive of, Empowerment and decision-making, Ownership and being in the moment and Alteration and normality.Conclusion: Continuity in the relationship by being remembered helped the woman to focus, on things that were important to her. This increased the woman's self-confidence, she got a sense of context and felt prepared for the birth. Participation in informed decisions about her pregnancy and childbirth, gave her empowerment. The woman experienced control and got an active role in the birth, they owned their birth. Childbirth as a philosophy gave women additional perspectives on childbirth as a normal phenomenon but at the same time as a transforming process of becoming a mother. The summary of this meta-synthesis is that all experiences flow together and are interdependent of each other, patient influence is complex. The synthesis of the six qualitative studies showed that Caseload midwifery contributed to an increased patient influence.

Bakgrund: Förstföderskors ålder ökar i höginkomstländer och med stigande ålder ökar risken för graviditetsrelaterade komplikationer. Även andelen interventioner som avser att sätta igång, förstärka progressen och övervaka den fysiologiska förlossningsprocessen ökar. Syfte: Syftet med examensarbetet var att undersöka om antalet interventioner och förlossningsutfall vid ett medelstort sjukhus i västra Sverige skiljer sig mellan äldre förstföderskor (≥35 år) och yngre förstföderskor (20–24 år) med spontan värkstart. Metod: Examensarbetet var en kvantitativ retrospektiv tvärsnittsstudie där data samlats in under ett år. Materialet som bestod av 232 förstföderskor bearbetades med deskriptiv och jämförande statistiska analyser. Resultat: Det var vanligare att äldre förstföderskor fick utökad fosterövervakning och att de födde barn som vägde 4500 gram eller mer jämfört med yngre förstföderskor. Oavsett ålder födde förstföderskorna vanligtvis vaginalt och interventioner som värkstimulerande dropp och skalpelektrod användes vid runt hälften av förlossningarna. Slutsats och klinisk tillämpbarhet: Få signifikanta skillnader fanns mellan de jämförda åldersgrupperna. Examensarbete visade att det behövs en individuell bedömning av varje kvinna eftersom åldersförändringar sker gradvis. Som barnmorska måste man beakta att ålder bara är en faktor i bedömningen av den födande kvinnan och vara medveten om att man påverkas av den kulturella kontexten och organisationen. Background: The age of first-time mothers increases in high-income countries and with increasing age, the risk of pregnancy related complications gets more common. The proportion of interventions that are needed to initiate, strengthen and monitor the psychological birth process is also increasing. Aim: The aim of this study was to investigate if interventions and delivery outcomes differ between older nulliparous women (≥35 years) and younger nulliparous women (20–24 years) with spontaneous onset of labor. Method: We conducted a quantitative retrospective cross-sectional study where data were collected from a hospital in Sweden. The material, which consisted of 232 nulliparous women, was processed with descriptive and comparative statistical analyzes. Results: In our study, we found that older nulliparous women more often received extended fetal monitoring and gave birth to babies weighing 4,500 grams or more compared to younger nulliparous women. Regardless of age, nulliparous gave birth vaginally and interventions such as administration of oxytocin and fetal scalp electrodes were used in around half of the births. Conclusion and clinical implications: There were few significant differences between the compared age groups. Our study didn’t show large differences between the age groups, however, research shows that age is a risk factor. As a midwife, you must consider that age is only one factor in assessing the woman giving birth.

World Health Organization (WHO) och United Nations International Children's Emergency Fund (UNICEF) rekommenderar att amningen initieras under den första timmen efter förlossningen och det optimala för barnets utveckling och tillväxt är att barnet fortsätter att helammas till och med sex månaders ålder. Rekommendationerna är viktiga ur ett folkhälsoperspektiv, där små förbättringar har stor betydelse för folkhälsan. Amning har många hälsofördelar både för mamman och det nyfödda barnet. Hud mot hud kontakten mellan mamman och barnet kan ses som det första steget för att amningsinitieringen ska lyckas. Amningsstatistiken visar att helamning under barnets första månader minskar och att delamning ökar. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka barnmorskans arbete med den tidiga initieringen av amningen. Metoden är en integrerad litteraturöversikt varav både kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades och sammanställdes. Totalt var det 17 vetenskapliga artiklar som inkluderades, varav sju kvantitativa artiklar, nio kvalitativa artiklar och en med mixad metod. Efter en sammanställning av artiklarna identifierades fem huvudkategorier med underkategorier. Huvudkategorierna var: På väg till bröstet, Praktiskt amningshjälp till mammorna, Amningsstöd, Information och kunskap och slutligen Organisatoriska faktorer. Resultatet visade att många nyblivna mammor upplevde en känsla av osäkerhet gällande sin egen förmåga av att amma och hade ett behov av både individanpassat stöd och bekräftelse av barnmorskan. När barnmorskan använde sig av det verbala stödet vid handläggningen av amningsinitieringen visade det främja amningsförloppet. Information och kunskap var viktiga för mamman då de erhölls en större förståelse för amningens hälsofördelar, vilket motiverade den fortsatta amningsinitieringen. Barnmorskans kompetens och kunskap var en betydande faktor som påverkade amnings utfallet. Utbildning om amning var avgörande, bristen på kunskap kunde ha en negativ påverkan på amningen. Barnmorskan ska sträva efter att ge konsekventa råd och information för att främja amningen och detta kunde göras genom att följa den lokala amningsstrategin. Det blir en utmaning för barnmorskan att vara tillgänglig och ge den bästa vården där både tidsbristen och personalbristen hindrade. Det är tydligt att mer resurser behövs för att barnmorskan ska kunna fullfölja sitt jobb. Barnmorskan ville arbeta på ett sätt för att främja amningen och att spendera tid med den nyblivna mamman men de organisatoriska strukturerna hindrar möjligheterna. Med en ökad förståelse för hur barnmorskans handläggning kan påverka amningen, som främjar och hindrar, kan förutsättningarna öka för en lyckad amningsinitiering. Kunskapen behöver uppdateras kontinuerligt och det är tydligt att den kliniska verksamheten bör anpassa sina avdelningsrutiner och arbetsmiljö för att främja den första amningen. Vidare forskning skulle vara intressant för att tydliggöra hur de svenska barnmorskorna arbetar för att främja amningen utifrån gällande riktlinjer. World health organization (WHO) and United Nations International Children's Emergency Fund (UNICEF) recommends that breastfeeding should be initiated during the first hour after birth and the optimum for the baby's development and growth is that the baby continues to be fully breastfed until the age of six months. The recommendations are important from a public health perspective, where small improvements are of great importance for public health. Breastfeeding has many health benefits for both the mother and the newborn baby. Skin-to-skin contact between the mother and baby be the first step to successful breastfeeding initiation. Breastfeeding statistics show that exclusive breastfeeding during the baby's first months decreases and that partial breastfeeding increases. The purpose of this literature review was to investigate the work of the midwife in the early initiation of breastfeeding. The method is an integrated literature review with both qualitative and quantitative articles included and compiled. A total of 17 scientific articles were included, seven quantitative articles, nine qualitative articles and a mixed method. Following a compilation of those articles, five main categories were identified with subcategories. The main categories were: On the way to the breast, Practical breastfeeding advises to the mothers, breastfeeding support, information and knowledge, and organizational factors. The results showed that many new mothers experienced a feeling of insecurity regarding their own ability to breastfeed and had a need for both individualized support and confirmation from the midwife. When the midwife used the verbal support in the handling of the breastfeeding initiation, it showed to be beneficial for the breastfeeding outcome. Information and knowledge were important for the mother as an increased understanding of the health benefits of breastfeeding, which motivated the continued initiation of breastfeeding. The midwife's competence and knowledge were a significant factor that affected the breastfeeding outcome. Breastfeeding education was crucial, and lack of knowledge could have a negative impact on breastfeeding. The midwife would strive to provide consistent advice and information to promote breastfeeding and this could be done by following the local breastfeeding strategy. It could be a challenge for the midwife to be available and provide the best care when both the lack of time and the lack of staff prevented it. It is clear that more resources are needed for the midwife to be able to complete her job. The midwife wants to work in a way to promote breastfeeding and to spend time with the new mother, but the organizational structures hinder the possibilities. With an increased understanding of how the midwife's handling can affect breastfeeding, which promotes and hinders, the conditions for a successful breastfeeding initiation can increase. The knowledge needs to be updated continuously and it is clear that the clinical practice should adapt their ward routines and work environment to promote the first breastfeeding. Further research would be interesting to clarify how the Swedish midwives work to promote breastfeeding based on current guidelines.

Bakgrund: Episiotomi är ett klipp som läggs i vagina och perineum under förlossningen, som utförs exempelvis för att skynda på förlossningen. Ingreppet utfördes tidigare rutinmässigt men har på senare år kritiserats, eftersom ingreppet orsakar många gånger onödiga problem för kvinnorna. Syfte: Syftet med studien var att undersöka kvinnors upplevelser av episiotomi eftersom det visat sig finnas sparsamt med forskning kring detta, särskilt i Sverige. Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer har genomförts med fenomenologisk metod och induktiv ansats. Informanter eftersöktes genom bekvämlighetsurval, via en grupp på sociala medier. Resultat: Resultatet som framkommit visar att kvinnorna har upplevt episiotomin samt omständigheterna runt omkring som mycket negativa. Kvinnorna understryker framförallt hur de upplevde att bristande kommunikation och information från personalen ledde till en känsla av att vara i en utsatt position samt att de inte upplevde sig vara delaktiga i beslutet rörande episiotomin. Konklusion: Kvinnorna upplevde många negativa känslor kring ingreppet och hade ingen delaktighet när beslut om episiotomi togs. Det faktum att kvinnorna inte fick någon chans att lämna sitt samtycke till ingreppet har gjort att de i efterhand har haft svårt att bearbeta händelsen. Background: Episiotomy is a cut through the vagina and perineum during childbirth, which is performed, for example, to speed up labor. The procedure was previously performed routinely but has in recent years been criticized, because the procedure often causes unnecessary problems for the women. Aim: The aim of the study was to investigate women's experiences of episiotomy since there is little research on this, especially in Sweden. Method: A qualitative interview study with semi-structured interviews was conducted with a phenomenological method and an inductive approach. Informants were sought through convenience selection, via a group on social media. Results: The results show that the women have experienced the episiotomy and the surrounding circumstances as very negative. The women emphasize that a lack of information from the staff led to a feeling of being in a vulnerable position and not being involved in the decision regarding the episiotomy. Conclusion: The women experienced many negative feelings about the procedure and had no participation when the decision on episiotomy was made. Since the women did not get a chance to give their consent to the procedure it has been difficult for them to process the incident afterwards.

Bakgrund: I Norden sker i stort sett alla förlossningar på sjukhus assisterade av barnmorskor. Internationellt varierar antalet hemförlossningar. Bad har historiskt sett använts för avslappning och smärtlindring i samband med en förlossning. Det finns en ökad efterfrågan hos kvinnor i Sverige som önskar sig en alternativ förlossningsmetod och det är en fråga som väcker debatt, både i Sverige och i andra länder. Syfte: Att sammanställa studier om nordiska kvinnors orsaker till och upplevelser av en alternativ förlossningsmetod. Metod: En beskrivande litteraturstudie som har utformats av kvalitativa och kvantitativa studier. Totalt ingår 19 vetenskapliga artiklar. Data har kvalitetsgranskats, analyserats och sammanställts. Resultat: Fem huvudkategorier och åtta underkategorier framkom i resultatet. Resultatet visar på att det finns en rad olika orsaker till att nordiska kvinnor väljer en alternativ förlossningsmetod. Att föda med en alternativ förlossningsmetod beskrivs som en positiv upplevelse där kvinnan själv har kontroll över förlossningsprocessen samt en möjlighet att välja förlossningsplats. Detta ingav en trygghet samt en känsla av makt och självbestämmande. Det beskrivs som en trygg miljö utan yttre störningar där kvinnorna kan fokusera och följa den naturliga förlossningsprocessen. Kvinnorna möter även en del negativa attityder kring deras val av en alternativ förlossningsmetod. Slutsats: Kvinnors orsaker till att välja en alternativ förlossningsmetod baseras på en önskan om en naturlig förlossning, bristande tro till medicinska interventioner och känslan av att få vara i kontroll. Fördelar kan ses vid dessa typer av förlossningsmetoder, framförallt rörande upplevelsen för kvinnan. Kvinnor som önskar sig en alternativ förlossningsmetod upplever att de möts av negativa attityder och ifrågasättande. Kvinnor upplever även känslor som oro och rädsla i samband med en alternativ förlossningsmetod, då i kontexten att eventuella komplikationer kan uppstå. Background: In the Nordic countries most women give birth in hospitals, while being assisted by midwives. Internationally, the number of home deliveries varies. Bathing has historically been used for relaxation and pain relief during childbirth. There is an increased demand from women in Sweden for waterbirth, and this causes debate, both in Sweden and in other countries. Aim: To compile research concerning Nordic women ́s reasons for, as well as experiences of an alternative birth method. Method: A descriptive literature study designed by qualitative, as well as quantitative research, a total of 19 articles. Data has been interpreted, analyzed and compiled. Results: Five main categories and eight sub-categories appeared in the results. The results show that there are a variety of reasons why Nordic women choose an alternative method of delivery. Giving birth through an alternative delivery method is described as a positive experience, giving the woman a sense of control during the delivery process. Being able to choose the place of birth itself provided a sense of security as well as a sense of power and autonomy. It is described as a safe environment without external disturbances, where the women can focus and follow the natural process of childbirth. They also encounter some negative attitudes about their choices of an alternative method of delivery. Conclusion: Women's reasons for choosing an alternative birth method is based on the desire for a natural birth, a lack of faith in medical interventions, or a feeling of maintaining control. Advantages can be seen in these types of birthing methods, especially in regard to the experience for the woman. Women who wish for an alternative birth method feel that they are meeting negative attitudes and questioning. Women also experience feelings of concern and fear regarding alternative birth methods, then in the context of eventual complications that could occur.

Bakgrund: Antalet induktioner i Sverige ökar samtidigt som förlossningsklinikerna är restriktiva med igångsättning utan medicinska indikationer relaterat till ökad risk för komplikationer. Kvinnor som genomgår induktion har ökad risk för negativ förlossningsupplevelse. Delaktighet bidrar till känsla av kontroll och barnmorskan behöver stödja kvinnans unika behov. Syfte: Beskriva kvinnors upplevelse av induktion som grundas på humanitära skäl. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats tillämpades. Datainsamling utfördes på internet och 11 bloggar inkluderades och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen mynnade ut i ett sammanfattande tema: Induktion upplevs som en känslomässig berg- och dalbana från början till slut. Resultatet presenteras i fyra kategorier och tio subkategorier. Konklusion: Kvinnor har ett stort behov av stöd och bekräftelse från barnmorskan som behöver vara lyhörd för de unika behoven. Genomgående beskrivs misstron till kroppen och att hoppet läggs till vårdens interventioner. Förlossningsupplevelsen beskrivs positiv trots induktion om behov av stöd, delaktighet och trygghet har tillgodosetts. Background: The amount of inductions in Sweden increases as the birth clinics are restrictive with inductions that isn’t related to medical indications in order to decrease risk for complications. Women that undergoes induction has increased risk for a negative birth experience. Participation helps to a feeling of control and the midwife needs to support women’s individual unique needs. Aim: To describe women’s experience of induction which is founded on humanitarian reasons. Method: A qualitative method with inductive approach was applied. Data was gathered on the Internet and 11 blogs was included and analysed with help of qualitative content analysis. Result: The analysis concluded in one theme: Induction feels like an emotional rollercoaster from start to beginning. The result is presented in four categories and ten subcategories. Conclusion: The women had a large need for acknowledgement and support from the midwife who needs to be responsive to the unique needs. A strong misbelief to their own body is described and the hope lays to the care’s interventions. Even though the induction can be long-spun and painful the woman can get a positive birth experience if she experienced support, participation and security.

SAMMANFATTNING Syfte: Att kartlägga kvinnor och partners sexuella hälsa och parrelation efter barnafödande. Metod: En webbaserad prospektiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats.Resultat: Enkäten besvarades av 134 deltagare. Deltagarna ansåg att relationen hade förändrats till det bättre efter barnafödandet. Trötthet var den övervägande orsaken till förändrad sexlust. Cirka 70% av deltagarna rapporterade att sexlivet inte var lika prioriterat som tidigare. Partners önskade sex tidigare än kvinnorna efter barnafödande. Cirka 90% av deltagarna hade haft sex efter förlossningen och lusten kom vanligtvis tillbaka inom sex månader. Majoriteten rapporterade att informationen från barnmorskan angående sexuell hälsa var otillräcklig. Slutsats: Trötthet var den främsta orsaken till förändrat sexliv för både kvinnor och partners. Sexlivet var inte lika prioriterat som tidigare dock ansåg majoriteten av deltagarna att relationen förändrats till det bättre efter barnafödande. Barnmorskans information om sexuell hälsa ansågs otillräcklig.Kliniska implikationer: Genom att informera om sexuell hälsa och hur relationen kan förändras efter barnafödande på föräldragrupper, barnmorskemottagningar och barnavårdscentraler kan både kvinnan och partnern få en ökad kunskap samt förberedelse på förändringarna som väntar. ABSTRACT Aim: To map women's and partners' sexual health and relationship after childbirth. Method: A web-based prospective cross-sectional study with a quantitative approach. Results: The survey was answered by 134 participants. The participants felt that the relationship had changed for the better after the delivery. Fatigue was the predominant cause of altered sex drive. About 70% of the participants reported that sex life was not as prioritized as before. The partners wanted sex earlier than the women after delivery. About 90% of the participants had had sex after delivery and the desire usually returned within six months. The majority reported that the information provided by the midwife regarding sexual health was insufficient. Conclusion: Fatigue was the main cause of altered sex life. Sex life was not as prioritized as before, however, the majority of participants felt that the relationship changed for the better after childbirth. The midwife's information about sexual health was considered insufficient. Clinical implications: By addressing about sexual health and how the relationship can change after childbirth in parent groups, midwife clinics and the childcare center, both the woman and the partner can gain increased knowledge and preparation for the changes that await.

Bakgrund: Varje år genomgår 35000–38000 kvinnor abort i Sverige. Upplevelser av autonomi, skuld och skam finns beskrivet. En stor del av den svenska befolkningen läser dagstidningar varje dag och massmedia anses ha en viktig roll angående opinionsbildningen. Barnmorskans förhållningssätt ska präglas av kvinnans autonomi och kvinnan ska ses som en kompetent individ som självständigt kan fatta beslut. I barnmorskans arbete ingår att stå upp för kvinnans rättigheter och god kunskap i att framföra dessa rättigheter på basis av evidens och forskning. Kunskap om abortframställandet i dagstidningar är viktigt för barnmorskan då det kan påverka kvinnans beslut och hennes tankar kring aborten. Syfte: Att undersöka hur svenska dagstidningar framställer bilden av abort och abortvård i Sverige Metod: En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats har tillämpats. Analys har genomförts av 126 artiklar från de fem svenska dagstidningar som har störst räckvidd. Resultat: Aborträtten och kvinnans rätt till autonomi framställs som om den står på spel, fostrets rätt till liv och abortförsvarande krafter engagerar. Fyra kategorier och nio subkategorier framkom ur analysen. Konklusion: Ovanliga och dramatiska aborter och aborthändelser framställs i massmedia framför den okomplicerade majoritetsaborten. Skildringen av abort och abortvård i svenska tidningar kan ses som problematisk då synen på abort i samhället riskerar att stigmatiseras och därmed i slutändan drabba kvinnans autonomi, reproduktiva och sexuella rättigheter. Background: 35,000-38,000 women undergo abortion in Sweden every year. Experiences of autonomy, guilt and shame are described. A large part of the Swedish population reads newspapers and the mass media is considered to have an important role in public opinion formation. The midwife's approach must be characterized by the woman's autonomy and be seen as a competent individual who can make decisions independently. The midwife's work includes standing up for women's rights and good knowledge in asserting these rights on the basis of evidence and research. Knowledge abort presentation on abortion in newspapers is important for the midwife then it can affect the woman’s decision about abortion. Purpose: To investigate how Swedish newspapers present the image of abortion and abortion care in Sweden. Method: A qualitative analysis with inductive approach has been applied. An analysis of 128 articles from five Swedish daily newspapers with the greatest reach has been carried out. Outcome: The right to abortion and women's right to autonomy are presented as being at stake, the fetus's right to life and women’s right to abortion is engaging. Four categories and nine subcategories are presented. Conclusion: Unusual and dramatic abortions and abortion events are presented in mass media in front of the uncomplicated majority abortion. The portrayal of abortion and abortion care in Swedish media can be seen as problematic as the view of abortion in society risks being stigmatized, and thereby ultimately affecting women's autonomy and reproductive, sexual rights.

Bakgrund: Barnafödsel är en naturlig livshändelse som symboliserar en viktig del i livet för många kvinnor. Förlossningsupplevelsen är för många föräldrar en stor upplevelse som kvarstår under lång tid. Det bemötande och stöd som ges av barnmorskan och undersköterskan under förlossningen har en betydande roll för kvinnan och dennes partners upplevelse av förlossningen. Barnmorskan och undersköterskan har olika arbetsuppgifter men strävar efter samma mål. Syfte: Var att beskriva hur barnmorskor och undersköterskor upplever sin arbetssituation i samband med barnafödsel. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ design med fyra fokusgruppsintervjuer, två med undersköterskor och två med barnmorskor. Datamaterialet analyserades systematiskt med en modell av Dahlin-Ivanoff och Holmgren. Resultat: Resultatet av analysen sammanställdes till två kategorier. Första kategorin är Ömsesidigt förtroende, vilket har tre tillhörande teman. Kommunikation, Samarbete och Teamarbete. Andra kategorin är Ohållbar arbetsmiljö, vilket har tre tillhörande teman. Stress, Känslomässig berg- och dalbana samt Ansvar. Resultatet visade på att barnmorskor och undersköterskor upplever sin arbetssituation stressig men fantastisk. De slits mellan sina känslor men älskar sitt yrke. Slutsats: Samspelet mellan barnmorska och undersköterska på en förlossningssal i samband med barnafödsel anses av personalen ha betydelse för kvinnan och hennes partners förlossningsupplevelse. Background: Childbirth is a natural life event that symbolizes an important part of many women's lives. The birth experience is, for many parents, a great experience that lasts for a long time. The care and support provided by the midwife and the auxiliary nurse during childbirth has a significant role for the woman and her partner' s experience of childbirth. The midwife and the nurse have different tasks but strive for the same goals. Aim: To describe how midwives and auxiliary nurses experience their work situation during childbirth. Method: The study was conducted with a qualitative design with four focus group interviews, two with auxiliary nurses and two with midwives. The data was systematically analyzed with a model by Dahlin-Ivanoff and Holmgren. Results: The results of the analysis were compiled into two categories. The first category is Mutual trust, which has three related themes. Communication, Collaboration and Teamwork. The second category is Unsustainable working environment, which has three related themes. Stress, Emotional roller coaster and Responsibility. The result showed that midwives and auxiliary nurses experience their work situation stressful but fantastic. They are torn between their emotions but love their profession. Conclusion: The staff consider the interactions between the midwife and the auxiliary nurse in the delivery room during childbirth to have a significant role for the woman and her partner's birth experience.

Bakgrund: ​Förlossningsdepression är ett tillstånd som drabbar upp till 15 procent av kvinnor i Sverige efter förlossning. Obehandlat kan tillståndet medföra negativa konsekvenser för både kvinnans och barnets hälsa. Barnmorskan har en viktig roll i att tidigt fånga upp kvinnor som utvecklat eller är i risk för att utveckla en förlossningsdepression. ​Syfte: ​Att beskriva kvinnors upplevelser av att genomgå en förlossningsdepression. ​Metod: ​Kvalitativ metasyntes med en metaetnografiskanalysmetod.Datainsamlinghargenomförtsitredatabaser;PubMed,CINAHLoch PsycInfo. Totalt ingår 17 artiklar i metasyntesens resultat, där samtliga genomgått en kvalitetsgranskning. ​Resultat:​Fyra teman identifierades;​En identitet i förändring, En ny roll som moder, En förhindrad anknytning och En känslomässig storm. ​Slutsats: ​Under en förlossningsdepression upplever kvinnor känslor av identitetsförlust, svårigheter att anpassa sig till modersrollen, problem i anknytning med barnet samt en känslomässig berg- och dalbana. Barnmorskan har en betydande roll i förebyggandet och tidig upptäckt av förlossningsdepression. Klinisk tillämpbarhet:​Metasyntesen kan användas av barnmorskor inommödrahälsovården,som utgångspunkt och stöd i förbättringsarbete av vård för kvinnor som utvecklat eller är i risk för att utveckla en förlossningsdepression. Background: Postpartum depression is a condition that affects up to 15 percent of women in Sweden after childbirth. Untreated, this condition can have a negative effect on the health of both the woman and the child. Midwives have an important role in identifying women who have developed or are at risk of developing postpartum depression. ​Aim: ​To describe women's experiences of postpartum depression. ​Method: ​Qualitative metasynthesis with metaethnographic analysis method. Data was collected through three databases; PubMed, CINAHL and PsycInfo. A total of 17 articles are included in the result of this metasynthesis, of which all of them passed a thorough quality critique.​Results: Four themes were identified;Achangingidentity,Anewroleas a mother, A hindered bondingandAnemotionalstorm.​Conclusion:​Duringpostpartumdepression women experience feelingsoflosingtheiridentity,difficultiesadaptingtomotherhood,problemsin bonding with the child as well as a rollercoaster of emotions.Themidwifehasanimportantrolein prevention and early identification of postpartum depression. ​Clinical implications: This metasynthesis can be used by midwives working in maternity care, as atooltoimprovethequality of care for women who have developed or are at risk of developing postpartum depression.

Bakgrund: Nollseparation har ingen tydlig definition och tycks vara ett relativt nytt begrepp som används inom förlossnings- och eftervården. Det framgår tydliga riktlinjer om att barnet ska ligga hud mot hud med sin moder efter förlossningen. Men i vissa fall separeras modern och barnet av olika anledningar. Barnmorskan har en central roll i vården av nyförlösta kvinnor och deras nyfödda barn.Syfte: Syftet med studien var att analysera och definiera begreppet nollseparation mellan förälder och nyfött barn ur ett barnmorskeperspektiv.Metod: En begreppsanalys baserad på en hybridmodell. Hybridmodellen är uppdelad i en teoretisk fas med litteratursökning, en fältstudiefas baserad på intervjuer av sex kliniskt verksamma barnmorskor samt en sammanfattande syntetiseringsfas.Resultat: Nollseparation är likställt med; hud mot hud-kontakt, att alltid ha en förälder närvarande, att familjen ska få vara tillsammans samt att samarbete mellan olika vårdinstanser för att bedriva samvård krävs för att upprätthålla nollseparationen. Barnmorskan får en betydelsefull nyckelfunktion i upprätthållandet av nollseparation.Slutsats: Nollseparation är ett paraplybegrepp som involverar hud mot hud-kontakt, förälders närvaro, att familjen ska få vara tillsammans, att det ska finnas en fungerande samvård mellan olika instanser samt att det ingår i barnmorskans arbetsuppgifter att främja nollseparation.Klinisk tillämpbarhet: Resultatet från detta examensarbete kan komma till nytta inom förlossnings- och eftervården, men kompetensen behöver även ökas inom andra instanser i sjukvården som kan komma i kontakt med nyfödda barn och deras föräldrar. Background: Zero-separation has no distinct definition and appears to be a relatively new concept used in delivery- and postpartum care. There are obvious guidelines that the child should be skin-to-skin with the mother after birth. But in some cases the mother and child are separated for different reasons. The midwife has a central part in the care of emergent mothers’ and their newborn children.Aim: The aim in this study was to analyze and define the concept of zero-separation between parent and infant from a midwifes’ perspective.Method: A concept analysis based on a hybridmodel. The hybrilmodel is divided into a theoretical phase with literature search, a field study phase based on interviews with six clinically active midwives and a summary synthesis phase.Results: Zero-separation is equated with; skin-to-skin, always have a parent present, the family being together always and that couplet care is needed to maintain zero-separation. The midwife has a significant keyrole in maintaining zero-separation. Conclusion: Zero-separation is an umbrellaconcept which involves skin-to-skin, parental presence, that the family should be allowed to be together, a functioning couplet care between different instances and that maintaining zero-separation is a part of the midwifes’ assignments.Clinical application: The results from this study can be useful in delivery- and aftercare, but the competence needs to be increased in other instances in healthcare that may come in contact with newborn children and their parents.

Bakgrund: Förekomsten av kvinnor som genomgår förlossningsinduktion i Sverige har ökat de senaste åren. Ämnet har diskuterats intensivt sedan hösten 2019 i samband med att doktorsavhandlingen "SWEPIS" publicerades. Delade meningar råder om när i graviditeten induktion bör ske. Tidigare beskrivningar av kvinnors upplevelser av förlossningsinduktion är att de generellt är sämre jämfört med spontan förlossningsstart. Syfte: Att utifrån kvinnors skrivna berättelser beskriva deras upplevelser av förlossningsinduktion som initierats av sjukvården efter beräknat förlossningsdatum. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Nio bloggar studerades och analyserades. Resultat: Analysen resulterade i ett tema: Induktion efter beräknat förlossningsdatum väcker mångfacetterade känslor hos kvinnor samt tre kategorier: Känslor relaterade till upplevelsen av induktion uppstår redan tiden före förlossningen, Behov av stöd under inducerad förlossning och Upplevelsen av förlossningsinduktion varierar både under och efter förlossningen. Konklusion: Kvinnor upplever ambivalenta känslor relaterat till förlossningsinduktion. Induktion präglas av tvivel och lång väntan men även rädsla, hopplöshet, smärta, förväntan och positiva känslor. Barnmorskor främjar en god upplevelse genom förståelse för kvinnors känslor inför, under och efter en förlossningsinduktion. Background: The incidence of women undergoing labor induction in Sweden has increased during the past years. The topic has been loudly discussed since the fall of 2019 due to the doctoral thesis “SWEPIS”. There are divided opinions about when induction should take place during pregnancy. Previous descriptions of experiences of birth induction shows that it´s generally worse compared to the experience of childbirth that started spontaneously. Purpose: To describe, based on women's written stories, their experiences of induction initiated by healthcare after the estimated date of childbirth. Method: Qualitative content analysis with inductive approach. Nine blogs have been analyzed. Results: The analysis resulted in a theme: Induction after the estimated date of birth evokes multifaceted emotions in women and three categories: Emotions related to the experience of induction arises even before the start of the induction, Need for support during induced childbirth and the experience of birth induction varies both during and after childbirth. Conclusion: Women experience ambivalent emotions related to the induction of labor. Induction is characterized by doubt and long waits but also fear, hopelessness, pain, anticipation and positive emotions. Midwives can support good experiences by understanding women's feelings before, during and after the induction of labor.

Bakgrund: Forskning visar att den sexuella hälsan hos kvinnor minskar under barnafödandet och kvinnans relation till partnern förändras. Kvinnan har behov av närhet och intimitet men mindre fokus på sexuell aktivitet. Kvinnor upplever att barnmorskor saknar tid och intresse att fokusera på deras sexuella hälsa vid besöken på kvinnohälsovården. Barnmorskor upplever att de har en kunskapsbrist och känner osäkerhet kring hur frågorna ska ställas i mötet med kvinnorna. Syfte: Att beskriva barnmorskors erfarenheter av att stödja kvinnors sexuella hälsa under barnafödande. Metod: Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera intervjuer med åtta barnmorskor från kvinnohälsovården. Resultat: Fyra kategorier framkom: Anpassa samtalet till situationen, Stödja den fysiska processen, Stärka parets relation och Hinder som försvårar. Barnmorskors erfarenhet är att deras professionella kunskap bidrar till öppna samtal och att de stödjer genom att informera om de psykiska och fysiska förändringar som sker hos kvinnan och genom att stärka parets relation. Hinder för stödjande kan vara tidsbrist, kunskapsbrist, kvinnans fokusering på förlossningen eller att kvinnor förväntas ta egenansvar att inhämta information. Konklusion: För att förbättra stödet av kvinnors sexuella hälsa behövs mer utbildning till barnmorskor och eventuellt omorganisering av besöken för att kunna fånga upp kvinnan en längre tid efter barnafödandet.

Background: Parenting is life-changing, a stable and secure social network, and a well-functioning relationship contributes to a positive perceived parenting. It’s essential to be able to adapt parenting support and to discover parents with increased need for support early, in which home-visits can be an important part. This study describes parents' experiences of a care intervention that involves professional support in form of extended home-visits during pregnancy and the child's first fifteen months of life. Aim: To describe parents' experiences of receiving support through extended home-visits during pregnancy and the child's first fifteen months of life. Method: Qualitative study with inductive approach. Twelve semi-structured interviews were conducted. Phenomenographic method was used for data analysis. Results: Parents' experiences of receiving support through extended home-visits resulted in three categories: The place and form of the meeting are important for parents' sense of coherence; Home-visits promote parents' sense of security and strengthen the parental role; Home-visits promote parental involvement, integration and relationships. Parents described that everything fell into place and became more real when they received support at home. Conclusion: Home-visits and support in the home environment increased parents' sense of coherence, participation, sense of security and strengthened their role as parents.

Bakgrund: Världshälsoorganisationen rekommenderar helamning till barnet blivit 6 månader. Trots detta helammar få kvinnor så länge. Bröstmjölk anses vara den bästa födan för det nyfödda barnet och har hälsosamma effekter för både mamma och barn. Amningsstatistik visar att 13% helammar vid 6 månaders ålder och amningstrenden i Sverige går nedåt. Barnmorskans amningsfrämjande arbete har betydelsefull roll. Syfte: Att kartlägga orsaker till varför kvinnor slutar helamma före 6 månader. Metod: Webbaserad enkätundersökning med mixad metoddesign. Dataanalys med deskriptiv statistik samt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Enkäten besvarades av 160 deltagare. Under graviditet önskade 86% helamma >6 månader men enbart 26% ammade enligt intention. I resultatet framkom att informationen på mödravård var idealistisk snarare än realistisk och 30% upplevde uteblivet stöd gällande amning från mödravård till barnhälsovård. Förstföderskor ansåg att amningen var svårare än förväntat. Partnern ansågs vara det viktigaste stödet under amningsperioden. Vid amningsstöd instruerade barnmorskor med hands-on teknik. Omföderskor ammade i högre utsträckning >6 månader jämfört med förstföderskor trots att de inte blivit erbjudna att medverka på föräldraförberedandekurs. Slutsatser: Mammor slutade helamma på grund av att amningen stressade, otillräcklig mjölkproduktion, barnet fick annan föda, otillräcklig viktuppgång hos barnet och psykisk ohälsa. Mammor efterfrågade individualiserad amningsinformation och spontant stöd från barnmorska. Background: The World Health Organization recommends breastfeeding until the child is 6 months old. Despite this recommendation, few women are breastfeeding for recommended amount of time. Breast milk is considered to be the best nutritional food for the newborn and also has positive health effects on both the mother and the child. The breastfeeding statics in Sweden has a falling trend, it shows that only 13% breastfeed until the child is 6 months old. The midwifes promotional breastfeeding work has an important role to play in todays society. Purpose: To identify the reasons why women stop breastfeeding before the child is 6 month of age. Method: Web-based survey with a mixed method of design. A data analysis with descriptive statistics and a qualitative analysis. Results: The survey was conducted by 160 participants. During the pregnancy 86% wanted to breastfeed for 6 months or longer, but only 26% breastfed according to their intention. The surveys revealed that the information provided from maternity welfare is idealistic rather than realistic and half of the assigned survey group felt that they have not received adequate support regarding breastfeeding from maternal welfare to child health care. Primaparas considered breastfeeding to be more difficult than expected and the partner was considered to be the most important support during the period of breastfeeding. Midwifes instruct with hands-on technology. Multiparas breastfeed to greater extent and 6 months or longer in comparison to first parturients, even tough they are not offered to participate in childbirth and parenting preparation courses. Conclusion: Mothers, both primaparas and multiparas stopped breastfeeding of stress factors of breastfeeding, insufficient milk production, the baby was given another food replacement, poor weight gain in the child and mental illness. Mothers demand individualized breastfeeding information, sessions, and spontanious support by midwifes.

Bakgrund: I Sverige utförs ett stort antal aborter varje år. I barnmorskans kompetensområde ingår det att ge kvinnor vård vid abort. Tidigare forskning beskriver att ju senare abort desto svårare upplevs det för både kvinnan och barnmorskan. Det finns många tidigare studier om kvinnors upplevelser av abortvård, desto mindre finns beskrivet om barnmorskans upplevelser. Syfte: Syftet med arbetet var att beskriva barnmorskors erfarenheter av abortvård på sjukhus. Metod: Arbetet utgick från en kvalitativ design med induktiv ansats. Materialet baseras på semi-strukturerade individuella intervjuer med 11 barnmorskor. Datan analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framträdde fyra kategorier: Att sätta kvinnan i centrum, ett känsloladdat arbete, att arbeta professionellt och önskan om en bättre abortvård. Kategorierna bestod av 13 subkategorier: Att se individen, att stödja kvinnan, att ge information, att vara närvarande, att göra någonting betydelsefullt, utmaningar i abortvård, att värna om aborträtten, etiska dilemman inom abortvård, att lägga egna värderingar åt sidan, att vara i behov av stöd, att lindra smärta, behov av bättre smärtlindring och att ha abortvård på egen avdelning. Slutsats: Abortvård ses som ett givande och viktigt arbete. Barnmorskornas erfarenheter var att kvinnor som genomgår abort behöver stöd, närvaro, information, smärtlindring, tillgång till kurator och att alla dessa aspekter är individanpassade. Background: A large number of abortions are performed every year in Sweden. The midwife’s area of expertise includes providing women with care in the event of an abortion. Previous research describes that the later the abortion the more difficult it is for both the woman and the midwife. There are many previous studies on women's experiences of abortion care, less is described about the experiences of the midwife. Aim: The aim of the work was to describe midwives’ experiences of abortion care. Method: The work was based on a qualitative design with an inductive approach. Based on individual semi-structured interviews conducted with eleven midwives. The interviews were analyzed with qualitative content analysis. Result: Four categories were found: to focus on the woman, an emotional work, to work professionally and the desire for better abortion care. Thirteen subcategories were created and formed the categories. Conclusion: Abortion care is seen as a rewarding and important job. The midwives experience was that women who undergo abortion need support, presence, information, pain relief, access to a counselor and that all these aspects are individualised.

Bakgrund: Barnmorskor bör eftersträva en god vårdrelation för att överbrygga den sårbarhet och osäkerhet graviditeten skapar. Inskrivningsbesöken vid graviditet är omfattande, det är mycket information som ska hanteras, vilket försvårar möjligheten till en god vårdrelation. Syfte: Belysa hur barnmorskor vid mödrahälsovården genomför inskrivningsbesöken för att skapa en god vårdrelation. Metod: Datamaterial samlades in via intervjuer och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Barnmorskorna beskriver vikten av att skapa balans mellan graviditeten i fokus och de medicinska riktlinjerna i inskrivningsbesöken. Graviditeten är den centrala anledningen till besöken så fokus behöver ägnas åt att stärka den gravida/partnern i övergången till föräldrablivandet. Inskrivningsbesöken innebär hantering av medicinska uppgifter, vilka är centrala för vårdplaneringen men kan försvåra den gravidas/partnerns fokus på graviditeten. Den gravidas/partnerns möjlighet till delaktighet vid inskrivningsbesöken beskrivs som central. Avgörande för delaktighet är möjligheten till berättande, kroppsspråk, miljön och stöd av metoder för att främja besökens genomförande. För att främja samtalet används olika former av mallar och fraser samt strategier kring hur dokumentationen handhas. Konklusion: Barnmorskorna beskriver strategier och metoder som centrala för att främja den gravidas/partnerns delaktighet i inskrivningsbesöken. Background: Midwives should strive for a secure care relationship to overcome the vulnerability of pregnancy. Booking interviews contains lot of information which makes it harder to accomplish a secure care relationship. Purpose: To illustrate how midwives at antenatal care conducts the booking interviews to create a secure care relationship. Method: The data was collected by interviews and analyzed by qualitative content analysis with inductive approach. Result: Midwives describe the importance to create balance between keeping the pregnancy in focus and the medical guidelines during the interviews. The pregnancy is the central reason for the interviews, thus the focus needs to be aimed strengthen the transition to parenthood. The booking interviews involve gathering medical information which is central for the care planning, but it can complicate the pregnant/partners focus on the pregnancy. It’s described as central that the pregnant/partner participates in the interviews. Crucial for participation is the possibility of narration, body language, the environment and support of methods to carrying through the visit. Various templates and phrases are used to help the conversation, and also various strategies how the documentation are handled. Conclusion: Midwives describe strategies and methods as central to promoting the pregnant/partners participation in the booking interviews.

Bakgrund: Kvinnan i förlossningsarbete har haft stöd vid sin sida genom alla tider. För att få en så omfattande förståelse som möjligt av begreppet ”stöd till kvinnor i förlossningsarbete” genomfördes en begreppsanalys. Syfte: Syftet med begreppsanalysen var att definiera begreppet ”barnmorskans stöd till kvinnor i förlossningsarbete” genom syntes av texter hämtat från litteratur och intervjuer med svenska barnmorskor. Metod: En begreppsanalys med hybridmodell. Först en teoretisk fas med litteratursökning, därefter en fältstudiefas där fem barnmorskor intervjuades följt av en syntes med identifikation av begreppets kännetecken utifrån den teoretiska fasen och fältstudiefasen. Resultatdelen avslutas med fallbeskrivningar. Resultat: Barnmorskor ser hög närvaro och lyhördhet tillsammans med information och individualisering som viktiga delar av stödet till kvinnor i förlossningsarbete. Detta skapar tillsammans trygghet och tillit i relationen mellan barnmorskan och kvinnan. Slutsats: I detta examensarbete framkom fem empiriska kännetecken på stöd till kvinnor i förlossningsarbete. Utan de empiriska kännetecken, Trygghet, Information, Lyhördhet, Närvaro, Individualisering, kan inte känslan av stöd uppstå hos kvinnan i relationen mellan kvinnan och partnern/närstående och barnmorskan och kvinnan i förlossningsarbete. Klinisk tillämpbarhet: Barnmorskelitteraturen bör revideras så att närvaron i rummet av barnmorskan lyfts som ett kännetecken på stöd i samma grad som information och övriga kännetecken på stöd. Kunskap kring stöd kan utvecklas kliniskt genom exempelvis workshops på arbetsplatsen. Background: Women in labor have had support by their sides through all times. In order to gain as wide understanding as possible of the concept of ' support for women in labor, a concept analysis was carried out. Objective: The purpose of the concept analysis was to define the concept of "support to women in labor by midwives" through the synthesis of texts from literature and interviews with Swedish midwives. Method: A concept analysis with a hybrid model. First, a theoretical phase with literature search was performed, then a field study phase where five midwives were interviewed followed by a synthesis identifying attributes of the concept from the theoretical phase and the field study phase. The result ends with case descriptions. Result: Midwives see high presence and sensitivity along with information and individualisation as important parts of the support for women in labor. This together creates security and trust in the relationship between the midwife and the woman. Conclusion: In this thesis five empirical characteristics of support were revealed; security, information, sensitivity, presence and individualisation. Without these empirical characteristics, the sense of support cannot arise in the relationship between the woman and the partner/relatives and the midwife and the woman in labor. Clinic´s applicability: Midwifery literature should be revised so that the midwife´s presence in the room is lifted as a sign of support to the same degree as information and other characteristics of support. Knowledge of support as a concept can be developed and implemented in clinical setting through workshops in the workplace.

Bakgrund: Tidigare forskning beskriver hur olika livsval påverkar ungdomars aktuella och framtida sexuella hälsa. Idag får ungdomar kunskap om sex både via skolan, ungdomsmottagningen samt via internet. Detta ställer helt nya krav på barnmorskor och lärare som ska bemöta den information ungdomarna har tillgång till och de frågor det väcker. Genom denna studie önskar författarna klargöra vilka frågor ungdomar ställer om sex genom att studera öppna forum på internet. Syfte: Att studera ungdomars frågeställningar om sex på internetforum Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats har använts till studien. Data inhämtades via umo.se under forumet fråga varandra. Totalt analyserades 48 trådar. Datamaterialet har analyserats enligt Graneheim, Lindgren & Lundmans analysmetod. Resultat: Resultatet utmynnade i 5 underkategorier, 2 kategorier samt ett övergripande tema. Känsla av sårbarhet Konklusion: Internet fungerar som en självklar informationskälla för ungdomar och kan komplettera skolans och ungdomsmottagningens sexualundervisning. Studien visar att obesvarade frågor om sex väcker både negativa och positiva känslor hos ungdomarna. Background: Previous research describes how different life choices affect young people's current and future sexual health. Today, young people get to know about sex both through school, youth clinics, as well as via the internet. This places entirely new demands on midwives and teachers to respond to the information available to young people and the issues it raises. Through this study, the authors wish to clarify the questions young people ask about sex by studying the open forums on the internet. Objective: To study young people´s issues about sex on internet forums. Method: A qualitative method with inductive approach has been used to the study. Data was collected through umo.se under the forum “Question each other”. A total of 48 threads were analysed. The data have been analysed according to Graneheim, Lindgren & Lundmans analysis method. Results: The results culminated in 5 subcategories, 2 categories as well as an overall theme: Sense of vulnerability. Conclusion: The Internet works as a natural source of information for young people and can supplement the school's sex education and the youth clinics. The study shows that unanswered questions about sex evokes both negative and positive feelings among the young people.

This thesis describes and analyses concepts of criminal abortions during the 1890s. The analysis is based on source material in a court case about illegal abortions that took place in Malmö in 1892, as well as in articles wish were published in the daily newspapers in connection with the same legal case.Through Michel Foucault's theories of dimensions of power and Norman Fairclough's critical discourse analysis, power relations that may have played a role for individuals' actions are studied. The result shows that there was a disciplinary exercise of power against the accused women based on the way in which these are portrayed in the legal material. The interaction between the individuals in the legal material shows both power and resistance that took place within the discourse.The concept of abortion that emerged from the study shows that there was some acceptance regarding abortions as long as this was handled discreetly. There were also some understandings of the woman's actions which were considered to be based on reasonable causes. However, it turned out that the same understanding did not occur upon the abortionist who was portrayed as a criminal. Reasons for abortion were based on shame, social and economic conditions, and ideological reasons.

Bakgrund: Sexuella och reproduktiva rättigheter baseras på mänskliga rättigheter. En central insats för att öka tillgången till den sexuella och reproduktiva hälsan är en allsidig och omfattande sexualundervisning. Skolan och ungdomsmottagningar anses vara viktiga arenor för sexualundervisning. Många unga i Sverige anser dock att de inte har tillräckligt med kunskaper för att ta hand om sin sexuella hälsa. Barnmorskan har ett ansvar för utbildning av både kvinnor och samhället och utbildningen omfattar sexuell och reproduktiv hälsa. Syfte: Syftet var att sammanställa aktuell forskning kring ungas och lärares erfarenheter av sex- och samlevnadsundervisningen för att därigenom bidra till en breddad kunskapsbas för barnmorskan i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Metod: Kvalitativ metasyntes med metaetnografi som analysmetod. Totalt kvalitetsgranskades och sammanställdes 16 vetenskapliga artiklar. Resultat: De unga i studien hade tydliga önskemål kring undervisningens innehåll, vilka kvalitéer personen som undervisade skulle ha och miljön de undervisades i. De önskade en bred och nyanserad kunskap om sex och samlevnad, relationer, känslor, sociala och kulturella normer. Lärarna i studien fokuserade i störst utsträckning på hur läroplaner, ledarstöd och politik påverkade undervisningen och i mindre utsträckning undervisningens innehåll. Slutsats: Resultatet av denna metasyntes visar att det finns olikheter i erfarenheter hos både unga och lärare när det gäller sex- och samlevnadsundervisningen. Barnmorskans ansvarsområde, kunskapsbas och uppdaterad förståelse kring sex och samlevnad kan med fördel användas för att hjälpa och stödja i ämnet 2 och därmed bli en del av skolans sex- och samlevnadsundervisning. Klinisk tillämpbarhet: Denna metasyntes kan vara ett underlag för att skapa ett utökat samarbete mellan skolor och barnmorskor för att förbättra sex- och samlevnadsundervisningen och ungas kontroll över egen sexuell hälsa. Denna metasyntes kan även ge stöd och utveckla utbildningen inom pedagogik för barnmorskor, skolsköterskor och distriktsköterskor då alla dessa yrkeskategorier träffar unga. Lärarutbildningens fokus på sex- och samlevnadsundervisning kan genom metasyntesen utvecklas. Slutligen kan beslutsfattare inom skolan få insikt i glappet mellan ungas och vuxnas perspektiv och aktualisera sex- och samlevnadsundervisning och sexuell hälsa inom skolan. Background: Sexual and reproductive health rights are based on human rights. A major input to rise availability to sexual and reproductive health is a comprehensive and extensive sexual education. Many young people in Sweden consider though that they lack the necessary knowledge to care about their own sexual health. The midwife has a responsibility for the education of both women and society, and education includes sexual and reproductive health. Purpose: The purpose of this study was to compile the current research on the experience of both young people and the teaching staff in the area of sex and sex education to create a knowledge base for the midwife in the health promotion and disease prevention work. Methods: The method of analysis used is a qualitative metasynthesis with a metaethnographic approach. In total 16 scientific articles were juxtaposed and examined. Results: The young people in this study expressed clear wishes not only as to the contents of their studies, but also the personality of the teaching staff and the environment where they are taught. They desired a broad and more balanced knowledge about sexuality and cohabitation, relations, emotions, social and cultural norms. The teaching staff in the study focused mostly on how the school curriculum, organizations and politics affected teaching and less on the contents. Conclusion: The result of this metasynthesis shows that there are differences in the required experience among both young people and teachers when it comes to sexuality and sex education. The midwife’s area of responsibility, knowledge and the revised understanding of sexuality and sex education can with advantage be used to better off the teaching of sex 3 education. Clinical applicability: This metasynthesis can become a basis to create an expanded cooperation between schools and midwives in order to first ameliorate sex education and second to boost the young people’s control of their own sexual health. This metasynthesis can also provide support and develop education in pedagogy for midwives, school nurses and district nurses as all these occupational categories meet young people. Teacher education's focus on sex and cohabitation education can be developed through this metasynthesis. Finally, decision makers within the schoolsystem can gain insight into the gap between young people's and adults' perspectives and actualize sex and cohabitation and sexual health within the schools.

Det sexuella våldet är en globalt omfattande svårighet och ett folkhälsoproblem för kvinnor. Det råder en tystnadskultur kring ämnet som grundar sig i skuld och skam hos offret. Detta leder till att få vågar söka hjälp eller anmäla sina upplevelser. Barnmorskor anses dock vara en profession relevant att anförtro sig till vid besvär av sexuell karaktär. Barnmorskor innehar dessutom magisterexamen i sexuell och reproduktiv hälsa. Trots det tyder äldre studier på att barnmorskor upplever en osäkerhet kring att bemöta om frågor om våld. De anser att de saknar kunskap och tydliga riktlinjer. Syftet med studien var att ta del av barnmorskors erfarenhet av att möta patienter som blivit utsatta för sexuellt våld. Studien riktade sig till barnmorskor i västra Sverige som arbetar på en barnmorske- och/eller ungdomsmottagning. Studien bygger på intervjuer, vilka analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Barnmorskorna upplevde att dialog i en trygg miljö var värdefullt för att patienterna skulle anförtro dem sina upplevelser. Barnmorskorna ansåg att det fanns omständigheter som försvårade deras möten, de såg ett värde i att arbeta personcentrerat och att verksamheten tillät ett flexibelt arbetssätt. Barnmorskorna i studien upplever inte att det är svårt att ställa frågan om sexuellt våld. En lyhördhet inför subtila signaler bör dock finnas då många patienter inte vågar berätta om sina upplevelser på grund av rådande tystnadskultur i samhället. Barnmorskorna upplever att tillräckligt med avsatt tid för patienten, samt stöd och samarbete med andra professioner, underlättar vårdandet.

Bakgrund: Antalet kejsarsnitt ökar såväl globalt som i Sverige. Kejsarsnitt är ett kirurgiskt ingrepp som innebär risker för såväl kvinna som barn. Trots risker önskar förstföderskor att genomgå ingreppet istället för en vaginal förlossning. Barnmorskors professionella stöd är av stor vikt för förstföderskors upplevelse inför, under samt efter sin förlossning. Studien utfördes för att förstå orsakerna till att förstföderskor önskar elektivt kejsarsnitt. Syfte: Var att fördjupa förståelsen kring förstföderskors önskan om elektivt kejsarsnitt. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Datainsamlingen resulterade i 14 bloggar från sökmotorn Google.se som analyserades. Resultat: Analysen resulterade i tre teman: Sökandet efter trygghet inför sin förlossning, Tankar på en vaginal förlossning väcker varierande känslor och Val av förlossningsmetod - en rättighet samt sju subteman. Mest framträdande var känsla av brist på kontroll och otrygghet inför en vaginal förlossning. Möjligheten att få välja förlossningsmetod ansågs vara en mänsklig rättighet. Konklusion: Förstföderskor som önskar elektivt kejsarsnitt sökte trygghet inför sin förlossning. Elektivt kejsarsnitt ingav trygghet då det uppfattades som en mer kontrollerad och säker förlossningsmetod både för kvinnan och barnet. Föreställningen av att genomgå en vaginal förlossning skapade rädsla och obehag. Background: The number of caesarean sections increases both globally and in Sweden. Although caesarean section is a surgical procedure that involves risks for both women and child, first-time mothers wish to undergo the procedure instead of a vaginal delivery. The midwife's professional support is important for first-time mothers before, during and after childbirth. This study was conducted to understand the reasons why first-time mothers want elective caesarean section. Aim: To deepen the understanding of first-time mothers wish for elective caesarean section. Method: A qualitative content analysis with an inductive approach was used. Google.se was used for data collection, the collection resulted in 14 blogs. Result: The analysis resulted in three themes: The wish for security during childbirth, Thoughts on a vaginal delivery raises a variety of emotions and Choice of birthing method - a right and seven sub-themes. Most prominent was the feeling of lack of control and insecurity for a vaginal delivery. Choice of birthing method was considered a human right. Conclusion: First-time mothers strive for security during childbirth. Elective caesarean section was described as a safe and controlled birthing method. Thoughts on a vaginal delivery raises fear and discomfort for first-time mothers.

Bakgrund: Hinnsvepning är en icke farmakologisk induktionsmetod som används i syfte att framkalla spontan förlossningsstart eller förbereda cervix för annan induktionsmetod. Svensk förening för obstetrik och gynekologi (SFOG) rekommenderar hinnsvepning i graviditetsvecka 41 för att minska överburenhet. Metoden är omstridd och dess effekt ifrågasatt. Syfte: Att belysa barnmorskors erfarenhet av och attityd till hinnsvepning. Metod: Enskilda halvstrukturerade intervjuer med tolv barnmorskor verksamma inom mödrahälsovården i södra Sverige genomfördes. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom att barnmorskor saknar utbildning i hinnsvepning och att majoriteten lärt sig utföra detta genom sina kollegor den dag de ställts inför uppgiften. Det saknas tydliga riktlinjer vilket kan innebära att hinnsvepning utförs på olika indikationer, vid olika tidpunkter i graviditeten och med olika tillvägagångssätt. Attityden till hinnsvepning varierar mellan barnmorskor, där en del tror på metoden och andra är mer skeptiska till dess effekt. Slutsats: Utbildning och tydliga riktlinjer saknas. Kvinnans önskan om och tilltro till hinnsvepning ligger ofta till grund för interventionen. Background: Sweeping of membranes is a non-pharmacological induction method used to initiate labor or to prepare cervix for induction with other methods. The Swedish Association for Obstetrics and Gynecology (SFOG) recommends that membranes are swept after 41 full weeks of pregnancy to reduce post-term pregnancies. The method is disputed, and the effect is questioned. Aim: To describe midwives experiences and attitudes to membrane sweeping. Method: Individual half structured interviews with twelve midwives active in maternal healthcare in southern Sweden were performed. Data was analyzed by qualitative content analysis. Results: In the result emerged that midwives lack educating about membrane sweeping and that the majority had learned how to perform the intervention by colleagues the day they were faced with the task. Because of unclear guidelines membrane sweeping can be performed on various indications, in different times in the pregnancy and with different approaches. The midwives attitude towards membrane sweeping varies, some have belief in the method while others are more skeptical. Conclusion: Education and clear guidelines are missing. The woman´s desire for and confidence in the method is often the basis for the intervention.

Bakgrund: Sexuell och reproduktiv hälsa är en mänsklig rättighet och innefattar rätten att ta beslut gällande sin egen kropp och sin vård. Barnmorskan träffar och vårdar mestadels kvinnor i sitt arbete och har en viktig roll i att värna och främja kvinnors rätt. Sverige ses som ett av världens mest jämställda länder, men det kan finnas strukturer och faktorer även i det svenska samhället som påverkar kvinnors möjligheter till självbestämmande negativt. Syfte: Att undersöka vilka barriärer barnmorskan upplever och uppfattar hindrar kvinnors rätt att bestämma över sin kropp utifrån professionella, sociokulturella och hälsoekonomiska perspektiv. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansats. Data från åtta semistrukturerade intervjuer utförda 2016, med legitimerade barnmorskor inom olika verksamhetsområden analyserades utifrån ramverket "What Prevents Quality Midwifery Care". Resultat: De professionella barriärer barnmorskorna uppfattade resulterade i tre subkategorier: "Lagar, riktlinjer och vårdprogram", "Kunskap, utbildning och profession" och "Personalens personliga åsikter, förutfattade mening och engagemang". Sociokulturella barriärer kategoriserades som: "Politik, jämställdhet och samhällets ideal", "Kultur, religion och familjeförhållanden", "Språk" samt "Personliga förutsättningar". Hälsoekonomiska barriärer delades in i: "Personal och tidsbrist" och "Kostnader och resurser". Slutsats och klinisk tillämpbarhet Studien visar att barnmorskor uppfattar att det finns professionella, sociokulturella och hälsoekonomiska barriärer för kvinnans självbestämmande gällande sin egen kropp i det svenska samhället. Studien kan bidra till att olika yrkeskategorier inom vården kan öka sin förståelse och kompetens i mötet med kvinnor och kan då hjälpa kvinnan att stärka sin position, personligen och samhälleligt. Studien kan ge en bättre förståelse för barnmorskans roll när det gäller att hjälpa individer i en utsatt situation, genom att stärka deras autonomi och känsla av självbestämmande. Studien kan även få vårdpersonal att tänka kritiskt kring att de själva är en del av en kulturell kontext med en förförståelse för andra individer. Background: Sexual and reproductive health is a human right and involves the right to make decisions concerning your own body and care. The midwife mostly meets and care for women and have an important role in defending and advocating women’s rights. Today there are global political influences that restricts women’s rights even though Sweden is considered to be one of the world’s most equal countries, there can be structures and factors in the Swedish society that affects women’s ability to make decisions about their own bodies in a negative way. The aim: To investigate midwives perceptions and experiences concerning professional, sociocultural and health economic barriers for women regarding decisions about their own bodies. Method: A qualitative content analysis with a deductive approach. Data from eight semi structured interviews with Swedish registered midwifes, active in different areas of the midwife profession, was analyzed based on the framework "What Prevents Quality Midwifery Care". Result: The professional barriers that the midwives perceived resulted in three subcategories: "Laws, clinical guidelines and policies", "Knowledge, education and profession" and "Caretakers personal opinions and commitment". Sociocultural barriers were categorized in: "Politics, equality and the society’s ideals", "Culture, religion and family relations", "Language" and "Personal abilities". The health economic barriers were divided in to: "Lack of time and staff" and "Costs and resources". Conclusion and clinical applicability: This study shows that there are professional, sociocultural, and health economic barriers that affects women’s autonomy in the Swedish society according to the midwives’ perceptions. The study can help caretakers increase their understanding and competence in meeting with women in care and help them strengthening their position in the society as well as on a personal level. This study can give a greater understanding for the midwife’s role when it comes to helping individuals in an exposed situation, by strengthen the women’s autonomy and sense of control. The study can also help caretakers to increase critical thinking regarding themselves in their own cultural context and preunderstanding for other individuals.

Bakgrund: Förlossningsrädsla drabbar ungefär en femtedel av alla gravida kvinnor och barnmorskor möter dessa i sitt arbete. Syfte: Syftet var att analysera begreppet förlossningsrädsla ur ett barnmorskeperspektiv. Metod: En begreppsanalys med en hybridmodell. Först en teoretisk fas med litteratursökning, därefter en fältstudiefas där fem barnmorskor intervjuades följt av en sammanfattandes syntes med resultatet från den teoretiska fasen och fältstudiefasen. Resultat: Förlossningsrädsla är något som kan drabba kvinnor innan, under eller efter graviditet och förlossning. Förlossningsrädsla kan vara primär eller sekundär. Vid primär förlossningsrädsla kan kvinnan sakna tilltro till sin förmåga att föda barn och vid sekundär förlossningsrädsla har kvinnan haft en tidigare traumatisk förlossningsupplevelse. Barnmorskorna beskrev förlossningsrädsla som ett komplext begrepp. Kvinnorna använde oftast inte ordet förlossningsrädsla utan barnmorskorna tolkade vad de märkte eller såg hos kvinnan som yttringar av förlossningsrädsla. Slutsats: Barnmorskor använder begreppet på olika sätt och efterlyser en tydligare definition och arbetssätt kring förlossningsrädsla. Förlossningsrädsla innebär ett stort lidande för den gravida kvinnan och därför anser författarna till detta examensarbete att det förebyggande arbetet är viktigt och att barnmorskan har en central och betydelsefull roll. Kliniks tillämpbarhet: Barnmorskor kan använda sig av studien för att utveckla sin kunskap kring förlossningsrädsla samt se hur andra barnmorskor ser på begreppet förlossningsrädsla. Background: Fear of childbirth affects about one-fifth of all pregnant women and midwives face these in their work. Aim: The aim was to analys the concept fear of childbirth from a midwife perspective. Methods: A concept analysis with a hybrid model. First a theoretical phase with a search for literature, thereafter a fieldwork phase where five midwifes where interviewed followed by a final analytic phase. Results: Fear of childbirth is something that can affect women before, during or after pregnancy and childbirth. Fear of childbirth for primiparous women can be a lack of confidence in her ability to give birth, and for multiparous women have had a previous traumatic birth experience. The midwives described that fear of childbirth was a complex concept. Women did not usually use the word fear of childbirth, but the midwives interpreted what they noticed or saw in the woman as manifestations of fear of childbirth. Conclusion: Midwives use the concept in different ways and call for a clearer definition and way of working with fear of childbirth. The fear of childbirth is a great suffering for the pregnant woman and therefore the authors of this thesis consider that preventive work is important and that the midwife has a central and important role. Clinical Applicability: Midwives can use this study to develop their knowledge of fear of childbirth and see how other midwives view on the concept fear of childbirth.

Bakgrund: Det är vanligt att kvinnor under en vaginal förlossning drabbas av grad II-bristning. I barnmorskans ansvarsområde ingår att handlägga dessa bristningar. Forskning visar att det finns begränsat med rutiner kring dessa bristningar och att fokus ofta ligger på grad III- och grad IV-bristningar trots att även grad II-bristningar kan ge långtidskomplikationer. Syfte: Syftet var att beskriva barnmorskans erfarenhet av handläggning vid uppkommen grad II-bristning. Metod: Semistrukturerade individuella intervjuer genomfördes med åtta barnmorskor verksamma vid en mellanstor förlossningsavdelning i Mellansverige. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera materialet. Resultat: Fyra kategorier och två underkategorier identifierades. Kategorierna var Information, Kollegialt stöd, Behov av uppföljning och Undersökning och underkategorierna Strategier för återkoppling och Dokumentation. Slutsats: Det framkom en osäkerhet hos barnmorskorna gällande diagnostisering och suturering av grad II-bristning. Detta gällde främst de barnmorskor med minst yrkeserfarenhet. Barnmorskorna uttryckte också en önskan om bättre återkoppling på de bristningar de suturerat samt en bättre uppföljning för de kvinnor som fått en grad II-bristning. Resultatet visade även att barnmorskorna informerar kvinnorna på olika sätt gällande deras bristning. Inga tydliga rutiner finns gällande vilken information som ska ges eller på vilket sätt. Klinisk tillämpbarhet: Studiens resultat syftar till att skapa ökad kunskap och riktlinjer kring grad II-bristningar. Ytterligare forskning skulle kunna beröra information i samband med bristningen och när den är bäst att ge. Background: Many women sustain a second-degree tear when giving birth vaginally. The work field of a midwife includes managing these injuries. There is limited research regarding this field and the focus tend to be on third- and fourth-degree tears, even though second-degree tears may also result in long-term complications. Aim: The aim was to investigate the midwife’s experience of managing second-degree tears. Method: Eight semi-structured individual interviews were conducted with midwives working at a medium large maternity ward located in the middle of Sweden. Qualitative content analysis was used to analyze the material. Results: Four categories and two subcategories were identified. The categories were: Information, The support of colleagues, The need for follow-ups and Physical examination and the subcategories were: Feedback strategies and Documentation. Conclusion: The result show that midwives feel insecure when managing second-degree tears, especially the midwives with less experience. The midwives also requested more feedback from the women they sutured regarding their second-degree tears and the midwives also wished for a better follow-up for the women with second-degree tears. The result also showed that the midwives give different information to women regarding their tears. No pronounced routines were found regarding what information to give and in what way. Clinical application: The results of the study aim to increase the knowledge and to develop routines regarding second-degree tears. More knowledge is needed about information given about the tear and when it is the best time to give information.

Bakgrund: Förlossning är en del av transitionen till föräldraskap. Transitionen underlättas genom professionellt stöd. I barnmorskors ansvarsområde ingår det att ge stöd. Det som påverkar pappors förlossningsupplevelser är bland annat professionellt stöd och förväntningar. Förlossningsupplevelser påverkar pappors välmående och föräldraskap. Syfte: Beskriva blivande förstagångspappors förväntningar inför förlossningen. Metod: Kvalitativa semistrukturerade enskilda intervjuer utfördes med sex blivande förstagångspappor, vars kvinnor var i graviditetsvecka 29 till 35. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Blivande pappor har svårt att föreställa sig vad som kommer ske under förlossningen. Förstagångspappor förväntar sig en lugn stund med sin familj efter födseln för att kunna bearbeta att två blivit tre. Blivande pappor förväntar sig att de kommer ha en stödjande roll under förlossningen. De förväntar sig att det kommer vara mycket känslor under förlossningen och barnets första timmar. Barnmorskor förväntas inneha en stödjande roll gentemot både blivande pappor och födande kvinnor. Konklusion: Barnmorskor bör ge stöd till blivande pappor utifrån individuella behov. Professionellt stöd till blivande pappor möjliggör för dem att vara ett stöd till de födande kvinnorna under förlossningen. Förstagångspappor förväntar sig att stöd kommer vara viktigt för att de ska känna sig trygga under förlossningen. Background: Childbirth is part of the transition to parenthood. The transition is eased by support from midwives. It’s within the midwives area of responsibility to offer support to parents. Childbirth experiences are affected by received support and expectations of labour. Fathers’ childbirth experiences affect their well-being and parenting. Aim: Describe expecting first-time fathers’ expectations of the labour. Method: Qualitative individual semi-structured interviews with six expecting first-time fathers, whose women were in gestational week 29 to 35. The interviews were analyzed using qualitative content analysis. Results: Expecting fathers’ find it hard to imagine what will happen during childbirth. They expect that after the delivery they will be able to have a quiet moment alone with their families to adjust to their new life-situation. Besides this, fathers expect that they will have an important supportive role during childbirth. Midwives are expected to support both the labouring mother and the father during childbirth. Conclusion: Midwives should support parental couples based on their individual needs of support. Support to expecting fathers enables them to be supportive during childbirth. First-time fathers expects support to be important during childbirth to create a feeling of security for themselves.

Bakgrund: Magmuskeldelningen mellan de två rectusbukarna benämns även rectusdiastas (RD) och ökar under graviditeten pga. hormonell och mekanisk inverkan. Återhämtning sker naturligt de första åtta veckorna postpartum men delningen kan kvarstå därefter. I denna studie benämns patologisk diastas för ökad RD. Kvinnor kan påverkas fysiskt och psykiskt av ökad RD och barnmorskor ska enligt ICM kunna identifiera tillstånd som avviker från det normala och vid behov kunna samverka och remittera till andra yrkeskompetenser.Syfte: Syftet med studien var att undersöka barnmorskors och fysioterapeuters erfarenheter av att möta kvinnor med ökad rectusdiastas efter graviditet.Metod: Kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Malteruds (2012) analysmetod Systematisk textkondensering (STC) utfördes på data från semistrukturerade fokusgruppintervjuer med sammanlagt nio fysioterapeuter och sju barnmorskor runt om i Mellansverige.Resultat: Fyra övergripande områden identifierades; Ökad kroppsmedvetenhet i dagens samhälle, Syn på ökad RD som symtom på ohälsa, Kunskapsbrist kring ökad RD och inhämtning av kunskap genom eget intresse samt Syn på yrkesansvar och önskan om samarbete och riktlinjer.Slutsats: Barnmorskor och fysioterapeuter upplever låg erfarenhet och kunskapsbrist gällande ökad RD. För en mer patientsäker vård behövs nationella riktlinjer samt ett bättre samarbete.Klinisk tillämpbarhet: Studien kan inspirera arbetsplatser att satsa på interprofessionell fortbildning samt uppmanar till utformning av riktlinjer som grundas på mer omfattande forskning. Background: The abdominal muscle separation between the two rectus abdominis muscles is also known as diastasis recti (DrA) and expands during pregnancy. The duration of the natural recovery takes approximately eight weeks postpartum, but for some people the separation will remain much longer. In this paper, the diastasis will be referred as an increased DrA. According to ICM, midwives should be able to identify what deviates from normal, and if necessary, to collaborate and refer to other professionals. Aim: The aim of the study was to explore midwives and physiotherapists experiences regarding meeting women with increased diastasis recti after pregnancy.Method: A qualitative content analysis with Malteruds method systematic text condensation (STC) of focus group interviews were conducted with a total of nine physiotherapists and seven midwives around Sweden.Results: Four overall areas were identified; Increased body awareness in today's society, Views of increased DrA as a symptom of illness, The lack of knowledge about increased DrA and the acquisition of knowledge through own interest and Views on professional responsibility and the desire for cooperation and guidelines.Conclusion: Midwives and physiotherapists say they lack experience and knowledge regarding increased DrA. National guidelines and a more improved collaboration is needed for safer patient care.Clinical application: The study can inspire workplaces to invest in interprofessional training and establish guidelines based on more extensive research.

Bakgrund: Det finns samband mellan den gravida kvinnans förväntningar inför förlossning och förlossningsupplevelsen. Trots tidigare förlossningserfarenhet tycks omföderskor förvånansvärt nog inte ha mer realistiska förväntningar inför förlossning än vad förstföderskor har. Syfte: Att synliggöra tvåföderskors förväntningar inför kommande förlossning. Metod: En kvalitativ metod med hermeneutisk textanalys inspirerad av Gadamer användes. Nio tvåföderskor i åldrarna 26-33 år intervjuades med hjälp av en halvstrukturerad intervjuguide. Resultat: De analyserade intervjutexterna mynnade ut i fyra huvudteman: Blandade känslor – förväntningar formas av första förlossningsupplevelsen, Partnern – en stöttepelare för vissa, Barnmorskan som vägledare genom förlossningen och ”Go with the flow” – förväntningar på kontroll under förlossning. I resultatet framgår att det finns en uppfattning hos kvinnorna om att den första förlossningsupplevelsen har stor inverkan på förväntningarna inför kommande förlossning, på gott och ont. Det finns en rädsla hos kvinnorna att det förväntas av dem att de på grund av sin tidigare förlossningserfarenhet redan ”kan”, vilket leder till oro. Konklusion: Tvåföderskorna har överlag positiva förväntningar inför sin kommande förlossning. Trots positiva förväntningar ges uttryck för en oro om att barnmorskan förväntar sig att de på grund av sin tidigare förlossningserfarenhet redan ”kan”. Tvåföderskor är således i behov av barnmorskans individuella och professionella stöd. Background: There is a connection between the pregnant woman's expectations of childbirth and the actual childbirth experience. Aim: To illustrate multiparous women’s expectations of their forthcoming childbirth. Method: This study used a qualitative method with hermeneutic text analysis inspired by Gadamer. Nine multiparous women aged 26-33 years were interviewed using a semi-structured interview guide. Results: Analysis of the interviews revealed four main themes: Mixed emotions – expectations are formed by the first childbirth experience, The partner – for some, an important source of support, The midwife as a guide through childbirth and “Go with the flow” - expectations of control during childbirth. Results showed that the women held the opinion that the first childbirth experience has a major impact on their expectations for future childbirth, both good and bad. There was a concern amongst the women that because of their previous childbirth experience, they would be expected to "know what to do". Conclusion: Women generally have positive expectations of childbirth. Given the concern of these multiparous women that they may be considered as experienced in childbirth, it is clear that the midwife should be prepared to offer professional support to multiparous women based on their individual needs.

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett allvarligt hot mot kvinnors säkerhet, välbefinnande och hälsa. Kvinnor i hela världen blir utsatta för olika former av våld och gravida kvinnor är inte ett undantag. Våldet kan snarare öka under graviditet för de kvinnor som sedan tidigare varit utsatta för våld med risk för både den gravidas och det ofödda barnets hälsa. Barnmorskor ges en unik möjlighet att ge god vård och stöd till dessa våldsutsatta kvinnor. Syfte : Att beskriva innehållet i mötet mellan barnmorskor och gravida kvinnor med fokus på gravida kvinnors utsatthet för våld i nära relationer och barnmorskans roll i omvårdnaden av dessa kvinnor. Metod: Metasyntes som metod användes vilken inkluderade både kvalitativa studier o kvantitativa studier med kvalitativa delar i resultatet. Artiklar söktes via databaserna PubMed. CINAHL, PsycInfo och Web of Science och dessa analyserades genom meta-ethnografi. Resultat: Studien visade att tid, kunskap och förtroende var viktiga faktorer som kunde leda till att kvinnor berättade för barnmorskor om deras utsatthet för våld under graviditet. Kvinnorna och barnmorskorna hade till största delen samma mönster som de tog upp som både hinder och hjälp till att våld avslöjades under graviditeten. Slutsats: Mönstret stämde väl överens mellan kvinnors uppfattningar och barnmorskors uppfattningar angående den problematik som ses då det gäller våld under graviditet. Förtroende för barnmorskan gällande bemötande och kunskap ansågs vara det viktigaste för att kvinnor skulle känna trygghet i att till barnmorskan avslöja övergrepp under graviditet. Kliniska implikationer: Grundligare utbildning om våld redan under utbildningen till barnmorska skulle kunna vara ett sätt att ge barnmorskor en bättre förutsättning i sin nya roll. För att underhålla och utveckla kunskap om våld bör därför kontinuerlig fortbildning ske för legitimerade barnmorskor och detta ger i sin tur bättre förutsättningar för barnmorskor att möta våldsutsatta gravida kvinnor. Background: Intimate partner violence is a serious threat against women's security, well-being and health. Women all over the world are subject to different kinds of violence and pregnant women are no exception. The violence can increase during pregnancy among the women that earlier has endured violence, with a risk for both the women’s and unborn baby's health. Midwives have a unique opportunity to care for and support these abused women. Purpose: To describe pregnant women’s encounter with the midwife with focus on exposure to partner violence and the role of the midwife. Method: A meta-synthesis which included both qualitative literature studies and quantitative studies with qualitative elements were used in the result. Articles were searched through databases as PubMed, CINAHL, PsycInfo and Web of Science and these were analysed through meta-ethnography. Results: The study showed that time, knowledge and confidence were important factors that could cause women in revealing to midwives about violence during pregnancy. Both women and midwives had to the most part the same patterns that they spoke about as both obstacles and help for disclosure of violence in care for women in pregnancy. Conclusion: The pattern matched well between women’s and midwive’s perceptions of the problems seen in violence during pregnancy. Trusting the midwife’s encounter and knowledge, were seen as the most important issues for women to feel safe in revealing violence during pregnancy. Clinical implications : Basic education about violence that is already under the supervision of midwives can be a way to give midwives a better prerequisite for their new role. In order to maintain and develop knowledge of violence, continuing education should be continued for legitimate midwives, which in turn provides better conditions for midwives to meet women who are pregnant with violence.