Search

Det här arbetet handlar om hur man kan utveckla ett digitalt gränssnitt i en vårdapplikation till Region Sörmland, med utgångspunkt från en befintlig vårdapplikation som används av Region Örebro län. Meningen är att designa om gränssnittet så att det är anpassat efter en äldre målgrupp mellan 65–75 år. Designen ska vara användarvänlig, och se till att navigation och information presenteras på ett sådant vis att det sker med en låg kognitiv belastning, och att man ska kunna vara en ny användare med lägre digital förmåga, och ändå kunna förstå hur man enkelt kan nå fram till sitt mål. I den här rapporten testat det hur man kan boka ett vårdbesök digitalt, och hur man kan följa upp vad man har för recept sedan tidigare, och se vad man har för bokade vårdbesök. För att undersöka detta så har olika metoder använts, såsom: litteraturstudie, marknadsanalys, heuristisk analys, behovsanalys, användbarhetstester, SUS-enkät, skisser, wireframe och prototypande. Meningen med att använda dessa olika metoder var att kunna få fram en stadig grund att stå på, genom de olika analyserna och efterforskningen i början av projektet. För att sedan kunna testa prototypen mot användarna, och utvärdera detta med hjälp av affinitetsdiagram och SUS-enkät. Meningen var att kunna se om de förändringar i Region Örebro läns gränssnitt kunde leda till en förbättrad användbarhet för användarna. Med resultatet från användbarhetstesterna, och SUS-enkäten framkommer det att de förändringar som har skett i gränssnittet från Region Örebro läns vårdapplikation, till mid-fi prototypen, och slutligen hi-fi prototypen så kan man se att den upplevda användbarheten har ökat, och att användarna både förstår gränssnittet bättre och att de uppfattar informationen bättre, än vad de gjorde från början. Genom att designa ett gränssnitt med hjälp av olika teorier om kognition, semiotik och affordans så bevisas det att man kan se till att utveckla ett gränssnitt så att det blir lätt att använda för äldre användare, och andra med liknande behov som dem. Detta gör att det förslag på vårdapplikation som föreslås i rapporten till Region Sörmland skulle kunna implementeras av dem.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom samt ett globalt folkhälsoproblem. Hälso-och sjukvården i många länder strävar efter att minska diabetesrelaterade komplikationer. Patientens egenvård och självhantering av diabetes typ 2 har en betydande roll i behandlingsförloppet. Digital hälsoteknik och m-hälsa är en resurs som kan möjliggöra att patienter känner sig delaktiga och självständiga i hantering av diabetes typ 2. Dessa hälsoinsatser har potential att öka patientens välbefinnande och livskvalité. Syfte: Syftet är att beskriva erfarenheter från användning av m-hälsa och digital hälsoteknik bland patienter med diabetes typ 2. Metod: Allmän litteraturöversikt med tematisk analys som baserades på 11 vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Dataanalysen resulterade i fem teman: Förbättrad egenvård och empowerment, Ökad kunskap och patientcoaching, Integritet, säkerhet och trovärdighet, Tillgänglighet till vårdgivare, samt Utmaningar- kostnad och teknisk erfarenhet. Resultatet visade att det finns både möjligheter och utmaningar med användning av m-hälsa och digital hälsoteknik för patienter med diabetes typ 2. Dessa hälsoresurser kunde stärka patienters förmågan till egenvård som bidrog till ökad egenmakt och självständighet hos patienterna. Slutsats: Patienterna hade en positiv upplevelse av tillämpning av digital hälsoteknik och m-hälsa med avseende på egenvårdaktiviteter samt kunskap och kontroll över sjukdomstillståndet. Digitala hälsovårdstjänster på distans möjliggjorde en lätt och bekväm tillgång till sjukvårdspersonal för patienter med diabetes typ 2. Detta ökade deras tillfredsställelse och minskade behovet av fysiska besök av sjukvårdspersonal. Kostnaden för teknikutrustning samt låga nivåer av digital kompetens begränsade patienters upplevelse av de möjligheter som dessa resurser kan bidra med. En god och jämlik hälsa kan uppnås genom att öka medvetenheten kring de möjligheter som erbjuds av m-hälsa och digital hälsoteknik. Background: Type 2 diabetes is a chronic disease and a global public health problem. Healthcare in many countries are working hard to reduce diabetes-related complications. Patient self-care and self-management of type 2 diabetes play a major roll during the treatment. Digital health technology and mHealth are resources that can enable patients to feel involved and independent in the management of type 2 diabetes. These health initiatives have the potential to increase the patient’s well-being and quality of life. Aim: The aim was to describe experiences of the use of mHealth and digital health technologies among patients with type 2 diabetes. Method: General literature review with thematic analysis based on 11 original scientific articles with a qualitative approach. Results: The data analysis resulted in five themes: Improved self-care and empowerment, Increased knowledge and patient coaching, Integrity, safety and credibility, Accessibility to care providers, Challenges- costs and technical experience. The results showed that there are both opportunities and challenges with the use of m-health and digital health technology for patients with type 2 diabetes. These health resources could strengthen patients' ability to self-care which contributed to increased autonomy and independence in patients. Conclusions: The patients had a positive experience of applying digital heath technologies and mHealth regarding to self-care activities as well as knowledge and control over the disease state. Digital health care services in long distance enabled easy and convenient access to healthcare professionals for patient with type 2 diabetes, increased their satisfaction and reduced the need for physical visits by healthcare professionals. The cost of technology equipment and low levels of digital competence limited patients’ experience of the opportunities that might be used of these resources. Good and equal health can be achieved by increasing awareness of the opportunities offered by mHealth and digital health technologies.

Fysisk inaktivitet har blivit ett hälsoproblem, vilket har lett till att olika aktörer intresserat sig av att nyttja modern teknik för att främja hälsosamma val. Mobil hälsa utgörs av aktivitetsspårare i form av exempelvis vristarmband och smarttelefoner som samlar in hälsodata (steg, puls, sömn, etcetera) från användaren. Studier visar på att mobil hälsa kombinerat med finansiella incitament kan öka motivationen hos användare. Hälsodata betraktas i regel vara av särskild känslig karaktär med risker för etisk problematik. Vilka aktörer som är inblandade och vilka finansiella incitament som används är faktorer som har påverkan på de etiska problemen. Den här studien belyser detta genom en konceptualisering av etiska problem med hänsyn till mobil hälsa kombinerat med finansiella incitament. Data från intervjuer har sammanställts med stöd av teori som PAPAS och därefter analyserats med annan forskning. Sammanställningen visar på sex typer av etiska problem som kan tas i åtanke vid utveckling av mobil hälsa med finansiella incitament. Physical inactivity has become a health problem, which has led to various actors starting to use technology to promote healthy choices. Mobile health consists of activity trackers in the form of, for example, smartwatches and smartphones that collect health data (steps, heart rate, sleep, etc.) from the user. Studies show that mobile health combined with financial incentives can increase user motivation. Health data is generally considered to be a particularly sensitive type of data. The actors involved and the financial incentives used are factors that have an impact on how ethical problems take form. This study highlights this by conceptualizing ethical issues linked to mobile health with financial incentives. Questions for interviews were created primarily using the PAPAS framework and thereafter analyzed using thematic analysis in order to identify the ethical problems. The compilation resulted in six forms of ethical problems that need to be considered when developing mobile health with financial incentives.

Introduktion: Långvarig smärta kostar samhället mycket pengar varje år. Under 2020 och 2021 utvecklades applikationen Vitala som stöd för patienter med behov av fysisk aktivitet i sin rehabilitering av sjukdomar. I applikationen ingår en del som syftar till rehabilitering för personer med muskuloskeletala besvär i nacke, axlar, rygg och höft. Den här studien är den första av sitt slag som utvärderar rehabiliteringsdelen i Vitala. Syftet med denna studie var att undersöka användbarhet, deltagarnas förståelse för applikationens frågor och instruktioner, samt relevansen av Vitalas val av övningar för deras smärtmekanismer. Metod: Tio studiedeltagare med besvär i nacke-/skuldra och ländrygg-/höft sedan ≥4 veckor rekryterades genom en privat fysioterapi- och naprapatklinik i Stockholm. Deltagarna observerades när de använde applikationen för att diagnostisera sina besvär och deras förståelse för appens frågor och tester bedömdes. Efter användning skattades användbarhet genom frågeformulär (Health-ITUES och System Usability Scale). Validitet undersöktes genom att jämföra funktionsdiagnos och övningar som förskrevs av Vitala med en erfaren fysioterapeuts bedömning av funktionsdiagnos och rekommenderade övningar. Resultat: Användbarheten i rehabiliteringsdelen skattades mellan mycket bra och bästa tänkbara. Studiedeltagarna förstod frågor och instruktioner i 88% av fallen. Applikationens funktionsdiagnoser var i linje med fysioterapeutens i 9 av 10 fall. Överensstämmelsen av övningarna var fullständiga för fem av deltagarna, fyra saknade något element och endast en bedömdes bristfällig. Konklusion: Studiedeltagarna visade en god förståelse för Vitalas frågor och instruktioner, vilket var i linje med deras egna skattningar där appen bedömdes vara lätt att använda. En viss svårighet med att förstå vad som menades med begreppen smärta och besvär uppstod hos en del. Vitala hade en god överensstämmelse gällande övningar och funktionsdiagnos, med undantag för deltagare med patoanatomiska förändringar eller nociplastiska smärttillstånd.

Bakgrund: Ett fungerande fallpreventivt arbete är av stor vikt både ur ett individ- och samhällsperspektiv och de mest effektiva fallförebyggande åtgärderna består av träning. Med ett mer digitaliserat samhälle har möjligheten att utöva träning med stöd av digital teknik utvecklats. Vidare forskning behövs för att undersöka hur äldre personer upplever träning med hjälp av digitala medel. Syftet med denna studie är att belysa äldre personers upplevelser och erfarenheter av en intervention där de under ett år erbjudits fallpreventiv träning med hjälp av ett digitalt program kompletterat med stödjande strategier.Metod: Denna kvalitativa studie baseras på en pragmatisk studie som innefattade intervjuer med äldre personer som erbjudits fallpreventiv träning med en applikation (Säkra steg) under ett år. Semistrukturerade telefonintervjuer gjordes med nio personer över 70 år, varav åtta kvinnor och en man. Materialet analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys.Resultat: De äldre personernas upplevelser och erfarenheter skildras i temat “Individuella komponenter ger insikt och stöd för eget ansvar” som sammanfattar de sex kategorier som analysen resulterade i. Det fanns en medvetenhet kring behovet av “att skapa bästa förutsättningar för ett hållbart åldrande” och för att möjliggöra det krävdes en “innehållsrik och värdefull träning”. Deltagarna utvecklade förmågor för “att finna egna strategier för upprätthållande” och “de stödjande strategiernas roll” hade liten inverkan. Deltagarna upplevde att “styrka i kropp och själ skapar en trygg tillvaro”. Det framkom även “luckor att fylla för en bättre upplevelse” vilka kan användas till utveckling av liknande interventioner.Slutsats: Studien har bidragit till ökad förståelse för äldre personers erfarenheter kring kombinationen träning och digitala medel, den stärker även insikten om att äldre är en heterogen grupp där träningen behöver anpassas utifrån varje enskild individ.

Forskning visar att det är vanligt med hjärtstopp utanför sjukhusen och att de oftast har en dödlig utgång om de inte får vård snarast. Många hjärtstopp sker i privata miljöer där det inte finns någon hjärtstartare, en familjemedlem eller utomstående som kan hjälpa till. Syftet med denna studie är att ta reda på hur ett distansövervakningssystem med ett användargränssnitt via en app kan utformas för att realtidsdiagnostisera hjärt-och kärlsjuka patienter utanför sjukhuset och påskynda utryckning vid hjärtstillestånd. Studien har utgått ifrån konceptdriven designforskning med en kvalitativ ansats och intervjuer med både öppna och stängda frågor. Individerna som har intervjuats är kardiologer som jobbar på den kardiologiska avdelningen på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping. Den valda metoden har kombinerats med en litteratursökning inom sjukvårdsteknik och UX/UI-design. Studien resulterar i ett förslag på ett användargränssnitt, via en app, som erbjuder hälsoöversikt och realtidsdiagnostisering. Med hjälp av denna statistik kan algoritmer meddela användaren i appen om deras värden är normala eller onormala. Algoritmerna kan också varna användaren via notiser vid allvarliga hälsoförändringar när användaren behöver akut vård. Appen erbjuder också platslokalisering och att SOS-alarm kan direktlarmas vid de allvarliga hälsoförändringarna. Utryckning kan då påskyndas genom att SOS-alarm skickar en ambulans till platsen som patienten befinner sig på omgående., Research shows that cardiac arrest is common outside hospitals and that they usually have a fatal outcome if they do not receive care as soon as possible. Many cardiac arrests occur in private settings where there is no pacemaker, family member or outsider who can help. The purpose of this study is to find out how a remote monitoring system with a user interface through an app can be designed to real-time diagnose patients with cardiovascular disease outside the hospital and accelerate emergency response. The study has been based on concept-driven design research with a qualitative approach and interviews with both open and closed questions. The individuals who have been interviewed are cardiologists who work in the cardiology department at Ryhov County Hospital in Jönköping. The chosen method has been combined with a literature search in healthcare technology and UX / UI design. The study results in a proposal for a user interface, through an app, which offers health overview and real-time diagnosis. Using these statistics, algorithms can notify the user in the app if their values are normal or abnormal. The algorithms can also warn the user through notifications in the event of serious health changes when the user needs urgent care. The app also offers site location and that SOS-alarm can be alerted directly in the event of serious health changes. Emergency response can then be accelerated by SOS-alarm sending an ambulance to the place where the patient is located immediately.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur man med hjälp av digital design kan stödja den psykiska hälsan hos individer i USA under Covid-19 pandemin. Covid-19 är den första pandemin som utspelar sig i ett utvecklat digitalt samhälle där både mHealth/telehealth-design är välstuderat. Studien undersöker specifikt hur designelement för en mHealth-applikation kanen mHealth-applikation kan stödja en stor grupp användare under en global pandemi. Uppsatsen undersöker hur design kan öka användandet av mHealth för att söka hjälp mot psykisk ohälsa, som uppstått på grund av isolering till följd av den amerikanska statens riktlinjer under Covid-19 pandemin. Med hjälp av tidigare forskning gällande designriktlinjer för mHealth-applikationer, inkluderande design och element att tänka på när man designar applikationer för psykisk ohälsa, framtogs en prototyp av en mHealth-applikation. Denna prototyp testades därefter av sex respondenter som alla lider av depression till följd av isolering. Efter think aloud-observation under testandet av prototypen genomfördes en kvalitativ intervju för att undersöka respondenternas upplevelse av applikationen. Resultatet av studien påpekar vikten av användarens integritet, inkluderande design och element som efterfrågats i tidigare studier av mHealth-applikationer. Dessa resultat stödjer också de åtaganden tidigare forskninglagt fram och i sin tur visar denna studie att en mobilapplikation kan designas föratt stödja människor med deras psykiska ohälsa i relation till Covid-19 isoleringen., The goal of this thesis was to investigate how the use of digital design could help people with their mental health during the covid-19 pandemic. Covid-19 is the first and only pandemic where both mHealth and telehealth design has been well developed. Our thesis explores how design elements can increase the will of users to use mHealth applications, especially for users whose mental health has been impacted by covid-19 restrictions in the United States. Based on the scientific articles regarding mHealth design, a prototype was made. This includes inclusive design and design elements focused on people with mental health struggles. The prototype was tested by six users who all reported feeling down because of isolation during covid-19. During the study, users were asked to test the prototype and ‘think aloud’, followed by a qualitative interview to better understand the user’s experience, feelings, and thoughts on the prototype. The results show the importance of a patient's integrity, the importance of inclusive design, and the appreciation of certain design elements. The results are in line with results from previous research and offer evidence on how to design a mHealth application to support people with their mental health during a pandemic.

Den ökade användningen av E-Hälsa i Sverige, delvis driven av den rådande Coronaviruspandemin, illustreras tydligt av det digitala vårdmötet - “nätdoktorn”. Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service (DOS-lagen) trädde i kraft 2019. Den bestämmer krav för att statliga, regionala, och kommunala aktörer ska säkerställa att tjänsterna de erbjuder är tillgängliga för alla. Om de inte är det ska en redogörelse finnas som förklarar varför, och hur de planerar att åtgärda bristerna. Lagen inkluderar privata aktörer som finansieras med offentliga medel. Den träder först i kraft för mobilapplikationer i slutet av juni 2021. Målet med denna studien var att ta reda på hur tillgängliga dessa privata aktörer faktiskt är, och till vilken grad de riskerar att exkludera människor. Detta målet uppnåddes genom att jämföra de tre mest populära mobila applikationer som erbjuder digitala vårdmöten, emot kriterierna i WCAG 2.1 till nivå AA. Kriterierna testades med två mobiltelefoner: en med operativsystemet Android, och en med iOS. Samtliga applikationer visade sig till stor del inte följa riktlinjerna. En fullständig redogörelse gjordes för vilka applikationer som bröt mot vilka riktlinjer, med relevanta skärmdumpar inkluderade. Resultaten analyserades efter hur detta kan påverka användaren, och diskuterades utefter hur detta kan påverka samhället i stort. Tidigare forskning kring den digitala klyftan, samt tillgång till digital sjukvård, jämfördes med resultaten för att forma studiens slutsatser. Undersökningen visar tydligt att avvikelser från riktlinjerna skapar problem för funktionsvarierade användare, och att endast en av applikationerna erbjuder stöd för fler språk utöver svenska och engelska. Studien instämmer även med tidigare forskare om att framtida forskning och utveckling av E-Hälsa och digital tillgänglighet måste vara användardriven - specifikt driven av funktionsvarierade användare. The sharp increase in E-Health usage driven by the COVID-19 pandemic has in Sweden most notably been observed in the rise of mobile applications offering remote health care-consultations. The law of accessible digital public service has been in effect since 2019. It compels governmental, regional, and municipal bodies to ensure that their services are accessible for everyone and, if not, to produce a full accounting of how and why. This includes private agents who provide a publicly funded service. This law only starts applying to mobile applications from June in 2021. The aim of the study was to find out how accessible the services these agents provide are, and to what degree they may risk excluding people. The aim was achieved by comparing the three most popular mobile applications that provide remote consultations, against the success criterions of the WCAG 2.1 to level AA. One phone running Android and one running iOS were used in testing. All three applications were found to be largely non-conforming to the guidelines. A full accounting was made of how the tested success criterions were met by each application, with included screenshot examples. The results were analysed in view of the direct implication on the user, and discussed concerning what implications they may have on a societal level. Corollaries were drawn to past research of access to digital healthcare and the digital divide to form conclusions. A lack of accessibility in these applications was concluded to threaten work towards social sustainability. Breaching the guidelines directly creates problems for disabled users, and only one of the applications supports a great range of languages. In agreement with past researchers, future accessibility research and WCAG-analysis is strongly suggested to be user-centered - specifically centered around disabled users.

Människor använder sig allt mer av digitala hälsoplattformar, vilket gör att det genereras mängder av hälsodata från användarnas digitala aktiviteter. Syftet med detta examensarbetet är att med hjälp av en konceptdriven designforskning framställa ett designkoncept för att hantera denna stora mängd hälsodata. Målet med konceptet är att det ska skapa en möjlighet för individer att själva hantera och få tillgång till sin hälsodata som genereras, för att i sin tur även kunna utnyttja det till något meningsfullt. Med hjälp av en metodologisk guide har konceptet utvecklats, för att ta fram teoretiskt förankrade egenskaper och sammanställa dem till ett koncept i form av en modell. För att få in extern kritik av konceptet involverades tio användare, vilket i sin tur ledde till revidering och kontextualisering av HealthLab. I resultatet presenteras slutgiltligt koncept av Healthlab. Konceptet ska fungera som en multiplattform vars syfte är att samla in externa hälsodata, för att användarna ska få in flera aspekter i deras träning, som ska i sin tur hjälpa till att bidra till en bättre träningsupplevelse. Det slutgiltiga resultatet av HealthLab är tänkt att vara en framtidsvision för att vägleda och väcka nya tankesätt hos forskare och designers., People are increasingly using digital health platforms, which means that lots of health data is generated from users' digital activities. The purpose of this paper is to develop a design concept to manage this large amount of health data, with the help of concept-driven design research. The goal of the concept is to create an opportunity for individuals to manage and access their generated health data, in order to use it for something meaningful. With the aid of a methodological guide, the concept has been developed, to create theoretically anchored qualities and to compile them into a concept in the form of a model. To get external criticism of the concept, ten users were involved, which in turn led to revision and contextualisation of HealthLab. In the result, a final concept model is presented of HealthLab. The concept will serve as a multiplatform whose purpose is to collect external health data so that users can get several aspects of their training, which in turn will contribute to a better training experience. The final result of HealthLab is intended to be a vision for the future to guide and awaken new ways of thinking among researchers and designers.

I denna studie undersöks individers generella attityder till vårdapplikationer som använder maskininlärning. Datainsamlingen har skett genom både kvalitativa och kvantitativa metoder som kompletterar varandra. Metoderna innefattar en enkätundersökning och två fokusgrupper baserade på scenario-based design. Teorin är baserad på forskning inom digitaliseringen av vården, bland annat maskininlärning och mHealth, som ligger till grund och stödjer undersökningen. Även teori om attityder och förtroende till digitaliseringen av vården har underbyggt undersökningen.I slutsatsen framkommer det att det finns en korrelation mellan hög medvetenhet och positiv inställning när det kommer det användandet av vårdapplikationer med maskininlärning. Den generella attityden till att få en diagnos av maskininlärning är negativ då de flesta föredrar att få en diagnos förmedlad av en läkare. Studien indikerar på att detta kan bero på att patienterna söker empati från vården, vilket artificiell intelligens saknar. Förtroendet för en vårdapplikation grundar sig främst i ryktet om den men även i vilket företag eller organisation som ligger bakom. Studien indikerar på att individer är positivt inställda till att bidra med privat hälsodata till en vårdapplikation om det leder till förebyggande av sjukdom. Studien ger även en antydan på att det finns en rädsla kring var privata hälsodata hamnar när den har lämnats ut. This study aims to research on individuals’ general attitudes towards healthcare applications that use machine learning. The data collection has taken place through both qualitative and quantitative methods as a complement to each other. The methods include a questionnaire survey, two focus groups based on scenario-based design. The theory is based on research in the digitalisation of healthcare, including machine learning and mHealth, which is based and supports the investigation. The theory of attitudes and confidence in the digitalisation of care also forms the basis for the study.The conclusion shows that there is a correlation between high awareness and positive attitude when it comes to the use of healthcare applications with machine learning. The general attitude towards a diagnosis from machine learning is negative since most people prefer to get a diagnosis mediated by a doctor. The study indicates that this may be because the patients seek empathy from the healthcare system, which artificial intelligence lacks of. Trust towards a healthcare application is based primarily on the reputation of it, but also in which company or organization that is behind it. The respondents in the survey are positive about contributing with their personal data to a healthcare application if it leads to a prevention of a disease. The study also gives an indication that there is a fear of what happens with private health data.

I denna studie undersöks individers generella attityder till vårdapplikationer som användermaskininlärning. Datainsamlingen har skett genom både kvalitativa och kvantitativa metodersom kompletterar varandra. Metoderna innefattar en enkätundersökning och två fokusgrupperbaserade på scenario-based design. Teorin är baserad på forskning inom digitaliseringen avvården, bland annat maskininlärning och mHealth, som ligger till grund och stödjerundersökningen. Även teori om attityder och förtroende till digitaliseringen av vården harunderbyggt undersökningen.I slutsatsen framkommer det att det finns en korrelation mellan hög medvetenhet och positivinställning när det kommer det användandet av vårdapplikationer med maskininlärning. Dengenerella attityden till att få en diagnos av maskininlärning är negativ då de flesta föredrar att fåen diagnos förmedlad av en läkare. Studien indikerar på att detta kan bero på att patienternasöker empati från vården, vilket artificiell intelligens saknar. Förtroendet för en vårdapplikationgrundar sig främst i ryktet om den men även i vilket företag eller organisation som liggerbakom. Studien indikerar på att individer är positivt inställda till att bidra med privat hälsodatatill en vårdapplikation om det leder till förebyggande av sjukdom. Studien ger även en antydanpå att det finns en rädsla kring var privata hälsodata hamnar när den har lämnats ut. This study aims to research on individuals’ general attitudes towards healthcare applicationsthat use machine learning. The data collection has taken place through both qualitative andquantitative methods as a complement to each other. The methods include a questionnairesurvey, two focus groups based on scenario-based design. The theory is based on research in thedigitalisation of healthcare, including machine learning and mHealth, which is based andsupports the investigation. The theory of attitudes and confidence in the digitalisation of carealso forms the basis for the study.The conclusion shows that there is a correlation between high awareness and positive attitudewhen it comes to the use of healthcare applications with machine learning. The general attitudetowards a diagnosis from machine learning is negative since most people prefer to get adiagnosis mediated by a doctor. The study indicates that this may be because the patients seekempathy from the healthcare system, which artificial intelligence lacks of. Trust towards ahealthcare application is based primarily on the reputation of it, but also in which company ororganization that is behind it. The respondents in the survey are positive about contributing withtheir personal data to a healthcare application if it leads to a prevention of a disease. The studyalso gives an indication that there is a fear of what happens with private health data.

mHealth, mobile Health, is the use of applications on mobile devices todisseminate health information. mHealth applications exist for severaldifferent purposes, of which diet and exercise applications are a large part.The possibilities for these applications are substantial but it also increasesthe number of challenges. The applications need to be effective in assistingthe user, have necessary information, and be useful to be successful. There aremany factors that influence success in the development of applications. Thisstudy was based on a theoretical framework for the success of mHealthapplications to evaluate the usefulness of diet and exercise applications. Thetheoretical framework consists of four factors: information quality,instructing, reliability, and system quality. To carry out the study, aqualitative approach was used where six respondents were selected, theserespondents were instructed to use one of two applications selected for thestudy, over a period of time. After the period, observations were made withfour scenarios for each of the respondents after which semi-structuredinterviews were performed. Respondents could see both pros and cons in theapplications that were tested, but one main point that emerged was that acontinuous use was not likely. The study shows that users view of continuoususe may have been affected by the inadequacies in system quality and lack ofpersonalization that the applications revealed. In order to increase theusability of the applications, these inadequacies should therefore be reviewedand resolved. mHealth, mobile Health, är användandet av applikationer på mobila enheter för att sprida hälsoinformation. mHealth applikationer finns för flera olika ändamål varav kost- och träningsapplikationer är en stor del. Möjligheterna för dessa applikationer är stora men det gör även de utmaningar som finns på vägen fler. Applikationerna behöver vara effektiva i att hjälpa användaren, ha nödvändig information samt vara användbara för att bli framgångsrika. I utvecklandet av applikationer så är det många faktorer som påverkar framgången. Denna studie har utgått ifrån ett teoretiskt ramverk för framgång av mHealth applikationer för att undersöka användbarheten i kost- och träningsapplikationer. Det teoretiska ramverket består av fyra faktorer: Informationskvalitet, Instruerande, Pålitlighet och Systemkvalitet. För att genomföra studien har en kvalitativ ansats använts där sex respondenter valts ut, dessa respondenter fick under en period använda en av två applikationer som valdes för studien. Efter perioden genomfördes observationer där fyra scenarion utfördes av var och en av respondenterna, observationerna följdes upp av semistrukturerade intervjuer. Respondenterna kunde se både för- och nackdelar i de applikationer som testades men en huvudsaklig punkt som framkom var att ett kontinuerligt användande inte var troligt. I studien framkommer det att användarnas syn på kontinuerligt användande kan ha påverkats av de brister i systemkvalitet och brist på personlig anpassning som applikationerna visade på. För att användbarheten i applikationerna ska öka bör därför dessa brister ses över och åtgärdas.

Personer som lider av migrän har i de flesta fall någon gång funderat över vad som är den utlösande faktorn. Ibland vet de svaret, ibland är svaret inte lika tydligt. Att ha kunskap och förståelse över sin migrän kan öka chanserna till självhjälp och ökad empowerment. Patienterna har tillräcklig kunskap för att kunna ta beslut som bidra till en bättre hälsa för individen. Patienten hjälper således sig själv till ett bättre välmående utifrån den kunskap som patienten har om sig själv och sin sjukdom. För att skapa en förståelse och större kunskap för sin sjukdom kan det underlätta att dokumentera sina migränanfall. Dokumentationen kan sedan användas för att hitta en gemensam nämnare till anfallen. Att dokumentera migränanfall kan också kallas för att föra en migrändagbok. Migrändagböcker kan ordineras ut av hälso- och sjukvård i form av enklare dokumentation på pappersark. Det finns också digitala lösningar där personer som lider av migrän kan dokumentera in mer utförliga uppgifter om sin migränattack via olika migränappar som finns att ladda ner. En digital lösning ger större möjlighet till en rikare information om personens sjukdom, men saknar ofta anpassning för migränpatienters särskilda behov och upplevda problematik. Personer som lider av migrän kan uppleva problematik med att interagera med digitala skärmar. Att interagera med skärmar kan vara en bidragande orsak till ett sämre mående, vilket framkom i denna undersökning. Syftet med denna studie var att undersöka hur ett gränssnitt för en mobil hälsoapplikation för migränpatienter kunde utformas med fokus på empowerment och god användarupplevelse. För att ta reda på detta, genomfördes 7 stycken semistrukturerade intervjuer. Informanterna fick berätta om sina upplevelse av migrän, deras egen kunskap om sin sjukdom, samt tekniska aspekter om hur de vill interagera med mobilappar under tiden som de har migrän. Den data som uppkom utifrån intervjuerna analyserades sedan med hjälp av kvalitativ kodning som resulterade i fyra olika teman. Behovet visar att dokumentation av migränanfall genom mobilapplikationer ska ske med så lite interaktionstid med skärmen som möjligt. Dokumentation av migränanfall kan med fördel ske med hjälp av tal och ljud. Själva gränssnittet ska vara enkelt och simpelt med avskalade ikoner som tydligt ska gå att identifiera. Det ska finnas möjlighet att manuellt eller med automatiska inställningar dämpa ljuset på skärmen. Resultatet av undersökningen mynnade sedan ut i lämpliga gränssnittsförslag i form av mockuper. För framtida forskning rekommenderas att utföra användartester med utökade prototyper, för att undersöka huruvida de designförslag som tagits fram i denna studie upplevs som en god användarupplevelse och bidrar till empowerment. People who suffer from migraines have probably at some point thought about what the triggering factor is. Sometimes the answer is clear, and sometimes it’s not that obvious. To have understanding and knowledge of their migraine can increase the chances of self-help and also higher levels of empowerment. With self-help, the patient can make better decisions based on the knowledge of the disease, which can lead to a better well-being. In order to establish an understanding and more knowledge about their illness, it can be helpful to document the migraine attacks. The documentation can then be used to find a possible cause of the attacks. This is also called a migraine journal. Migraine journals can be prescribed by the health services, where you get a template with less words and with simple instructions of the tasks on them. There are also digital solutions, like mobile applications, that supports more detailed documentation. A digital solution provides more opportunities for more detailed information about the person's illness, but mobile apps often lacks adaption for the patient's specific needs and problems. Persons who suffers from a migraine attack, can experience difficulties when documenting a large amount of information on applications. The interaction with digital screens may worsen the symptom. This is one of the findings of this study. The purpose of this study was to examine how a user interface for a mobile health application, could be designed with focus of empowerment and a good user experience. To find out, 7 semi structured interviews were conducted. The informants were asked to tell about their experiences, their knowledge about their illness and some technical aspects of how they want to interact with mobile applications while they are suffering from an attack. The data that was obtained from the interviews were then analyzed using qualitative coding that resulted in four different themes. The study showed that the potential users wish to interact as little as possible with the screen. Documentation of migraine attacks can be done with the help of speech and sound. The interface itself should be easy with simple icons which are easy to identify. It should be possible to manually or automatically adjust the light on the screen. The result of the study contributed to suggestions for how to design a suitable interface for migraine patients. The interface is visualised in this report in the form of mockups. For future research , it is recommended to perform user tests with extended prototypes to investigate whether the design principles and design suggestions developed in this study are perceived as a good user experience and contribute to empowerment.

Sedan cigaretten introducerades under 1800-talet har rökningens vara eller inte vara debatterats ständigt. Riskerna med rökning har lett till att fler och fler åtgärder införts för att försvåra tillgången till tobak, och möjligheterna att röka överallt har kraftigt begränsats. I samarbete med företaget Deversify och deras produkt Smoketrack avser examensarbetet att skapa en digital plattform i syfte med att erbjuda hjälp till ett rökfritt liv. Arbetet behandlar vilka funktioner en applikation ska innehålla, och processen som ledde fram till det, för att i kombination med produkten Smoketrack uppmuntra till rökavvänjning. Arbetet har utförts genom en designprocess bestående av intervjuer och användartester samt litteraturdata. Resultatet av arbetet gestaltas genom en mobilapplikation med fokus på en community för sina medlemmar.

Bakgrund: Förekomsten av övervikt och fetma bland barn ökar i stora delar av världen. Brist på fysisk aktivitet är en av orsakerna bakom övervikt och fetma. För barn med fetma kan små mängder fysisk aktivitet ha stora positiva hälsoeffekter. Det finns ett behov av att utveckla nya effektiva strategier för att öka mängden fysisk aktivitet bland barn med övervikt eller fetma. Mobil hälsa (m-hälsa) används som ett paraplybegrepp för hälsotjänster förmedlade genom mobila enheter och definieras som ”medicinsk eller offentlig hälsoutövning som stöds av mobila enheter så som mobiltelefoner, anordningar för patientövervakning, personliga digitala assistenter och andra trådlösa enheter”. En potentiell strategi för att påverka mängden fysisk aktivitet bland barn med övervikt eller fetma är m-hälsa genom användning av mobiltelefon. Syfte: Att kartlägga och beskriva vilka interventioner med m-hälsokomponent genom användning av mobiltelefon som utvärderat fysisk aktivitet eller Body Mass Index (BMI) bland barn med övervikt eller fetma. Metod: En systematisk litteraturstudie där studier som beskrev interventioner med mhälsokomponenter för målgruppen barn 0-18 år med övervikt eller fetma inkluderades. Sökning genomfördes i tre vetenskapliga databaser. Resultat: Sökningarna resulterade i 649 studier av vilka 16 mötte uppsatta inklusionskriterier. M-hälsokomponenten innefattade i de flesta studier användning av sms och i några studier användning av app. Funktionen med m-hälsokomponenten studerades och delades in i självregistrering, kommunikation, uppmuntran, utbildning och påminnelse. De inkluderade studierna rapporterade olika former av BMI där två studier visade på signifikanta skillnader mellan interventions-och kontrollgrupp med störst minskning för interventionsgruppen. Få studier rapporterade objektivt mätt tid i fysisk aktivitet på måttlig till hög intensitet. Slutsats: Den vanligast förekommande interventionen med m-hälsokomponent genom användning av mobiltelefon bland barn med övervikt eller fetma var sms. För att kunna förstå och jämföra på vilket sätt m-hälsa kan användas skulle ett ramverk för beskrivning av dessa interventioner underlätta. Background: The presence of overweight and obesity among children is increasing in large parts of the world. Lack of physical activity is one of the causes of overweight and obesity. For children with obesity, small amounts of physical activity may have major positive health effects. There is a need to develop new effective strategies to increase the amount of physical activity among children with overweight or obesity. Mobile health (mHealth) is used as an umbrella term for health services transmitted by mobile devices and is defined as "medical or public health practice supported by mobile devices such as mobile phones, patient monitoring devices, personal digital assistants and other wireless devices." A potential strategy for influencing the amount of physical activity in children with overweight or obesity is mHealth through the use of mobile phones. Objective: To examine and describe what interventions with mHealth component through the use of mobile phones that evaluated physical activity or Body Mass Index (BMI) in children with overweight or obesity. Methods: A systematic literature study in which studies describing interventions with mHealth components for the target group of children 0-18 years of overweight or obesity were included. Search was conducted in three scientific databases. Results: The searches resulted in 649 studies, of which 16 met set inclusion criteria. In most studies, the mHealth component included the use of text messaging and in some studies the use of app. The function of the mHealth component was studied and divided into self-registration, communication, encouragement, education and reminder. The included studies reported different forms of BMI where two studies showed significant differences between the intervention and control group with the greatest reduction for the intervention group. Few studies reported objectively measured time in physical activity of moderate to high intensity. Conclusion: The most common intervention with mHealth component through the use of mobile phones among children with overweight or obesity was text messaging. In order to understand and compare how mHealth can be used, a framework for the description of these interventions would facilitate.

Background Cardiovascular disease is the leading cause of death globally. Today's initiatives regarding prevention and treatment of cardiovascular disease still have unmet needs and improvement potential. One important and relevant part for the health care is to adapt to today's living habits. Digitalization has become a natural part in society and integration in health care is ongoing through so called eHealth. mHealth, which provides health care and prevention remotely, is a part of eHealth. The development of mHealth in health care has intensified and with increasing demands, that it is evidence-based. Aim Through a literature study, investigate the evidence of mHealth and how mHealth can influence risk factors in the treatment of cardiovascular disease. Method A descriptive literature study with a systematic approach that included 15 articles in total and all were randomized controlled trials. Results This literature study showed that motivational focused text message, by using mobile phone or smartphone, was the type of mHealth that was primarily used and was the most effective in influencing risk factors for cardiovascular disease. BMI, unhealthy diet and lack of exercise were the risk factors that were influenced primarily. Information about required resources for implementation of mHealth was not found. Conclusion mHealth as an integrated part of health care for cardiovascular disease provides advantages as it has shown effects on influential risk factors for cardiovascular disease. This, through text messages of motivational nature to a mobile phone or smartphone. mHealth should be considered in everything that is linked to health care and particularly within cardiovascular disease. Bakgrund Kardiovaskulär sjukdom är den främsta dödsorsaken globalt sett. Dagens åtgärder avseende prevention och behandling av kardiovaskulär sjukdom har fortsatt stor utvecklings- och förbättringspotential. En viktig och aktuell del i förbättringsarbetet är att anpassa den till dagens levnadsvanor. Eftersom digitaliseringen har blivit en naturlig del i vårt samhälle pågår en integrering inom hälso- och sjukvården genom så kallad e-hälsa. M-hälsa innebär vård och hälsofrämjande stöd på distans och är en del av e-hälsa. Utvecklingen av m-hälsa inom vården är intensiv och med ökade krav på att den ska vara evidensbaserad. Syfte Att genom en litteraturstudie undersöka evidensen av m-hälsa och på vilket sätt m-hälsa kan påverka riskfaktorer vid behandling av kardiovaskulär sjukdom. Metod En beskrivande litteraturöversikt med systematisk ansats som innefattade 15 artiklar där samtliga var randomiserade kontrollerade studier. Resultat Denna litteraturstudie visade att textmeddelande med motiverande inriktning, genom användning av mobiltelefon eller smartphone, var den typ av m-hälsa som främst användes och hade tydligast effekt på påverkbara riskfaktorer för kardiovaskulär sjukdom. BMI, ohälsosam kost och brist på motion var de riskfaktorer som påverkades främst. Information om vilka resurser som krävs för implementering av m-hälsa var bristfällig. Slutsats M-hälsa som en integrerad del av hälso- och sjukvården inom kardiovaskulär sjukdom innebär fördelar då effekter på påverkbara riskfaktorer för kardiovaskulär sjukdom har påvisats, främst genom textmeddelande av motiverande karaktär till en mobiltelefon eller smartphone. M-hälsa bör därmed vara en självklar del i allt som är kopplat till hälso- och sjukvården och särskilt inom kardiovaskulär sjukdom.

The fast technical development enables new application areas within health care, and theimportance of eHealth increases. Meanwhile, conscious behavioral change throughpersuasive technology has shown to be a functional and effective method. This studyaimed at producing a design model, customized for persuasive design within eHealth. Themodel took the shape of a toolbox, containing tools which aim to respond to key aspectsassociated with the field, and was qualitatively evaluated through interviews with expertswho assessed the quality. The interview recordings were abductively analyzed, and themodel revised by the analysis’ results. The findings contributed to a widenedcomprehension of the area and resulted in a new version of the model, and other valuableinsights about the aspect of context within persuasive design and eHealth. Den snabba tekniska utvecklingen möjliggör nya användningsområden inom hälsoområdet,och vikten av eHälsa ökar. Samtidigt har medveten beteendeförändring genom persuasivedesign visat sig vara en funktionell och effektiv metod. I den här studien var målet attproducera en modell, anpassad för design inom eHälsa. Modellen tog formen av enverktygslåda, innehållande verktyg avsedda att besvara nyckelfaktorer inom fältet, ochevaluerades kvalitativt genom intervjuer med experter för att öka dess kvalité.Intervjuinspelningarna analyserades abduktivt, och modellen reviderades efter analysensresultat. Resultaten bidrar till en utvidgad förståelse inom fältet, en ny version av modellenoch andra värdefulla insikter angående kontext som en aspekt inom persuasive design ocheHälsa.

Background: In Sweden self-harm behaviors among young people have been a difficult area to handle in psychiatric care. From the government's efforts have been made to synchronize the knowledge and experience from the local level aiming to prevent, reduce and faster identify self-harm among young people. M-Health refers to technology such as smartphones, notebooks and mobile phones provide. These mobile devices have come to revolutionize aspects of health care perhaps mostly among young people, live their digital lives by these electronic media. Aim: To illuminate the use of m-Health in the treatment of mental illness and to present a draft of a mobile application that helps professionals in work with young people active in a mild to moderate self-injury. Method: A literature review based on an analysis of twelve scientific articles with qualitative and quantitative approach. We searched in November 2013-January 2014 Ebsco and PubMed databases. Results: The literature review is presented as gains and losses in use of m-Health in the treatment of mental illness. The focus has been on what is possible to achieve with a mobile application in this area of concern. It appeared that young people show positive attitudes to using an application in monitoring of psychiatric symptoms and gained more control mental health. The professionals sees advantage in terms of more truthful symptom monitoring in real time in comparison with retrospective self-monitoring, expedited handling processes and better treatment outcomes. Conclusion: We interpret the results of the studies about m-Health as an opportunity for nurses to meet young people, active in a mild to moderate self-harm. An m- Health intervention based on an application for young people could make it easier for nurses to improve their communication and treatment outcomes. Care initiatives and relevant actions can then be tailored to young people's cultural values, beliefs and lifestyle.