Search

Middle managers have a complex task where it is important to achieve results while at the same time being there for their employees. To succeed in this, a good structure in the work and the right type of support from both management and employees are required. This study aims to investigate how middle managers experience the support that the respective companies provide and how the experiences can be understood based on the JDCS model. Ten semi-structured interviews were conducted with middle managers at two different businesses. The interviews were transcribed orthographically and then analyzed thematically. The results showed that the support function is central when it comes to handling the high demands that are made, as well as how management forums can contribute to increasing community and collegial support among middle managers. The conclusion that could be drawn was that in order to avoid burdensome work and increase satisfaction, a comprehensive support function is required.

Bakgrund och problemområde: Organisationer påverkas i stor utsträckning av globaliseringen och den tekniska utvecklingen, något som inte är ett undantag för tillverkningsindustrisektorn. Detta kräver att organisationer ständigt behöver utvecklas för att hålla sig konkurrenskraftiga på marknaden. Men något som också kan skapas i och med de ständiga förändringarna är ett växande förändringsmotstånd. Medarbetares förändringsmotstånd kan ha förödande konsekvenser. Men är det verkligen själva motståndet som är problemet, kan det inte vara så att det orsakas av något annat? För att förstå förändringsmotståndet och att det i sig kanske inte är det verkliga problemet skapas kunskap om orsaken till att förändringsmotståndet uppstår. Även vilket stöd organisationen kan bidra med vid förändringsarbeten.. Förändringsmotstånd kan yttra sig på olika sätt och det finns olika orsaker till dess uppkomst. Syfte: Syftet med rapporten är att öka kunskapen om orsakerna till medarbetares förändringsmotstånd och hur motståndet ser ut på ett av Sveriges största tillverkningsföretag. En ökad kunskap kring förändringsmotstånd i olika kontexter kan bidra till att förstå hur oönskat motstånd kan förebyggas. Problemformulering:● Vilka former av förändringsmotstånd upplevde medarbetarna vid enorganisationsförändring och vad var orsaken till motståndet? o Vilken möjlighet för stöttning av organisationen finns för medarbetaren vid förändringsarbeten? Metod: I studien har det använts en kvalitativ metod för att öka kunskapen kring medarbetarnas perspektiv på förändringsmotstånd. Det har genomförts tio semistrukturerade intervjuer med medarbetare som är mellanchefer på Företag X i tillverkningsindustrisektorn. Slutsats: Bland de olika reaktionerna är det känslomässigt motstånd som varit starkast. I de flesta fallen har motståndet varit passivt eller ambivalent, det vill säga att det handlat om negativa tankar och känslor. Samtidigt är en majoritet av motståndet omedvetet, det vill säga att de som har ett motstånd själva inte vet om det eller antar sig ha det. Hur förändringsmotståndet yttrar sig antas bero på vad orsaken till motståndet bottnar sig i. Psykologiska orsaker till motstånd var det som visat sig tydligast. Att vara mellanchef verkar till viss del påverka hur motståndet uttrycker sig då de har mer insyn och inflytande i organisationen. Undersökningen kom fram till att medarbetarna inte upplevde sig behöva något ytterligare stöd vid förändringsprocessen då de redan kände sig tillfreds med den stöttning de hade i form av en god kommunikation och relation till sin närmsta chef. Problem background: Organizations are greatly affected by globalization and technological development, which is not an exception for the manufacturing industry sector. This requires that organizations constantly need to develop in order to remain competitive in the market. A phenomenon that can be created as an impact of constant changes within an organization is a growing resistance to change. Employee resistance to change can have devastating consequences. But is it really the resistance itself that is the problem, couldn't it be caused by something else? In order to understand the resistance to change and that it may not in itself be the real problem, knowledge is created about the reason why the resistance to change arises. Also, what support the organization can contribute to when changes in the workplace are taking place. Resistance to change can manifest itself in different ways and there are different reasons for its emergence. Purpose: The purpose of the report is to increase knowledge about the reasons for employee resistance to change and what the resistance looks like at one of Sweden's largest manufacturing companies. An increased knowledge of resistance to change in different contexts can contribute to understanding how unwanted resistance can be prevented. Research question:● What forms of resistance to change did the employees experience during an organizational change and what was the reason for the resistance?o What opportunity for support from the organization is there for the employee during organizational change? Method: In this study, a qualitative method was used to increase knowledge about the employees' perspective on resistance to change. Ten semi-structured interviews have been conducted with employees who are middle managers at Company X in the manufacturing industry sector. Conclusion: Among the different reactions, it is the emotional resistance that has been the strongest. In most cases, the resistance has been passive or ambivalent, that is to say, it has been about negative thoughts and feelings. At the same time, a majority of the resistance is unconscious, that is, those who themselves have a resistance do not know about it or assume that they have it. How the resistance to change manifests itself is assumed to depend on what the cause of the resistance is rooted in. Psychological reasons for resistance were the most clearly demonstrated. Being a middle manager seems to some extent to influence how the resistance expresses itself as they have more visibility and influence in the organization. The survey concluded that the employees did not feel they needed any additional support during the change process as they already felt satisfied with the support they had in the form of good communication and a good relationship with their immediate supervisor. Externt samarbete med ett anonymt tillverkningsföretag.

Mellanchefens roll inom organisationer är komplex. Som mellanchef förväntas du vara den som ska kontrollera den operativa verksamheten, samtidigt som du blir kontrollerad av toppcheferna. Inom managementlitteraturen används begreppet empowerment för att beskriva en individs inflytande inom en organisation. Denna studie syftar till att undersöka mellanchefens empowerment i relation till toppchefen. För att besvara frågeställningen har vi använt oss av en kvalitativ ansats. Intervjuer har genomförts med fyra mellanchefer samt fem toppchefer inom en organisation för att utröna mellanchefens empowerment. Studien visar att mellancheferna innehar ett illusoriskt empowerment då de har en låg grad av strukturellt empowerment trots en hög grad av psykologiskt empowerment. The middle manager's role within organizations is complex. As a middle manager, you are expected to be the one to control the operational activities, at the same time as you are controlled by the top managers. In the management literature, the term empowerment is used to describe an individual's influence within an organization. This study aims to examine the middle manager's empowerment in relation to the top manager. To answer the question, we have used a qualitative approach. Interviews were conducted with four middle managers and five top managers within an organization to ascertain the middle manager's empowerment. The study showed that middle managers have an illusory empowerment as they have a low degree of structural empowerment despite a high degree of psychological empowerment.

I denna studie undersöker vi mellanchefens roll i mitten av organisationen. Rollen som mellanchef porträtteras i tidigare forskning som komplex då positionen är av både över- och underordnad karaktär, och innefattar därmed en dubbelriktad lojalitet. Syftet med studien har varit att undersöka vad som motiverar mellanchefen att vilja axla denna komplexa roll, samt vad mellanchefer själva upplever är den största utmaningen. Slutligen har vi velat studera om det finns skillnader gällande förutsättningar att utöva rollen, beroende på om man är interneller externrekryterad till positionen. Utifrån studiens resultat har vi kunnat utläsa att våra informanter beskriver möjligheten att utöva personalvård som den viktigaste faktorn till varför de valt att bli mellanchefer. Vi har även kunnat konstatera att mellanchefers arbete handlar om konflikthantering, det vill säga att hantera konflikter i ett tidigt skede innan de övergår till att bli ohanterbara motstridigheter. Slutligen har vi identifierat vissa förutsättningar som skiljer intern- och externrekryterade mellanchefer åt när det kommer till deras förutsättningar att utöva sitt arbete. Den största skillnaden handlar om huruvida personen besitter ledarskapsegenskaper eller inte.

I takt med att organisationer växer ökar behovet av chefer och därmed mellanchefer. Mellanchefsrollen har kommit att bli en viktig roll inom organisationer och innehar en unik position mellan överordnade och underordnade. Samtidigt kan rollen vara problematisk och det är svårt att enas om en förklaring om vad mellanchefen gör. Studien ämnar undersöka hur rollen som mellanchef uppfattas av olika aktörer inom en organisation. Vidare kompletterar studien tidigare forskning och bidrar med ökad förståelse för mellanchefens situation. Syftet med studien är att problematisera mellanchefsrollen och bidra med olika aktörers perspektiv för att belysa detta. Studien fokuserar på privat sektor då mycket av tidigare forskning om mellanchefsrollen främst undersökt offentlig sektor. Materialet analyseras med kvalitativ innehållsanalys och utgår från tio semistrukturerade intervjuer med mellanchefer och deras närmaste överordnade på ett stort svenskt revisions- och rådgivningsföretag. Mellanchefsrollen undersöks med nyinstitutionell teori och ny-normativ styrning för att förklara vad som motiverar mellanchefen och eventuella skillnader i uppfattning av rollen. Studien visar att uppfattningen av mellanchefsrollen skiljer sig åt mellan mellanchef och respektive överordnad, främst kopplat till fördelning av operativt och strategiskt arbete. Det finns samtidigt olika saker som motiverar mellanchefen i rollen: karriärutveckling, trivsel på företaget och en utvecklande ledarroll. Vidare visar studien att organisationens kontroll och styrning kan förklara varför aktörer inom samma organisation har skilda uppfattningar av mellanchefsrollen och varför mellanchefen motiveras i rollen. Growing organizations require more managers, including middle managers. The middle manager has become an important role in organizations with a unique position between superiors and subordinates. However, the role can be problematic and there is no universal understanding of what the middle manager actually does. The study aims to examine the understanding of middle managers from different perspectives in the organization. Furthermore, the study is a complement to previous research and increases the understanding of the middle manager role. The purpose of the study is to problematize the middle manager role by comparing different perspectives in the organization. The study focuses on the private sector since most of previous research studies the public sector. Five middle managers and five superiors are interviewed and qualitative content analysis is used to analyze the material. The theoretical perspectives used to explain different aspects of motivation and understandings of the role are neo-institutional theory and neo-normative control. The result of the study indicates no universal understanding of the role between middle managers and their superior, primarily concerning the division between operational and strategic work. Also, various factors motivate middle managers in the role. Moreover, the study shows that organizational control can explain why actors in one organization have different understandings of the role, and why middle managers find motivation.

Fokus för den kvalitativa studien är att undersöka mellanchefers upplevelse inom vård och omsorg i en byråkratisk organisation med särskild fokus på krav, kontroll och stöd. Vi har intervjuat 8 enhetschefer som jobbar inom en byråkratisk organisation, respondenterna har svarat på frågor gällande vilka upplevelser de har kring deras arbetssituation. Våra intervjuer gjordes på ett semistrukturerat sätt. På grund av det stora avståndet mellan oss uppsatsförfattare har vi valt att utföra 4 intervjuerna var. Resultatet visar att samtliga respondenter känner att de har stora krav från samhället, medarbetarna och ledningen. De menar att kraven har ökat med tiden och fortsätter öka som ett resultat av samhällets utveckling. Utöver kraven känner de också att de har kontroll över sitt arbete mestadels av tiden, men att det ibland finns stressiga perioder där de upplever att dygnets alla timmar inte räcker till. Vi ställde frågan om de upplever att de får stöd i sitt arbete, vilket de upplevde. De får stöd i form av administrativt stöd eller i form av olika gruppchefer. Samtliga respondenter visade stor tacksamhet till det stöd som de får. Utöver kraven som förväntas av mellanchefer i arbetet har vi även valt att ta upp kraven som sätts på individens hantering av känslor, i uppsatsen har vi valt att kalla det emotionell aktivitet. Alla respondenter upplevde att de någon gång behöver gå in i roll för att kunna hantera en viss situation på jobbet. Sammanfattningsvis har vi kommit fram till att trots att mellanchefer har höga krav, har de även hög kontroll inom en byråkratisk organisation. Enligt Karasek och Theorells (1990) krav, kontroll och stödmodell hamnar mellanchefer i kategorin för aktivt arbete, vilka löper stor risk för trötthet och utbrändhet. This qualitative study has focused on examining the middle managers' self-perceived situation in a bureaucratic organization, with a special focus on the experience of demands and control. We have interviewed 8 middle managers who have worked within a bureaucratic organization, where the respondents have answered eg number of questions regarding their self-perceived situation. Our interviews were conducted in a semi-structured manner. Due to the large distance between us writers, we have chosen to conduct the interviews on our own. The results show that all respondents feel that they have great demands from society, employees, management, etc. They believe that the demands have increased over time and that it continues to increase because we live in such a society. In addition to the requirements, they also feel that they have control over their work most of the time, but that sometimes there are stressful periods where they feel that all hours of the day are not enough. We were asking if they feel that they receive enough support in their work, which they experienced. They receive support in the form of administrative support or in the form of various group leaders. All respondents showed great gratitude for the support they receive. In addition to requirements that are expected of one in the work, we have also chosen to address the requirements that are placed on the individuals emotional activity. All respondents felt that at some point they need to enter into such a professional role in order to be able to handle a certain situation at work. In summary, we have come to the conclusion that despite high demands, you have high control as a middle manager in a bureaucratic organization. According to Karasek and Theorell (1990) requirements and control model, they fall into the category of active work, which runs the risk of being burnt out and fatigue.

Organisationer inom den offentliga sektorn genomgår ständiga förändringar. Tidigare forskning visar att förändringar inom en organisation oftast möts av motstånd vilket senare kan resultera i konflikter. Konflikter som fortgår kan leda till både stora kostnader och minskad produktion. Denna uppsats undersöker mellanchefers hantering av konflikter som uppstår i samband med stora förändringar i organisationen. Genom kvalitativa intervjuer med sex stycken mellanchefer på ett kontor inom offentlig sektor samlades data in. Resultatet visade att identifiera motstånd och föra en dialog i ett tidigt stadie kan vara en nyckelfaktor för att hantera och motarbeta konflikter i samband med större förändringar. Resultatet visar också att det finns ett lärande i konflikthantering, dock är det svårt att identifiera i vilket skede detta lärande sker.

Titel: Mellanchefers upplevda personalarbete - En kvalitativ studie om hur mellanchefer upplever personalarbete i relation till stress Syfte: Studiens övergripande syfte är att öka förståelsen för hur personalarbetet upplevs för mellanchefer i relation till stress. Metod: En induktiv studie med en kvalitativ forskningsansats användes för att skapa en ökad förståelse för fenomenet. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sex mellanchefer. Slutsats: Studien har kunnat visa en större förståelse för hur mellanchefer upplever sitt personalarbete. Det vi har kommit fram till och kunnat dra slutsatser kring är vikten av balans mellan faktorerna krav, kontroll och stöd i mellanchefernas arbete. Vi har även kunnat konstatera att mellancheferna har en hög arbetsbelastning gällande sina arbetsuppgifter och att stress upplevs i perioder. Vidare har vi kunnat fastställa att tack vare den goda balansen mellan de tre faktorerna, där möjligheten till att ha kontroll och stöd är de utmärkande faktorerna, upplevs personalarbetet i relation till stress som till stor del god. Nyckelord: Mellanchef, personalarbete, arbetsrelaterad stress, krav, kontroll, stöd

Detaljstyrda branscher har länge präglats av hög personalomsättning och ett sätt att minska den är att ha motiverade anställda. Mellanchefen som har en viktig position i företaget har ett ansvar och kan påverka hur motiverad en anställd känner sig. Syftet med studien var därför att undersöka hur mellanchefen arbetar för att motivera sina anställda med de svårigheter som finns i en detaljstyrd verksamhet. I den här studien har fokus legat på snabbmatsbranschen och för att uppnå syftet har semistrukturerade intervjuer med fem restaurangchefer gjorts för att förstå hur de arbetar för att motivera deras anställda. Med hjälp av Herzbergs motivationsteori har vi kunnat tolka och förstå hur restaurangcheferna arbetar och konceptet McDonaldization har hjälpt oss att beskriva hur branschen fungerar. Resultatet visar att restaurangcheferna arbetar mycket med motivationsfaktorer men har ett begränsat handlingsutrymme bland hygienfaktorerna vilket också kan vara anledningen till att företaget fortfarande har hög personalomsättning. Vidare forskning kan göras på de anställda för att se vad de anser är viktiga faktorer för att trivas på arbetsplatsen, vidare forskning kan även göras på restaurangcheferna för att förstå varför de är motiverade att arbeta kvar inom en detaljstyrd verksamhet med begränsat handlingsutrymme.

Inom den offentliga ambulanssjukvården är mellanchefsrollen viktig för att garantera att ambulanssjukvårdare förser samhällsmedborgare med en jämlik och kvalitativ prehospital akutsjukvård. Mellanchefen befinner sig på den organisatoriska mellannivån vilket medför att rollen kan utsättas för, och behöva prioritera, flera förväntningar från underordnade och överordnade samtidigt. Vid en granskning av kvinnors och mäns arbetsvillkor framkommer dessutom att förväntningar som riktas mot rollen kan skiljas åt beroende på innehavarens kön vilket i sin tur kan belasta kvinnor och män på olika sätt. Syftet med studien är att undersöka rollen som mellanchef inom den offentliga ambulanssjukvården och bidra med forskning kring hur kvinnliga respektive manliga mellanchefer upplever att det är att befinna sig på en position mellan underordnade och överordnade. Fokus ligger på upplevelser inom den offentliga ambulanssjukvården eftersom tidigare studier studerat förväntningar på kvinnliga och manliga chefer inom offentliga sjukvården men inte inom det avgränsade fältet prehospital akutsjukvård, vilket utgör ett unikt område som historiskt varit mansdominerat men utövas i en kvinnodominerad bransch. Materialet är insamlat genom tio semistrukturerade intervjuer med avdelningschefer vid flera av Sveriges universitetssjukhus. Intervjuformen innefattar att ställa frågor utifrån ett antal förutbestämda teman. Materialet analyseras genom en kvalitativ konventionell innehållsanalys. Mellanchefsrollen studeras utifrån rollteorin, teorin om könsrollssocialisation samt en mellanchefsteori utvecklad av organisationsprofessorerna Susann Gjerde och Mats Alvesson. Studien visar att kvinnliga och manliga mellanchefer inom den offentliga ambulanssjukvården upplever liknande rollförväntningar men delvis framhåller olika förhållningssätt till dem vilket leder till mer upplevd otillräcklighet hos de kvinnliga mellancheferna. Det har också framkommit skillnader i respondenternas prioritering av underordnades respektive överordnades intressen men skillnaderna kan inte hänföras till mellanchefernas könstillhörighet.

Syftet med denna studie är att undersöka mellanchefers upplevelse av deras arbetsbelastning. Genom att undersöka detta besvaras forskningsfrågorna om hur mellancheferna upplever sin egenkontroll och kraven i arbetet samt betydelsen som socialt stöd har för dem. Studien utgår från en kvalitativ ansats där insamlingsmetoden består av sju semistrukturerade intervjuer, där samtliga är kvinnor som arbetar som mellanchef inom vård- och omsorgssektorn med inriktning till hemtjänsten. För att kunna analysera resultatet har olika teorier och begrepp som krav, kontroll och stödmodellen, KASAM och gränslöst arbete använts. Detta för att på ett enkelt och tydligt sätt kunna beskriva olika arbetsförhållanden när det kommer till olika situationer och upplevelser i mellanchefernas arbete. Resultatet av studien beskriver mellanchefernas upplevelse av deras arbetsbelastning. Det framkommer att det sociala stödet varierar beroende på var i organisationen det kommer ifrån dessutom förkommer höga krav och en saknad av kontroll i arbetet. Detta skapar en obalans mellan dessa tre krav, kontroll och stöd som resulterar att arbetsbelastningen blir för hög och en ohälsa riskerar att uppstå.

TITEL: Den offentliga sektorns förändringsagent - En kvalitativ flerfallsstudie av hur mellanchefen inom den offentliga sektorn bedriver förändringsledning vid digital transformation FÖRFATTARE: Ebba Jonsson och Jennifer Lindén HANDLEDARE: Janet Johansson BAKGRUND: Samhället genomgår en digital transformation. Människor har i allt högre grad digitaliserat sina vardagliga liv och ställer krav på att den offentliga sektorn följer med i utvecklingen. Den digitala transformationen kräver teknisk kompetens men studier visar att ledarskapet är avgörande för en lyckad digital transformation. Mellanchefen som befinner sig mellan den strategiska ledningen och den operativa verksamheten har en viktig roll i förändringsarbetet vid den digitala transformationen. Den digitala transformationen innebär stora förändringar varför denna blir intressant att undersöka i kontexten av offentlig sektor, som enligt litteraturen är stabil och trögrörlig. SYFTE & FORSKNINGSFRÅGOR: Syftet med denna studie är att skapa en djupare förståelse för hur mellanchefen inom den offentliga sektorn bedriver förändringsledning vid digital transformation. - Utifrån Kotters modell, hur arbetar mellanchefer inom den offentliga sektorn för att skapa en grund för och vidare implementera förändring? - Hur arbetar mellanchefer inom den offentliga sektorn för att bemöta hindrande faktorer, liksom motstånd från medarbetarna, vid förändringsledning? SLUTSATS & KUNSKAPSBIDRAG: Studien bidrar till litteraturen kring ledarskap och förändringsledning vid digital transformation genom att rikta fokus på mellanchefen inom offentlig sektor. Studien visar att mellanchefsrollen är mångsidig och komplex. Med hjälp av en organisationsstruktur som uppmuntrar till förändring och ett tydligt uppdrag kan mellanchefen hantera och balansera ett tryck från både externa och interna intressenter. Mellanchefens strukturella närhet till den operativa styrkan men även den strategiska ledningen leder till att den digitala transformationen kan förankras i och anpassas efter verksamheten. Mellanchefen kan i sin position arbeta för att involvera, motivera och engagera medarbetarna i förändringsarbetet vid digital transformation. NYCKELORD: Förändringsledning, mellanchef, digital transformation, ledarskap, offentlig sektor. TITLE: The Change Agent within the Public Sector - A qualitative multiple case study of how the middle manager in the public sector conducts change management in digital transformation AUTHORS: Ebba Jonsson and Jennifer Lindén SUPERVISOR: Janet Johansson BACKGROUND: The society is going through a digital transformation. Citizens are increasingly digitalizing their everyday life and they require that the public sector is following the technological development. The digital transformation requires technical competencies, but studies show that leadership is crucial for a successful digital transformation. The middle manager situated between the strategic management and the operational level will have an important role in the change process. The digital transformation comes with major and rapid organizational changes. An interest awakens to examine the digital transformation in the context of the public sector, which according to previous literature is stable and inert. AIM & RESEARCH QUESTIONS: The aim of this study is to create deeper understanding of how the middle manager within the public sector conducts change management within digital transformation. - Based on Kotter’s model, how do the middle managers within the public sector create a solid ground for implementing a change? - How do the middle managers within the public sector handle hindering factors, such as resistance to change from the employees, when leading a change? CONCLUSION & CONTRIBUTION: The study contributes to the literature on leadership and change management in digital transformation by focusing on the middle manager in the public sector. The study shows that the middle manager role is complex and versatile. Having an organizational structure that encourages change together with a clear mission, the middle manager can handle and balance pressure and interests from both external and internal stakeholders. The middle manager's structural proximity to both the operational forces and the strategic management lead to that the change can be anchored in all parts of the organization and adapted to the operations. The middle manager can be a key player, working as a change agent, within the digital transformation. KEY WORDS: Change Management, Middle Manager, Digital Transformation, Leadership, Public Sector.

Att bygga upp en större Försvarsmakt omfattar både utveckling och återetablering av förband. Detta medför påtagliga utmaningar utifrån rådande personalläge. Tillgänglighet på yrkesofficerare, i tillräcklig numerär och med relevant kompetens, kommer vara avgörande för tillväxttakten. Därtill har återinförandet av värnplikt, implementering av ett trebefälssystem och akademisering av officersutbildningen förändrat förutsättningarna för officersprofessionen. Studiens syfte är att skapa en djupare förståelse för hur personalförsörjning i praktiken påverkar förbanden och dess chefer. Vi ville studera vilka faktorer som haft störst inverkan på officersprofessionen inom ramen för tillväxten vid våra hemförband. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med chefer på Göta Ingenjörregemente (Ing 2) och Södra skånska regementet (P 7) för att förstå hur de hanterar tillväxten och de spänningar som den medför eller synliggör. Under intervjuerna framkom att lösningen på tillväxtens utmaningar inte enbart handlar om personell uppfyllnad. Brister i grundläggande kunskaper och färdigheter, samt en accelererande vakanssituation, gör att det gradvis sker en kompetensurholkning. Studien synliggör behovet av att systematisera kompetensförsörjningen i en långsiktig personalplanering på förbanden. Av studien framgår också att mentor- och handledarskap, för unga officerare, är central för att kunna hantera behoven som tillväxten medför och för att utveckla officersprofessionen. Det framkommer även i uppsatsen att många beslut kopplat till verksamhetsstyrningar och åtgärder inom tillväxten hanteras genom stuprörsledning. Detta leder till brister i framförhållning på förbanden och är en källa till frustration på flera ledningsnivåer. Studiens övergripande insikt är att tillväxten, i olika grad och omfattning, påverkar personalförsörjningen och officersprofessionen. Vid de undersökta förbanden visar det sig att personalförsörjning inte är dimensionerad för att hantera en ökad mängd uppgifter i en tillväxande Försvarsmakt.

Tidigare studier visar att rollen som mellanchef är komplex. Vi vill med vår uppsats undersöka komplexiteten och komplettera med kunskap utifrån vår empiri och Goffmans dramaturgiska rollteori samt de fyra stegen i en rollförändring som Ebaugh talar om. Vårt fokus ligger endast på chefsroller vilket innebär att vi valt att inte lägga fokus på könsperspektivet utan endast förhålla oss till rollen som chef. Syftet med vår undersökning var att få en större förståelse för mellanchefens roll inom ett lärosäte. Vi vill med den här studien bidra till ökad kunskap och förståelse om processen att gå från medarbetare till chef, samt identifiera eventuella problem/svårigheter som upplevs under processen. Vi har valt att använda oss av ett kvalitativt tillvägagångssätt i vår undersökning i form av semistrukturerade intervjuer. Totalt har vi intervjuat åtta mellanchefer på ett lärosäte. I vår intervjuguide valde vi att utgå från fem olika teman som följer med i vår analys och som vi sedan kopplar samman med teori. Vi har under arbetet skapat oss förståelse för hur processen kan se ut stegvis från att ha varit medarbetare till att träda in i rollen som mellanchef på ett lärosäte. Det började med att man som medarbetare tog på sig ett större ledarskapsansvar, som då ledde till att man slutligen fick rollen som mellanchef. Det svåraste i processen har varit när man väl tagit sig an den rollen, har man då stött på en del problem. Vår empiriska undersökning om att mellanchefens roll är komplex stämmer väl överens med tidigare forskning och teori. Utifrån vår empiri har vi fått det bekräftat att mellanchefen ofta hamnar i kläm och en rollkonflikt kan uppstå då det ställs krav både uppifrån och nerifrån.

Communication is becoming increasingly important in leadership and greater demands are placed on communication between manager and employees. The requirement for the manager is to create an understanding of commitment to goals, values and views. It also requires the manager to have the ability to create dialogue and participation. The purpose of this thesis is to investigate whether and in what way middle managers communicate internally in a strategic way, i.e. links its internal communication to the organization's overall goals. This study shows through qualitative interviews what challenges and opportunities four middle managers experience with their internal communication. The study also shows which factors are important for how managers communicate goals and strategy. The middle managers experience difficulties in creating dialogue about goals and strategy. Rather, it seems to be more about broadcasting information concerning decisions already made. The results also show that significant factors for how managers communicate goals and strategy with their employees depends on the type of organizational structure they are in. The factors that seem to influence are whether the middle managers receive the strategic decisions from the management team or whether they are involved in formulating strategic decisions themselves.

I den här studien undersöks mellanchefsrollen i mitten av organisationen och hur mellanchefer själva upplever chefsrollen. Dessutom studeras mellanchefens relationer till andra chefer inom samma organisation. Syftet med den här studien är att undersöka hur mellanchefens relationer till andra chefer påverkar upplevelsen av mellanchefsrollen i svenska medelstora organisationer. Vidare ska det här bidra med en förståelse för om relationen chef-till-chef är väsentlig för hur problematisk chefsrollen upplevs vara i mitten av organisationen. I inledningen ges en bakgrund för ämnet och vad som tidigare har studerats av andra forskare inom ramarna för mellanchefens roll och relationer inom organisationer. Den teoretiska referensramen är sedan uppbyggd av teori som har ställts i förhållande till det empiriska resultatet. Referensramen består av forskning som behandlar rollteori, mellanchefens roll, relationer inom organisationer och teori om ledares relationer till medarbetare. Utifrån den teoretiska referensramen har ämnen och begrepp identifierats, vilka utgör en central del och en röd tråd genom studien. Det här på grund av att bidra med en empiri som noggrant har granskats, jämförts och analyserats. Studiens metod för att skapa en tydlig och transparent empiri var genom att använda 11 semistrukturerade intervjuer tillsammans med mellanchefer inom olika organisationer och branscher i Sverige. Valet av en kvalitativ studie innebär att det närmare gör det möjligt att studera upplevelser, förståelser och erfarenheter från mellanchefer, vilket kan bidra till att besvara vårt syfte och frågeställning. Dessutom utgår studien från en abduktiv ansats Utifrån studiens resultat kan vi observera att mellanchefer upplever sin chefsroll som en frihet inom organisationens ramar. Det upplevs inte oförenliga krav på så vis att de påverkar mellanchefen så negativt att de inte förmå arbeta i chefsrollen. Dessutom finner vi i resultatet att det uppstår jobbiga perioder, men inget som mellancheferna inte klarar av. Den klassiska konflikten mellan operativ och strategisk nivå kan ge mellanchefen en känsla av att vara klämd beroende på situation, men inte alltid. Däremot finner vi att goda relationer till andra chefer runt omkring underlättar mellanchefens arbete, enligt dem själva och därmed upplevelsen av rollen i mitten. Dessutom är stöd, kommunikation samt tillit viktigt att främja gentemot andra chefer inom organisationen för att mellanchefen ska trivas i sin chefsroll. Relationerna till andra chefer är för majoriteten av mellancheferna i studien avgörande för att trivas i rollen. Således identifierar vi dessa relationer som väsentliga för mellanchefens upplevelse av chefsrollen. Uppsatsens är skriven på svenska. This study examines the middle manager role in the middle of the organization and how middle managers themselves experience the manager role. In addition, the middle manager's relationships with other managers within the same organization are studied. The purpose of this study is to investigate how middle managers relationships with other managers can affect how the role is experienced in Swedish medium-sized organizations. Furthermore, this should contribute with an understanding of whether the manager-to-manager relationship is essential for how problematic the managerial role is perceived to be in the middle of the organization. The introduction provides a background for the subject and what has previously been studied by other researchers within the framework of the middle manager's role and relationships within organizations. The theoretical frame of reference is then built up by theory that has been set in relation to the empirical result. It consists of research that deals with role theory, the role of the middle manager, relationships within organizations and theory of leaders' relationships with employees. Based on the theory,, topics and concepts have been identified, which form a central part and a common thread throughout the study. This is done to contribute to the empirical report which is carefully reviewed, compared and analyzed. The study's method, which aims to create clear and transparent empirical data, was done by using 11 semi-structured interviews held with middle managers in various organizations and industries in Sweden. The choice of a qualitative study means that it makes it possible to study experiences, understandings and experiences from middle managers in more detail, which can help to answer the study's purpose. In addition, the study is based on an abductive approach. Based on the results of the study, we can observe that middle managers experience their managerial role as a freedom within the organization's framework. There are no experiences of incompatible requirements that affect the middle manager so negatively that they do not have the strength to work in the managerial role. In addition, we find that there are difficult periods, but nothing that the middle managers can not handle. The classic conflict between operational and strategic level can give the middle manager a sense of being pinched depending on the situation, but not always. On the other hand, we find that good relations with other managers facilitate the middle manager's work according to themselves and thus the experience of the role. In addition, support, communication and trust are important to show towards other managers within the organization for the middle manager to thrive in their managerial role. The relationships with other managers are crucial for the majority of the middle managers in the study in order to thrive in the role of middle manager. Thus, we identify these relationships as essential to the middle manager's experience of the managerial role. The study is written in swedish.

Mellanchefsrollen är en viktig roll ju mer en organisation växer, vilket i sin tur bidrar till att fler chefer behövs, och däribland mellanchefer. Mellanchefen befinner sig mittemellan överordnade och underordnade och det gör att mellanchefen kan uppleva sig klämd mellan olika krav. Syftet med uppsatsen är att undersöka mellanchefsrollen inom privata sektorn och hur den befinner sig mittemellan överordnade och underordnade. Studien fokuserar på den privata sektorn eftersom större delen av den tidigare forskningen har studerat den offentliga sektorn och det uppmärksammas att det finnas skillnader mellan den offentliga och privata sektorn. En fenomenologisk ansats i kombination med kvalitativ innehållsanalys används och grundar sig i semistrukturerade intervjuer med nio mellanchefer från olika branscher. Mellanchefsrollen undersöks genom att använda Agentteorin, Rollteorin samt Gjerde och Alvessons tre rollidentiteter för att förstå potentiella motstridiga krav mellanchefen upplever, rollkonflikter samt hur mellanchefen förhåller sig till överordnade och underordnade. Studien visar att flera informanter har erfarenhet av motstridiga krav men att de beskriver och hanterar dem på olika sätt beroende på arbetslivserfarenhet och relationer till de överordnade och underordnade. Vidare visar studien att rollkonflikter kan uppstå i mellanchefsrollen när förväntningar från en själv, överordnade och underordnade krockar. Studien visar även att mellanchefen förhåller sig på olika sätt till överordnade och underordnade genom att inta olika roller, och därmed hantera de motstridiga krav som uppstår. The middle manager is an important role in growing organizations. As a result, more managers are needed in the organization, including the middle manager. The middle manager exists between top managers above and subordinates below, which might make them feel like they are wedged between different demands. The purpose of the study is to examine the role of the middle manager in the private sector and how it exists between top managers above and subordinates below. The study focuses on the private sector since most of the previous research has studied the public sector and it is noted that there are differences between the sectors. Furthermore, the study uses a phenomenological approach in combination with qualitative content analysis. Nine middle managers are interviewed. The theoretical perspectives used to examine the middle manager role are the Agency-Principal theory, Role theory and, Gjerde and Alvesson's three role identities. The theories are used to understand potential conflicting demands, conflicts in the role, and how the middle manager relates to top managers above and subordinates below. The result indicates that several informants experience conflicting demands and handle them in different ways, depending on the length of their work experience and relationships to top managers above and subordinates below. Furthermore, the study indicates that conflicts in the role can arise when the middle manager experiences conflicting expectations from themselves, from managers above and subordinates below. The study indicates that middle managers can relate differently to managers above and subordinates below by taking on different roles, thereby managing the conflicting demands.

The purpose with this study is to identify wich stressors construction managers experience and also how they cope with them. The purpose was answered with the questions: What stressors do construction managers experience in the construction industry? What copingstrategies do they use to cope with the stressors? The study is qualitative and eight semi structural interviews was implemented. The study shows that construction managers experience lack of information, time pressure and unpredictable changes as the primary stressors. The managers used physical training, social support among family and colleagues, changing the situation and changing the feelings as primary coping strategies. Syftet med undersökningen är att identifiera vilka stressfaktorer som arbetsledare i byggbranschen upplever samt vilka copingstrategier arbetsledarna använder för att hantera dem. Två frågeställningar besvaras för att uppnå syftet: vilka stressfaktorer upplever mellanchefer i byggbranschen? Vilka copingstrategier används för att hantera stressfaktorerna? Studien är kvalitativ med åtta semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att arbetsledarna upplever informationsbrist, tidspress och förändringar/förseningar som stressfaktorer. Copingstrategierna som arbetsledarna använder är träning, socialt stöd, förändring av situationen och förändring av tankar.

Bakgrund och problem: Miljömässig hållbarhet är ett ytterst omtalat ämne idag. Intressenter ställer krav på att företag ska ta ett större miljömässigt hållbarhetsansvar. Kraven driver företag till förändring vilket bidrar till att företag integrerar miljömässig hållbarhetsstyrning i verksamheten. Mellanchefer har en beslutsfattande position där de både styr och blir styrda. När förändring i styrningen sker behöver således mellanchefen själv genomgå en förändring, men också förändra styrningen ner till sina anställda. Hur mellanchefen tolkar och förstår syftet med den förändrade styrningen kommer således påverka förändringens utfall. Tolkningen är individuell, vilket innebär att mellanchefer inte bör ses som en homogen grupp utan bör ses som en egna individer med individuella attityder. Mellanchefens attityd kan influera agerandet. Dessutom har mellanchefer förmågan att påverka företagets miljömässiga hållbarhetsstyrning. Därmed bekräftas vikten av att skapa förståelse för varför mellanchefer väljer att agera miljömässigt hållbart. Syfte: Syftet med studien är att få en förståelse för hur företagets miljömässiga hållbarhetsstyrning samverkar med mellanchefens avsikt att agera miljömässigt hållbart. Vidare syftar studien till att beskriva hur ett företags miljömässiga hållbarhetsstyrning kan influera en mellanchef till att arbeta miljömässigt hållbart. Metod: Författarna har genomfört en kvalitativ studie med en hermeneutisk kvalitativ kunskapssyn och har inslag av både en deduktiv och induktiv ansats. Empiriskt material har samlats in med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuer genomfördes med sex stycken respondenter inom två olika företag. Slutsats: En mellanchef på hög nivå har starkare avsikt att agera miljömässigt hållbart gentemot företagets intressenter. Betydelsefulla intressenter influerar mellanchefens avsikt. Avsikten influeras negativt av begränsad delaktighet. Mellanchefer med en positiv attityd till miljömässig hållbarhet har starkare avsikt att agera miljömässigt hållbart. Mellanchefens avsikt att agera miljömässigt hållbart stärks om agerandet upplevs genomförbart. Nyckelord: Miljömässig hållbarhetsstyrning, Miljömässigt hållbarhetsarbete, Miljömässigt hållbarhetsansvar, Mellanchef.

Syftet med studien är att beskriva och problematisera mellanchefers roll inom politiskt styrda organisationer. Med utgångspunkt i krav, resurs, stöd och arbetsrelaterad stress gav vi oss ut för att svara på följande frågeställningar: Hur upplever de intervjuade mellancheferna sin roll i den politiskt styrda organisationen utifrån de krav som ställs på dem och de resurser de har till sitt förfogande? Hur upplever deltagarna sin psykosociala arbetsmiljö utifrån krav, resurs och finner de stöd i verksamheten? Hur anser intervjupersonerna att den politiska styrningen påverkar deras roll? För att besvara dessa frågeställningar gjordes åtta semistrukturerade intervjuer med mellanchefer verksamma inom politiskt styrda organisationer. Tidigare forskning om mellanchefer framställer en ansträngd situation som präglas av hög arbetsbelastning och begränsat handlingsutrymme. Intresset för att studera mellanchefer väcktes genom denna framställningen av rollen. Det teoretiska ramverket för forskningsstudien innefattar JD-R modellen och två teoretiska begrepp vilka är Politisk styrning och Systemteoretisk hantering av arbetsrelaterad stress. Studiens resultat visar att mellanchefsrollen är en komplex roll som inte alltid är lätt att verka i. Den organisatoriska strukturen, med bland annat långa beslutsvägar, leder till att tidsbrist kan uppstå. Resultatet visar även att deltagande mellanchefer upplever bristande stöd från ledning. Därtill kan vi även se att mellancheferna upplever kraven som rimliga, med förutsättning att de är välformulerade och tydligt beskrivna. The purpose of the study is to describe and problematize middle managers roles within politically controlled organizations. Based on the concepts of politically controlled organizations, according to demands, resources, support and job related stress, we arranged interviews to receive answers on the following questions: How does the interviewed middle manager experience their role within the politically controlled organizations, according to the demands they have on them and the resources they have at theirs disposal? How does the participator view their psychosocial work environment, according to the demands and resources? Can they find support within the organization? How does the person being interviewed consider the impact of their profession? We interviewed eight middle managers to answer our questions above. Previous research about middle managers describe the role as based on high workload with limited latitude. The interest of researching the subject concerning middle managers came through this description of the role. The theoretical models that are in use to settle the study is the JD-R model and two theoretical concepts; political control and system theoretical handling of work- related stress. The result of this study present that the role of middle managers is complex, and is certainly not always easy to act upon. The structure within the organization leads to time restrictions, and the path to decision making is far. It even shows that the contested middle managers experience insufficient support from the management. Therefore, what we can see as well, is that the middle managers believe that the demands are fair, through the presumption that they are described clearly.

I denna studie undersöker vi hur det är att vara mellanchef i en kommunal organisation. För att ta reda på detta har vi intervjuat sex stycken mellanchefer inom äldre- och LSS omsorg. Syftet med studien har varit att undersöka hur det är att vara mellanchef i en kommunal verksamhet, samt ge läsaren och oss själva en inblick i vilka svårigheter som ställs på mellanchefer. Som grund för vår studie har vi tittat på tidigare forskning kring ämnet samt applicerat teorier om organisation och ledarskap. Resultatet visar att rollen som mellanchef är väldigt komplex. Den kommunalt anställda mellanchefen har väldigt mycket ansvar med höga krav från flera håll. Som mellanchef har man krav uppifrån från politiker och chefer, men man har även förväntningar som kommer från medarbetarna underifrån. Förutom att kunna förhålla sig till en fast budget är det fundamentalt för en mellanchef att kunna kommunicera med människor och se till att alla är medvetna om vilken riktning organisationen tar. Det centrala begreppet för vad som gör en bra mellanchef är ödmjukhet. Detta innebär att kunna vara ödmjuk inför uppgiften samt för alla de människor man har runt om sig. Att vara mellanchef handlar om att kunna balansera alla de ansvarsområden man har samtidigt som man är en god medmänniska.

Mellanchefer har en komplex roll, där de befinner sig i en gränsposition mellan anställda och ledning. Deras unika position gör att de har stor insikt i olika delar av organisationen, inom såväl det strategiska som det operativa arbetet. Många gånger berörs mellanchefer av beslutsimplementeringar, där deras roll kan beskrivas som strategiska förkämpar. De förväntas styra gruppen åt ett gemensamt mål samtidigt som krav kommer både uppifrån och nerifrån i organisationer, vilket leder till orättvisa förväntningar som är svåra att möta. Det finns begränsade studier inom företagsekonomin vad gäller mellanchefers roll i beslutsimplementering, samt hur mellanchefer själva upplever sin roll. Syftet med denna studie är att förstå mellanchefers upplevda roll i beslutsimplementering inom industriella organisationer. Denna kvalitativa studie antar ett hermeneutiskt förhållningssätt och genomförs induktivt med hjälp av kvalitativa och kvantitativa data. Semistrukturerade intervjuer samt enkäter utgör grunden för insamlingen av data. Den insamlade data analyseras med hjälp av IPA-metoden och leder till sju identifierade teman och tre identifierade kluster. Kluster 1) Chefsrollen med teman kommunikation, tillit & förtroende samt ledarskap. Kluster 2) Krav & Utmaningar med teman krav, ansvar och förväntningar samt utmaningar. Kluster 3) Delaktighet med teman operativ samt strategisk delaktighet. Dessa kluster och teman utgör grunden för studiens resultat och skapar förståelse för hur mellanchefer upplever sin roll i beslutsimplementering. Middle managers have a complex role in their position between employees and management. Their unique position means that they have great insight into different parts of the organization in both the strategic and the operational work. Middle managers are often affected and involved in the implementation of decisions, where their role can be described as strategic advocates. They are expected to lead the group towards a common goal while at the same time, handle the demands from above and below in the organization, leading to unfair expectations that are difficult to meet. There are limited studies within the field of business regarding the role of middle managers in decision making, and how middle managers themselves perceive their role. The purpose of this study is to understand the perceived role of middle managers in decision implementation within industrial organizations. This qualitative study assumes a hermeneutic approach and is conducted inductively with the help of qualitative and quantitative data. Semi-structured interviews and surveys are used to collect data. The collected data is analyzed using the IPA method and leads to three identified clusters and seven identified themes. The collected data is analyzed using the IPA method and leads to seven identified themes and three identified clusters. Cluster 1) The managerial role with the themes of communication, trust, and leadership. Cluster 2) Requirements & Challenges with the themes of requirements, responsibilities, and expectations as well as challenges. Cluster 3) Participation with the themes of operational participation and strategic participation. These clusters and themes form the basis for the study's results and create an understanding of how middle managers perceive their role in decision implementation.

Syftet med undersökningen var att undersöka upplevelsen av psykologiska kontrakt hos mellanchefer, samt om det fanns en koppling i hur de upplevde sitt eget ledarskap i förhållande till synen på psykologiska kontrakt. En kvalitativ studie genomfördes med åtta semistrukturerade intervjuer med mellanchefer från två olika branscher för att skapa en bild av deras syn på psykologiska kontrakt och upplevelsen av sitt ledarskap. Data analyserades genom tematisk analys, där fem huvudteman framkom. Resultatet visade att mellancheferna tyckte att transparens i ledarskapet var viktigt för att skapa tillit till medarbetarna. Resultatet visade att det bör finnas krav som möter förutsättningar. Ett coachande ledarskap med ett prestigelöst förhållningssätt är till fördel för att få med sig personalen. Engagemang var genomgående där mellancheferna menade att det skapar förtroende och tillit genom att visa lyhördhet och handlingskraft. Studien visade att det fanns en koppling mellan hur mellanchefer leder medarbetare och deras syn på psykologiska kontrakt. The purpose of the study was to examine the experience of psychological contracts with middle managers, and whether there is a link in how they experience their leadership in relation to their view on psychological contracts. A qualitative study was conducted with eight semi-structured interviews with middle managers from two different branches to create a picture of their views on psychological contracts and experiences of their leadership. Data was analyzed through an thematic analysis, where five main themes emerged. The result showed that the middle managers thought that transparency in the leadership is important for creating trust in the employees. The result showed that requirement should encounter prerequisites. Coaching leadership with prestigeless approach is a benefit to bring along employees. Involvement by showing responsiveness and decisiveness for employees create confidence and trust. The study showed that there was a link between middle managers leadership and their views on psychological contracts.

Region Värmland lider av brist på sjuksköterskor och samtidigt väljer chefer i första linjen i slutenvården att avsluta sitt chefsuppdrag innan den kontrakterade tiden på fyra år löpt ut. Chefer i första linjen är mellanchefer med krav från såväl överordnade som medarbetare, och det kan vara svårt att leva upp till alla förväntningar. Syftet med studien är att studera varför många av chefer i första linjen väljer att inte fullgöra sittchefsuppdrag. Genom att studera hur cheferna upplever arbetskraven från arbetsgivaren och medarbetarna, kontrollen över det egna arbetet och det sociala stödet besvarar vi studiens huvudfråga där vi undrar varför det är hög personalomsättning på första linjens chefer i Region Värmland.Studiens datainsamling har genomförts med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med nio chefer i första linjen som arbetade på olika avdelningar i Region Värmlands slutenvård. Studiens teori har baserats på Karaseks & Theorells krav- och kontrollmodell, socialt stöd, Demeroutis et al JD-R modell, känsla av samhörighet, chefskap och ledarskap samt organisatorisk uppbyggnad. Med hjälp av den teoretiska referensramen har studiens intervjuguide formulerats.Studiens resultat visar att de studerade cheferna i första linjens arbetsbelastning och arbetskrav är höga. Kontrollen upplevs hög när det gäller det vardagliga arbetet i verksamheten, men den är låg när det gäller bemanning och beslut som fattas högre upp i organisationen. Socialt stöd är en avgörande faktor för att cheferna i vår studie ska kunna prestera i sin arbetsroll och uppnå tillfredsställande resultat. Det är problematiskt för cheferna att leva upp till de krav och förväntningar som sätts på dem eftersom kraven inte möts av tillräckliga resurser. Dessutom har många av cheferna i vår studie ambitioner om att arbeta med ledarskap och utvecklingsarbete, men flera av dem fastnar i bemanning där de bland annat behöver ersätta sjukskriven personal. Bakgrunden till bemanningsproblematiken är bristen på sjuksköterskor, vilket gör att de befintliga sjuksköterskorna har för hög arbetsbelastning och bränner ut sig. Det leder vidare till en ond spiral av underbemanning. De höga arbetskraven, den begränsade kontrollen och det svårtillgängliga stödet kan bidra till att chefer i första linjen avslutar sitt uppdrag i förtid. Det kan vara orsaken till den höga personalomsättningen av första linjens chefer i Region Värmland.

Syftet med denna uppsats är att skapa en större förståelse för vad som händer inom människan vid rollskiftet då denne går från att vara medarbetare till att bli chef. Uppsatsen kommer även att belysa den inre processen som sker när en medarbetare blir chef över tidigare kollegor. Tidigare forskning visar att identitetsbegreppet såväl som olika relationsperspektiv är centralt för ämnet och för att kunna undersöka detta har följande problemställningar formulerats: • Hur upplever människan processen att bli chef för första gången? • Hur upplever människan processen att gå från att vara medarbetare till att vara chef över tidigare kollegor? För att besvara ovanstående problemställningar genomfördes åtta intervjuer med mellanchefer, där intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades. Under uppsatsarbetet fick cheferna möjlighet att reflektera över rollskiftet utifrån både ett identitets- och ett relationsperspektiv. Det framkom en viss ambivalens kopplat till motstridigheten att inte vilja förändras, men att samtidigt vara medveten om att det krävs förändringar. Dels att förändras som person, men också att relationerna behövde bli annorlunda när de blev chefer över sina tidigare kollegor. Denna ambivalens diskuterades dels utifrån känslan av grupptillhörighet, samt att gå från att vara en detaljorienterad specialist till att arbeta utifrån ett bredare perspektiv och ge andra möjligheten till att bli experter.

Sammanfattning Denna studie belyser det upplevda sambandet mellan socialt kapital och chefers hälsa inom svensk offentlig sektor. Studiens frågeställningar är ”Hur ser relationen mellan sociala resurser och friskfaktorer ut för chefer inom svensk offentlig sektor?”, ”Vilken roll har socialt kapital för chefernas självupplevda hälsa?”. Den teoretiska referensramen består av Pierre Bourdieus resonemang kring socialt kapital (1986) och Robert D. Putnams resonemang att socialt kapital påverkar individens omgivning (2006). Studien bygger på en kvalitativ metod där empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att utbildning och yrkeserfarenhet ökar chefernas tillgång till socialt kapital. Utbildning och yrkeserfarenhet ger individuella fördelar genom att öka chefers tillgång till socialt kapital. Chefer använder sig av sociala nätverk på arbetsplatsen för att skapa ett effektivare arbetsflöde. Chefer utpekar att stödresurser i form av kompetensutveckling, chefsgrupper, HR- och ekonomistöd understödjer ett hållbart ledarskap. Tillit och förtroende för närmaste chef och kollegor anges som en av de viktigaste förutsättningar för att kunna utöva chefsuppdraget. Stödresurser och ledarskap har betydelse för chefers självupplevda hälsa. Chefer med större socialt kapital och organisatoriska stödresurser har i högre utsträckning förmåga att sätta gränser, inte ta med sig arbetet hem och tydliggöra för andra när man är tillgänglig. Stödresurser och organisatoriska förutsättningar motiverar chefer att ta hand om och vårda sin hälsa genom träning, avkoppling eller andra fritidsaktiviteter. Tillgången till socialt kapital ökar chefernas medvetenhet om betydelsen av att vårda hälsan. Slutsatsen är att socialt kapital har stor betydelse för chefers självupplevda hälsa. Nyckelord: Chef, Mellanchef, Offentlig sektor, Socialt kapital, Friskfaktorer, Hälsa Abstract This study highlights the perceived relationship between social capital and the affects on public sector managers health. The study's questions are "What is the relationship between social resources and health factors for managers in Swedish public sector?”, "What role does social capital play in relation to managers' health?". The theoretical frame of reference consists of Pierre Bourdieu's reasoning about social capital (1986) and Robert Putnam’s reasoning that social capital affects the individual's environment (2006). The study is based on a qualitative method where the empiricism has been gathered in semi-structured interviews. The result shows that education and work experience increase managers access to social capital. Education and professional experience provide individual benefits by increasing access to social capital. Managers use social networks at workplaces to create a better workflow. The managers point out that support resources in the form of skills development, management groups, human resource management and financial support sustainable leadership. Trust and confidence in the nearest manager and colleagues are stated as one of the most important prerequisites for managing management tasks. Support resources and leadership affect managers self-perceived health. Managers with greater social capital and organizational support resources to a greater extent have the ability to set boundaries, not take work-related stress home and make it clear to others when fortified. Support resources and organizational conditions motivate managers to take care of and nurture their health through exercise, relaxation or other leisure activities. Access to social capital increases manager's awareness of the importance of health care. The conclusion is that social capital is of great importance for the managers' self-perceived health. Keywords: Manager, Middle manager, Public sector, Social capital, Health factors, Health

Forskningsfråga: Vilka problem försvårar möjligheten att införa en kortare arbetsvecka? Syfte: Syftet med studien är att identifiera problem som mellanchefer förutsätter försvårar möjligheten att införa kortare arbetsvecka Metod: Studien är genomförd utifrån en kvalitativ forskningsmetod med en induktiv ansats. Det empiriska materialet består av sju stycken interjuver med mellanchefer i olika organisationer. Slutsatser: De kategorier vi har identifierat ligga till grund för problem är gemenskap och tillhörighet, normer,legitimitet, styrning, produktivitet och teknologi, kostnader samt hälsoaspekter. De vi har funnit är de alla hör samman och påverkar varandra och skapar ett problem för införandet av förkortad arbetsvecka. Mellanchefens komplexa situation är också en faktor för att det upplevs som problematiskt att införa förkortad arbetsvecka. Research question: What problems limit the possibility to implement shorter working weeks? Purpose: The purpose with the study is to identify problems that the head of the department presume limit the possibility to implement a shorter working week. Method: The study is conducted on the basis of a qualitative research method with an inductive approach. The empirical content consisted of seven different interviews with the head of the department of their organization. Conclusions: Problems have been found to occur within the different categories community and belonging, standards, legitimacy, management, productivity and technology, costs and health aspects. We have found out that all of these affect each other and create problems when it comes to implementation of shorter working weeks. The head of department have shown to be a complex role to handle and has also been perceived as a contributing factor to why an implementation of shorter working weeks is so problematic.

Att bli ledd och hantera krav uppifrån och att samtidigt vara ansvarstagande och leda underställda är den svårighet som mellanchefer handskas med i sitt vardagliga arbete. Rollen som mellanchef befinner sig i ett mittenled som belastas av påtryckningar uppifrån, nerifrån, inifrån och utifrån organisationen. Syftet med studien var att undersöka mellanchefers arbetssituation med fokus på de krav som de ställs inför och vilka resurser de har till sitt förfogande för att hantera dessa. För att besvara syftet antog studien en kvalitativ ansats varvid semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju mellanchefer belägna inom privat sektor på den svenska arbetsmarknaden. Mellancheferna som intervjuades besitter en uppdelad arbetsroll varvid de dels arbetar som gruppchef men även i uppdrag som konsult. I resultatet lyfts organisatoriska krav och speciella krav för mellanchefer som är konsulter som de mest utmärkande kraven för mellancheferna. Tröga organisationer vad gäller både långa beslutsvägar samt krav på dokumentation och uppföljning begränsar tiden som kan läggas på att utveckla organisationen. Rollen som mellanchef kräver även att man utvecklar en fungerande balans mellan att arbeta i uppdrag och i chefsskapet, vilket för somliga upplevs problematiskt. Resultatet visar att vid perioder av högre arbetsbelastning ges utrymme för att själv kunna prioritera vad som bör fokuseras på, vilket var den enskilt mest betydande resursen för att kunna handskas med kraven som uppdelningen medför. I resultatet lyfts även organisatoriskt stöd som en betydande resurs för att mellanchefer ska kunna hantera sina arbetsuppgifter. Här ryms grundläggande supportfunktioner såsom HR och IT, stöd och återkoppling från högre chefer samt att kunna rådfråga kollegorna om både småsaker eller komplicerade arbetsuppgifter. Resultatet visade på att mellancheferna stundtals känner sig klämda av organisationens oförenliga intressen från strategisk ledning och operativ verksamhet. Förståelse för rollen och dess förutsättningar, dels hos högre chefer men även hos medarbetare, tenderar att motverka det korstryck som mittenpostionen riskerar att belastas av.

Change is a timeless phenomenon that takes place in organizations daily. Research shows that middle managers are often perceived as opponents of organizational change. On the other hand, research also shows that their role is very important for implementing change. This qualitative study examines the potential challenges that may arise during the implementation of change. The study also aims to highlight the individual’s experience of the middle manager’s role during a change created by the upper line. Our choice of research methodology includes semi-structured interviews. The study consists of interviews of five middle managers in the Primary care of Region Gotland. The theoretical framework has been used as a guideline in the process of creating interview questions. The theory of the research study is constructed using theories about change management, change resistance, job satisfaction and the role of the middle manager. Our empirical data has been analyzed with selected theories. Our research indicates that the middle managers often end up in a conflict of roles. The most noticeable challenge for middle managers is the need to prioritize their roles. This often occurs due to a lack of resources. Förändring är ett tidlöst fenomen som dagligen sker i alla organisationer. Forskning visar å ena sidan att en mellanchef ofta ses som en motståndare till förändring. Å andra sidan ses en mellanchefs roll som avgörande för att implementera och realisera en förändring. Syftet med studien var att utifrån ett mellanchefsperspektiv beskriva de utmaningar som upplevs i samband med ett, från ledningen skapat, förändringsarbete. Studien avsåg även att diskutera de bakomliggande orsakerna till utmaningarna. Studiens datainsamling har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer på det valda fallföretaget, primärvården inom Region Gotland. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem verksamhetschefer på samtliga av Region Gotlands vårdcentraler, både i egenregi men även de privata aktörerna. Studiens teori har baserats på forskning om en mellanchefs roll i ett förändringsarbete, förändringsprocessen, förändringsmotstånd samt motivations- och hygienfaktorer. Den teoretiska referensramen har även använts som grund för att ta fram frågorna till studiens intervjuguide. Resultatet av studien visar på att en mellanchefs roll är komplex och att en mellanchef möter på ett stort antal utmaningar i ett förändringsarbete. En mellanchefs främsta utmaning är att hen måste prioritera mellan olika roller som behöver intas i ett förändringsarbete. Bakgrunden till problematiken är tidsbrist, vilket överensstämmer med tidigare forskning inom ämnet. Studien visar även på att faktorer såsom stöd, delaktighet samt återkoppling bör vara uppfyllda för att uppnå ett lyckat förändringsarbete, vilket tillika kan antas vara några av förändringsarbetets utmaningar. Det är även en utmaning för en mellanchef att motiveras till att genomföra en förändring om inte hygienfaktorerna föreligger. Det främsta bidraget från studien är således en beskrivning av individer i en mellanchefsposition samt deras upplevelser av de utmaningar som uppstår genom ett, från ledningen, initierat förändringsarbete.

Idag sker flera förändringar inom byggbranschen. De senaste decenniernas utveckling inom teknik och miljö har fått allt större fokus och det finns idag idéer inom branschen att effektivisera den med hjälp av digitalisering och ny teknik. En annan förändringsprocess i byggbranschen som sker idag gäller den allmänna attityden och företagskulturen. Den starka machokulturen försöker successivt arbetas bort samt förekomsten av mutor. För att genomföra dessa förändringar på ett lyckat sätt spelar mellanchefer en betydande roll och en roll inom byggbranschen som kan liknas vid denna är arbetsledaren. Få studier har däremot gjorts angående arbetsledarrollen och dess innebörd. Denna studie syftar därför till att skapa en större förståelse och en fördjupad kunskap om arbetsledarrollen idag och vad den innebär. Framförallt vill författarna förstå rollen ur arbetsledarens perspektiv. Studien är därför baserad på observationer och intervjuer av sex arbetsledare. Resultatet av studien visar att arbetsledarrollen idag är mer lik än vad som tidigare upplevts och innefattar en mängd liknande uppgifter. Det finns en röd tråd med en liknande struktur där det huvudsakliga ansvarsområdet är att driva produktionen framåt, vilket görs genom att leda yrkesarbetarna, samverka med berörda parter samt hantera problem och hinder som uppstår. Mer generellt innefattar rollen kommunikation, motivation samt planering och är en länk mellan flera nivåer i en organisation och en nyckelroll i förändringsprocesser. Rollen innefattar idag en majoritet av reaktiva arbetsuppgifter. De uppgifter som flest anser värdeskapande är dock de proaktiva, där planering utmärker sig extra. Den största utvecklingen av rollen som observerats är inom ledarskapet, då rollen under senare tid gått mot ett mjukare, mer coachande ledarskap. En av de största framtida utmaningarna inom rollen är att förändra rollen och arbeta mer proaktivt istället för reaktivt, att få en bättre struktur på dagarna. Framtida utveckling inom rollen handlar därför till stor del om att försöka styra rollen mot en mer strukturanpassad roll än dagens situationsanpassade. En annan utmaning för arbetsledarna är att prioritera mellan sina arbetsuppgifter. Att hitta en bra balans och avvägning mellan ute och inne, mellan ledning och yrkesarbetare samt mellan att ha full kontroll och att våga lita på och släppa saker till andra yrkesgrupper i produktionen. Today the construction industry is going through some major changes in several fields. The past decades development in technology and sustainability has been given larger focus and a desire to use this to improve and make the industry more efficient has developed. Another huge change has been recognized in the general culture in the industry. The industry has for a long time been tinged by male dominance and a “macho culture” which has gradually been changed. Former common occurrence of bribery is another aspect that the industry is currently trying to get rid of. To be able to successfully carry out these changes the role of the middle manager is important and within the construction industry this middle manager can be seen as the construction foreman. However, there has been few studies based on the role of the construction foreman. The purpose of this study is therefore to create a deeper understanding and knowledge about the role and what it involves. Above all, the writers are interested in understanding the role from the foreman's perspective. The study is therefore based on observations and interviews from six construction foremen at six different projects. The results from the study shows that the role of a construction foreman is more alike than first assumed. It includes a sample of similar tasks and there is a common pattern and structure that makes the role able to define. The main responsibility is to make sure that the construction runs smoothly which is done by leading the workers, collaborate with other parties within the organisation and handle problems that occur. More general, the role includes communication, motivation, planning and acting as a link between different levels in the organisation. The majority of the tasks is reactive, while the tasks that most of the foreman consider value creating is proactive. The biggest changes in the role that has been observed is connected to the leadership. The role has moved towards a softer more coaching form of leadership compared to the previous authoritarian. One of the biggest challenges within the role is to move it towards a more proactive approach instead of today's reactive approach and thus get an even better structure throughout the day. Future development of the role is therefore most likely about trying to steer the role in this direction, trying to impose a bit more structure. Another challenge is to learn to prioritize between different assignments. To find a good balance between outside and inside, between the management and the workers and between having full control and leaving some responsibility to others.

Studiens syfte var att undersöka hur mellanchefer i kommunal sektor upplevde krav uppifrån, krav nerifrån samt kontroll och stöd i sitt arbete, utifrån krav, – kontroll och stöd modellen. Metoden som användes var kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex mellanchefer . Resultatet visade att mellancheferna upplevde att det ställdes höga krav både från den egna chefen gällande ekonomi/budget och från de anställda gällande tydlighet. Cheferna var eniga i att kraven var rimliga utifrån den roll de hade och de upplevde att de hade gott stöd och god kontroll i arbetet. Passionen och intresset för det de arbetade med var påtaglig. Funktionen stöd visade sig vara viktig och många värdesatte de ledningsgrupper de ingick i. Slutsatserna som dragits är i enlighet med tidigare forskning; mellancheferna upplevde höga krav som tillsammans med gott stöd resulterade i hög kontroll i arbetet. Det som upplevdes vara mest kravfyllt var budget.

Syftet med denna kvalitativa studie är att att undersöka vad som motiverar mellanchefer till formell kompetensutveckling samt hur motivation kan påverka viljan att lära sig något nytt. I studien presenteras tidigare forskning om Herzbergs tvåfaktorsteori gällande motivationsfaktorer och hygienfaktorer samt Illeris lärteori med inriktning på drivkraftsdimensionen. Resultatet visar att fem faktorer motiverar mellanchefer till formell kompetensutveckling. När det gäller motivationens påverkan på vilja att lära sig något nytt, kan det konstateras att motivationen har stor påverkan på mellanchefernas lärande. Dels beror motivationen på vad det är som ska läras in och dels att högre motivation ökar viljan till att lära sig något nytt. En slutsats är att det finns gråzoner mellan Herzbergs motivationsfaktorer och hygienfaktorer. Faktorerna är inte helt oberoende av varandra, utan kan variera i relation till varandra. Studien visar på att det finns en tydlig koppling mellan motivation och viljan till att lära sig något nytt.

Studien syftar till att skapa en ökad förståelse för ledarskapsbeteendets betydelse för företags interna effektivitet. Fenomenet studeras under en organisationsförändring. Förändringslitteratur och tidigare forskning inom området benämner mellanchefer som förändringsagenter och framhäver deras möjlighet att påverka resultatet av en organisationsförändring. Vidare har studier inom ledarskapsbeteenden främst fokuserat på ledningsnivå och det saknas kunskap om ledarskapsbeteenden på mellanchefsnivå. Mellanchefer har därmed valts som undersökningsenhet i uppsatsen. Forskningsfrågan lyder enligt följande; Vilken betydelse har mellanchefers ledarskapsbeteende för företagets interna effektivitet vid en organisationsförändring? Undersökningen utgörs av en kvalitativ studie som inkluderar två företag. Det ena företaget är Scandinavian Airlines, som är verksamt inom flygbranschen. De genomgick en organisationsförändring som slutfördes för två år sedan. Det andra företaget är Volvo Cars, som agerar i bilbranschen. Företaget är i den inledande fasen av en förändringsprocess. Respondenterna utgörs av tre mellanchefer på respektive företag. De två första respondenterna valdes med ett avsiktligt urval, vilka i sin tur rekommenderade de resterande fyra. De sista baseras därmed på ett snöbollsurval. Intervjuerna är uppbyggda på semistrukturerade frågor, med utgångspunkt i fyra huvudbegrepp från referensramen. Studien har sin utgångspunkt i en deduktiv metodansats då den går från teori till empiri. Verklighetsuppfattningen utgår från ett kritiskt realistiskt perspektiv och studien har ett interpretativt förhållningssätt till kunskapsbildning. Studiens resultat visar att flera faktorer i samtliga mellanchefers ledarskapsbeteenden tyder på transformativa ledarskap. Mellancheferna individanpassar sitt ledarskap och förmedlar ett förtroende till medarbetarna som ger dem utrymme för frihet och kreativitet i arbetet. Vidare lägger cheferna stor vikt vid att öka motivationen hos sina anställda. Ett transformativt ledaskapsbeteende har visat sig ha betydelse för företags interna effektivitet i positiv bemärkelse. Mellanchefernas definition av intern effektivitet involverar en välfungerande kommunikation och minskade suboptimeringar. Det påstås bidra till ett effektivare samarbete mellan avdelningar och ökade förutsättningar för ett lyckat resultat. The study is aiming to create increased understanding for how middle management can affect businesses’ internal effectiveness with their leadership behavior during an organizational change. Previous research has contributed with knowledge about middle managers part and meaning during an organizational change. They were hence chosen as the research target in the study. The research question is as following; What significance does the middle managers’ leadership behavior have for the business’ internal effectiveness during an organizational change? The study consists of a qualitative study that includes two businesses. One of the businesses is Scandinavian Airlines, which is active in the flight business and went through an organizational change that finished two years ago. The other business is Volvo Cars, which is an actor in the car business and is in the early phase of the change process. The respondents consist of three middle managers from each business. The first two respondents were chosen with deliberate selection, which in turn recommended the other four respondents. The last four were thus chosen with snowball selection. The interviews are based on semi-structured questions, with it’s starting point from four main concepts from the theoretical framework. The study is hence based on a deductive method. Furthermore, the reality view in the essay assumes a critical realistic viewpoint and an interpretive approach to knowledge creation. The study’s results show that several factors in all middle managers leadership behaviors matched with transformational leadership. The middle managers’ adjust their leadership depending on their employees and facilitates trust in the employees that gives them space for freedom and creativity in their work. Furthermore, the middle managers put significant importance on increasing the motivation of their employees. A transformative leader behavior has shown to have significance for business’ internal effectiveness in a positive regard. The middle managers definition of internal effectiveness involves functioning communication and decreased sub optimizations. It allegedly contributes to a more effective cooperation between departments and increased conditions for a successful result.

Syftet med studien är att undersöka förändringar i en mellanchefs roll i samband med en omorganisation. Få en djupare förståelse om olika beslutsfattande chefers situationer och vad de ställs inför. Hur ska organisationen kommunicera i och under en förändringsprocess för involvering av alla berörda parter. Studien är av kvalitativ karaktär. Resultatet har samlats in via semistrukturerade intervjuer med Länsstyrelsen Värmlands nio enhetschefer. Organisationen har genomgått en stor organisatorisk förändring. Resultatet har tolkats och analyserats mot tidigare forskning. Studien som presenteras är en vetenskaplig studie. Länsstyrelsen Värmlands omorganisation har resulterat i en hög belastning för mellancheferna och en komplexitet i utförandet av omorganisationen. Kommunikationen inom organisationen har påvisat dysfunktionalitet och informationsflödet har ansetts för högt. Mellanchefens roll handlar hela tiden om växelverkan. Rollen ska hantera både ledning och medarbetares förväntningar, mellanchefen agerar språkrör. En generalisering till organisationer, även internationellt sett då mellanchefens position finns i många verksamheter. Mellanchefen måste anpassa sig och infinna sig i rollen som handlar om växelverkan. Inställningen till omorganisationen var från början positiv och tanken bakom den var god, dock blev det inte som förväntat varken för ledning eller mellanchefer. The purpose of this study is to examine the changes in a middle management role related to a reorganization. The purpose is to provide a deeper understanding about different situations of a decision-making manager and what they face. How should the organization communicate during a process of change for involvement of all affected parties. The study is of a qualitative nature. The results have been collected through semi-structured interviews with nine unit managers at the county administrative board of Värmland. The organization has undergone a major organizational change. The result has been interpreted and analyzed against previous research. The presented study is a scientific study. The reorganization of the county administrative board of Värmland has resulted in a high load and great complexity for the middle managers. Communication within the organization has demonstrated dysfunctionality and the information flow has been considered too high. The middle management role is always about intercommunion. The role must handle expectations from both top management and employees. The middle manager acts as a spokesperson. A generalization to organizations, even internationally, is the middle manager position found in many businesses. The middle manager must adapt to the role with intercommunion. The attitudes towards the reorganization was positive from the beginning and the idea behind it was good, but the top management and the middle managers didn’t expect the result of the planned outcome.

Denna studie undersöker motivation hos mellanchefer då deras inverkan på personal längre ner i organisationen har visat sig ha stor betydelse på deras prestationsförmåga. Att rikta motivationsinsatser mot mellanchefer verkar vara ett effektivt verktyg för att stimulera motivation hos personal på lägre nivåer då mellanchefers motivation har visat sig kunna sprida sig ner genom organisationen. Att förstå vad som motiverar anställda har också visat sig vara viktigt för att nå högre effektivitet och har i sin tur inverkan på företagets framgång. Motivation har genom historien undersökts och en mängd teorier om vad som motiverar har presenterats. Ämnet har studerats av bland andra Taylor, Maslow, Herzberg och senare Hackman och Oldham vilka har presenterat olika teorier om vad som motiverar människor. Syftet med denna studie är att skapa en ökad förståelse för vad som motiverar mellanchefer. För att uppnå detta har frågeställningen “Vad upplever mellanchefer som motiverande i sitt arbete?” utarbetats och besvarats. För att kunna uppfylla syftet och besvara frågeställningen har 10 intervjuer med mellanchefer på Compass Group AB genomförts. Den insamlade empirin har sedan analyserats med hjälp av teorier från motivationsforskningen. Det resultat och de slutsatser som framkom genom insamlad empiri från de intervjuade mellancheferna var att de i mångt och mycket motiverades av samma saker. Varierande och utmanande arbetsuppgifter, utveckling, att se resultatet av arbetet, att arbetet påverkar andra, autonomi och ansvar, återkoppling samt relationen med människor och samhörighet uttryckte samtliga mellanchefer vara motiverande. Vidare uttryckte de flesta mellanchefer även att avancemang, att få fullfölja ett helt arbete samt lön är något som motiverar dem. Ett fåtal mellanchefer beskrev att arbetsförhållanden motiverar dem. This study investigates what motivates middle managers as their downward influence on employees have been shown to have a great impact on their performance. To direct motivational efforts towards middle management seem to be an effective tool in stimulating employee motivation as middle managers motivation tend to spillover on lower level employees. Understanding what motivates employees has also shown to be important in reaching effectiveness and ultimately in a company´s success. Motivation has been studied throughout history and a large number of theories explaining what motivates have been presented. The subject has been studied by Taylor, Maslow and Herzberg and later Hackman and Oldham who have presented different theories about what motivates humans. The purpose of this study is to provide a broader understanding of what motivates middle managers. To achieve this purpose, the question “Which factors create motivation among middle managers?” has been asked and answered. To fulfill this purpose, and answer the question, 10 interviews were held with middle managers from Compass Group AB. The empirical data collected was then analyzed against motivational theories. The result and conclusion that emerged from the collected empirical data was that the middle managers, in many aspects, were motivated by the same things. Varying and challenging work tasks, growth, to see the outcome of the work, that the work has an impact on others, autonomy and responsibility, feedback and belongingness was all motivating factors according to all of the middle managers. Most of the middle managers were also motivated by factors such as advancement, completion of a whole task and salary. A few of the middle managers were motivated by working conditions.

Många människor delar uppfattningen om att mellanchefsrollen kan vara problematisk då den är positionerad i organisationens mitt, klämd mellan ledningen och medarbetarna. Att ansvar och befogenheter bör befinna sig i jämvikt och inkluderas i chefsroller är även något som de flesta håller med om, men som vår studie förtydligar så är det dessvärre inte alltid fallet i verkligheten. Studien har även visat att det finns en stark koppling mellan synen på vår omvärld och dess karakteristiska drag, organisationsstrukturer och former, mellanchefsrollen och befogenheter för beslutsfattande. Many people share the opinion that the role of middle management can be problematic due to that it is positioned in the middle of organizations, squeezed between the top management and the operative core. An equilibrium between responsibility and authority and that it should both be included in a management position is also something that most people find as logical, but our study clarifies that it is not always the case in reality. Our study has also shown that there is a strong connection between the perception of our environment and its characteristics, organizational structures and shapes, the middle management and decision-making authority.

Studiens syfte var att skapa kunskap om mellanchefers upplevelser och erfarenheter avorganisationsförändringar i offentlig sektor. Den offentliga sektorn är känd för sinförändringsobenägenhet men trots det genomgår många kommuner, landsting och myndigheterstörre organisationsförändringar. Tio kvalitativa intervjuer har gjorts på mellanchefer inomstaten, landsting och kommun för att finna gemensamma mönster. Frågeställningarna som harbesvarats är: “Vilka möjligheter upplever mellanchefer under en organisationsförändring?” Och”Vilka svårigheter upplever mellanchefer under en organisationsförändring?” Intervjuernaanalyserades från en fenomenologisk utgångspunkt som resulterade i fem teman: delaktighet,förberedelse, samarbete, små förändringar samt fokusområden. De nämnda temana harupplevts som antingen en möjlighet eller ett problem av de intervjuade personerna. Delaktighetnämndes av alla informanterna som en viktig del i en förändringsprocess. Samarbete, småförändringar, kortare beslutsvägar och fokus på ett visst område var gemensamma nämnaresom upplevdes som positiva vid en organisationsförändring. De problem som upplevdes medförändringar var att samarbetet blev svårt när det var för många delaktiga och att förändringenvar tidskrävande samt att stora förändringar förväntades. Små steg i taget ansågs därmed merlämpligt.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap kring hur skolledare, i egenskap av mellanchefer, upplever sin yrkesautonomi i relation till psykosocial arbetsmiljö. Vårt examensarbete är en pilotstudie till vetenskapsrådsprojektet ”Teacher autonomy in Sweden, Finland, England and Germany” som leds av Wermke och Salokangas (2015). Yrkesautonomi handlar om individens självbestämmande och inflytande inom olika arbetsområden och om individens möjlighet att påverka sin arbetssituation. Detta anses vara av stor vikt för den psykosociala arbetsmiljön. För att undersöka detta utgår studien från tre forskningsfrågor; Hur autonomt upplever skolledarna sitt arbete?, Vad och vem påverkar deras autonomi? och Vad finns det för samband mellan upplevd autonomi i arbetet och de olika aspekterna i psykosociala arbetsmiljö hos skolledarna? Studien har en kvantitativ ansats och baseras på en enkätundersökning som besvarats av 55 skolledare. Respondenterna är från två olika urvalsgrupper, 29 av dem studerar vid Rektorsprogrammet i Uppsala och 26 av dem kontaktades genom Facebookgrupper för skolledare och rektorer. Studien använder sig av fyra domäner från Wermke och Salokangas (2016) multidimensionella modell för autonomi samt Krav- och kontrollmodellen av Karasek och Theorell (1990) för att undersöka psykosocial arbetsmiljö. Forskningsöversikten presenterar dels studier som behandlar skolledaren, som mellanchef i skolsystemet och dels studier inom området psykosocial arbetsmiljö. Studiens resultat kartlägger hur skolledarna upplever sin autonomi inom olika arbetsområden samt vad och vem som påverkar autonomin. Högst autonomi upplever skolledarna inom strategiskt arbete. Över lag anser sig skolledarna ha relativt mycket autonomi, men de upplever sig samtidigt starkt styrda av högre chefer, något som är kännetecknande för en klassisk mellanchefsroll. Vidare indikerar resultatet att det finns samband mellan de två teorierna och starkast är det mellan rektorernas strategiska arbete och upplevd kontroll i arbetet. Teacher autonomy in Sweden, Finland, England and Germany

Tidigare forskning inom intraprenörskap har till stor del fokuserat på hur ledningen kan påverka intraprenörskapet i ett företag, majoriteten av befintlig forskning har dessutom utförts i USA. Den här uppsatsen ämnade att studera hur mellanchefers arbete främjar eller motverkar intraprenörskap i svenska produktbaserade företag. Genom en kvalitativ undersökning baserad på fem stycken semi-strukturerade intervjuer samlades nödvändiga data för studien. Data analyserades sedan utifrån en framtagen analysmodell baserad på fyra relevanta variabler inom ämnet, risk, chefsstöd, belöningssystem samt tillgången till tid. De slutsatser som dragits av studien är att mellanchefer har en viktig roll i att påverka det intraprenöriella klimatet inom de undersökta företagen. Möjligheten att påverka varierade dock kraftigt mellan de olika variablerna delvis beroende på graden av bemyndigande.

Svensk äldreomsorg har under de senaste åren haft stora svårigheter med att balansera ekonomi, personal och antalet kunder på ett gynnsamt sätt för alla parter. Med stora avgångar inom äldreomsorgens samtliga yrkeskategorier, svårigheter att rekrytera ny personal, utmaningar att uppnå ekonomisk balans samt att kunna bemöta det ökade behovet av äldreomsorg inom kommunen, står omsorgsförvaltningen i kris. Detta är något som har påpekats i tidigare studier gällande svensk välfärd och äldreomsorg i hela landet. Denna uppsats bygger på insamlat material från intervjuer med sex stycken enhetschefer som arbetar på en kommuns omsorgsförvaltning inom äldreomsorgen. Intervjumetoden är kvalitativ och semistrukturerad med det huvudsakliga syftet att ta reda på hur enhetscheferna upplever sin arbetsmiljö. Utifrån tidigare studiers faktorer som anses leda till god arbetsmiljö analyseras och diskuteras enhetschefernas intervjusvar. Kopplat till enhetschefernas upplevelse av sin arbetsmiljö används maktteorier för att diskutera hur makt upplevs av enhetscheferna på arbetsplatsen. Maktteorierna används också för att försöka förklara hur maktpåverkan från andra kan påverka enhetschefernas upplevelse av vilka som är deras befintliga maktresurser och vilket handlingsutrymme de har. Nedanstående frågor har ställts för att bidra till en ökad förståelse för enhetschefernas arbetsmiljö inom äldreomsorgen; Hur upplever de intervjuade enhetscheferna sin arbetsmiljö? Stödjer denna studie tidigare forskning om vad som utgör en god arbetsmiljö? I vilken uttsträckning kan deras upplevda arbetsmiljö förstås i termer av makt? Resultatet och diskussionen påvisar att de påverkansfaktorer som uppges av andra studier som viktiga för en god arbetsmiljö, även upplevs som viktiga för de intervjuade enhetscheferna. Framförallt är det viktigt med faktorer som delaktighet, stöttning och tydlighet. Om enhetscheferna upplever att dessa faktorer är förekommande eller ej, kan påverka deras självupplevda förmåga och handlingsutrymme att använda sig av maktresurser.

Purpose: The purpose of this study is to understand what increases the work motivation among middle managers from different industries. Method: The study ́s design is based on qualitative research with an deductive approach and treat middle manager´s motivation. The study’s empirical data was collected by interviews and the theoretical framework consists of books and scientific articles. Conclusion: The conclusion of this study shows that the main contributor to increasing middle managers' work motivation is; organizational structure, feedback, relationships and communities with colleagues, responsibility and development. With a clear structure of the organization, the role of middle managers and the demands placed on them are clarified, which increases the chances of middle managers to successfully perform, which in turn contributes to increased motivation. Communities with their colleagues as well as feedback are other factors that further positively affect the managers' motivation. The study also shows that responsibility and development leads to higher motivation of middle managers. This may involve developing within the existing position and thus experience the feeling of self-actualization by doing what you are meant to do.

Denna studie syftar till att undersöka hur kontextuella förändringsfaktorer påverkar mellanchefers roll vid organisatorisk förändring. Tidigare forskning belyser vikten av att företag ställer sig öppna inför förändring samtidigt som vidare forskning visar att upp till 70 % av alla initiativ till organisatorisk förändring misslyckas. Detta tycks delvis kunna förklaras av bristfälligheten i att anpassa ett förändringsarbete samt ledarskap till dess kontextuella förutsättningar. För att genomföra lyckosamma förändringsarbeten krävs därför att varje situation ses som unik till vilken ledarskapet måste anpassas. För att besvara forskningsfrågan genomförs en kvalitativ fallstudie på två företag som under tiden för studiens genomförande utför ett förändringsarbete. Studien ämnar undersöka olika kontextuella förändringsfaktorer samt hur mellanchefer arbetar under förändringsprocessen med avseende på fyra definierade ledarskapsroller. Studiens resultat påvisar framförallt att de ledarskapsroller som handlar om att leda och koordinera arbete står sig relativt intakta medan behovet av meningsskapande aktiviteter i en större grad påverkas av förändringskontexten.

Mellanchefens roll, med chefer ovan sig och medarbetare under sig, är komplex, med en stressig vardag, hög arbetsbelastning och motstridiga krav. Tidigare studier visar att arbetsmotivation är viktigt eftersom mellanchefen har många förväntningar på sig. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur mellanchefer upplever sin arbetsroll och vad som motiverar dem. Åtta semi-strukturerade intervjuer med mellanchefer från olika sektorer inom Sverige genomfördes och analyserades med en induktiv tematisk analys. Att arbeta med uppgifter som ledningen anser vara viktiga upplevs stå i kontrast med medarbetarnas krav på tillgänglighet. Mellancheferna drivs av att arbeta med människor, se medarbetarnas utveckling, samt möjligheterna till påverkan och delaktighet i beslut inom organisationen. Även om mellancheferna i studien har hårda krav på sig är de motiverade. Studien bidrar med ökad förståelse för mellanchefers svåra position och djupare insikt i vad som motiverar dem. Studien tillför subjektiva upplevelser och en nyanserad förståelse för mellanchefens svåra arbetssituation. The role of middle managers is complex due to pressures from both managers above and employees under them. Stress, heavy workload, and conflicting objectives are challenges middle managers deal with on a daily basis. Previous studies show that motivation is important among middle managers, because they face high expectations. In this study, eight semi-structured interviews with middle managers from various sectors in Sweden were performed, and analysed with an inductive thematic analysis. To balance demands from senior managers and concurrently be avalible for employee as a major obstacle. These middle managers gain motivation from working with people, see employees thrive, and the opportunity to influence business growth. Despite the stress and difficult tasks, the middle managers interviewed in this study were motivated. The present study provides insights into middle managers’ tough position as well as a deeper understanding of their work motivations.

Mellanchefen agerar som länk mellan den strategiska ledningen och den operativaverksamheten. Mellanchefen får i uppdrag att förmedla de mål och intentioner strategiskaledningen önskar förverkliga ner till den operativa verksamheten. Genom kommunikation och sociala interaktioner översätter mellanchefen finansiella mål och strategier till konkretaarbetsprocesser. Tidigare forskning konstaterar att mellanchefen är klämd mellan de strategiska- och operativacheferna, men utifrån vår bedömning saknas det forskning som klargör hur mellanchefen arbetar inom denna klämda roll. Genom vår undersökning önskade vi få en inblick på vilket sätt mellancheferna hanterar sin kommunikativa roll som förmedlare av mål och strategier. Undersökningens intention var även att studera mellancheferna och hur de arbetar för att skapa förståelse bland den operativa verksamheten för den målbild som kommer från den strategiska ledningen. Undersökning har genomförts på SKF, ett svenskt tillverknings- och tjänsteföretag, varav vi har intervjuat 13 chefer. Med hjälp av sensemaking teorin har vi analyserat dessa intervjuer. Identifierat är att mellanchefens position utgör en viktig länk inom organisationen, där kommunikationen är en grundsten för att skapa förståelse. Dock visar resultatet att mellancheferna får olika förutsättningar och kommunikativa verktyg för att arbeta med strategi, målsättning och förändring. Med detta som bakgrund föreslår vi att praktiken arbetar mer med att skapa förståelse för att nå uppsatta mål. SKF bör se kommunikation som lika viktig, vare sig det rör strategiarbete, förändringsarbete eller målsättning. Vilket vi anser resulterar i att organisationen underlättar mellanchefens kommunikativa roll. The middle manager acts as a link between the strategic management and the operational activities. The middle manager get commissioned to convey the objectives and intentions that the strategic management wish to fulfill, down to the operational activities. Through communication and social interactions, the middle manager translates the financial objectives and strategies to concrete work procedures. Previous research state that the middle manager is wringing between the strategic directors and the operational executives, but from our point of view there is a lack of research that clarify how the middle managers works within this wringing role. Through our study we wished to get a closer look to in which way the middle managers copes with their communicative role as intermediary of objectives and strategy. The research’s intention is also to examine how the middle managers works with creating an understanding among the operational activities to reach the target set by the strategic management. The research has been conducted at SKF, a Swedish manufacturing and service company, whereof 13 interviews where performed. Using sensemaking theory to analyze the interviews. Identified is that the middle manager's position constitutes an important link within the organization, where communications is a foundation to create understanding. However, the results shows that the middle managers receive prerequisites and communication tools to work with strategy, objectives and alteration. With this in mind, we suggest that the practice active works with creating an understanding to grasp the objectives. SKF should perceive communication equally as important, no matter if it regards strategy, alteration and objectives. Which we consider would result in an ease on the middle manager and their communicative role. This thesis is written in Swedish.

I vår moderna tid med allt starkare krav från omvärlden på att förändra och anpassa sig är förändringar nödvändiga för organisationer för att förbli konkurrenskraftiga. I en organisationsförändring kan det ibland uppstå en utdragen vänteperiod där förändringen står stilla och informationen är abstrakt. Denna vänteperiod analyserar vi med begreppet limbo. Uppsatsens syfte är att få en förståelse för hur fenomenet limbo kan påverka meningsskapandet bland de intervjuade medarbetarna i den pågående organisationsförändringen. Med vår studie hoppas vi kunna bidra till mer kunskap om upplevelsen av limbo i organisationsförändringar och vilken påverkan limbo kan ha. Studiens empiri samlades in genom sju kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med medarbetare som vid tidpunkten befann sig i en organisationsförändring. Vi använde tematisk analys för att bearbeta vår insamlade empiri. Slutsatsen i vårt arbete är att det förefaller finnas en negativ koppling mellan upplevelsen av limbo och meningsskapande, där limbo försvårar meningsskapandet hos de intervjuade medarbetarna. In our modern age with stronger demands from the surrounding world to change and adapt are changes necessary for organisations to remain competitive. In an organisational change one can sometimes be faced with a lengthy waiting period where the change is stationary and the information is abstract. Henceforth we analyse this waiting period with the concept of limbo. The purpose of our study is to develop an understanding of how the phenomenon of limbo can influence sensemaking among employees in an ongoing organisational change. With our study, we hope to contribute to more knowledge about the experience of limbo in an organisational change and the impact limbo can have. We collected the data for the study by conducting seven qualitative, semi-structured interviews with employees who at the time were going through an organisational change. We used a thematic analysis to process our collected data. The conclusion of our work is that it seems to be a negative connection between the experience of limbo and sensemaking, where limbo hampered sensemaking among the employees.

Det primära syftet med denna uppsats var att studera den subjektiva uppfattningen av prestationsbaserade löner i korrelation till stress, oro, missnöje, motivation och utvecklingsmöjligheter. Till detta ingick det även att ta reda på varför informanterna valde att ta anställning på en arbetsplats med prestationsbaserad lön och slutligen gjordes en jämförelse mellan de två informantgrupperna, medarbetare och mellanchefer. Då syftet var att studera den subjektiva uppfattningen hos informanterna användes en kvalitativ ansatts där empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer med fyra medarbetare från ett företag och fyra mellanchefer från fyra olika företag. Det empiriska materialet har analyserats utifrån sociologiska teorier och annan arbetsmarknadsforskning. De sociologiska teorier som användes var, Rational choice, 2-faktorteorin och Expectancy teorin. Arbetsmarknadsforskning som användes för analysen var krav-kontroll-stöd-modellen och ledarskapsforskning. Resultatet tyder på att incitamentet initialt för att ta anställning på ett företag med prestationsbaserad lön är möjligheten till att få en större inkomst än det vore möjligt på annan plats. Vidare tyder resultatet på att informanterna upplevde att den prestationsbaserade lönen bidrog till deras motivation och utvecklingsmöjligheter. Resultatet pekade även på att stress som en följd av den prestationsbaserade lönen är närvarande hos samtliga informanter men den uppfattades som större hos mellancheferna då de upplevde att de hade större ansvar än medarbetarna. Mellanchefernas upplevelse av stress förstärktes på grund av den brist på kontroll de hade över personalomsättningen och företagets policy vad det gäller deras arbete. Slutligen indikerade resultat av studien att mellancheferna uppfattade den status som den prestationsbaserade lönen gav dem som ett starkt incitament.

In this essay, we want to highlight the problems that middle managers face in the company. Middle manager is one of the most significant operators in a company, but also one of those most challenged position. Therefore, we want to increase the understanding of the problems through making a qualitative study using semistructured interviews and making use of the understanding the by using hermeneutic as analytical tools. To explain the empirical study we have used two theories - requirement, control and support model and the concept of KASAM. As a result, it emerged that the meaningfulness of work is an important aspect for the middle manager and are reflected in how the middle manager perceives the work load. I uppsatsen vill vi belysa den problematik som mellanchefer inom privata företag står inför. Mellanchefer är en av de viktigaste aktörerna på företagen men också en av de som är högst belastade på arbetet. Därför vill vi öka förståelsen för den problematiken genom att utföra en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer och använda oss av förståelsen genom hermeneutiken som analysverktyg. För att förklara det empiriska materialet har vi använt oss av två teorier, krav-, kontroll- och stödmodellen samt begreppet KASAM. I resultatet har det framkommit att meningsfullhet i arbetet är en viktig aspekt för huruvida mellanchefer uppfattar arbetet som alltför påfrestande.

The aim of this study is to investigate and describe the perceptions women has of being in middle management position in male-dominated industries. Five qualitative semi-structured interviews have been conducted, and the empirical material analyzed from a phenomenographic perspective. The analyzed data resulted in four categories; Job satisfaction is strengthened by the feeling of security, the Organization task-orientation has a negative impact on the leadership, Traditional notions of masculinity and femininity requires adaptation, Good leadership requires some special features. Conclusion show that women in middle management-positions perceived to have strong support in their management role in the male-dominated industries, however, there are indications that these industries also require a certain type of leadership behavior. Women consider themselves even perceive a shift in the focus of what should be prioritized depending on which department they are in. Male-dominated departments often leads to down prioritizing relationship-oriented tasks, as the women think is an essential part of leadership