Search

Stor ögontröst förekommer numera bara på ett mindre antal lokaler i landet och endast i Västra Götalands län samt Skåne län. Arten har länge varit på kraftig tillbakagång och är idag såväl fridlyst som rödlistad. Växtens geografiska spridningsmönster uppvisar en klar koncentration till två regioner: Falbygdens kalkrika jordar samt ett område kring Tome-lilla i Skåne. I Skåne finns därutöver en lokal i Kävlinge (norr om Lund) samt en vid Bromölla. För samtliga lokaler gäller att stor ögontröst växer på fuktig mark, såväl torv-jord (mossar och kärr) som fastmark (fuktängar etc) på kalkrika jordar. I nästan samtliga fall förekommer rörligt vatten på eller i nära anslutning till växtlokalerna. Stor ögontröst är klart knuten till det hävdade odlingslandskapet. Flertalet växtplatser ligger i terrängavsnitt som under lång tid fungerat som slåttermark, tidigare ofta ingående i vidsträckta arealer. Många av dem ligger i närheten av åkermark (i något fall t.o.m. på f.d. åker). Idag bedrivs bete på så gott som samtliga lokaler, medan slåtter återupptagits bara på vissa platser. Många lokaler är numera utsatta för dikning och igenväxning. Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05

Sammanfattningsvis kan sägas att tillgängligheten av protein/aminosyror är nödvändig för den muskulära anpassningen till träning vid både styrke- och uthållighetsträning. Betydligt fler studier har undersökt effekterna på styrketräning, men vid båda typer av träning är dock kunskaperna om de bakomliggande mekanismerna ännu så länge små. Genom den omfattande forskning som pågår inom området kommer med all säkerhet de molekylära och cellulära förändringar som sker i samband med träning att kartläggas inom en relativt snar framtid. Därmed öppnas nya möjligheter att förbättra och optimera träningen, t.ex. genom kombination av olika typer av aktiviteter (uthållighet och styrketräning). Denna kunskap är också avgörande för att förstå och eventuellt kunna påverka träningseffekten genom förändringar i nutritionens sammansättning.

Blåtryffel (Chamonixia caespitosa) är upptagen som starkt hotad (EN) på den svenska rödlistan och en av de arter som ansetts kräva ett särskilt åtgärdsprogram för att långsiktigt överleva i Sverige. Enligt det åtgärdsprogram som tagits fram är en av de mest angelägna åtgärderna att genomföra en studie av markhistoriken på lokaler för blåtryffel. Denna rapport är en redovisning av en genomgång av äldre lantmäteriakter över lokaler där blåtryffel påträffats som genomfördes under 2004 av Catharina Mascher, Kula HB. Arbetet skedde som ett led i bevarandet av arten i Sverige och utfördes på uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Förhoppningen är att rapporten tillför ny kunskap om artens krav på livsmiljö och tolerans för skogliga åtgärder och att den kan ligga till grund för fortsatta studier. Författaren är ensam ansvarig för rapportens innehåll och det kan inte åberopas som Länsstyrelsens uppfattning. Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05

Huvudman för Fäbodinventeringen 1999 är Länsmuseet och Länsstyrelsen Västernorrland. Projektet är initierat och bekostat av Riksantikvarieämbetet. Syftet har varit att inventera länets fäbodar för att få ett samlat grepp om deras kulturhistoriska värden och naturvärden. Inventeringen omfattar en bebyggelse- och en naturinventering. Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05