Search

Bakgrund: ADHD, Attention Deficit Hyperactivity Disorder, kännetecknas av koncentrationssvårigheter med hyperaktivitet och impulsivitet. Dessutom har ADHD påverkan på personens förmågor att hantera sitt vardagliga liv. Denna störning anses bero på både ärftliga och icke ärftliga faktorer. Ett utredningsteam på en psykiatrisk mottagning ställer diagnosen ADHD till vuxna. Teamet bedömer individens svårigheter att hantera vardagen. De svenska vårdprogrammen utgör grunden för en individanpassad behandling samt ett psykosocialt stöd. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur personer upplever att leva med ADHD före och efter att diagnosen ställts. Metod: En litteraturöversikt enligt Friberg har genomförts. Tretton kvalitativa artiklar har använts till analysen. Artiklarna hämtas från databaserna Cinahl, PsycInfo och PubMed. Följande sökord användes: ADHD, symptoms, adults, patients experiences, quality of life och qualitative research. Resultat: Analysen resulterade i två huvudteman Livet före diagnosen och Livet efter diagnosen. Deltagarna beskriver brist på förståelse från omgivningen, svårigheter med att anpassa sig till dagliga rutiner, låg självkänsla samt känsla av isolering före diagnosticering. Efter diagnosen beskriver deltagarna effekten av medicinsk behandling och stödet efter diagnosticering och menade att sådana åtgärder bidrog till möjligheten att fungera i den sociala miljön. Diskussion: De vuxnas upplevelser av att leva med ADHD diskuteras utifrån Erikssons teori om lidande och hälsa. Även fokuserar diskussionsdelen på sjuksköterskans professionella roll och ansvar under utredning samt behandling av patienter med ADHD. Background: ADHD, Attention Deficit Hyperactivity Disorder, is characterized by concentration difficulties with hyperactivity and impulsivity. ADHD also have an impact on a person’s ability to manage their everyday lives. This disorder is attributed to both genetic and non-genetic factors that are biological and psychosocial reasons. Current assessment of ADHD diagnosis is usually made by an investigating team at a psychiatric clinic. The team assesses the individual's extensive difficulties in managing everyday life. The Swedish health care programs are the basis for individualized treatment and psychosocial support. Aim: The purpose of this literature review was to describe how people experience living with ADHD before and after the diagnosis. Method: A literature review according to Friberg was conducted. Thirteen qualitative articles were used for the analysis. The articles were retrieved from the databases Cinahl, PsycInfo and PubMed. The following keywords were used: ADHD, symptoms, adults, patient experiences, quality of life and qualitative research. Results: The analysis resulted in two main themes Life before the diagnosis and Life after the diagnosis. Participants report difficulties in adapting to daily routines, low self-esteem and senses of isolation before diagnosis. After diagnosis, the participants described the effect of medical treatment and support and explained that this bad contributed to the ability to work in the social environment. Their increased knowledge of ADHD diagnosis and support in daily life leads to improved problem management, giving them a new meaning in life. Discussion: The adults' experiences of living with ADHD are discussed in relation to Erikson's theory of suffering and health. The discussion section also focuses on the nurses’ professional role and responsibility during the investigation and the treatment of patients with ADHD.