Search

Women are in the minority compared to their male board colleagues. Previous studies have solely focused on equal representation but not what happens after the representation is fulfilled. The number of women on boards is increasing, nonetheless there is a lack of studies showing the influence of women on boards. With regard to equal representation, more women on corporate boards can speak for increased equality between the sexes, at the same time discrimination can occur in board work where women do not have the same opportunities for influence as men. Stereotyping of gender attributes for men and women leads to difficulties for women to achieve influence on boards as the characteristics expected in the boardroom are not congruent with the characteristics expected of women. As a result of entrenched gender patterns, gender attributes can explain a statistically increased representation but limitations for women's influence. The purpose of this study is to describe and create an understanding of how women who are board members encounter their experiences regarding expectations and opportunities for influence in decision-making and opportunities to express their opinions in the boardroom. To achieve the purpose of the study, a qualitative method has been used. Through semi-structured interviews, ten women who are members of five or more corporate boards have participated with their experiences. The study has shown that women who are board members mostly work on issues that are considered typically feminine by having a seat on the audit committee. The women in the study used both agentic and communal characteristics to describe their themselves as well as masculine physical markers, thus they act within their gender attribute by describing themselves with communal characteristics. At the same time the women also act within a leadership position by describing themselves with agentic characteristics and masculine physical markers. In addition, the study shows that the board members feel that women as leaders tend to be more withdrawn and less confident than men. Because women are considered less self-confident, the study shows that women on corporate boards act overachieving in a way to reach influence and reduce the risk of discrimination. Despite this, all women feel that at some point they have been silenced, that suggestions have been taken over or that they have not been listened to by the others in the boardroom. The members' solid competences are described as crucial to achieving equal influence, where they describe that women with less experience deal with greater difficulties. Kvinnor är i minoritet i jämförelse med sina manliga styrelsekollegor. Tidigare studier har haft fokus på jämn representation men inte på vad som händer efter att representationen är uppfylld. Antalet kvinnor i styrelser ökar, samtidigt saknas studier som visar kvinnors inflytande i styrelser. Med avseende på jämn representation kan fler kvinnor i bolagsstyrelser tala för ökad jämställdhet mellan könen, samtidigt kan diskriminering ske i styrelsearbete där kvinnor inte får samma möjligheter till inflytande som männen. Stereotypisering av egenskaper som förväntas av män och kvinnor leder till svårigheter för kvinnor att uppnå inflytande i styrelser då de egenskaper som förväntas i styrelserummet inte är kongruenta med de egenskaper som förväntas av kvinnor. Till följd av befästa könsmönster kan genusattribut förklara en statistiskt ökad representation men begränsningar för kvinnors inflytande. Syftet med studien är att beskriva och skapa förståelse för hur kvinnor som är styrelseledamöter upplever sina erfarenheter kring förväntningar och möjligheter till inflytande i beslutsfattanden och få utrymme för sina åsikter i styrelser. För att uppnå syftet med studien har en kvalitativ metod använts. Genom semi-strukturerade intervjuer har tio kvinnor som är ledamöter i fem bolagsstyrelser eller fler deltagit med sina erfarenheter och upplevelser. Studien har visat att kvinnor som är ledamöter arbetar med frågor som anses typiskt feminina genom att ha en plats i revisionsutskottet. Kvinnorna i studien använder både agentiska och relationsinriktade egenskaper för att beskriva sig själva samt maskulina fysiska markörer, således agerar de inom sitt genusattribut genom att beskriva sig med relationsinriktade egenskaper. De agerar samtidigt inom en ledarposition genom att beskriva sig med agentiska egenskaper och maskulina fysiska markörer. Dessutom visar studien att ledamöterna upplever att kvinnor som ledare tenderar att vara mer tillbakadragna och mindre självsäkra än män. På grund av att kvinnor anses mindre självsäkra visar undersökningen att kvinnor i bolagsstyrelser överpresterar för att uppnå inflytande och minska risken för diskriminering. Trots detta upplever samtliga kvinnor att de någon gång blivit tystade, att förslag tagits över eller att de inte blivit lyssnade på av de övriga i styrelserummet. Ledamöternas gedigna erfarenhet beskrivs som avgörande för att uppnå jämnt inflytande där de beskriver att kvinnor med mindre erfarenhet upplever större svårigheter.

Vårt syfte med den här studien har varit att synliggöra vilka olika framgångsfaktorer, hindersamt mål och värden som framträder i förskollärares beskrivningar av arbetet med digitala verktyg i förskolans verksamhet i allmänhet och undervisning i synnerhet. Vi har utgått från ett fenomenografiskt perspektiv med kvalitativ metod. Genom att vi valt att utgå från fenomenografin blir fokus på att synliggöra hur förskollärare uppfattar och erfar användningen av digitala verktyg i förskolan. Empirin till studien samlades in genom att vi intervjuade sex förskollärare från olika kommuner i landet. Därefter bearbetades, analyserades och sorterades materialet för att hitta likheter i svaren. Analysen utfördes med hjälp av en fenomenografisk analysmodell i sju steg och utifrån det framkom två huvudkategorier; Vadförskollärarna eftersträvar i användningen av digitala verktyg och vad förskollärarna upplever som framgångsrika strategier vid implementering. Resultatet visar på vikten av att de som arbetar i förskolan bör besitta viss digital kompetens för att det ska gynna barnens utveckling och lärande samt att de digitala verktygen ska användas som ett komplement, inte som ersättning till det analoga. Ett exempel som framkommer i studien är att man genom att projicera enkelt kan skapa föränderliga miljöer.

Bakgrund: Vid rekonstruktiv bäckenbottenkirurgi kan rehabilitering med fysioterapeut komplettera kirurgiska ingrepp för att uppnå bästa möjliga resultat. Framtagna riktlinjer vid gynekologisk kirurgi som sammanfattat bästa evidens visar på brister. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av vård- och rehabiliteringsprocessen i samband med rekonstruktiv bäckenbottenkirurgi utförd i Sverige. Metod: Studien utfördes med en kvalitativ ansats och ett ändamålsenligt urval. Åtta deltagare rekryterades och datainsamlingen utfördes genom kvalitativa digitala semistrukturerade intervjuer. Analys av data skedde genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen av data resulterade i en övergripande huvudkategori, “En tid präglad av eget ansvar”. Denna framträdde från fyra kategorier; “En otydlig vård och rehabilitering ökar risken för otrygghet”, “En tid med stor påverkan”, “Bemötandets roll” samt “Fysioterapi - en efterfrågad del i vård- och rehabiliteringsprocessen”. Kategorierna stöddes av två underkategorier vardera. Konklusion: Vård och rehabilitering inom området rekonstruktiv bäckenbottenkirurgi behöver förbättras för att kunna erbjuda den vård som patienterna har en lagstadgad rätt till. Information, kunskap, stöd samt bemötande behöver förbättras i vård- och rehabiliteringsprocessen och fysioterapi behöver bli standard.

Att skapa en berättelse inom illustration, som till exempel i serier, går oftast ut på att en bild följs av en annan för att berättelsen ska vara förståelig och tydlig. Blandar man ihop bilderna blir serien utan en röd tråd och berättelsen tappar sitt narrativ men storytelling är mer än att endast para ihop bilder i en följd så som det ska vara. I denna undersökning utforskar vi hur man kan skapa en serie illustrationer som skapar ett narrativ oavsett hur de sätts ihop. Vi har utforskat surrealistiska konstmetoder som automatism, cut-up, association, och bildgenerering då våra illustrationer har inslag av surrealism. Därefter har vi använt oss av användartester för att få en uppfattning om hur effektiva våra illustrationer är i att skapa flera narrativ genom illustrationernas ordning. Vi har dragit kopplingar till film, comics, och illustrationer samt går vi in på djupet gällande hur saker som färg, form, komposition, miljö och hur dessa faktorer påverkar ett narrativ. Våra illustrationer fokuserar på visuell kommunikation utan hjälpmedel som text, ljud, eller rörelse (animation). Resultatet pekade på att det mesta beror på individen, ens egna erfarenheter och bakgrund, för att hitta ett narrativ i en mängd illustrationer som är öppna för tolkning. Creating a story with illustrations such as comics is usually made through a set sequense of pictures in an order that makes the story comprehensive. If you move the pictures around the story loses its narrative however storytelling is more than putting pictures in a sequence. This paper is made with the purpose of exploring how we can create a series of illustrations with a comprehensive narrative no matter what order you put them in. Since our illustrations are inspired by the artform of surrealism we have explored surrealistic methods such as automatism, cut-up, association, and generating of pictures. We later used user testing to test the effectivness of our illustrations and their capability to create multiple narratives based on the order of the illustrations. We have made connections to things such as movies, comics, and illustration and take a deep dive into factors like colour, shape, composition, background and how they affect the narrative. Our illustrations focus on visual communication and will therefore not include text, sound, or movement (animation). The result showed that it depends on the individual, a person's own experiences and background, to find a narrative in a set of illustrations that are open for interpretation.

Denna uppsats är en kvalitativ forskningsstudie som undersöker vilka kulturella och sportsliga faktorer en sportagent bör ta i beaktande vid en rekrytering av en fotbollsspelare till internationella klubbar. En sportagent är en administrativ, rådgivande och förmedlande roll inom en fotbollsspelares sportsliga karriär för att fotbollsspelaren ska få optimala villkor inom de rekryterande klubbarna. Studien har tagit hänsyn till fyra aktörer inom en rekryteringsprocess; Sportagenten, fotbollsspelaren, den lämnade klubben och den mottagande klubben. Syftet med studien är att försöka identifiera dessa kulturella och sportsliga faktorer, samt vilka som kan vara avgörande om en rekrytering går igenom eller inte. Studien använder sig av fyra teoretiska utgångspunkter som har använts för att analysera studiens insamlade empiri, dessa fyra är tre av Hofstedes kulturella dimensioner, AIDA-modellen, relationsspektrumet och balanserad centricitet (många-till-många marknadsföring). Studien är en komparativ studie som jämförde olika fall från fem intervjuer och ett fall från en primärkälla, i form av en självbiografisk roman från fotbollsspelaren Martin Bengtsson, där studiens informanter bestod av två sportagenter, två fotbollsspelare och en sportchef från en Allsvensk klubb. Resultatet och analysen visade att vissa aktörer inom en rekryteringsprocess kan arbeta inom ett beroendeförhållande, vilket exempelvis innebär att en mottagande klubb inte kan genomföra sitt arbete utan fotbollsspelare. Däremot visade det sig även att sportagenten inte är en nödvändighet inom rekryteringsprocessen, utan att sportagenten kan fungera som ett hjälpsamt verktyg för att underlätta processen, och om sportagenten tas ur ekvationen kan rekryteringsprocessen fortfarande fungera. Detta resulterar i sin tur att en sportagent behöver ha en djup förståelse för samtliga aktörer för att kunna ta all information och olika behov i beaktande. Studien försöker visa på vad en sportagent tar i beaktande inom en rekryteringsprocess men även övrig information en sportagent behöver ha i åtanke för att nå ömsesidig tillfredsställelse mellan samtliga parter. This essay is a qualitative research study that investigates which cultural and sporting factors a sports agent should consider when recruiting a football player to international clubs. A sports agent is an administrative, advisory, and intermediary role in a football player's sporting career in order to provide optimal conditions within the recruiting clubs. This study has taken four parties into account in a recruitment process: the sports agent, the football player, the leaving club and the receiving club. The purpose of the study is to try to identify these cultural and sporting factors, as well as which ones may be crucial for a recruitment to succeed or not. The study uses four theoretical starting points that have been used to analyze the study's collected empirical data. These four are three of Hofstede's cultural dimensions, the AIDA model, the relationship spectrum, and balanced centricity (many-to-many marketing).The study is a comparative research study that compares different cases from five interviews and one case from a primary source, in the form of an autobiographical novel by the football player Martin Bengtsson, where the study's informants consisted of two sports agents, two football players, and a sports director from an Allsvenskan club. The results and analysis showed that certain actors within a recruitment process can operate within a dependent relationship, which, for example, means that a receiving club cannot carry out its work without football players. However, it also turned out that the sports agent is not a necessity in the recruitment process, but rather can serve as a helpful tool to facilitate the process, and if the sports agent is removed from the equation, the recruitment process can still function. Consequently, a sports agent needs to have a deep understanding of all the actors involved in order to take all information and different needs into account. The study attempts to demonstrate what a sports agent considers in a recruitment process, as well as other information that a sports agent needs to bear in mind in order to achieve mutual satisfaction among all parties.

Syftet med studien var att undersöka i vilken utsträckning konsumenter inom hotellbranschen påverkas av konsumentrecensioner online, och vilka faktorer som haft inverkan på i vilken utsträckning konsumenter var mottagliga för kundrecensioner. Faktorer som kvantiteten och kvalitet på recensioner, recensionens plattform, om recensionen var positiv eller negativ, varumärkeskännedom och tidens relevans. Den här artikeln syftade till att ge ett empiriskt bidrag genom att undersöka och jämföra flera faktorer som kan påverka konsumenternas köpintention i samma studie. Denna studie använde en kvantitativ metod. En enkät utformades och distribuerades av författarna. Undersökningen fick cirka 300 svar från både män och kvinnor och från personer i alla åldrar över 18 år. Detta eftersom de enda som uteslöts från studien var personer under 18 år. Resultatet från enkäten analyserades med SPSS Statistics genom en regressionsanalys och korstabuleringar. Resultatet av studien är att online konsumentrecensioner påverkar konsumenternas köpintention. Faktorerna som undersöktes påverkar konsumenter på olika nivåer. Det var dock betydligt större påverkan från vissa faktorer än andra. Studien visade även att kvinnor påverkades i högre utsträckning. Den viktigaste faktorn var om konsumenten känner till hotellet eller inte. När kunden utvärderar ett hotell som den inte känner till i förväg är det mer sannolikt att den söker information från kundrecensioner och recensionerna får högre påverkan. Andra faktorer som hade stor inverkan var recensionens plattform (till exempel TripAdvisor) och kvaliteten och kvantiteten hos recensionerna. The purpose of this article was to examine to what extent consumers within the hotel industry are affected by consumer reviews online, and which factors had an impact regarding the extent consumers were susceptible to customer reviews, factors such as the quantity and quality of reviews, where the review was published, whether the review was positive or negative, brand knowledge, and publication date. This article aimed to make an empirical contribution by examining and comparing several factors that could affect consumer’s purchase intention in the same empirical study. This study used a quantitative method. A survey was created and distributed by the authors. The survey received approximately 300 answers from both men and women, and from people of all ages over 18. This occurred since the only ones excluded from this study was children under the age of 18. The results were analysed using SPSS Statistics through a regression analysis and a cross tabulation. The findings of the study is that online consumer reviews impact consumers’ purchase intention. The factors that were examined impact customers to varying degrees. However, there were significantly larger impact from some factors than others. However, the impact is more significant in women. The most important factor was to what extent the hotel is known or not. When the customer evaluates a hotel that they do not know beforehand, they are more likely to search for information from customer reviews and the reviews have a larger impact in that case. Other factors that had a great impact was where the review was published (e.g., TripAdvisor) and the quality and quantity of the review.

Syftet med denna studie är att undersöka hur ett företag som genomgår en företagsrekonstruktion hanterar kommunikation inom sina affärsrelationer. För ett företag med bristande lönsamhet kan en företagsrekonstruktion ses som ett alternativ till konkurs, om det finns en tro på att företaget kan bli lönsamt igen. Under en rekonstruktion är företagets affärsrelationer betydelsefulla; de får en direkt påverkan på rekonstruktionens utfall. En viktig del för att förstå affärsrelationer är kommunikationen som sker inom den. Denna studie har genomförts som en kvalitativ fallstudie, med Löplabbetgruppen AB:s företagsrekonstruktion som fallstudieobjekt. Företaget genomförde år 2020 en lyckad rekonstruktion, och denna studie undersöker hur kommunikationen gentemot företagets leverantörer hanterades under rekonstruktionen. Tre aspekter av kommunikation har undersökts, modalitet, innehåll och frekvens. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med personer från företaget, ansvarig rekonstruktör samt kommunikationsexpert. Undersökningen visar att kommunikationen spelar en viktig roll under en företagsrekonstruktion. Att välja rätt kommunikationsmedel för att förmedla rätt känslor har visat sig relevant, till exempel genom personliga telefonsamtal som förmedlar en känsla av empati. Vidare har innehållet behövt anpassas till mottagaren, mycket på grund av den okunskap som finns gällande företagsrekonstruktioner. Kommunikationens frekvens har under rekonstruktionen ökat, vilket bidrog till en ökad tillgänglighet.

Den här artikeln utgår från en designbaserad forskningsansats där forskare och lärare i samverkan har skapat och genomfört kontextualiserad grammatikundervisning. I artikeln analyseras vilka förutsättningar som designelementen induktiva arbetssätt, diskussion, visualisering och integrering skapar för att arbeta med gymnasieelevers metalingvistiska förståelse. Materialet består av fokusgruppsamtal med lärarna, elevenkäter och observationsanteckningar av forskaren. Den kvalitativa innehållsanalysen visar att den öppna ingång som de induktiva gruppövningarna innebar, skapade goda förutsättningar för att tala om språkets form och funktion, men också att den utmanade lärarens roll som kunskapsförmedlare. Användningen av färgkoder i undervisningen visade sig även fungera som ett gemensamt språk när elever är i färd med att utveckla metalingvistisk förståelse. Grammatikens integrering till andra innehållsmoment i svenskundervisningen skapade slutligen ett helhetsperspektiv på språket och därmed svenskämnet. This article draws on an educational design research project in which researchers and teachers have designed and implemented contextualized grammar teaching. The opportunities for working with upper secondary students’ metalinguistic understanding provided by the design elements inductive tasks, discussion, visualization, and integration are analyzed. The data comprises focus group discussions with the participating teachers, student questionnaires and observation notes by the researcher. A qualitative content analysis shows that inductive tasks can be beneficial for discussing form and function but at the same time, the approach challenges the role of the teachers as transmitters of knowledge. Visualizing structures using colors function as a metalanguage when students developed metalinguistic understanding. Finally, the result shows that integrating grammar into other content areas within the L1 subject can create a holistic perspective on language and the L1 subject. Validerad;2023;Nivå 1;2023-06-14 (joosat)

Streaming blir dagligen en allt mer populär form av musikkonsumtion. Denna typ av medium har gjort det allt mer enkelt för individer att lyssna på musik. Diskussioner om de villkor som kreatörerna som bidrar med värde till dessa medium påpekar dock tuffa arbetsförhållanden. Kreatörer tenderar att få låg ersättning och dålig översikt över den data som relaterar till artistens lyssnare. I och med Web3:s framfart har det påbörjats en diskussion om decentraliserade musikplattformar som ett alternativ till de traditionella streamingtjänsterna. Det är inom detta område som studien ämnar att utforska acceptansen kreatörerna har av detta alternativa sätt att distribuera musik. Utifrån ramverket TAM (Technology acceptance model) skapades en modell. För att testa denna modell genomfördes sedan en enkätstudie. Det insamlade materialet användes sedan för att utföra en univariat, bivariat samt multivariat analys med hjälp av frekvenstabeller, Spearmans korrelationskoefficient och PLS-SEM-verktyg. Resultatet visade på möjliga problemområden, bland annat validiteten hos enkätfrågorna, men även lämpligheten hos studiens ramverk i förhållande till den typen av system som faktiskt undersöktes. Det var dock tydligt att urvalets användning av plattformen i fråga var en direkt effekt av hur deras avsikt till att använda densamma såg ut. Denna användaravsikt berodde sedan på deras attityd till plattformen som i sin tur berodde på den nytta de upplevde att plattformen genererade. Music streaming is growing in popularity on a daily basis. This type of medium has made listening to music more accessible to its users. Discussions regarding tough working conditions for the creators that bring value to the platforms are becoming more common. Creators tend to get low compensation and insufficient data regarding its listeners. In regards to the growing interest with Web3 technology, discussions are being held about decentralized music platforms potential of being an alternative to the traditional streaming platforms. It’s within this field the study aims to shed some light in regards to the acceptance creators have toward this alternative way of distributing music. With regards to the theoretical framework TAM (Technology acceptance model), a model was constructed. In order to evaluate this model a survey was conducted. The data collected was then used to perform a univariate, bivariate and multivariate analysis. These were possible with the help of frequency tables, Spearmans correlation coefficient as well as PLS-SEM tools. The results brought light to several possible problem areas, amongst these the validity of the questionnaire, but also the adequacy of the theoretical framework with regards to the a type of system the study actually concerns itself with. It was, however, clear that the creators’ actual use of the platform was a direct product of their intention to use it. This intention was a result of their attitude towards the platform, which in turn depended on the usefulness the creator perceived the platform to generate.

In this study, we examine how Finnish upper secondary students learning Swedish as a second language inflect Swedish verbs in the past tense. We analyze the answers by 351 students to an online quiz regarding the inflection of 15 common verbs using mixed effects logistic regression modeling. Our results indicate that the correctness of the answers in the verb inflection task can be predicted based on a combination of linguistic and extralinguistic variables. Specifically, with respect to linguistic variables, verb frequency and vowel shift (ablaut) are significant predictors of the correctness of the answers, whereas the traditional distinction between strong and weak verbs is not. With respect to extralinguistic variables, the correctness of the answers is significantly predicted by the students’ gender, age/exposure and level of motivation. Furthermore, we demonstrate through error analysis that, initially, many students follow the same pattern for past tense formation; the verbs’ infinitive form is interpreted as their stem and the past tense suffix -de is overgeneralized to most verbs. On a methodological level, we argue that multivariate analyses allow for a more detailed description of the acquisition order of language structures than what has been achieved by less sophisticated quantitative analyses in prior research, and we encourage other scholars to build on our work by expanding it both in terms of the number of verbs as well as the number of predictor variables.

The aim of the study is to explore how social categories, with focus on genderand age, is constructed in the social documentation which is a central part ofthe officially arranged elderly care in Sweden. The analysis consists of a discourseanalysis and has a standpoint in feminist theories about performativityand respectability. The analysis consists of a text analysis of case files and howdiscourses about social categories emerge in the texts. The case files are writtenin a standardized form which is central to the structure of the documentation.The study examines the following questions 1) how is the users of elderlycare and their relatives positioned through the discourse that emerges in thecase files? 2) how is the discourse in the case files a part of doing gender andage as social categories?The study shows that the case files are reproducing stereotyped gender rolesand positions “the elderly” by differencing them from other adults throughconceptions about characteristics and (the lack of) abilities. Women’s andmen’s needs are described differently whereas abilities and strategies areprominent in the women’s case files. The respectable narrative emerges in thedescription of women wanting to perform some of the workload which is absentin case files about men. The moral responsibility of relatives is reinforcedby the description about their care work or the absence of it. Male relatives arementioned in the case files prominently in the lack of female relatives. In thisway both masculinity and femininity are constructed through the implied valuesthat is attributed men versus women in the texts. A clear medical discourseemerges in the needs assessments. The assessment texts reformulate the descriptionsof needs and they are instead formulated as facts which reinforcethe medical discourse. In final, this study shows that users of elderly care andABSTRACT10their relatives are positioned from both gender and age and that these categoriesare integrated with each other. I draw the conclusion that age is a usefulcomplement to the theory of respectability and its importance in the narrativeof expression and assessment of a person’s needs.

I denna studie var syftet att undersöka idrottslärares erfarenheter till ett tvålärarskap samt de effekter som det för med sig. Frågor som behandlades var hur utformningen av undervisningen såg ut men också fördelar och nackdelar med ett tvålärarskap. Vid analysen tillämpades en fenomenografisk analysmodell bestående av sju steg. Studiens empiriinsamling gjordes med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med idrottslärare som undervisade i tvålärarskap i årskurs 1–9 eller gymnasiet. Resultatet visade att lärarna utformade undervisningen på ett liknande sätt, där det varierade utifrån gruppens behov men också moment. Samtliga lärare försökte undervisa alla elever tillsammans. Fördelar med tvålärarskapet var utveckling av ämnet, sambedömning och ökad måluppfyllelse. Nackdelarna som belystes var ökad undervisningstid samt ökade lönekostnader. Förslag till framtida forskning är att jämföra skillnader mellan en skola med tvålärarskap och enlärarsystem men också studera om betygen förändrats i takt med tvålärarskap.

Syftet med studien är att öka kunskapen om hur förskollärares professionella identitet definieras och konstrueras genom språkliga begrepp, uppfattningar om förskolans uppgifter och uppdrag samt personalens utbildningsgrad, utifrån förskollärare och vårdnadshavare. Vi gör en historisk tillbakablick på olika definitioner av förskolans verksamhet och dess yrkesverksamma. Detta med anledning av att synliggöra hur historiska definitioner påverkar dagens förskola. Vidare redogörs för vad förskolans uppdrag och verksamhet innebär samt hur förskollärares professionella identitet konstrueras utifrån tidigare forskning. Som verktyg för att synliggöra flera perspektiv har vi använt oss utav flermetodsforskning där vårdnadshavare fått svara på kvantitativa enkäter och kvalitativa intervjuer genomförts med förskollärare. Som teoretisk ram och analysverktyg har vi använt diskursanalys samt den socialkonstruktivistiska teorin i bearbetningen av datan. Studiens resultat visar att det finns en diskrepans mellan vårdnadshavares och förskollärares språkbruk och uppfattningar gällande definitioner av förskolans verksamhet och dess yrkesverksamma, samt innebörden av förskolans uppdrag och förskollärares arbetsuppgifter. Vidare framkommer att förskollärares professionella identitet konstrueras av andra samt de själva utifrån olika diskurser. Därefter diskuteras hur olika språkliga begrepp skapar diskurser som konstruerar förskolan och den professionella förskollärarens identitet. Huruvida yrkesroller bär med sig värderingar utifrån dess utbildningsgrad lyfts och problematiseras även. Vi identifierar och diskuterar starkt dominerande diskurser som polariserar förskolans uppdrag där omsorg konstrueras som en motpol till undervisning i ett professionaliseringssammanhang. De slutsatser vi drar är bland annat att dessa diskurser innebär att förskolan å ena sidan ses som en professionell verksamhet som ägnar sig åt undervisning, å andra sidan som en omsorgsinstitution där begrepp såsom fröken och dagis är acceptabla. Detta problematiseras utifrån förskolans styrdokument som betonar verksamhetens helhetsuppdrag.

We are all aware of the environmental challenges we are facing. To achieve the environmental goals, we must adjust the way we plan cities for the future. Northern Sweden is a region with potential for sustainable development projects with a good supply of natural resources and the basis for sustainable power sources. The interest in northern Sweden has exploded in recent years and the region is one of the forefronts for the movement towards sustainable urban transformation. One of the towns that are undergoing this process as we speak is Skellefteå. Skellefteå is anindustrial town with strong connections to older types of industry such as the mining and lumber industry. The development of the town was stagnant for a long time with little development projects and a frozen population growth. The shift towards a greener industry and new type of innovation will affect the town significantly. To achieve the goal of a sustainable urban transformation the municipality have set multiple population growth goals and are keen to attract a new innovative and educated workforce suitable for the new types of industry that are establishing in the area. Skellefteå has for a long time had a problem of young emigration to other cities. The population today is rather old and that’s something they want to work towards changing. This study explores the migration motives of young people from the Skellefteå area that have moved to other locations to pursue a higher education. The study focuses on the reasons why they left Skellefteå, if they want to return after their graduation and how they perceive the urban transformation of their hometown. The study explores what factors are seen as attractive, pull factors and what factors are considered less attractive, push factors when it came to their decision to move from and potentially back to Skellefteå.

Hedersrelaterad brottslighet är ett allvarligt samhällsproblem där brottsoffer ofta utsätts för både psykiskt, fysiskt och socialt våld och förtryck. Sedan den första juli 2020 regleras hedersmotiv som en försvårande omständighet i Brottsbalken, 1962:700 29 kap 2 § p.10. Den nya straffskärpningsregeln syftar till att höja straffvärdet för brott som begås med ett hedersmotiv samt att förtydliga för domstolar vilka omständigheter ett sådant motiv kan utgöras av. För att få en djupare förståelse för hur tingsrätten resonerar kring hedersmotivet syftar studien till att jämföra dessa resonemang före respektive efter införandet av straffskärpningen. Vidare ämnar studien att undersöka hur tingsrätten styrker hedersmotiv samt vilken påverkan som straffskärpningen har inneburit vid värdering av straffvärdet. För att besvara frågeställningar har studien tillämpat en tematisk analys, där totalt 14 domar har analyserats. Resultatet visar att tingsrätten har blivit mer enhetlig och tydlig i sitt resonemang kring hedersmotiv efter införandet av straffskärpningen. Vid styrkande av föreliggande hedersmotiv har den tilltalades olika former av kontroll över målsägande, samt kollektiva omständigheter, beaktats i stor utsträckning. Innan införandet utgick tingsrätten från olika definitioner av fenomenet och motiverade sällan varför ett hedersmotiv förelåg. Vad gäller straffskärpningens påverkan vid värdering av straffvärdet har det inte gått att urskilja en generell påverkan på straffvärdets längd. Däremot har straffskärpningen inneburit en mer konsekvent bedömning av hedersmotivet som en försvårande omständighet under påföljdsbeslut. Då studien endast har inkluderat domslut mellan 2018–2022 rekommenderas framtida forskning inom området att vidga detta tidsperspektiv för att identifiera ytterligare förändring i tingsrättens resonemang samt motivering för hedersmotiv. Honour-related crime is a serious societal problem where victims are often subjected to psychological, physical, and social violence and oppression. Since the first of July 2020, honour motives have been regulated as an aggravating circumstance in accordance with Chapter 29 2§ p.10 (The Swedish Penal Code, 1962: 700). The aim of this aggravating circumstance is to harshen the penalty value for crimes committed with an honour motive and to clarify to courts what circumstances such a motive may consist of. To gain a deeper understanding of the district court’s reasoning, the study aims to compare these reasonings before and after the introduction of this aggravating circumstance. Furthermore, the purpose of this study is to examine how the district court proves honour motives and what impact this has had on the penal value. To answer these questions a thematic analysis was used, where a total of fourteen verdicts were analysed. The result shows that the district court has become more coherent and clearer in its reasonings regarding honour motives. Furthermore, the district court usually supports the motive based on different circumstances surrounding the defendant's control over the victim and collective circumstances. Before the introduction of this aggravating circumstance the district court used different definitions of the phenomenon and rarely provided an explanation of why an honour motive was present. It has not been possible to distinguish a general impact on the length of the penalty value. However, this change has led to a more consistent assessment of the motive as an aggravating circumstance during penalty decisions. As the study only included verdicts between 2018-2022, future research is advised to identify further changes over time.

This report demonstrates and explores alternative methods for speeding up video with associated audio. Two methods have been investigated, these have been combined and evaluated. The first one is to find quiet segments in the video and drastically accelerate them. The other method is to use a speech-to-text service to measure speech speed and speed up the content based on the measured speed, this method proved not to be suitable with the developed implementation together with the chosen speech-to-text software. Dynamically adjusting the speed of audio and video after analyzing for quiet segments is a suitable alternative to a constant speed factor. This method has in some cases made the content easier to understand compared to acceleration with a fixed factor at the same audio and video duration, thus the goal of the work has been fulfilled, although not fully. Det här arbetet visar och undersöker alternativa metoder för hastighetsökning av video med tillhörande ljud. Två metoder har undersökts, dessa har kombinerats och utvärderats. Den ena metoden som undersökts är att hitta tysta stunder i innehållet och drastiskt accelerera dessa. Den andra metoden är att med hjälp av en tal-till-text tjänst mäta talhastighet och snabba upp innehållet utifrån den uppmätta hastigheten, denna metod visade sig inte vara lämplig med den implementation som tagits fram tillsammans med de tal-till-text-mjukvaror som testats. Att anpassa hastigheten på ljud och video dynamiskt efter analys av tysta stunder är ett lämpligt alternativ till en konstant hastighetsförändring. Denna metod har i vissa fall gjort innehållet lättare att uppfatta och förstå vid samma totala tidslängd på ljud och video jämfört med uppsnabbning med fast faktor, därmed har målet med arbetet uppfyllts, om än inte fullt ut.

Hjärtinfarkt och instabil angina ingår i de sjukdomar som ökar mest bland kvinnor runt om i världen. Återhämtning är en viktig del av tillfrisknandet och innebär att personen kämpar för att återgå till livet innan sjukdomen och återfå sina tidigare funktioner. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av återhämtning efter hjärtinfarkt och instabil angina. I litteraturstudien ingick nio vetenskapliga artiklar. Dessa analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats för att få en djupare förståelse av upplevelser. Analysen resulterade i fyra kategorier: att begränsas i sitt dagliga liv, att dela erfarenheter med andra innebar stöd, att eftertrakta normalitet och information, att ta ansvar och bli självständig. Resultatet visade att kvinnor hade behov av stöd från andra och att vårdpersonal utgjorde en viktig del i deras återhämtningsprocess. Författarna anser att vidare forskning om kvinnors återhämtning kan vara värdefull för vårdpersonal för att bli medvetna om behov och kunna anpassa sitt bemötande för att uppnå en mer jämlik vård.

We are all aware of the environmental challenges we are facing. To achieve the environmental goals, we must adjust the way we plan cities for the future. Northern Sweden is a region with potential for sustainable development projects with a good supply of natural resources and the basis for sustainable power sources. The interest in northern Sweden has exploded in recent years and the region is one of the forefronts for the movement towards sustainable urban transformation. One of the towns that are undergoing this process as we speak is Skellefteå. Skellefteå is anindustrial town with strong connections to older types of industry such as the mining and lumber industry. The development of the town was stagnant for a long time with little development projects and a frozen population growth. The shift towards a greener industry and new type of innovation will affect the town significantly. To achieve the goal of a sustainable urban transformation the municipality have set multiple population growth goals and are keen to attract a new innovative and educated workforce suitable for the new types of industry that are establishing in the area. Skellefteå has for a long time had a problem of young emigration to other cities. The population today is rather old and that’s something they want to work towards changing. This study explores the migration motives of young people from the Skellefteå area that have moved to other locations to pursue a higher education. The study focuses on the reasons why they left Skellefteå, if they want to return after their graduation and how they perceive the urban transformation of their hometown. The study explores what factors are seen as attractive, pull factors and what factors are considered less attractive, push factors when it came to their decision to move from and potentially back to Skellefteå.

Denna studie presenterar och analyserar ett läsprojekt i F–3-klasser vid två skolor i en mindre kommun. Litteraturläsning i skolan kombinerades med lässtrategiundervisning och boksamtal som övades i hemmen. Bokurvalet omfattade en bilderboksserie i pixiboksformat för förskoleklassens elever och mer omfattande böcker i skolår 1–3. Eleverna förväntades läsa med eller för vårdnadshavare eller annan närstående, samtala om det lästa och träna de båda läsförståelsestrategierna förutspå respektive sammanfatta. Läsprojektet pågick under sex veckor, och data samlades in genom veckovisa enkäter till vårdnadshavare och, efter avslutat projekt, fokusgruppsintervjuer med elever. Såväl elever som vårdnadshavare upplevde att mängden av textläsning bidrog till att utveckla elevernas läsfärdighet, och bokurvalets och boksamtalets betydelse kommenterades överlag positivt av deltagarna. Läsprojektet belyste och problematiserade skolans kompensatoriska uppdrag för elever som inte har ett väl utvecklat lässtöd hemifrån. This study presents and analyses a reading project in K–3 classes (6–9-year-olds) at two schools. The project combined the teaching of reading strategies with reading fiction and book talks prepared at the schools and then practiced at home. The book selection included easy-to-read books for children, 6-year-olds, and books for the intermediate readers. The pupils were to read at home, with or for family members, talk about the books and practice the reading comprehension strategies making predictions and summarising. Data from the six-week project were collected through weekly surveys submitted by the families, and, after the completion of the project, by focus group interviews with the pupils. According to the participants, the focus on reading contributed to the development of the pupils’ reading skills and selecting suitable books and having book talks were key factors to engage the pupils. The project highlighted the awareness of the school’s compensatory duties towards pupils needing support. Validerad;2022;Nivå 1;2022-07-22 (sofila)

Bakgrund: Varje år genomförs flera hundra tusen operationer i Sverige. Många av dem sker under regional anestesi, vilket ofta innebär att patienterna är vakna och mer medvetna om vad som händer. De befinner sig i en främmande miljö och ska genomgå en operation vilket i sig kan vara en påfrestning. Det är därför av stor vikt att belysa patienters erfarenheter av att genomgå regional anestesi. Syfte: Syftet var att belysa patienters erfarenheter av att genomgå regional anestesi. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes till vilken grundade sig i 14 vetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats. Resultat: Följande överordnade kategorier utgjorde resultatet En känsla av kontroll och Att vara patient i operationsmiljön. Det framkom att flera av patienterna inte förstått anledningen till att de skulle opereras under regional anestesi och därmed vara vakna. Vidare visade det att patienterna upplevde att anestesisjuksköterskan var betydelsefull. Många var mer nöjda med regional än generell anestesi eftersom det gav mindre biverkningar postoperativt och då verkar det som att den övergripande upplevelsen blev mer positiv. Vissa patienter förlitade sig helt och hållet på sjukvårdspersonalen då de var i stort behov av operationen och accepterade därför att det var obehagligt eller smärtsamt. När den regionala anestesin började verka tappade patienterna kontrollen över sin kropp, vilket kunde ge en overklighetskänsla. Konklusion: Författarna anser att anestesisjuksköterskan har en viktig roll att informera patienten varför regional anestesi valts. Det är viktigt att anestesisjuksköterskan kan känna in vad patienten vill utan att den säger det, vidare menar författarna att vårdpersonalen har ett stort ansvar för patientens helhetsupplevelse. Anestesisjuksköterskan har ett ansvar att informera patienten utifrån deras behov.

Sterilcentralen som finns på nya Karolinska Universitetssjukhuset är inte modern. Den är dessutom inte tillfredsställande ur ett arbetsmiljömässigt perspektiv. Det finns redan ett antal beprövade automationsmetoder som är implementerade på olika sjukhus, men inte på NKS. Det finns ett antal olika processer som ett material måste genomgå för att det ska bli sterilt. De flesta sköts manuellt. Kan automation förverkligas för att minska mängden manuellt arbete samt förbättra arbetsmiljön för avdelningens personal? Ett frågeformulär användes för att ta reda på hur personalen som arbetar på avdelningen uppfattar arbetet som utförs. Formuläret var också till för att ta reda på hur de tror att arbetet och arbetsmiljön kan förbättras genom automation. Fältstudier samt besök på andra sjukhus gjordes för att undersöka hur arbetet på sterilcentralen går till i praktiken. The central sterile department that is located at the new Karolinska Hospital is not up to date. It is not satisfying from a work environmental perspective. There are however a number of proven methods of automation that are implemented at different hospitals but not at NKS. There are a number of different processes that have to be executed on an instrument to be able to classify it as sterile. Most of the work is done manually. Could automation be implemented to reduce the number of work done manually and to improve the work environment for the employees of the department? A questionnaire was used to figure out how the staff that works at the department perceives the work that is being done. The questionnaire was also used to figure out the staff's point of view on how the work processes and work environment can be improved due to automation. Field studies and visiting other hospitals were executed to study how the work at the central sterile department is done in reality.

Tidigare forskning menar på att det gynnar en organisation att börja arbetet med ett arbetsgivarvarumärke internt, att erbjuda befintliga medarbetare betydande attribut och på så vis uppfattas som autentisk, attraktiv och unik. Detta i sin tur skapar ambassadörer för organisationen och ett gott rykte som arbetsgivare vilket attraherar potentiella medarbetare (Backhaus & Tikoo, 2004; Lundkvist, 2015; Maxwell & Knox, 2009). En del av kritiken som riktas mot employer branding bygger på att medarbetare oftast inte efterfrågar unika attribut utan intresserar sig för vanliga incitament men på ett mer förmånligt vis (Behrends et al., 2020). Syftet med denna kandidatuppsats var att skapa en förståelse för hur medarbetare vid HR-avdelningen och enhetschefer vid en kommunal äldreomsorgsförvaltning upplever att arbetet med arbetsgivarvarumärket kan bidra till att attrahera och behålla medarbetare. Studien har genomförts i en kommun i Dalarna. Eftersom vi sökte förståelse för kommunens arbete med sitt arbetsgivarvarumärke var en kvalitativ metod att föredra och åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes. Utifrån en tematisk analysmetod har materialet tematiserats och analyserats för att finna framträdande teman hos respondenterna. I studien antogs en abduktiv ansats eftersom en pendling mellan teori och empiri skett (jfr Langemar, 2008). Resultatet visade teman som upplevelsen av arbetsgivarvarumärket, betydande attribut, extern och intern kommunikation, attrahera och behålla medarbetare samt kommunens värdegrund och vision. Studiens resultat visade även att en betydande del av respondenterna saknade kunskap om begreppets betydelse och hur ett arbetsgivarvarumärke kan stärka organisationen samt bidra till att attrahera och behålla medarbetare. Previous research means that it benefits an organization to start work with an employer brand internally, to offer existing employees significant attributes and thus be perceived as an authentic, attractive and unique employer. This creates ambassadors for the organization and a good reputation as an employer, which attracts potential employees (Backhaus & Tikoo, 2004; Maxwell & Knox, 2009; Lundkvist, 2015). The criticism directed at employer branding is based on the fact that employees often do not demand unique attributes but are interested in ordinary incentives but in a more favorable way (Behrends et al., 2020). The purpose of this bachelor thesis was to create an understanding of how employees at the HR department and unit manager at a publicly provided elderly care experience that the work with the employer brand can contribute to attracting and retaining employees. The study was conducted in a selected municipality in Dalarna. Since we sought understanding of the municipality’s work with its employer brand, a qualitative method was preferred and eight semi-structured interviews were conducted. Based on a thematic analysis method, the material has been thematized and analyzed to find prominent themes with the respondents. In the study, an approach was assumed because a oscillation between theory and empiricism took place (cf. Langemar, 2008). The results showed themes such as the experience of the employer brand, significant attributes, external and internal communication, attracting and retaining employees and the municipality's values and vision. The results of the study also showed that a significant proportion of the respondents lacked knowledge about the meaning of the concept and how an employer brand can strengthen the organization and thus contribute to attracting and retaining employees.

Introduktion: Fysisk aktivitet har stor betydelse för ett hälsosamt åldrande genom dess hälsofrämjande effekter. För äldre individer rekommenderas minst 150 minuters fysisk aktivitet per vecka. En inaktiv livsstil ökar risken för flertalet sjukdomar och funktionsnedsättande åkommor, vilket fysisk aktivitet minskar risken för. En kartläggning av äldres fysiska aktivitet är användbart för fysioterapeuters dagliga arbete samt utifrån ett folkhälsoperspektiv för att se den nuvarande statusen. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga den fysiska aktivitetsnivån hos personer över 70 år i Luleå kommun. Metod: Data baserad på IPAQ-E från 45 individer som insamlats i en tidigare studie användes för att besvara denna studies syfte. Analys av data och beräkningar av deltagarnas totala fysiska aktivitet genomfördes i Microsoft Excel. Deltagarna kategoriserades i aktivitetsnivåerna låg, måttlig eller hög baserat på deras totala fysiska aktivitet. Resultat: 64% av deltagarna uppnådde rekommendationerna för fysisk aktivitet. 36% av deltagarna kategoriserades i låg aktivitetsnivå 22% i måttlig aktivitetsnivå och 42% i hög aktivitetsnivå, högre andel kvinnor än män uppnådde hög aktivitetsnivå. Deltagarna som uppnådde rekommendationerna var mer aktiva i samtliga ansträngningsnivåer i jämförelse med de som ej nådde upp till dessa. Ett svagt negativt samband framkom mellan ålder och total fysisk aktivitet. Konklusion: Majoriteten av deltagarna uppnådde rekommendationerna för fysisk aktivitet. Kartläggningen kan bidra med ökad kunskap och förståelse för fysioterapeuter. Kartläggningen bidrar även med kunskap ur ett folkhälsoperspektiv och kan utgöra ett verktyg för det fortsatta arbetet med äldres hälsa.

Marine protected areas (MPAs) are increasingly established worldwide to protect and restore degraded ecosystems. However, the level of protection varies among MPAs and has been found to affect the outcome of the closure. In no-take zones (NTZs), no fishing or extraction of marine organisms is allowed. The EU Commission recently committed to protect 30% of European waters by 2030 through the updated Biodiversity Strategy. Importantly, one third of these 30% should be of strict protection. Exactly what is meant by strict protection is not entirely clear, but fishing would likely have to be fully or largely prohibited in these areas. This new target for strictly protected areas highlights the need to evaluate the ecological effects of NTZs, particularly in regions like northern Europe where such evaluations are scarce. The Swedish NTZs made up approximately two thirds of the total areal extent of NTZs in Europe a decade ago. Given that these areas have been closed for at least 10 years and can provide insights into long-term effects of NTZs on fish and ecosystems, they are of broad interest in light of the new 10% strict protection by 2030 commitment by EU member states.In total, eight NTZs in Swedish coastal and offshore waters were evaluated in the current report, with respect to primarily the responses of focal species for the conservation measure, but in some of the areas also ecosystem responses. Five of the NTZs were established in 2009-2011, as part of a government commission, while the other three had been established earlier. The results of the evaluations are presented in a synthesis and also in separate, more detailed chapters for each of the eight NTZs. Overall, the results suggest that NTZs can increase abundances and biomasses of fish and decapod crustaceans, given that the closed areas are strategically placed and of an appropriate size in relation to the life cycle of the focal species. A meta-regression of the effects on focal species of the NTZs showed that CPUE was on average 2.6 times higher after three years of protection, and 3.8 times higher than in the fished reference areas after six years of protection. The proportion of old and large individuals increased in most NTZs, and thereby also the reproductive potential of populations. The increase in abundance of large predatory fish also likely contributed to restoring ecosystem functions, such as top-down control. These effects appeared after a 5-year period and in many cases remained and continued to increase in the longer term (>10 years). In the two areas where cod was the focal species of the NTZs, positive responses were weak, likely as an effect of long-term past, and in the Kattegat still present, recruitment overfishing. In the Baltic Sea, predation by grey seal and cormorant was in some cases so high that it likely counteracted the positive effects of removing fisheries and led to stock declines in the NTZs. In most cases, the introduction of the NTZs has likely decreased the total fishing effort rather than displacing it to adjacent areas. In the Kattegat NTZ, however, the purpose was explicitly to displace an unselective coastal mixed bottom-trawl fishery targeting Norway lobster and flatfish to areas where the bycatches of mature cod were smaller. In two areas that were reopened to fishing after 5 years, the positive effects of the NTZs on fish stocks eroded quickly to pre-closure levels despite that the areas remained closed during the spawning period, highlighting that permanent closures may be necessary to maintain positive effects.We conclude from the Swedish case studies that NTZs may well function as a complement to other fisheries management measures, such as catch, effort and gear regulations. The experiences from the current evaluation show that NTZs can be an important tool for fisheries management especially for local coastal fish populations and areas with mixed fisheries, as well as in cases where there is a need to counteract adverse ecosystem effects of fishing. NTZs are also needed as reference for marine environmental management, and for understanding the effects of fishing on fish populations and other ecosystem components in relation to other pressures. MPAs where the protection of both fish and their habitats is combined may be an important instrument for ecosystembased management, where the recovery of large predatory fish may lead to a restoration of important ecosystem functions and contribute to improving decayed habitats.With the new Biodiversity Strategy, EUs level of ambition for marine conservation increases significantly, with the goal of 30% of coastal and marine waters protected by 2030, and, importantly, one third of these areas being strictly protected. From a conservation perspective, rare, sensitive and/or charismatic species or habitats are often in focus when designating MPAs, and displacement of fisheries is then considered an unwanted side effect. However, if the establishment of strictly protected areas also aims to rebuild fish stocks, these MPAs should be placed in heavily fished areas and designed to protect depleted populations by accounting for their home ranges to generate positive outcomes. Thus, extensive displacement of fisheries is required to reach benefits for depleted populations, and need to be accounted for e.g. by specific regulations outside the strictly protected areas. These new extensive EU goals for MPA establishment pose a challenge for management, but at the same time offer an opportunity to bridge the current gap between conservation and fisheries management.

Problemformulering och syfte: Syftet med undersökningen är dels att undersöka om och hur Systembolaget förändrat sina kampanjer över tid och dels hur Systembolaget upprätthållit sitt förtroende genom sina kampanjer. För att ta reda på det kommer vi kolla på några utvalda kampanjer som skapats av Systembolaget från 1950-talet till idag. Ämnet är relevant att undersöka då samhället idag är väldigt föränderligt både vad gäller trender och budskapsutformning. Att blicka tillbaka i tiden ska därför ge ökad förståelse för vikten av att hänga med i samhällets utveckling och hur förtroende kan hänga samman med detta. Metod och material: Studien bygger på en kvalitativ semiotisk bildanalys med analysschema. Frågeställningarna som ställs i uppsatsen ämnade ge svar på studiens syfte och det empiriska materialet har analyserats genom ett utformat analysschema. Analys schemat har konstruerats utifrån teorier som ansetts vara passande för studiens syfte och dessa är semiotik, retorisk teori, reputation management samt strategisk kommunikation om förtroende. Huvudresultat: Studiens resultat har visar att Systembolaget i den empiri som valts ut haranpassat sina kampanjer efter samhällets utveckling. Vad gäller förtroende har den konkreta teoribildningen inom förtroende i strategisk kommunikation inte kunnat påvisa direktasamband. Däremot har övriga aspekter inom teoribildningen tillsammans gett en förståelse för Systembolagets höga förtroende och anpassningen till samhällets utveckling. Det går därför att säga att det går att se ett samband mellan kampanjernas förändring över tid och det höga förtroendet