Search

Skolval arrangeras regelbundet på Sveriges gymnasie- och högstadieskolor för att ge elever möjlighet att ta ställning till, och rösta på ett politiskt parti. Syftet är att stärka elevers delaktighet i demokratin till exempel genom att motivera elever att lära sig mer om partier och politik, och att stärka ett aktivt medborgarskap. Men vilken betydelse har deltagande i skolval för elevers delaktighet i demokratin? Den här policy briefen redovisar resultat från en analys av i vilken mån deltagande i skolval bidrar till att främja ungas förutsättningar att delta i demokratin. Policy briefen är skriven av Erik Lundberg, docent i statsvetenskap vid Högskolan Dalarna i samarbete med Hanna Lundin, mastersstudent i internationell och jämförande utbildning vid Stockholms universitet. Resultaten baseras på den utvärdering av Skolval 2022 som har genomförts av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF).

Demokratin 100 år – samling för en stark demokrati (Ku 2018:02

Valdeltagandet är högt bland unga och följer ganska väl befolkningen i stort. Det finns dock en oroväckande klyfta i samhället, alla unga upplever inte att de har lika möjligheter att göra sin röst hörd. Unga med sämre socioekonomiska förutsättningar deltar i lägre utsträckning i val. Under samtal med unga träder också en allvarlig bild fram av att unga inte upplever att samhället finns till för dem eller att politiska företrädare inte lyssnar. De känner sig inte inkluderade. Den här rapporten visar att det spelar roll var unga växer upp och bor. Ungas socioekonomiska förutsättningar är tätt sammankopplade med valdeltagande. Det finns betydande skillnader i valdeltagande mellan olika områden i kommunerna i hela landet. Det visar att skillnader i social jämlikhet riskerar att leda till politisk ojämlikhet. De geografiska skillnaderna i valdeltagande pekar på att det finns behov av insatser som utjämnar skillnader i uppväxt- och levnadsvillkor. Alla unga ska ges likvärdiga förutsättningar, det ska inte spela någon roll var de bor. Denna studie har genomförts på uppdrag av MUCF.

Evenemangsbranschen kopplad till Sveriges idrotts- och friluftsliv har påverkats kraftigt av pandemin. I det korta perspektivet har tusentals människors jobb och fritid påverkats då aktiviteter uteblivit och evenemang ställts in. De långsiktiga konsekvenserna kan leda till en förändrad syn på hur man i framtiden kommer attresa, delta i evenemang och använda arenor. Detta får i sin tur konsekvenser förmiljön.Danna rapport beskriver och analyserar studier gjorda under 2020 för att bättreförstå vilka effekter inställda evenemang har gett upphov till, men också huruvida det finns något i pandemin som kan bidra till mer hållbara evenemang. Studierna utgår från frågorna hur arrangörer och konsumenter påverkas av pandemin, hur alternativa evenemangslösningar kan uppstå och hur erfarenheterna kantillvaratas efter pandemin. Rapporten bygger dels på tidigare forskning, dels på en enkät som skickats ut av Riksidrottsförbundet till samtliga anslutna föreningar våren 2020 (n=3 513), och på en enkät som Visit Stockholm och Göteborg & Co skickade till svensk allmänhethösten 2020 (n=3 159). En stor del av idrottsutövandet i Sverige sker i organiserad form i någon av landets idrottsföreningar. För föreningarna och utövandet är evenemang centrala, och uppemot 90 procent av alla intäkter som föreningarna förlorat under pandemins förstavåg kan kopplas till uteblivna evenemang. Det är givetvis en varierande grad av intäktsbortfall, men hårdast drabbade i ekonomiska termer är ishockeyn och fotbollen.De största intäktsbortfallen vid uteblivna evenemang kan kopplas till anmälningsavgifter, biljettintäkter, sponsormedel och försäljning. Men, det blir också tydligt att det finns påtagliga negativa effekter som inte i första hand rörekonomi.Vanliga icke-ekonomiska effekter är medlemstapp, liksom att färre aktiviteterleder till ökad fysisk och psykisk ohälsa, försämrad integration samt att idrotteninte längre får samma möjlighet att sprida glädje och gemenskap. Föreningarna framhåller behoven av ekonomiskt stöd men efterfrågar också stödbehov kopplat till att tolka riktlinjer, driva enskilda frågor gentemot iimyndigheter och andra, förnya evenemangen och inte minst hjälp medmarknadsföring i tider när evenemangen startar upp igen.Enkäten som under hösten riktades till den svenska allmänheten visar att mångakände sig negativt påverkade av inställda evenemang och ansåg att deras livskvalitet påverkats negativt. Evenemang ligger nära livsstil för många besökare och i rapporten diskuteras begreppet serious leisure där evenemang konstateras påverka människors vardag före, under och efter själva evenemanget.De flesta respondenter anser att digitala evenemang inte helt kan ersätta de evenemang där man träffas fysiskt. Dock anger var femte respondent att digitala evenemang helt eller delvis kan vara ett fullgott alternativ för framtiden vilket är en stor framtida utmaning och möjlighet både kommersiellt och miljömässigt. Pandemin har ökat medvetenheten om trygghet och säkerhet. I rapporten konstateras att det finns en rad åtgärder som arrangörer kan vidta för att möta besökares oro och farhågor. Utöver handsprit, närvarande publikvärdar och annatefterfrågas också större avstånd till andra besökare. Detta kan innebära en utveckling med fler evenemang men med färre besökare.Studien synliggör miljömässiga effekter där det kortsiktigt blivit ett minskat elleruteblivet resande på grund av inställda evenemang. Relativt få arrangörer harjobbat med att anpassa sina evenemang till distansoberoende genom exempelvis streaming eller andra digitala tjänster. På längre sikt konstateras dock pandeminkunna leda till att hela eller delar av evenemang anpassas till ett digitalt format,vilket kan innebära minskat resande och minskad miljöbelastning. Det kan ocksåleda till ett ändrat användande av den infrastruktur som kopplas till evenemang,exempelvis minskat eller ändrat beroende av arenor. Sammantaget kan det konstateras att miljöfrågorna får står tillbaka under enbrinnande kris som en pandemi utgör. Fokus ligger på verksamheternas överlevnad, akuta åtgärder och uthållighet. Men såväl direkt som indirekt kanpandemin påverka svenskars evenemangsbeteende. Detta ändrade beteende kan isin tur påverka miljön både direkt och indirekt. Mer kunskap på området är nödvändig på väg mot målet och mer hållbara evenemang

Syftet med den här rapporten är att bidra till diskussionen om hur en utvidgad deltidsrätt påverkar möjligheterna till en hållbar livsstil och ett hållbart samhälle. År 2015 beslutade Göteborg stad att införa ”rätt till heltid med möjlighet att arbeta deltid”. Detta innebär att den lagstadgade deltidsrätten för småbarnsföräldrar och studerande har utvidgats så att anställda i Göteborg stad ges goda möjligheter att gå ner i arbetstid oavsett vilket motiv de har. Den utvidgade deltidsrätten innebär att ”kommunen ska ha en så generös inställning som möjligt utifrån verksamhetens krav och att ansvarig chef ska samråda med HR-funktion inför eventuellt beslut att inte bevilja lägre sysselsättningsgrad”. I denna populärvetenskapliga rapport sammanfattas de vetenskapliga analyser som har gjorts avseende den utvidgade deltidsrättens effekter för de anställdas välbefinnande samt för hur den påverkar den sociala, ekonomiska och ekologiska hållbarheten. Analysen är baserad på en enkätundersökning genomförd bland 994 personer som arbetade deltid, men som har en ”heltid i botten”.

QC 20210505

Den här rapporten har presenterat resultat från ett forskningsprojekt som undersökt vilken roll ett engagemang i civilsamhället har för utvecklingen av intolerans bland unga. Med hjälp av data från ett forskningsprojekt som följt samma personer under fera år (Amnå, et. al., 2009) har projektet analyserat hur olika aspekter av ett engagemang i civilsamhället hänger samman med utvecklingen av ungas intolerans mot personer med utländsk bakgrund. Ungdomarna som inkluderades i föreliggande forskningsprojekt var mellan 13 och 18 år. Resultaten tyder på att ett varaktigt och uthålligt engagemang i kulturföreningar, religiösa föreningar, föreningar för fred och mänskliga rättigheter samt politiska föreningar dämpar ungas intolerans över tid. Förändringen av intolerans var små men statistiskt signifkanta och bestod vid kontroll för kön, etnicitet, ålder och socioekonomiska faktorer. Med andra ord förefaller ett kontinuerligt engagemang i vissa typer av föreningar begränsa ungas intolerans. Intressant nog tycks även en enskild insats i frivilligarbete ha en liknande efekt. Resultaten från det här forskningsprojektet betonar vikten av att främja ett varaktigt engagemang i civilsamhället eftersom det har störst betydelse för att dämpa intolerans och främlingsfentlighet bland unga. Det skulle således tala för att verksamma i civilsamhället arbetar för att hålla kvar ungdomar i ett föreningsengagemang och stimulera verksamheter som befrämjar frivilligt arbete. På samma sätt pekar det på betydelsen av att ofentliga aktörer stödjer möjligheten till frivilligt arbete samt föreningsverksamhet som bedrivs på lång sikt.

t Bakgrund: Medelålders och äldre män är en stor patientgrupp inom fysioterapi. Åldrande minskar kroppsliga nivåer av testosteron och tillväxthormon hos denna patientgrupp. Detta kan bidra till försämring av rörelseapparatens kapacitet. Det var därför relevant att kartlägga eventuella behandlingseffekter av testosteron och tillväxthormon på rörelseapparatens kapacitet. Syfte: Kartlägga och sammanställa aktuell forskning gällande evidensen av hormonbehandling med enbart testosteron, eller en kombination av testosteron och tillväxthormon, på rörelseapparatens kapacitet hos medelålders och äldre män. Metod: Litteratursökning genomfördes i databasen PubMed. Åtta artiklar inkluderades. Dessa kvalitetgranskades enligt PEDro scale, varefter evidensstyrkan bedömdes enligt SBU:s GRADE. Resultat: Måttligt starkt vetenskapligt underlag för att behandling med testosteron har en förbättrande effekt på styrka och power. Begränsat vetenskapligt underlag för att behandling med testosteron har en förbättrande effekt på trappgång. Testosteron har ej någon förbättrande effekt på gångförmåga, men det vetenskapliga underlaget bedöms som otillräckligt. Otillräckligt vetenskapligt underlag för att testosteron och tillväxthormon har en förbättrande effekt på VO2-max. Konklusion: Effekterna av hormonbehandling med testosteron och tillväxthormon varierar mellan enskilda delar av rörelseapparatens kapacitet hos medelålders och äldre män. Detta indikerar att fler studier med större deltagarantal är angeläget för att säkerställa effekterna av interventionen. Nyckelord: Growth hormone, testosterone, hormone replacement therapy, physical function, elderly

Political socialisation and human agency

Från år 1979 fram till idag har de politiska partierna sammanlagt förlorat mer än 80 procent av sina medlemmar. Den här uppsatsen undersöker de svenska partiorganisationernas strategier och agerande i skuggan av de senaste decenniernas sjunkande medlemstal. Detta görs genom att undersöka: 1) Hur ledande partiföreträdare förhåller sig till partiernas medlemsutveckling; 2) På vilket sätt och i vilken utsträckning ledande partiföreträdare anser att partierna har anpassats för att hantera rekryteringsfunktionen respektive aggregeringsfunktionen i en situation med minskande medlemsorganisationer samt 3) Om det finns det några skillnader när det gäller hur ledande partiföreträdare förhåller sig till medlemsminskningen och hur dessa i sådana fall kan förstås. Uppsatsen visar att medlemsrekrytering inte tycks vara någon särskilt prioriterad fråga för något av partierna. Partiföreträdarena menar att medlemsutvecklingen inte har föranlett några stora och mer genomgripande förändringar av partiernas organisation i syfte att stärka eller utveckla partiernas aggregeringskanaler. Analysen visar vidare att det finns en insikt bland alla partiföreträdare om svårigheten när det gäller hur partierna ska klara försörjningen av framtidens förtroendevalda men att några mer genomgripande förändringar i partiorganisationerna inte går att se. Slutligen påvisar uppsatsen också att partiföreträdare från de folkrörelsebaserade partierna är mer medlemsorienterade och ger uttryck för att partierna i första hand söker lösningar som finns inbyggt i dess struktur, tradition och identitet som folkrörelse. Partiföreträdare från de icke-folkrörelsebaserade partierna ger uttryck för att dessa partier är mindre bundna till idealet om många medlemmar och också mer benägen att utveckla fler och alternativa aggregeringskanaler och rekryteringskanaler än de folkrörelsebaserade partierna.

Under senare år har studenters läraromdömen allt mer hamnat i fokus inom skola såväl som högre utbildning. Parallellt med dessa utvecklingar har olika typer av internettjänster genom vilka studenter kan betygsätta sina lärare dykt upp i flera länder. I Sverige lanserades 2008 tjänsten ”Studenter tycker till” (STT) där studenter kan registrera sig och fylla i bedömningar av lärare enligt kriterierna utlärningsförmåga, kunskap, engagemang och lärandestöd. I denna studie undersöks betydelsen av lärarens kön och ålder för studenters läraromdömen genom en kvantitativ analys av omdömen av 98 högskole- och universitetslärare som givits på hemsidan STT. Syftet är att synliggöra hur sociala markörer, i detta fall om läraren är man eller kvinna, ung eller gammal, spelar en stor roll för hur en lärare utvärderas. Resultaten visar att kvinnor och unga lärare systematiskt ges lägre betyg av studenter, än män och äldre lärare. Studenter är således inte könsblinda eller oberoende av föreställningar om förhållandet mellan ålder och kompetens i sina bedömningar. Studien aktualiserar betydelsen av sociala markörer så som kön och ålder måste synliggöras och tas i beaktning när studenters utvärderingar av lärare och kurser behandlas inom högre utbildning.

Det här kapitlet presenterar en forskningsbakgrund över hur svensksamhällsvetenskaplig forskning har studerat det svenska organisationslivetfrån mitten av 1900-talet till idag. Tillbakablicken illustrerar att begreppetcivilsamhället kan kasta nytt ljus över relationen mellan det civila ochoffentliga samhället och problematisera den samverkan som vi idag ser tarform inom offentlig förvaltning.

Validerat; 20101217 (root)

Validerat; 20101217 (root)

The main purpose of this study is to explain why immigrants engage in party politics and examine the possibilities and difficulties emigrants with a position of trust meet in party politics. To fulfil the purpose, four questions have been raised and addressed. 1) Which motives and incentives can explain immigrants’ engagement in party politics? 2) Do immigrants meet some kind of barriers in party politics, and if so, which are they? 3) Do immigrants need any specific qualities to influence politics? 4) What can be learnt from immigrants’ engagement in party politics to secure a multi-cultural party politics? As the questions imply, this paper is delimited at an individual level and adopt a qualitative approach. Furthermore, I implement a qualitative approach, where the theoretical framework and empirical literature are combined with interviews. The findings of this study are that immigrants are driven to engage in party politics preferably by idealistic motives; specifically they want to influence politics and society in aspects of integration. Additional vital motives are the social interaction between the members, followed by information, personal satisfaction, and knowledge and career opportunities. In most cases, immigrants meet barriers such as communications impediments, mainly based on cultural differences. Furthermore, immigrants have to adopt a special political jargon and certain norms and principles. Together they seem to constitute guiding principles on how to act in party politics. These barriers are also mechanisms that immigrants need to adapt to in order to influence politics. Furthermore, immigrants have to contend with discrimination and stereotypes. Finally, we can assume that direct democracy and deliberative democracy can contribute to a better integration of immigrants in party politics.