Search

Bakgrund Simning är en olympisk sport, som ställer höga fysiska krav på utövarna. Faktorer så som livsstil och kostvanor har en enorm inverkan på det allmänna hälsotillståndet och på idrottprestationer. Idrottare bör ha tillräckliga kostkunskaper för att förstå vilken betydelse deras kostintag och dagliga matval har för deras idrottsutveckling samt allmänna hälsotillstånd. Kostkunskap kan ha en indirekt, men betydande effekt på idrottares prestation. Syfte Syftet med studien var att undersöka kunskapsnivån och attityden kring adekvat kost hos simmare. Därutöver var syftet att undersöka vilken satsning på kosten som behöver göras inom svensk simning. Metod Studien byggde på ett kvantitativt förhållningssätt, med inslag av kvalitativa undersökningsmetoder. En webbenkät genomfördes med 156 simmare över 15 år. Intervjuer genomfördes med fem personer som var verksamma på olika positioner inom simsporten. Resultat Medelvärdet för procent rätta svar på kunskapsfrågorna var 70,4 %. Ingen signifikant skillnad i kunskapsnivå påvisades mellan könen, mellan simmare som tävlade på elitnivå och lägre nivå eller mellan gruppen som var över 18 år och under 18 år. Intervjupersonerna ansåg att det var viktigt att simmare har grundläggande kunskaper kring kost. Mer än hälften av alla deltagare ”höll helt med” om att kosten var viktig för deras prestation inom simning. De flesta, 62 % av simmarna uppgav att de önskade att motta stöd eller mer stöd kring kosten, där det stöd som majoriteten av simmarna önskade var praktisk och personligt stöd. Intervjuerna visade att det på klubbnivå arbetades väldigt lite med idrottsnutrition, utan det var främst idrottare som gick på idrottsgymnasium eller tävlade på landslagsnivå som fick stöd. På klubbnivå arbetades det främst med föreläsningar. Det framkom även i intervjuerna att det är viktigt att inkludera föräldrar tidigt för att simmarna ska få de rätta förutsättningarna för en sund kosthållning i framtiden. Slutsats Studien har visat på kunskapsluckor hos de deltagande simmarna kring kost för idrottare. Simmare och övriga aktörer runtomkring har en positiv attityd till kost och matvanor, samtidigt som de flesta simmare önskar att motta stöd kring sin kost. Då resurser oftast är otillräckliga inom simningen, är det av vikt att planera mer målinriktade och effektiva utbildningsinsatser i framtiden samt att säkerställa att föräldrar och tränare får tillräcklig utbildning i idrottsnutrition, så att de kan vara goda förebilder för simmarna.

Syfte: Att undersöka budgetens roll i olika företag inom verkstadsindustrin och hur rollen har påverkats av den finansiella krisen samt den efterföljande lågkonjunkturen. Att utreda vilken påverkan andra externa och interna faktorer har på budgetens roll, genom att analysera de specifika förhållanden som företag verkar inom. Metod: Studie av tre verkstadsföretag genom personliga intervjuer. Slutsatser: Studien har utgått från en indelning av budgetens syften i dess roll som planeringsverktyg och dess roll som motivationsverktyg. I de studerade företagen har finanskrisen inte påverkat budgeten som planeringsverktyg. Däremot har rollen som motivationsverktyg förstärkts i två av de undersökta företagen. Budgetens syften påverkas också av andra faktorer, såsom teknologi, företagsstorlek och organisationsstruktur. I det största företaget uppfyller budgeten en bredare roll med fler viktiga syften. De mindre företagen använder inte budgeten för kommunikation och samordning i lika hög grad. Ett av företagen, som massproducerar aluminiumburkar har en mer konstant efterfrågan och använder sig av en detaljerad budget med precisa måltal. De två andra företagen har en mer osäker efterfrågan och använder sig av en övergripande budget med färre detaljer.