Search

Både KP och EU:s nya förordning (EU/2018/841) särredovisar och bokför avskogning som en egen aktivitet. Sveriges klimatrapportering under Klimatkonventionen, KP och EU använder data om arealer för ägoslag och ägoslagsförändringar från Riksskogstaxeringens permanenta provytor för redovisning inom markanvändningssektorn (LULUCF). Avskogning är relativt ovanlig i Sverige (ca 11 000 ha per år i förhållande till totalt ca 28 000 000 ha skogsmark), vilket betyder att permanent avskogning bara representeras av ett fåtal provytor årligen. Därmed blir variationen i skattning av årlig avskogning relativt stor. Skattning av areal avskogning i Norge och Finland görs i huvudsak på samma sätt som i Sverige. I Finland med visst stöd av fjärranalysinformation kring provytorna. Under senare år har heltäckande skattningarna för skogstillstånd och ägoslag tagits fram för hela Sverige baserat på en kombination av fjärranalys- och provytedata. Exempel på heltäckande data är Nationellt Markdatatäcke (NMD), SLU Skogskarta och Skogliga grunddata. Denna utveckling öppnar upp möjligheten för att med en metod baserat på heltäckande information kunna förbättra rapporteringen av avskogning. För att en sådan metod ska fungera krävs det en god klassificering av vad som är skog och att data om skogstillståndet finns tillgänglig, att permanent avskogning kan särskiljas från rotationsskogsbruket, att objekt som innebär permanent avskogning som nytillkomna vägar, byggnader, åkermark, etc. kan fås från årligen uppdaterade kartdata. I denna rapport föreslås en tänkbar metod där information stegvis samlas in och bearbetas. Metoden utgår från att ett kartskikt som representerar permanent avskogning skapas genom att slå samman objekt (ex. väg, bebyggelse och vindkraftverk) med utförda slutavverkningar där det angivits att området inte är rotationsskogsbruk. Detta skikt läggs ovanpå NMD:s klassifikation av ägoslag för att få den areal skogsmark som avskogats. Slutligen beräknas ingående kolmängd på avskogad mark baserat på biomassainnehållet för den avskogade marken från Skogliga grunddata framskrivet till tidpunkten för permanent avskogning.För att utvärdera tillförlitligheten i denna föreslagna metod krävs att metoden testas med verkliga data för hela eller delar av Sverige. Att genomföra detta ryms inte inom ramen för detta uppdrag.

• Anpassning till rennäring och naturvård ger lägre möjliga avverkningsnivåer och färre anställda inom skog och skogsindustri. • Anpassning till rennäringen leder till längre omloppstid för delar av skogen och ökat virkesförråd. • Anpassningarna ökar mängden lagrad kol i stamved. Effekter av ett skogsbruk anpassat till rennäring och naturvård i norra Sverige • Rennäringens ekonomi är i högsta grad beroende av antalet renar som överlever fram till slakt och om de klarar sig utan stödutfodring. • Rennäringens kostnader är högst under perioder under året då transporter och slakt utförs. • Med verktyget ToSIA kan olika markanvändning utvärderas och diskuteras av berörda parter.