Search

Bråk beskrivs som ett av de mest komplexa ämnesområden inom matematik. Däremot har en del läromedel tonat ner bråkens betydelse samtidigt som forskning visar att läroböcker utgör en central del av lärares matematikundervisning. Syftet med denna studie är att ge en bild av vad tre läromedel läroböcker erbjuder elever att lära om bråk. Undersökningen har inspirerats av variationsteorin och utgår från fyra kritiska aspekter som utifrån tidigare forskning visat sig vara viktiga för elevers förståelse för bråk. Totalt har sex läroböcker analyserats med hjälp av en innehållsanalys, i syfte att identifiera vilka variationsmönster som används för att synliggöra fyra kritiska aspekter. Dessutom undersöktes vilka lärandeobjekt som förekommer i respektive lärobok. Av resultatet framgår en variation i vilken utsträckning de kritiska aspekterna behandlas och vilka variationsmönster som används för att öka elevers förståelse för de kritiska aspekterna. Framförallt ges elever möjlighet att lära om täljaren och nämnarens funktion genom generalisering som mönster av variation. I läromedlen kunde sammanlagt 19 unika lärandeobjekt identifieras. Däribland återfinns lärandeobjekt om såväl bråk som del av en helhet som bråk som del av antal. Även om inget av de analyserade läromedlen behandlar samtliga lärandeobjekt är det möjligt att utläsa en tydlig skillnad vad gäller såväl omfång som innehåll. Oavsett står det klart att en kombination av flera läromedel kan berika elevers möjligheter att lära bråk. För att en sådan variation ska vara möjlig krävs en stärkt skollag som säkerställer elevers rätt till läromedel. Research shows that there are a number of reasons students struggle with fractions. On the other hand, some mathematics textbooks still reduce the importance of fraction, while research found mathematics textbooks as a central part of teachers’ math teaching. However, the aim of this study is to depict what three educational materials offer pupils to learn about fractions. The study has been inspired by the theory of variation and is based on four critical aspects that, based on previous research, have been found as critical for students’ understanding of fractions. A total of six mathematics textbooks have been analysed using a content analysis, in order to identify which patterns of variation are used to make the selected critical aspects visible. Furthermore, this study examined which learning objects that appear in each textbook. The results show a variation in the extent each critical aspect is treated and which variation patterns that are used to improve pupils understanding of selected critical aspects. A total of 19 unique learning objects could be identified in the mathematics textbooks. Due to the fact that none of the analysed teaching materials deals with all learning objects, it is possible to distinguish a variation of both volume and content. However, result from this study claims that mathematics textbooks combined would offer greater opportunities to learn obviously. If teachers should be able to overcome a various teaching material it is necessary to strengthen students’ rights to teaching material.

Denna studies syfte var att bidra med kunskap om hur förskollärare tänker kring att bemöta barns naturvetenskapliga frågor för att skapa lärtillfällen. Åtta förskollärare intervjuades på några olika förskolor i en kommun. Med ett variationsteoretiskt synsätt analyserades informanternas svar och en variation av kritiska framgångsfaktorer kunde ses. Resultatet visar på att förskollärare ser det som en kritisk framgångsfaktor att utgå ifrån barnens frågor och funderingar för att skapa naturvetenskapliga lärtillfällen och välja lärandeobjekt. Även vikten av en tillåtande och medforskande vuxen ansågs som en kritisk framgångsfaktor för barnens naturvetenskapliga lärande. För förskolans verksamhet blir detta resultat viktigt då naturvetenskap i förskolan kan vara något som många tycker är svårt, med dessa framgångsfaktorer ges en bättre chans till att nå dit läroplanen för förskolan strävar.

The way in which music teachers choose and use the subject content in ensemble and music theory in the upper secondary school is focused in this study. The point of interest is the everyday classroom teaching of music teachers. The intentions that music teachers have with their teaching is also studied. This thesis is a study of music teaching and is a subject-didactic investigation, inspired by variation theory. The overarching aim of the thesis is to study how music teachers in upper secondary school choose teaching content when teaching ensemble and music theory. The teachers’ use of the teaching content implies that they choose to focus and teach certain parts in their teaching. This choice of content and how it is used is in focus in this study. The research questions are: How do music teachers choose teaching content when teaching ensemble and music theory in upper secondary school? How do music teachers use the teaching content in their teaching? The data collection includes video-documented lessons and qualitative interviews with five music teachers in upper secondary school in 2004. The analysis reveals two different choices of content. When the teachers have music and theory as the content of their teaching, it is the content that guides the teaching methods, where the teacher uses a fixed content, which is then presented in different ways; this was mainly in music theory. When the content is music activities, the music teachers adjust the activity-based content in accordance with the level of the pupils’ skills in ensemble. The differences that occur in the variation theory results are closely related to the teaching content. The foundations of the two different choices of content that are made by the music teachers, as well as the significance of the learning objects, are finally discussed.

Utifrån arbetsmodellen Learning study, med variationsteorin som utgångspunkt har forskning genomförts i två klasser i Sverige med syftet att försöka identifiera kritiska aspekterna för elever i årskurs nio inom ämnesområdet det vita ljuset och dess färgspektrum. Studien är en vidareutveckling av en tidigare genomförd studie i Hong Kong och har därför även haft till syfte att undersöka om de identifierade kritiska aspekterna är generaliserbara från en skolkontext till en annan kontext. Den svenska skolan styrs nationellt utifrån styrdokument, skollag, läroplan och kursplan för skolämnet och läraren har även riktlinjer för att få en yrkesetisk förankring. Dessa delar är viktiga att läraren tar i beaktning inför planering av undervisningen. Elevernas bakgrund och förkunskaper i ämnet är av stor vikt för läraren att ta hänsyn till för att de ska kunna ta till sig undervisningen om det som läraren har tänkt att de ska lära sig. I denna studie kunde åtta kritiska aspekter identifieras i de två klasser som undersökningen genomfördes i. Fem av de kritiska aspekterna var redan identifierade i Hong Kong. Slutsatsen är att de kritiska aspekter som identifierats i en kontext också är giltiga i en annan. Som helhet fick forskarna insikten om att Learning study som arbetsmodell och variationsteorin som vägledande princip vid planering av undervisning, kan leda till ett rikare lärande både för eleverna, men även för lärarna som deltar i forskningen. The Swedish school system is governed on the basis of national policy documents; school law, curriculum and the syllabus for the school subject. The teacher also have guidelines to follow to get a professional ethical foundation and needs to take this and the students' backgrounds and prior knowledge of the subject into account before planning a lesson. How can this be done with one model? This study shows how a Learning study can be used together with the theory of variation as a guideline to richer the learning for pupils in the ninth grade, in two Swedish classes. One of the intentions of this study was to try to identify critical aspects about the learning object: the colour of light. This study is a refinement of a previous study done in Hong Kong and has also been designed to examine if critical aspects can be transferred from one school context to another context. In this study eight critical aspects where identified in the two classes that the survey was conducted in. Five of them where already identified in the study from Hong Kong. The conclusion is that critical aspects are generalized, not only between classes in Sweden, but also between different countries, even if it is from a third grade in Hong Kong to a ninth grade in Sweden. Learning study, as a model, and the theory of variation, as a guiding principle, can lead to a richer learning both for the pupils, but also for the teachers that participate in the research.

The way in which music teachers choose and use the subject content in ensemble and music theory in the upper secondary school is focused in this study. The point of interest is the everyday classroom teaching of music teachers. The intentions that music teachers have with their teaching is also studied. This thesis is a study of music teaching and is a subject-didactic investigation, inspired by variation theory. The overarching aim of the thesis is to study how music teachers in upper secondary school choose teaching content when teaching ensemble and music theory. The teachers’ use of the teaching content implies that they choose to focus and teach certain parts in their teaching. This choice of con- tent and how it is used is in focus in this study. The research questions are: How do music teachers choose teaching content when teaching ensemble and music theory in upper secondary school? How do music teachers use the teaching con- tent in their teaching? The data collection includes video-documented lessons and qualitative inter- views with five music teachers in upper secondary school in 2004. The analysis reveals two different choices of content. When the teachers have music and theory as the content of their teaching, it is the content that guides the teaching methods, where the teacher uses a fixed content, which is then presented in different ways; this was mainly in music theory. When the content is music activities, the music teachers adjust the activity-based content in accordance with the level of the pupils’ skills in ensemble. The differences that occur in the varia- tion theory results are closely related to the teaching content. The foundations of the two different choices of content that are made by the music teachers, as well as the significance of the learning objects, are finally discussed.

The starting point for this dissertation was the reform of the school system in Sweden with consequences for teachers´ work and new demands on their professional knowledge. This thesis aims to illuminate the issue of what professional knowledge student teachers are offered during their time in the university, and how this professional knowledge can be characterised. This is carried out with respect to three questions: What are the teaching practices that constitute teacher education at the university? What brings these teaching practices about? What professional knowledge is made possible by these various teaching practices? In order to study the different teaching practices that constitute the programme of teacher education, an activity theory perspective has been adopted. What teachers do in their practices, what tools they employ, what use these tools are put to, and the division of work that emerges all have significance for what professional knowledge student teachers are offered while studying in the university. The content of different teaching practices can be identified, analysed and described with the help of concepts derived from activity theory, phenomenography and variation theory. By using the concept of teaching object and learning object it is possible to bring out analytically the relation between teaching and learning which aims to identify the relationship between the goal-related acts (what is the goal for the specific teaching event) and what appear to be the motives of the participants (what professional knowledge the students are to be given the opportunity to develop during the teaching event). The study is based on 22 interviews and observations of 39 teaching events in three subject areas during the academic year 2003-2004. The results of both the interview analysis and the observation analysis were studied together in order to identify the teacher educators´ professional motives. The content that is chosen and the ways in which this content is shaped in teaching are to be understood in terms of the motive that the researcher analyses from the data. From the data, 10 different teaching practices were identified, which could be grouped under four headings, depending on the character of the teacher educational professional motive. There are seen to be four different teaching education activities (TEAs) within the framework of the new teacher education programme: TEA for personal development, TEA for fostering fundamental values of society, TEA for an analytical approach, TEA for a subject didactic awareness and pupils´ identity. They offer qualitatively distinct kinds of professional knowledge and prepare students differently for their handling of the task of the school. Denna avhandling syftar till att belysa vilket professionskunnande som blivande lärare ges möjlighet att utveckla under sin högskoleförlagda utbildning och hur detta professionskunnande kan karaktäriseras. Detta belyses genom ett antal forskningsfrågor: Vilka olika undervisningspraktiker konstituerar den högskoleförlagda lärarutbildningen? På vilket sätt upprättas dessa undervisningspraktiker? Vilket professionskunnande möjliggörs inom respektive undervisningspraktik? Resultatet baseras på 22 intervjuer av lärarutbildare och på 39 undervisningsobservationer gjorda i tre lärarutbildningsämnen under läsåret 2003-2004. Avhandlingen är skriven utifrån en verksamhetsteoretiskt inspirerad utgångspunkt där frågan om hur individer väljer att delta och handla i olika verksamheter ses ha betydelse för vilken verksamhet som konstitueras. Ett centralt inslag i verksamhetsteoretiskt präglade studier handlar därför om att försöka förstå vad de som ingår i verksamheten försöker åstadkomma, vilka problem de uppfattar att de har att lösa. Lärarutbildarnas uppfattningar av sitt uppdrag har analyserats utifrån begrepp och tillvägagångssätt hämtat från fenomenografin. Undervisningsobservationerna har analyserats utifrån ett variationsteoretiskt perspektiv på lärande där frågan om vilka aspekter av ett ämnesinnehåll som urskiljs och hur detta innehåll bearbetas ses som betydelsefull för vilket lärande som möjliggörs. Det sätt som undervisningsobjektet presenteras för studenterna har alltså betydelse ur lärandesynpunkt. I denna studie analyseras undervisningsobjektet och lärobjektet utifrån tre lärzoner: faktazon, konceptuell zon och proceduriell zon. Resultatet från denna studie visar att det inom den nya lärarutbildningens ram såsom den framträder i den lokala lärarutbildningens olika kurser, finns olika lärarutbildningsverksamheter som erbjuder kvalitativt skilda typer av professionskunnande och som därför ger studenter olika förutsättningar att hantera skolans uppdrag. Ur datamaterialet framträder fyra kvalitativt skilda lärarutbildningsverksamheter: ?I lärarutbildningsverksamhet för personlighetsutveckling? formas ett professionskunnande som ger studenter möjlighet till självinsikt och självreflektion. Studenterna tränas att skriftligt formulera sina tidigare och nyvunna erfarenheter i olika former av dokument och förväntas därigenom utveckla en större självinsikt som skapar en beredskap att skapa relationer med elever och föräldrar. Fokus ligger på klassrummet som arena för relationsbyggandet och miljöskapandet. I den ?värdegrundsfostrande lärarutbildningsverksamheten? formas ett professionskunnande som omfattar kunskaper om värdegrunden och en förmåga att tillämpa värdegrunden. I denna lärarutbildningsverksamhet framställs värdegrunden som en sammanfattning av det som ytterst utgör skolans uppdrag. Det sätt som värdegrunden presenteras framstår därför i stor utsträckning som ett uppdrag skilt från skolans kunskapsuppdrag. Det proceduriella, görandet, framstår som centralt där studenten i olika övningar ges tillfälle att uttrycka sitt förhållningssätt och få det bedömt gentemot det som av lärarutbildaren uppfattas som rätt förhållningssätt. I en ?lärarutbildningsverksamhet för ett analytiskt förhållningssätt? formas ett professionskunnande som omfattar ett analytisk förhållningssätt i relation till dels olika teorier, dels till skolans styrdokument och skolverksamheten som sådan. Olika teoretiska perspektiv presenteras i undervisningen med hjälp av kurslitteraturen. Studenterna ges därmed möjligheter att i undervisningen träna sig i att urskilja, jämföra och kritiskt förhålla sig till de olika teoretiska perspektiv och förhållningssätt som presenteras. I en ?lärarutbildningsverksamhet för ämnesdidaktisk medvetenhet för elevens identitetsskapande? formas ett professionskunnande som omfattar en förmåga att didaktisera ett ämnesinnehåll i relation till lärandets villkor för att möjliggöra möten mellan ämnesinnehåll och elev. Frågan om relationen mellan undervisningsinnehåll och elevers lärande behandlas därför utifrån olika aspekter där frågan om elevers meningsskapande är central. Hur man i olika undervisningssituationer kan göra det möjligt för elever med olika bakgrunder och förmågor att relatera sig själv och sina erfarenheter till olika skolämnen är ett centralt moment i undervisningen i denna lärarutbildningsverksamhet. Studien visar att vilka handlingar som ses som produktiva för lärande varierar mellan de olika lärarutbildningsverksamheterna och får betydelse för vilket professionskunnande studenterna exponeras för. Beroende på hur ett kursmoment ramas in och bearbetas i undervisningen, riktas studenternas uppmärksamhet mot skilda aspekter av det som ska läras. Skillnader i hanteringen av kursmomentet möjliggör olika lärobjekt som rymmer olika kunskapskvaliteter. Undervisningsobjekt inom faktazonen förväntas tillägnas genom att studenterna på egen hand kan ge uttryck för hur olika teorier och förhållningssätt kan tillämpas på exempel hämtade från skolvardagen. Sättet som olika kursmoment bearbetas innefattar sällan en tematisering och variationer och skilda perspektiv blir därför synliggjorda i mindre utsträckning. Lärarutbildningens förebildlighet kan därför sägas ligga i att visa att genom det sätt som egenaktivitet iscensätts ges elever förutsättningar att på egen hand skapa förståelse och därmed möjliggöra lärande. När det gäller sättet som kursmoment bearbetas kan de undervisningsobjekt som hänförs till den proceduriella zonen forma ett lärobjekt som riktar studenternas uppmärksamhet mot förfaringssättet som sådant, snarare än innehållsliga dimensioner. Vid ett redovisningstillfälle är det presentationens form snarare än redovisningens innehåll som fokuseras. Lärarutbildningens förebildlighet ligger i att uppmärksamma studenterna på betydelsen av på vilket sätt olika slags innehåll kommuniceras. När det gäller sättet som olika kursmoment bearbetas inom den konceptuella zonen formas lärobjekt som handlar om att studenterna utvecklar förmågan att analysera ett eller flera begrepp och kan relatera olika företeelser och fenomen till varandra. Varierade sätt att förstå och på vilket sätt variationen i uppfattningar kommer till uttryck utgör centrala inslag inom denna lärzon. Lärarutbildningens förebildlighet ligger i att studenterna ges möjlighet att socialiseras in dels i en ämnestradition med målsättningen att de ska överta ämnestraditionens sätt att tänka kring ett ämnesinnehåll, dels in i ett yrkeskunnande som rymmer olika slags strukturer för sätt att tänka kring hur problem formuleras och hur de kan analyseras och förstås.