Search

Syfte: Studiens syfte är att skapa större förståelse för hur olika ledarskapsbeteenden kan bidra till motivationsskapande hos medarbetare inom upplevelseekonomin, med fokus på målvägsteorin. Metod: I studien har en kvalitativ metod använts, där åtta semistrukturerade intervjuer och åtta enkätundersökningar har genomförts. Undersökningen valde vi att genomföra inom upplevelseekonomin, där vi specifikt valde att intervjua ledare från Escape Room företag. Escape Room är en verksamhet som säljer upplevelser i form av att deltagarna blir inlåsta i ett rum och tillsammans ska ta sig ut genom att lösa olika problem, gåtor, pussel osv. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att ledare inom upplevelseekonomin skiftar mellan olika ledarbeteenden, där respondenterna i studien främst uppvisar en kombination av vägledande och prestationsinriktade ledarbeteenden. Genom en analys av respondenternas svar och den insamlade empirin, finner vi dock att en kombination av ett stödjande och ett vägledande ledarbeteende kan uppfattas mer motiverande för medarbetare inom upplevelseekonomin. Examensarbetets bidrag: Med studien hoppas vi kunna bidra till ledarnas arbete för att skapa motivation hos medarbetarna, framförallt inom upplevelseekonomin. Vi hoppas att studiens olika delar kan ge ledare tips på hur de kan skapa motivation inom den egna verksamheten. Givet målvägsteorin, fann vi inget underlag för att visst ledarbeteende ska motivera medarbetare med vissa egenskaper, däremot fann vi att situationens egenskaper har större betydelse. Förslag till vidare forskning: Beträffande målvägsteorin, har vi i vårt arbete valt att fokusera på den tidigare framtagna versionen av House (1971, 1996) som innefattar fyra ledarskapsbeteenden för att öka individens motivation. Vid senare versioner som släppts av målvägsteorin finns fler ledarskapsbeteenden inräknade. Intressant i en framtida forskningsstudie vore därför att inkludera resterande ledarskapsbeteenden likväl. Aim: The purpose of the study is to create a greater understanding of how different leadership behaviors can contribute to motivation creation among employees in the experience economy, with a focus on path-goal theory. Method: In the study, a qualitative method was used, where eight semi-structured interviews and eight questionnaires were conducted. We chose to conduct the survey in the experience economy, where we specifically chose to interview leaders from Escape Rooms. Escape Room is a business that sells experiences that involve the participants being locked in a room where they have to get out together by solving various problems, riddles, puzzles, etc. Conclusion: The results of the study show that leaders in the experience economy switch between different leadership behaviors, where the respondents in the study mainly show a combination of directive and achievement-oriented leadership behaviors. Through an analysis of the respondents' answers and the empirical data collected, we find, however, that a combination of supportive and directive leadership behavior can be perceived as more motivating for employees in the experience economy. Contribution of the thesis: With the study, we hope to be able to contribute to the leaders' work to create motivation among employees, especially in the experience economy. We hope that the different parts of the study can give leaders tips on how they can create motivation within their own organisation. Given the path-goal theory, no basis for certain leadership behavior to motivate employees with certain characteristics was found, however, we found that the characteristics of the situation are more important. Suggestions for future research: Regarding the goal-path theory, we have in our work chosen to focus on the previously developed version of House (1971, 1996) which includes four leadership behaviors to increase the individual's motivation. In later versions released by the goal-path theory, more leadership behaviors are included. It would therefore be interesting in a future research study to include the remaining leadership behaviors as well.

Den successivt tilltagande digitaliseringen har möjliggjort för telearbete, och sedan COVID-19-pandemins start har organisationer ställt om till att arbeta hemifrån i större utsträckning. Tidigare har mål-, relations-, förändringsrelaterade ledarskapsbeteenden undersökts i stabila arbetsmiljöer; däremot har tidigare forskning inte undersökt ledarskapsbeteenden vid dynamiska miljöer i lika stor utsträckning och hur detta har upplevts av anställda samt hur detta påverkar anställdas engagemang. Detta har undersökts genom en enkätstudie, där urvalet varit anställda som till följd av COVID-19-pandemin har haft ökat telearbete. Resultatet från 206 inkluderade deltagare visade att mål-, relation- och förändringsorienterade beteenden influerar anställdas engagemang positivt, och det relationsorienterade beteendet hade det starkaste positiva sambandet. Relationsorienterade beteenden hade dessutom starkast positivt samband mellan anställdas förändrade engagemang under det tilltagna telearbetet. Personer som telearbetar 40%, eller mindre, upplevde det högsta engagemanget. Slutligen hade ledarskapsbeteendena ett samband med varandra vilket kan innebära att samtliga ledarskapsbeteenden behövs i den nya kontexten. The increasing digitalization has made teleworking possible, and in the light of the ongoing COVID-19 pandemic, organizations which have its workforce teleworking have increased even further. Task-, relation- and change-oriented leadership behaviors have been investigated in stable environments, but not in current dynamic and unstable environments. The goal of this study was to examine how the leadership of today is experienced by the employees and how is this affecting the employee engagement. This was done by a questionnaire, and 206 answers were eligible for analysis. All three of the analyzed leadership behaviors influenced employee’s engagement positively. Relation-oriented leadership had the strongest positive correlation for both current and changes in engagement. Employees teleworking 40 %, or less, had the highest engagement levels. Finally, all three categories of behavior had a positive relationship with each other which could mean that the new context requires behavioral patterns including all three categories.

Studien syftar till att skapa en ökad förståelse för ledarskapsbeteendets betydelse för företags interna effektivitet. Fenomenet studeras under en organisationsförändring. Förändringslitteratur och tidigare forskning inom området benämner mellanchefer som förändringsagenter och framhäver deras möjlighet att påverka resultatet av en organisationsförändring. Vidare har studier inom ledarskapsbeteenden främst fokuserat på ledningsnivå och det saknas kunskap om ledarskapsbeteenden på mellanchefsnivå. Mellanchefer har därmed valts som undersökningsenhet i uppsatsen. Forskningsfrågan lyder enligt följande; Vilken betydelse har mellanchefers ledarskapsbeteende för företagets interna effektivitet vid en organisationsförändring? Undersökningen utgörs av en kvalitativ studie som inkluderar två företag. Det ena företaget är Scandinavian Airlines, som är verksamt inom flygbranschen. De genomgick en organisationsförändring som slutfördes för två år sedan. Det andra företaget är Volvo Cars, som agerar i bilbranschen. Företaget är i den inledande fasen av en förändringsprocess. Respondenterna utgörs av tre mellanchefer på respektive företag. De två första respondenterna valdes med ett avsiktligt urval, vilka i sin tur rekommenderade de resterande fyra. De sista baseras därmed på ett snöbollsurval. Intervjuerna är uppbyggda på semistrukturerade frågor, med utgångspunkt i fyra huvudbegrepp från referensramen. Studien har sin utgångspunkt i en deduktiv metodansats då den går från teori till empiri. Verklighetsuppfattningen utgår från ett kritiskt realistiskt perspektiv och studien har ett interpretativt förhållningssätt till kunskapsbildning. Studiens resultat visar att flera faktorer i samtliga mellanchefers ledarskapsbeteenden tyder på transformativa ledarskap. Mellancheferna individanpassar sitt ledarskap och förmedlar ett förtroende till medarbetarna som ger dem utrymme för frihet och kreativitet i arbetet. Vidare lägger cheferna stor vikt vid att öka motivationen hos sina anställda. Ett transformativt ledaskapsbeteende har visat sig ha betydelse för företags interna effektivitet i positiv bemärkelse. Mellanchefernas definition av intern effektivitet involverar en välfungerande kommunikation och minskade suboptimeringar. Det påstås bidra till ett effektivare samarbete mellan avdelningar och ökade förutsättningar för ett lyckat resultat. The study is aiming to create increased understanding for how middle management can affect businesses’ internal effectiveness with their leadership behavior during an organizational change. Previous research has contributed with knowledge about middle managers part and meaning during an organizational change. They were hence chosen as the research target in the study. The research question is as following; What significance does the middle managers’ leadership behavior have for the business’ internal effectiveness during an organizational change? The study consists of a qualitative study that includes two businesses. One of the businesses is Scandinavian Airlines, which is active in the flight business and went through an organizational change that finished two years ago. The other business is Volvo Cars, which is an actor in the car business and is in the early phase of the change process. The respondents consist of three middle managers from each business. The first two respondents were chosen with deliberate selection, which in turn recommended the other four respondents. The last four were thus chosen with snowball selection. The interviews are based on semi-structured questions, with it’s starting point from four main concepts from the theoretical framework. The study is hence based on a deductive method. Furthermore, the reality view in the essay assumes a critical realistic viewpoint and an interpretive approach to knowledge creation. The study’s results show that several factors in all middle managers leadership behaviors matched with transformational leadership. The middle managers’ adjust their leadership depending on their employees and facilitates trust in the employees that gives them space for freedom and creativity in their work. Furthermore, the middle managers put significant importance on increasing the motivation of their employees. A transformative leader behavior has shown to have significance for business’ internal effectiveness in a positive regard. The middle managers definition of internal effectiveness involves functioning communication and decreased sub optimizations. It allegedly contributes to a more effective cooperation between departments and increased conditions for a successful result.

Syftet med studien var att undersöka lagidrottares uppfattning av tränarens uppgiftsinvolvering och dess effekt på upplevd lagsammanhållning och idrottsprestation utifrån kön och tävlingsnivå. Kopplingar gjordes till Need Achievement Theory, Achievement Goal Theory och Multidimensional Model of Leadership. Deltagare bestod av totalt N=220 manliga och kvinnliga lagidrottare från allsvenskan till U17. Frågeformulären bestod av CSAI-2, PeerMCYSQ och LSS. Resultaten visar att elitpresterande män har mer konkurrens inom lag och uppfattar tränaren som mer demokratisk än elitpresterande kvinnor. Elitpresterande kvinnor har mer förbättring inom lag. Amatörpresterande män har mindre konkurrens och uppfattar tränaren som mindre uppgiftsinvolverad. Slutsatsen är att lagidrottares olika uppfattning av tränares beteende kan bero på idrottares ansträngning, relationer och autonomi. Resultaten diskuteras i relation till tidigare studier och teori. Förslag på implikationer och framtida studie ges. The purpose of this study was to investigate team sport athletes perception of the coachs’ task involvement and its’ effect on perceived team cohesion and athletic performance by gender and competition level. Connections were made to Need Achievement Theory, Achievement Goal Theory, and Multidimensional Model of Leadership. Participants consisted of a total of N=220 male and female team sport athletes from allsvenskan to U17. The questionnaires consisted of CSAI-2, PeerMCYSQ and LSS. The results shows that elite performing men have more competition within the team and perceive the coach as more democratic than elite performing women. Elite performing women have more improvement within the team. Amateur performing men have less competition and perceive the coach as less task involved. The conclusion is that team sport athletes varied perception of coaches behavior can depend on athletes effort, relations and autonomy. The results are discussed in relation to previous studies and theory. Suggestions on implications and future study is given.

Syftet med studien var att undersöka vilka stressreducerade ledarskapsbeteenden som chefer använder sig av gentemot sina medarbetare. Studien har en deduktiv ansats där två etablerade balansteorier; Karasek och Theorells (1990) krav och kontrollmodell samt Siegrits (1996) ansträngning och belöningsmodell, användes för att studera empirin. Ett målinriktat urval gjordes (n = 10) och av dessa var fem stycken kvinnor och fem stycken män. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med chefer på samma eller liknande position i en organisation. Det empiriska materialet analyserades genom en tematisk modell. Resultatet visade att cheferna använder sig av olika dimensioner av balansteorierna. Samtliga chefer använde sig av socialt stöd i olika former och majoriteten av cheferna gav medarbetarna kontroll över sin arbetssituation för att reducera stress. Ett fåtal av cheferna försökte få medarbetarna att uppleva yrkesstatus som belöning och slutligen lyfte cheferna fram vikten av att skapa en balans mellan arbetslivet och privatlivet för att främja medarbetarnas hälsa.

Kvinnor har uppfattats som effektiva i ett transformativt ledarskap vilket även haft en positiv inverkan på ett effektivt samarbete i en arbetsgrupp. Ett effektivt samarbete krävde gemenskap i arbetsgruppen vilken kunde kompliceras av såväl arbetsrelaterade som relationsrelaterade konflikter. Åtta kvinnliga mellanchefer intervjuades med fokus på deras arbetssätt som chefer och deras uppfattningar om eventuella skillnader mellan manliga och kvinnliga medarbetare och kollegor i olika avseenden. Resultatet från en kvalitativ innehållsanalys visade att ett effektivt samarbete krävde såväl tydliga arbetsroller och mål som en gemenskap med och förståelse för varandra. Kvinnliga medarbetare upplevde ett behov av relationer i arbetsgruppen och ett psykosocialt stöd. Män upplevdes fokusera på arbetsuppgiften med behov av ett praktiskt stöd. Intervjudeltagarna ansåg att gemenskapen i arbetsgruppen oftast komplicerades av relationsrelaterade konflikter vilka även upplevdes problematiska att lösa. Samtliga intervjudeltagare hade erfarenhet av ett stödjande mentorskap och föredrog en kvinnlig mentor.