Search

Utbredningen av sociala medier har idag gjort dessa till självklara plattformer för företag att marknasföra sig på. 2010 lanserades en ny plattform, Instagram. Det har idag blivit ännu en plats för företag att nå ut till sina kunder. Men hur använder sig företagen av mediet, och vad tycker kunderna/användaren om företagens användning av plattformen? Denna uppsats ämnar besvara hur ska klädföretag utforma innehållet på sitt instagramkonto för att marknadsföra sig och samtidigt behålla sina följare? Metoder som har använts för att besvara problemformuleringen är observationer av befintliga företag på Instagram och intervjuer med klädföretag. För att få en bättre förståelse över vad kunderna/instagramanvändarna vill ha, har en enkät skickats ut och en fokusgrupp hållits. Resultat visade att det kunderna efterfrågade av företagen på Instagram skiljer sig från hur företagen har valt att marknadsföra sig på applikationen. En slutsats kunde dras att den främsta anledningen till meningskiljakigheten berodde på att företagen uttryckte sig på mediet på samma sätt som deras kunder gjorde, vilket inte var någonting som kunderna föredrog. Företagen bör använda applikationen för att ge inspiration istället för att försöka få en personligkontakt med sina kunder. The recent spread of social media is huge and one can definitely say that these platforms have become popular among companies. In just one minute you can promote your company for free. In 2010 a new platform was launched, Instagram. Instagram has today become another place for companies to reach out to their customers. But in what way do the company use the media and what do the customers think about the way the company act on the platform? This study will answer the following question: How should clothing companies design the content on their instagram account to promote themselves and at the same time keep the followers? The methods that have been used to answer the question of the study are observations of business on Instagram and interviews with clothing companies. To get a better understanding of what the customers/instagramusers want, we have sent out an inquiry and arranged a focus group.The result shows that what the customers requests of the business on Instagram differs from how the clothing companies are promoting themselves. After having done the study one could conclude that the prime reason for the disagreement was that the companies used the media in the same way as their customers, something that wasn’t very popular. Companies should use this application to provide inspiration instead of trying to get a personal contact with their customers.

Problemformulering: Är kunders attityder till en butik beroende av dess organisationsform: finns det skillnader i kunders attityder till en butik baserat på om butiken är fristående eller om den är ansluten till någon form av kedja? Påverkar dessa attityder även kundernas köpbeteende? Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva konsumenters attityder till olika butiker med fokus på deras organisationsform. Vi vill veta om konsumenternas inställning till en butik påverkas av denna faktor, om de tänker på och bryr sig om att butiker är organiserade på olika sätt. Påverkar detta i så fall deras köpbeteende och därmed deras val av butik? Metod: Undersökningen utfördes genom 87 individuella intervjuer i muntlig eller skriftlig form. Undersökningen genomfördes i Falkenberg och Varberg ”på stan” där slumpvis utvalda respondenter intervjuades. Slutsats: Konsumenters attityder till olika butiker påverkas av butikernas organisationsform. Det är dock inte organisationsformerna i sig som formar människors attityder utan snarare konsekvenserna av dem som gör detta. Emellertid påverkas inte konsumenternas köpbeteende i samma utsträckning.

Det har skett en utveckling av flera nya biologiska läkemedel sedan slutet av 1990-talet för patienter med en reumatisk sjukdom. Några av dessa läkemedel administreras som intravenösa infusioner, vilket innebär att patienterna är tvungna att komma till en poliklinik för att erhålla sitt läkemedel. Detta kan påverka det dagliga livet samt patienternas oberoende och att undersöka hur patienterna uppfattar denna situation är av betydelse. Inom reumatologin är det ingen studie gjord som undersökt detta. Syftet med studien var att beskriva hur patienter med reumatiska sjukdomar uppfattar beroendet vid intravenös anti TNF-alfa behandling administrerad av en sjuksköterska. Studien genomfördes med en deskriptiv kvalitativ design och fenomenografisk ansats. Tjugo patienter som får intravenös anti TNF-alfa behandling har intervjuats. I resultatet framkom tre beskrivningskategorier: det trygga beroendet (möta kontinuitet, möta kompetens, erhålla tillgänglighet och få information), det delaktiga beroendet (kunna påverka och få frihet), det energigivande beroendet (få avkoppling, bli bemött, bli omhändertagen och möta miljön). Patienterna uppfattade en trygghet och delaktighet i sin behandling och uppgav att det var energigivande att regelbundet träffa en sjuksköterska. Vid utformning av sjuksköterskans roll i polikliniskt omvårdnadsarbetet vid intravenös anti TNF-alfa behandling bör patienternas uppfattning utgöra grunden. Vidare skulle det vara intressant att undersöka hur patienter som sköter sin anti TNF-alfa behandling själva genom subkutana injektioner och som aldrig haft en regelbunden kontakt med en sjuksköterska beskriver sin situation.

This study is about information needs and library habits among newly retired people. The purpose of this master thesis is to examine the affective and cognitive needs that come with retirement. In what way do the information needs of this group change due to retirement? In order to answer this question we make use of two theoretical models; Role theory and Wilson’s model of information needs. When it comes to library habits, we use Andersson and Skot-Hansens model to examine how newly retired people use the library now and how they could use it on basis of their needs in their new role. The method used in this study is qualitative; interviews are done with six newly retired people. The results show that newly retired people have a cognitive need to create meaning in their lives and an affective need of being needed to compensate for their loss of work role. These needs do not however create that many information needs. The newly retired people who were interviewed consider that they already know everything that they need to know, especially when it comes to information about their interests, which they have been into for many years. If there is something they need to know there tends not to be a problem finding information about it. The library is used as a centre of knowledge, for example newspaper-reading, and as a centre of culture, for example book borrowing. Uppsatsnivå: D