Search

http://blogs.helsinki.fi/kirjallisuuspankki/joutsensvanen-2016/

Sammanfattning Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 hp Företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet Författare: Simon Hård & Peter LarsenHandledare: Robert Joachimsson Titel: Värdering och redovisning av fotbollspelare Bakgrund och problemformulering: En stor andel av de företag som i dagsläget existerar är så kallade tjänsteföretag eller kunskapsföretag. För dessa är personalen den största tillgången men anställda tillåts inte redovisas i balansräkningen. Fotbollssporten har dock ett unikt regelverk som möjliggör att förvärvade anställda, fotbollsspelare, får aktiveras i balansräkningen som en immateriell tillgång. Uppsatsens frågeställningar lyder: Erbjuder redovisningen av fotbollsspelare i svenska fotbollsklubbar en rättvisande bild av klubben och speglar den dess verkliga värde? Vad är tanken bakom de nu existerande redovisningsreglerna och finns det andra metoder att redovisa fotbollsspelare som skulle ge en mer rättvisande bild och spegla deras verkliga värde bättre? Syfte: Att utreda om dagens regler för hur fotbollsspelare skall redovisas bidrar till att en rättvisande bild och ett verkligt värde av en svensk fotbollsklubb uppvisas i redovisningen. Vidare ämnas beskriva tanken bakom de aktuella reglerna samt utvärdera om ett annat regelverk skulle kunna bidra till att redovisningens syfte bättre uppfylls av svenska fotbollsklubbar. Teoretisk referensram: Utgår från de regelverk som är aktuella på området: teorier om humankapital, immateriella tillgångar, rättvisande bild samt teorier om olika värderingsmetoder. Metod: Uppsatsen bygger på en kvalitativ metod. Fem stycken intervjuer med personer som arbetar med redovisning inom fotbollssporten har genomförts. Empiri och analys: Empirin grundar sig på de intervjuer som genomförts. Dessa analyseras sedan av författarna i kapitlet analys. Slutsats: Det regelverk som i dagsläget gäller för allsvenska fotbollsklubbar leder inte till att en rättvisande bild av klubbens totala tillgångar uppvisas i redovisningen. Inte heller det verkliga värdet av den spelartrupp som klubben förfogar över framkommer såsom regelverket är utformat idag. Regelverket är inte konstruerat för att främja någon sorts aktivering av spelartruppens marknadsvärde, verkliga värde. Syftet med reglerna är istället att det ska vara enklare att uppfylla elitlicensens krav samt att en klubb ska kunna periodisera kostnader för spelarförvärv.

This article-based dissertation is an investigation of the early poetry of Agneta Enckell and Ann Jäderlund. The guiding hypothesis is that Enckell and Jäderlund enact and probe some of the central post-modern ideas about language and the subject dominating the intellectual context of the time. In particular, both poets are heavily influenced by Julia Kristeva s theories. The basic figure of thought functioning as a backdrop for their poetry is that we live in a male-dominated language, which determines our possibilities of expression. Hence, it becomes a crucial poetic task to resist the power of tradition and to carve out a free space in which new forms of personal female expression become possible. The five articles of the thesis investigate, through detailed close readings, how this constellation manifests itself in Enckell s and Jäderlund s poems. In the first article I read Jäderlund s poetry book Som en gång varit äng (1988) as centrally occupied with metapoetical issues that are played in a Narcissus scenario. The second article focuses on Jäderlund s poetry book Snart går jag i sommaren ut (1990). I employ Mikhail Bakhtin s theory of the carnival to shed light on Jäderlund s poetic effort to unsettle and transform traditional symbolic and linguistic structures. Moreover, I use of Kristeva s concept of the chora to elucidate Jäderlund s frequent use of words signifying empty spaces and hollow objects. The third article offers an analysis of the first three poetry books by Enckell: Förvandlingar mot morgonen (1983), rum; berättelser (1987), and Falla (Eurydike) (1991). Arguing that Enckell is guided by a vision of the emancipatory possibilities of poetry similar to that of Kristeva, I focus on Enckell s consistent use of spacings and caesuras in the text as signs of the privations of language that poetry hopes to articulate. The fourth article is an extended reading of Enckell s forth poetry book åter (1994). Here I employ Kristeva s theory of the abject to clarify the book s continuous effort to articulate experiences both appalling and sublime of the unsayable void, which simultaneously transcends and constitutes our language. The fifth article focuses on Jäderlund s first poetry book Vimpelstaden (1985). Drawing on Kristeva and Slavoj i ek, I analyze the disgust and horror that the I expresses in relation to language in general and especially in relation to its own voice. Min avhandling är en sammanläggningsavhandling som består av fem artiklar och en inledande sammanfattning. Hypotesen i avhandlingen är att Jäderlund och Enckell i sin tidiga poesi iscensätter, lever ut och därför också prövar centrala teoretiska frågeställningar som var i omlopp när diktsamlingarna skrevs. Båda poeterna är starkt präglade av ett visst post-modernt filosofiskt paradigm, särskilt så som det kommer till uttryck i Julia Kristevas teorier. Grundtanken är att vi lever i en manligt kodad språk-tradition som helt bestämmer våra möjligheter att uttrycka och tillägna oss det vi erfar. Det är mot bakgrund av det här som det blir så viktigt att bekämpa traditionens och språkets makt, att tillkämpa sig en frizon där i bästa fall ett eget kvinnligt uttryck kan bli till. I min avhandling tar jag fasta på och analyserar olika aspekter av Ann Jäderlunds och Agneta Enckells poesi med fokus på det som talet stannar inför: pauserna, brotten, sprickorna, de blanka raderna, de metaforiska tomrummen och döden. Slitningen mellan språk och språkbrist, mellan uttryck och språkets och kulturens makt över det som alls kan sägas analyseras med hjälp av framförallt Julia Kristevas men också Michail Bachtins språkteorier.